Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Specialistundersköterska Barn och Ungdom Ansvarig utbildningsanordnare: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Omfattning, poäng: 200 Studieort: Växjö Studieform: Distans Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Bilaga till Myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Specialistundersköterska Barn och Ungdom Ansvarig utbildningsanordnare Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Box Växjö Box 1223 Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post Sida 1 (17)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Specialistundersköterska Barn och Ungdom Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Barnundersköterska Specialistundersköterska barn- och ungdom mot hälso- och sjukvård Undersköterska med specialistkompetens inom barn och ungdomssjukvård Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om barn och ungdomssjukvård, anatomi och fysiologi, barn- och ungdomars utveckling, livsvillkor och rätt, samt kunskaper om barn och ungdomar med funktionsnedsättning åtgärder/behandlingar, samt hur man underlättar för barn/ungdom och närstående genom ett professionellt bemötande reaktioner/kriser hos barn/ungdomar och dess familj/närstående, samt att kunna bemöta utifrån ett professionellt förhållningssätt barn/ungdomars utveckling som individer och påverkan som sker utifrån rådande levnadsförhållanden lagar, författningar som ingår i yrkesrollens arbetsuppgifter Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att möta och stödja barn/ungdomar utifrån ett pedagogiskt och åldersadekvat sätt observera barn/ungdomar och dra slutsatser om individens medicinska och/eller psykosociala hälsa kunna bedöma, utföra och utvärdera de åtgärder/insatser som behövs utifrån verksamhetens omvårdnadsmodell och inom ramen för sin yrkesroll kunna förstå innebörden av journaldokumentation utifrån hälsotillstånd och omvårdnadsbehov kunna delta och verka i teamarbetet och grupprocessen utifrån ett arbetsmiljöperspektiv Sida 2 (17)

4 aktivt delta i handledning och vårdprocesser av barn/ungdomar och vårdnadshavare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att kunna informera om barnet/ungdomens tillstånd och välbefinnande utifrån ett professionellt förhållningssätt kunna möta den enskilde individens (barn, ungdomar, närstående) tillstånd kunna reflektera över yrkesrollens innebörd, genom att arbeta med självinsikt och självkännedom för att kunna ge ett gott bemötande till den enskilde individen och omgivningen tillgodogöra sig ny kunskap och kunna följa med i utvecklingen av all vård och teknik inom området kunna arbeta utifrån ett entreprenöriellt synsätt Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Barn och ungdomars livsvillkor 25 Barn- och ungdomssjukvård 35 Barn och ungdomssjukvård LIA 20 Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar 20 Förbättringsarbete 5 Introduktion och barnets fysiska och psykiska utveckling Neonatalvård LIA 20 Neonatologi 30 Omhändertagande av det friska nyfödda barnet LIA 20 Poäng 25 Summa: 200 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Sida 3 (17)

5 Kursen har 9 huvudmoment/delkurs(er) Kursens namn: Barn och ungdomars livsvillkor Kurstyp: Valbar: Standard Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: ha grundläggande kunskap om samband mellan barn och ungdomars sociala sammanhang och förekomst av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ha grundläggande kunskap om hur dysfunktionella familjemönster kan inverka på barn och ungdomars hälsa flyktingbarns situation ha grundläggande kunskap om tillämpliga lagrum och samverkansmöjligheter mellan myndigheter, anhöriga, brukarorganisationer och andra aktörer kunna förstå och tillämpa anmälningsplikten vid missförhållanden som rör barn och ungdomar Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Barn- och ungdomssjukvård Standard Nej Yh-poäng: 35 Beskrivning: kunna medverka i sjuka barn och ungdomars omsorg och omvårdnad kunna iaktta och rapportera förändringar hos barn och ungdomars hälsotillstånd under handledning kunna tillämpa metoder för att lindra smärta och oro hos barn och ungdomar utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt under handledning kunna stödja anhöriga/närstående kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen och anhöriga/närstående kunna tillämpa patientsäker vård kunna reflektera över den kommande yrkesrollen kunna aktivt delta i vårdteamet runt barnet/ungdomen och anhöriga/närstående Kursens namn: Barn och ungdomssjukvård LIA Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Sida 4 (17)

6 Beskrivning: kunna medverka i sjuka barn och ungdomars omsorg och omvårdnad kunna iaktta och rapportera förändringar hos barn och ungdomars hälsotillstånd under handledning kunna tillämpa metoder för att lindra smärta och oro hos barn och ungdomar utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt under handledning kunna stödja anhöriga/närstående kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen och anhöriga/närstående kunna tillämpa patientsäker vård kunna reflektera över den kommande yrkesrollen kunna aktivt delta i vårdteamet runt barnet/ungdomen och anhöriga/närstående Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar Standard Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: ha grundläggande kunskap om tillämpliga lagrum och samverkansmöjligheter mellan myndigheter, anhöriga, brukarorganisationer och andra aktörer ha kunskap om fysiska och psykiska funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar ha kunskap om olika neuropsykiatriska diagnoser hos barn och ungdomar ha kunskap om utvecklingsstörning hos barn och ungdomar ha kunskap om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Yh-poäng: 5 Beskrivning: Förbättringsarbete Standard Nej kunna reflektera över yrkesrollen och dess innebörd genom att identifiera ett konkret förbättringsområde utifrån föregående kurser Kursens namn: Introduktion och barnets fysiska och psykiska utveckling Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Sida 5 (17)

7 Beskrivning: ha kännedom om syftet med utbildningen som helhet, studieteknik, informationsteknik samt pedagogiken (den reflekterande praktikern) ha kunskap om ansvar, sekretess och säkerhet ha kunskap om barnets anatomi och fysiologi ha kunskap om barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling ha kunskap om anknytningsteorier kunna tillämpa säker vård utifrån rådande hygienföreskrifter Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Neonatalvård LIA LIA Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: kunna medverka i omsorg och omvårdnad av det nyfödda sjuka eller för tidigt födda barnet kunna iaktta och rapportera förändringar i det nyfödda sjuka eller för tidigt födda barnets hälsotillstånd kunna tillämpa NIDCAP (Newborn Individualized Developmental Care and Assessment program) under handledning kunna stödja och vägleda föräldrar under handledning kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med barnet och närstående kunna tillämpa medicinsk teknik och patientsäker vård kunna reflektera över den kommande yrkesrollen Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Neonatologi Standard Nej Yh-poäng: 30 Beskrivning: ha kunskap om anknytningens betydelse relaterad till neonatalvård ha kunskap om kris och krisreaktioner hos närstående ha kunskap om vanligast förekommande sjukdomar hos det nyfödda och för tidigt födda barnet ha kunskap i allmän och specifik omvårdnad relaterat till barnets medicinska, anatomiska och fysiologiska förutsättningar ha kunskap om komplikationer kring omvårdnaden av mamman på förlossningen/bb ha kunskap om NIDCAP (Newborn Individualized Developmental Care and Assessment program) ha kunskap om ett professionellt förhållningssätt Kursens namn: Omhändertagande av det friska nyfödda barnet LIA Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Sida 6 (17)

8 Beskrivning: kunna iaktta och rapportera förändringar i det nyfödda barnets hälsotillstånd under handledning kunna stödja och vägleda blivande nyblivna föräldrar under handledning genomföra en amningsobservation och vägleda föräldrar i amningssituationer under handledning kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med det nyfödda barnet och föräldrar kunna reflektera över den kommande yrkesrollen kunna aktivt delta i vårdteamet runt barnet och föräldrarna Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande kan under hela utbildningens längd få tillgodoräkna sig tidigare genomgång kurser, delar av utbildning eller yrkesverksamhet som motsvarar aktuell utbildning. Detta sker i första hand i samråd med ansvarig utbildningsledare och eventuell kursansvarig, beslut om tillgodoräknande fattas sedan i ledningsgruppen. Endast eftergymnasiala studier inom universitet, högskola och yrkeshögskola samt yrkeserfarenhet är föremål för validering. Beslutet kan inte överklagas. Den studerande fyller i en blankett om tillgodoräknande av kunskaper, färdigheter och kompetenser, förvärvade genom yrkesliv eller annan eftergymnasial utbildning, som i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. Den studerande ska bifoga fullständiga och vidimerade underlag i form betyg, kursplaner/kursbeskrivning, lärosäte, som vem som har varit examinator. Yrkeserfarenhet ska styrkas med dokumentation av arbetsuppgifter, tidsomfattning, arbetsställe och uppdragsgivare. Blankett och bilagor ska diarieföras. Vid behov av komplettering begärs detta in av den studerande. Förslag till tillgodoräknande ska ske i samråd med utbildningsledare och studie- yrkesvägledare. I förkommenade fall sker en muntlig eller skriftlig form av kunskapstest för att identifiera och bedöma reell kompetens, som utförs av utbildningsledare och ev. annan inkallad kompetens. Ledningsgruppen fattar beslut om tillgodoräknandet. Beslutet dokumenteras och protokollförs. Den studerande meddelas ledningsgruppens beslut Vid betygssättning överförs betyget av den tillgodoräknande kursen till examensbetyget, och det ska framgå att kursen är tillgodoräknad. Den studerande kan få alla betygsnivåer genom tillgodoräknandet. Process och beslut ska dokumenteras, sparas och arkiveras. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Om behovet uppstår kan vi erbjuda undervisning i svenska med yrkesinriktning, genom ett samarbete med Växjö yrkeshögskola/arbete och Välfärd i Växjö. Målet är den studerande ska tillgodogöra sig utbildningen och nå sin yrkesroll. Ledningsgruppen och utbildningsanordnaren identifierar behovet vid antagningen och uppmärksammar behovet. Kursupplägget anpassas efter deltagarens studiebakgrund, kunskaper i svenska och erfarenhet i branschen som ska vara på en kvalificerad och eftergymnasial nivå. Språklärare med erfarenhet av utbildning i ämnet gör en bedömning tillsammans med den studerande och planerar den individuella studieplanen som integreras löpande i utbildningen Sida 7 (17)

9 parallellt med ordinarie kurser. Studieplanen är inriktad mot det yrkesområde som studerande är antagen till och undervisningen inriktas på yrkesrollen och de specifika yrkesinriktade språkkunskaper som arbetsmarknaden kräver. Den studerande erhåller ett intyg på genomförd undervisning. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Svenska Nya gymnasieskolans GY 11, krävs lägst betyg E; Svenska 1 och 2/Svenska som andraspråk 1 och 2 eller motsvarande. Äldre utbildningar från gymnasieskolan, krävs lägst betyg Godkänd/3; Svenska A och B/Svenska som andraspråk A och B eller motsvarande äldre kurser. Omvårdnadsutbildning/undersköterskekompetens GY 11 från vård- och omsorgsprogrammet, krävs lägst betyg E; Slutbetyg 2500 p, följande kurser ska ingå; Medicin 1, Psykologi, 1, Vård och omsorgsarbete 1 och 2 Vux 12, vård- och omsorgsprogram, krävs lägst betyg E; 1500 på, följande kurser ska ingå; Medicin 1, Psykologi, 1, Vård och omsorgsarbete 1 och 2 Äldre utbildningar från gymnasieskolan/vuxenutbildning krävs minst betyget Godkänd/3 i motsvarande omfattning som ovanstående. Yrkeserfarenhet 12 månaders yrkeserfarenheter på heltid efter gymnasiet som undersköterska eller motsvarande Sida 8 (17)

10 kompetens. Särskilda förkunskaper - motivering Den studerande behöver ha grundläggande teoretiska kunskaper och erfarenheter inom vård och omsorg för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen till specialistundersköterska bygger på att den studerande har tillräckligt med erfarenheter med sig som undersköterska och är trygg i sin yrkesroll, för att kunna förstå och ta till sig den specialistkunskap som krävs i utbildningen. Ämnesområdena inom utbildningen leder till en fördjupad kunskap tidigare områden, samt nya ämnesområden som är avgörande för specialinriktningen. Den pedagogiska ansatsen i utbildningen bygger även på att kunna relatera till tidigare teoretiska och erfarenhetsmässiga kunskaper - " den reflekterande praktikern". Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Den sökande gör ansökan via webb, för närvarande är detyh-antagning.se (länk finns från bl.a. hemsidan) Betyg, arbetsgivarintyg och övriga handlingar skickas in digitalt Administratör på Kunskapsutveckling Syd har huvudansvar för webben Daglig och kontinuerlig uppföljning och uppdatering sker av de sökande Studie- och yrkesvägledare har tillgång till webben och hanterar meritvärdesberäkning Ytterligare en person/utbildningsledare från Kunskapsutveckling Syd arbetar med analys av betyg och arbetslivserfarenhet som dokumenteras i systemet Rutin kring förfarande finns dokumenterat i en framtagen lathund för bedömning som används som hjälpmedel under antagningens gång. Tidsplan är upprättad Behörighetsgrunderna rangordnas utifrån meritvärde, och yrkeserfarenhet och poängbedöms. Vid behov kan 20-procentsregeln användas Summering och kommentarer dokumenteras kontinuerligt i systemet och uppföljs av administratör Saknas underlag för bedömning, begärs de relevanta kompletterande underlagen in från den sökande. Överstiger antalet sökande, rangordnas sökande enligt angivna urvalsgrunder Listor upprättas i Excellistor Ansökningarna registreras, numreras och behörighetsgrunder markeras för varje sökande. Beräkning av behörighet, meritvärde, (utifrån att den sökande har behörighet till yrkeshögskola) och yrkeserfarenhet (reell kompetens och fri kvot) görs i samverkan med administratör, utbildningsledare och studie- yrkesvägledare Förslag på antagning och reserver på sökande studerande presenteras vid ledningsgruppsmöte som fastställer antagningen Beviljade sökande samt reserver meddelas via mail och dokumentationen arkiveras. Reserver meddelas vilken plats de har i kön De som inte är behöriga får information direkt när ansökan är behandlad De som är antagna till utbildningen får information om utbildningen, upplägg, kurstider, inbjudan till uppstart mm via post Efter avslutad antagning görs en gemensam utvärdering med berörd personal. Det är minst två personer som deltar under antagningens gång för att säkerställa antagningsförfarande och kvaliteten. Reell kompetens Sökande som inte bedöms vara behörig utifrån 3 kap. 1 punkt i förordningen, men anser sig ha möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen på grund av annan utbildning eller praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet, kan åberopa reell kompetens för att anses vara behörig. Den sökande kan få sin reella kompetens prövad genom att lämna in styrkta handlingar Sida 9 (17)

11 som bevisar motsvarande kunskaper och erfarenheter. En kompetenskartläggning görs i samverkan mellan utbildningsledare och studie- yrkesvägledare. Validering kan ske för bedömning av kvalitetskrav för tillträde till utbildningen. Valideringsprocessen innebär kartläggning av tidigare studier, yrkeserfarenhet, livserfarenhet, bedömning av relevanta kurser, självskattning av kursmål och betygskriterier, självskattning, valideringssamtal. Validerande lärare utfärdar valideringsintyg som bifogas till kompetensintyget som utbildningsledaren utfärdar. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg För den sökande som bedömts vara behöriga enligt 3 kap , med slutbetyg från avslutat gymnasieprogram med minst godkänt betyg(e/3/g) i karaktärsämnena, beräknas ett meritvärde ut. Meritvärdet kan högst bli 12 poäng. Meritvärde = Mv Mv = 4 p Mv = 6 p Mv = 8 p Mv = 10 p Mv = 12 p Tidigare utbildning Gymnasieskolans vård och omsorgsprogram (eller motsvarande), med minst godkända betyg i karaktärsämnena, som leder till anställning som undersköterska, (enligt Vård- och Omsorgscollege Kronobergs princip) Vid behov av prövning av kompetens samarbetar och hänvisar de sökande till Komvux, Arbete och Välfärd i Växjö kommun som validerar kunskaperna. Godkända betyg E/3/G i kurserna Medicin 1, Psykologi 1, Vård- och omsorgsarbete 1 och 2 (eller motsvarande äldre från äldre utbildningar) Yrkeserfarenhet Relevant yrkeserfarenhet, bedöms utifrån yrkesrollen som undersköterska inom vård och omsorgsrelaterat yrke (beräknas efter gymnasietiden). Utbildningsansvarig och studie- yrkesvägledare avgör om den sökandes yrkeserfarenhet bedöms som relevant. Yrkeserfarenhet poängsätts och kan ge max 14.4 p. 1 månad/heltid yrkeserfarenhet ger 0.4 poäng 1 år = 4.8 p. 2 år = 9.6 p. 3 år = 14.4 p. Poängsumma för meritvärde och yrkeserfarenhet läggs samman och kan ge max 26.4 poäng som utgör den sökandes jämförelsetal. Sida 10 (17)

12 Yrkeserfarenhet poängsätts och kan ge max 14.4 p. YH 1 månad/heltid yrkeserfarenhet ger 0.4 poäng 1 år = 4.8 p. 2 år = 9.6 p. 3 år = 14.4 p. Poängsumma för meritvärde och yrkeserfarenhet läggs samman Diarienummer: och kan ge max MYH /3077 poäng som utgör den sökandes jämförelsetal. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet sökande överstiger det beviljade antalet platser till utbildningen rangordnas de sökande enligt upprättad rutin. Summering och kommentarer dokumenteras av administratör i upprättade listor, innehållande följande data. - För- och efternamn, personnummer, gatuadress, postnummer och ort - Behörighet - Meritvärde, betyg poäng - Poäng yrkeserfarenhet - Total summa poäng - Förslag på antagen-reserv-ej antagen - Antagen - Svarat på antagningen - Avhopp - Summering av antal sökande - Antal behöriga sökande - Antal beviljade platser - Antagna som 20 procent De olika grupperingarna behörighet, särskild behörighet, Svenska 2/B sammanställs Meritvärdet på betyg, yrkeserfarenhet räknas ut och sammanställs Den totala summan räknas ut och dokumenteras i den upprättade listan av administratör Övriga kommentarer, som kommer att komplettera, särskilt pedagogiskt stöd, söker på 20 procent dokumenteras på listan. Listan sammanställs och redovisas vid ledningsgruppens möte, som fastställer antagningen. Antagningsbeskedet skickas via e-post samt skriftligen till de sökande (antagna och reserver med platsnummer) De som är antagna ska svara på antagningsbeskedet inom en viss tid. Eventuella reserver får besked om antagning. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven meddelas med orsak till avslag. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningens upplägg Målet med det pedagogiska upplägget är att den studerande ska kunna utveckla ett reflekterande arbetssätt (den reflekterande praktikern) det sker genom att låta erfarenhetsbaserad kunskap och teoretisk/generell kunskap prövas och speglas mot varandra. Begreppet myntades på 1980-talet av Donald Schön, som beskriver att vårt tänkande kan förändras när vi tänker efter varför vi tänker som vi gör. Vårt mål är att samordna forskningsbaserad och teoretisk kunskap med praktisk förtrogenhetskunskap. Pedagogiken och undervisningen bygger på att ge den studerande en teoretisk och praktisk plattform för den framtida yrkesrollen. Vi ger utrymme för dialog, diskussioner och Sida 11 (17)

13 seminarier/reflektionsseminarier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och vidareutvecklas inom yrkesområdet. Syftet med pedagogiken är att öka den studerandes förmåga att aktivt söka, och värdera kunskap genom att utveckla ett reflektivt tänkande. Lärandet bygger på tes, antites, syntes som utgör en ny reflekterad utgångspunkt som innehåller nya insikter, den nya insikten kan ställas mot en ny antites. Genom reflektionen kan den studerande öka försöka förstå sambandet mellan oreflekterad kunskap och reflekterad kunskap. Förutsättningar för att kunna genomföra studierna ser olika ut för de studerande och syftet med vårt distansupplägg är att det ska vara heltidsutbildning, men som erbjuder en viss flexibilitet för den studerande till att kombinera sin livssituation. Distansupplägget bygger på att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar i Växjö i samband med introduktion för en ny kurs i utbildningen. Vid de centrala träffarna ges föreläsningar som är kopplade till ämnet i kursen, reflektionshandledning, gruppdiskussioner, seminarier, fältstudier, praktiska moment, examinationer och möjligheter till erfarenhetsutbyte i gruppen. De centrala träffarna ges vid ett antal tillfällen per termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle). Därutöver kommer de studerande att ha obligatoriska reflektionsträffar, där även examinationstillfällen kan förekomma. Under övrig tid, sker den mesta kommunikationen via lärplattformen Fronter, där reflektion och all information om utbildningen finns, (studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner, handledning och examinationer). Därutöver finns den ansvarige utbildningsledaren alltid tillgänglig via e-post och mobil vid behov. Genom att vi låter våra studerande diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter i reflektionsgrupperna och även ha gemensamma grupparbeten, diskussioner och examinationer blir reflektionsgruppen betydelsefull för den studerande under hela utbildningen. Den individuella utvecklingen hos den studerande sker via en skriftlig framgångsrapport med uppföljning och utvecklingssamtal i samband med LIA-besöket. Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd Senast vid kursstart ska den studerande kunna motivera med intyg, utredning eller liknande. Den studerande ska ange de insatser som kan behövas för att kunna genomföra sina studier. Den studerande får individuella samtal och handledning där vi upprättar en handlingsplan, utifrån kursens mål och den studerandes förutsättningar. Rutiner finns upprättade för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionshinder, som inbegriper samtal, stöd, handlingsplan, utvärdering och uppföljning. Där stöd sätts in upprättas en särskild handlingsplan där det anges vilket pedagogiskt stöd som sätts in med ex anpassade kunskapsprov och studiematerial, extra lärartid, anteckningsstöd, behov av specialpedagog och/eller arbetsterapeut. Studieplanen granska och kvalitetssäkras i ledningsgruppen för att säkerställa att personen når utbildningsmålen. Det finns en utsedd kontaktperson som den studerande kan vända sig till vid behov av stöd, uppföljning och samtal. Utbildningens upplägg vid distans Distansutbildningen är på heltid, men erbjuder den studerande en viss flexibilitet för att kunna kombinera sina studier på ett så bra sätt som möjligt. Distansupplägget innebär att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar vid ett antal tillfällen varje termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle) De centrala träffarna kan innehålla introduktion av ny kurs, föreläsningar (både interna och externa föreläsare), seminarier, reflektionshandledning, omvårdnadshandledning, grupparbeten, studiebesök, praktiska övningar, och examinationer. Dessutom ingår det reflektionsträffar som är obligatoriska, där även examinationstillfällen kan förekomma. En studiehandledning för varje kurs läggs ut på lärplattformen Fronter i god tid före varje Sida 12 (17)

14 kursstart, som ska ge den studerande en god information och vägledning inför kursen och dess innehåll. Mellan de centrala träffarna ska den studerande bearbeta och genomföra de uppgifter som ges ut av utbildningsledaren på lärplattformen Fronter och som den ansvarige utbildningsledaren ger kommentarer/examinerar. På lärplattformen Fronter, sker även kommunikationen mellan utbildningsledaren och de studerande, samt att de studerande har tillgång till studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner och examinationer och under övrig tid finns utbildningsledaren tillgänglig via e-post eller mobil. Handledning i ämnet och reflektionshandledning ges via lärplattformen vid schemalagda tillfällen (en gång i veckan.) Utvecklingssamtal med den studerande sker i samband med LIA-besök som förbereds genom att den studerande gör en terminsutvärdering på lärplattformen under termin 1. I börjar av termin 2 läggs en framgångsrapport - min utveckling - ut på lärplattformen som den studerande ska reflektera över och lämna skriftligt. Dessa dokument samt utvecklingen under LIA:n, ligger till grund vid utvecklingssamtalet som sker under LIA-perioden. Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans 15 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbetet med arbetslivet har sin grund i det behov och efterfrågan som finns på kompetenshöjning inom yrkesområdet. Framtagandet att utbildningen har skett i dialog med arbetslivsrepresentanter där utbildningens omfattning, innehåll, kursupplägg och utbildningsplan har diskuterats och bearbetats. En arbetsgrupp bestående av representanter från olika yrkeskategorier inom yrkesområdet har medverkat för att få ett så bra perspektiv som möjligt för att få fram rätt nivå och kompetens för utbildningen. Arbetsgruppen kommer att finnas tillgänglig och medverka vid fortsatt arbeta med kursplaner mm. I ledningsgruppen för utbildningen finns representanter från det specifika yrkesområdet representerade, där kompetensbehovet synliggörs i utifrån specialistundersköterskans yrkesroll för att säkra och höja kvaliteten i utbildningen. Under utbildningens gång är det gästföreläsare från arbetslivet ofta anlitade i specialämnen i olika yrkesroller. Samt att gästföreläsaren kan vara behjälplig med att formulera examinationsuppgifter som har anknytning till föreläsningen och området. Samt att vi har möjligheter att förlägga vissa utbildningsmoment i verksamheter, där vi har gott samarbete med olika enheter. Vi arbetar med att stärka nätverk inom arbetslivet i form av dialog och möten, för att säkerställa kvaliteten i utbildningen, som den ansvarige utbildningsledare har som uppgift i sitt uppdrag. Vi har också möjlighet och tillgång till studiebesök och fältstudier. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Vi bjuder in gästföreläsare från olika verksamheter som beskriver sin yrkesroll och sitt arbete för de studerande, samt att de studerande får tidigt i utbildningen göra studiebesök inom yrkesområdet för att få en inblick i yrkesrollen. Det pedagogiska upplägget utgår från den reflekterande praktikern, som bygger på att de studerande får autentiska fallbeskrivningar som ska bearbetas och diskuteras. De studerande erbjuds också möjligheter till reflektion och handledning utifrån erfarenhetsutbyte och fallbeskrivningar, med varandra och med utbildningsledaren. Teoretiska moment i utbildningen kopplas samman med fältstudier/observationer som den studerande sedan får omsätta i reflektioner och praktisk handling. LIA-handledarna bjuds in till en handledarutbildning på 4 dagar som sker i samverkan med VO- College (steg2). Utbildningen syftar till att få en fördjupad kunskap och förståelse för handledarrollen och för att kunna möta en YH-studerande på LIA:n. Den utsedda LIA-handledaren får i god tid, en skriftlig information om utbildningens upplägg och Sida 13 (17)

15 mål av ansvarig utbildningsledare. Den studerande följer en eller två handledare och schema under LIA-perioden, detta för att den studerande ska få god insikt samt kontinuitet i yrkesrollen för att nå målen med LIA-kursen. Den studerande ska ha regelbundna samtal med sin handledare, samt att den studerande för en loggbok och ev. examinationsuppgifter, som utbildningsledaren följer under hela perioden. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Inom Region Kronoberg finns idag ett väl utarbetat system (KLIPP) som används i samverkan med Linnéuniversitet, Gymnasieskolorna samt Kunskapsutveckling Syd, där LIA- och praktikplatser fördelas inom Landstinget. Det finns också en VFU(verksamhetsförlagd utbildning)-samverkansgrupp där kommun och landsting samverkar för att få ett större perspektiv på fördelningen av platser, samt att det finns en gemensam syn och kontroll på olika LIA-platser. Kunskapsutveckling Syd garanterar en LIA-plats inom länet och har ett väl upparbetat nätverk inom yrkesområdet. Önskar den studerande en LIA-plats i hemkommun utanför länet görs detta i samverkan med den studerande och utbildningsledare genom kontakt med verksamheten för att säkerställa att LIA-platsen uppfyller utbildningens mål. Under LIA-perioden gör utbildningsledaren i första hand ett besök, alternativt har ett telefonsamtal med LIA-handledare, studerande och verksamhet. Det studerande skriver loggbok under hela LIA-perioden, som utbildningsledaren har tillgång till, samt att den studerande gör en utvärdering efter avslutad LIA. Genom den samverkan som i länet via Vård- och Omsorgscollege, arbetar man också vidare på att hitta nya nätverk, former och rutiner, samverkansformer för att säkerställa kvaliteten på LIAplatser/praktikplatser. Metoder för kunskapskontroll - Enskilda skriftliga tentamina, salstentamen, alternativt via lärplattform/fronter - Fallbeskrivningar, som de studerande får läsa och diskutera/reflektera kring - Grupparbeten, både på centrala träffar samt via lärplattform/fronter - Inlämningsuppgifter, både på centrala träffar samt via lärplattform/fronter - Muntliga seminarier, vid centrala träffar eller vid reflektionsträffar - Närvaro vid gruppreflektioner/reflektionshandledning - Närvaro vid omvårdnadshandledning - Rumsobservationer, alternativt före, under eller efter LIA - Loggbok som skrivs under LIA-perioden - Reflektioner över LIA-perioden - Verksamhetens skriftliga omdöme Minst 3 delar ska bedömas och ingå i ett kursbetyg (ex. skriftlig examination, individuellt arbete samt deltagande i grupparbete/handledning). För att uppnå godkänt betyg i hela kursen krävs att bedömning görs som godkänner vart och ett av de ingående delarna. Betygssättningen sker utifrån hur väl den studerande uppnår kursmålen i kursplanen. Ansvarig utbildningsledare sätter betygen för hela kursen och betygen fastställs sedan i ledningsgruppen. De moment som är betygsgrundande i kursen finns angivna i studiehandledningen med en specificerad beskrivning. Omtentamen erbjuds vid ett tillfälle in närheten till det ordinarie examinationstillfället, utöver detta erbjuds ett tillfälle till under terminen. Möjlighet kan också erbjudas att den studerande kan delta i nästkommande utbildnings motsvarande kurs, om den finns att tillgå. Om den studerande har fått en enskild handlingsplan för sina studier, ska kursen och dess moment vara genomförda senast 6 månader efter sista avslutade utbildningen. Sida 14 (17)

16 Betygskriterier och betygskrav Betygsskalan är tre-gradig utifrån följande kriterier: Icke godkänd (IG) Ej nått kursmålen Godkänd (G) Nått kursmålen med godtagbart resultat utifrån kursmålen, så att den studerande kan utföra sina arbetsuppgifter med hänsyn till kvalitetskrav. Väl godkänd (VG) Nått kursmålen samt, analyserat, reflekterat och kan dra olika konsekvenser. Utifrån analysen se samband och göra relevanta val av metoder med hänsyn till kvalitetskrav och utveckling. Under LIA-perioden ger LIA-handledaren ett skriftligt omdöme utifrån kursmålen (halvtids- och slutbedömning). Utbildningsledaren sätter det slutgiltiga betyget, i samtliga kurser. Betygen fastställs sedan av ledningsgruppen. Samtliga kurser i utbildningen har en kursplan med tydlig beskrivning av samtliga betygskriterier utifrån målen i kursen. Den studerande får kännedom om detta genom studiehandledningen. Betygskriterierna ska ange vilka kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för att erhålla betyg i kursen och målen i kursplanen utgår från nivån på kunskapskraven i ämnet. Betyget sätts sedan utifrån den studerandes måluppfyllelse. Entreprenörskap i utbildningen Efter avslutad utbildning ska den specialistutbildade undersköterskan kunna ta initiativ till och kunna organisera nyskapande verksamhet. Det utgår från kreativitet, experimentlusta och förverkligande av idéer som ska ses både ur arbetslivets och ur den studerandes perspektiv under utbildningens tid. Under utbildningen finns det moment där den studerande får använda sig av ett entreprenöriellt arbetssätt som sker i form av ett förbättringsarbete i samråd med verksamheter. Under utbildningens gång tar vi även in privata aktörer från olika verksamheter som föreläser utifrån sitt perspektiv, för att inspirera till ett entreprenöriellt tankesätt. D.v.s. att kunna identifiera möjligheter, vara kreativ och gå från ord till handling. Vår strävan är att ge den studerande en utbildning på en så hög nivå att den ger undersköterskan en bredd, spets och kompetens i yrkesrollen som kan ge nya möjligheter och förutsättningar till utveckling och nyskapande inom yrkesrollen och i verksamhet Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 15 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 35 tim/vecka per studerande Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Kvalitetssäkring av utbildningen Sida 15 (17)

17 Utvärderingsfasen Efter varje delkurs under utbildningens period ska de studerande utvärdera både sina egna insatser samt utbildningsanordnarens upplägg och insatser i förhållande till mål i kursen. Utvärderingarna sker via lärplattformen Fronter och de studerandes svar är anonyma. Utvärderingen sammanställs av ansvarig utbildningsledare och återkopplas till de studerande. Återkopplingen till de studerande genomförs av en annan utbildningsledare, för att de studerande ska ha möjlighet att genomföra en mer neutral diskussion. Den ansvarige utbildningsledaren ska sedan göra ett skriftligt tillägg i utvärderingen med sina egna kommentarer runt den avslutade kursen. Dessa utvärderingar ska skickas ut till ledningsgruppen i samband med kallelse, och utvärderingarna tas sedan upp under ledningsgruppsmötet. Utvärderingarna arkiveras sedan tillsammans med ledningsgruppens handlingar. Vid varje utbildningsstart utses en studeranderepresentant, samt en suppleant som ska kunna föra gruppens talan vid ledningsgruppens möten. Studeranderepresentanten ingår i ledningsgruppen och har där möjlighet att lyfta frågor och synpunkter som finns direkt till ledningsgruppen vid mötena. Studeranderepresentanten ska även erbjudas tillfälle vid centrala träffar, där de kan ventilera gemensamma punkter som gruppen vill lyfta och få svar på. Efter avslutad utbildning gör de studerande en slututvärdering på hela utbildningen, denna utvärdering arkiveras i 2 år. Översyn Utvärderingar från varje kurs i utbildningen presenteras senast vid nästkommande ledningsgruppsmöte, den ansvarige utbildningsledaren ska också ge sina kommentarer till kursens upplägg och innehåll. Möjligheter att återkoppla vid ledningsgruppsmötena finns som ett givet inslag i dagordningen. Initiativet till revidering kan komma från olika håll, exempelvis att ledningsgruppen ger i uppdrag att förändra ett moment, att de studerandes utvärderingar ligger till grund för en förändring eller att den ansvarige utbildningsledaren belyser ett område som behöver revideras. Beslutet fattas i ledningsgruppen och protokollförs. Vid större revideringar av en utbildning används en referensgrupp som finns knuten till utbildningen. I samråd bearbetas förändringar i utbildningen/kursplan fram. Förslag till förändringar presenteras i samband med kallelse till ledningsgrupp och ärendet tas sedan upp och beslutas på ledningsgruppsmötet. Vid ett enskilt individuellt problem/situation hanteras det utifrån en upprättad handlingsplan som förankras i ledningsgruppen (alternativt med ledningsgruppens ordförande om det gäller en enskild studerandes privata förutsättningar), där finns även utbildningschefen med vid mötet. Handlingsplanen upprättas och undertecknas av den studerande samt ansvarig utbildningsledare. Samt att handlingsplanen ska ha ett förutbestämt datum för uppföljning. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Kunskapsutveckling Syd ingår i Region Kronobergs organisation. Inom organisationen tillgodoser Kunskapsutveckling Syd delar av Region Kronobergs behov av intern kompetenshöjning hos personal inom hälso- och sjukvård, psykiatri, kommunikation, ledarskap och organisation. Landstingsfullmäktige har utsett utbildningschefen på enheten, för de yrkesutbildningar som bedrivs inom landstinget. Region Kronoberg är står bakom ansökan och är garant för att lokalerna är ändamålsenliga och tillgängliga. Kunskapsutveckling Syd, har för närvarande 16 anställda som Sida 16 (17)

18 innefattar utbildningschef, utbildningsledare och administratörer. Utbildningschefen har det övergripande ansvaret samt det operativa ansvaret, några utbildningsledare arbetar med intern utbildning och uppdrag för landstinget och några utbildningsledare arbetar med YH-utbildningar samt administratörer som finns till de olika funktionerna. Det finns ett ständigt utbyte mellan samtliga anställda för att hålla en god kvalitet och gemensam värdegrund för allt arbete som genomförs. Det finns en ansvarig utbildningsledare per utbildning som har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Genom regelbundna verksamhetsmöten skapas förutsättningar för planering, erfarenhetsutbyte och fördelning av resurser för att kunna hålla en god flexibilitet och hög kvalitet. Vid behov ytterligare kompetens, kan personal inom vård- och omsorg eller en konsult tillfälligt anställas för genomförande av vissa moment i en del av kurs, eller som helhet av kurs i en utbildning. Det finns en person som är ansvarig och som arbetar som YH-samordnare för samtliga YH-utbildningar. De studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd pga. funktionsnedsättning, kan få extra stöd av en kontaktperson på Kunskapsutveckling Syd. De studerande uppmanas vid ansökan till utbildningen att ange vilka eventuella behov av särskilt stöd som finns för att kunna genomföra sina studier. Kontaktpersonen kan erbjuda samtal, planering och genomförande av handlingsplan, samt att tillgodose de extra behov av material som finns. YH-administratör finns knuten till YH-utbildningarna, som är ansvarig för arkiv, diarieföring, administrativa rutiner, dokumentation av kvalitetsarbete och rapportering av CSN. Administratören finns tillgänglig för de studerande dagligen. En studie- och yrkesvägledare är delaktig under utformningen av kursplan, samt under antagningen. En person är ansvarig för kallelse och protokollskrivning vid ledningsgruppens möten. Studerandeinflytande De studerande har inflytande över planering, genomförande och uppföljning av utbildningarna genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Val av studeranderepresentanter sker vid start och introduktion av ny utbildning. Finns intresse från flera studerande från samma klass att vara aktiva, väljer gruppen ut en person som är representant i ledningsgruppen. Inför varje ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det utrymme för dialog. Genom kursutvärderingar får utbildningsledaren och ledningsgrupp information om de studerandes åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens innehåll och upplägg. Utsedd studeranderepresentant för varje utbildning får information om och ska även intyga att ansvarig utbildningsledare går igenom följande moment vid introduktion. Den studerande får även skriva under och bekräfta följande punkter: att utbildningsledaren gått igenom utbildningsplanen med samtliga studerande att de studerande fått kursplaner för utbildningens kurser att de studerande informerats om rutinerna för betygssättning och återkoppling av kursutvärdering samt regler för omtentamen att metod och tidsplanering för LIA-anskaffning gåtts igenom att utbildningsledaren med studerandegruppen gått igenom ledningsgruppens sammansättning, roll och funktion i utbildningen eventuella avvikelser i förhållande till utbildningsplanens beskrivning redovisas till ledningsgrupp och studerande. Sida 17 (17)