Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Projektledare Elkraft Ansvarig utbildningsanordnare: Åsbro Kursgård AB Omfattning, poäng: 400 Studieort: Åsbro Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Bilaga till Myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Projektledare Elkraft Ansvarig utbildningsanordnare Åsbro Kursgård AB Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Åsbro Kursgård AB Åsbro Knottebo Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post Sida 1 (15)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Projektledare Elkraft Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Projektledare elkraft Konsult elkraft Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om -lagar och föreskrifter inom området -praktisk ledarskap (arbetsledning, arbetsrätt) -kvalité, miljö och arbetsmiljö och branschens system för elsäkerhet ESA -projekt som arbetsmetod -entreprenadjuridik, allmänna bestämmelser och kontraktsvillkor -projektering samt elektrisk och mekanisk dimensionering av elkraftanläggningar -system för kalkylering, projektering, beredning och utförande av elkraftsanläggningar -metoder för tids- och resursplanering, uppföljning -elkraftnätet, ingående apparater och dimensionerande kriterier -byggmetoder inom elkraftområdet -besiktning av elkraftsanläggningar -energibranschens organisation och struktur -dokumentation av elkraftsanläggningar och GIS-system -mötesteknik Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att -leda och genomföra projekt inom elkraftområdet enligt ställda krav, lagar och föreskrifter -projektera elkraftanläggningar -göra kalkyler kopplade till anläggnings- och underhållsprojekt -tids- och resursplanera Sida 2 (15)

4 -tolka, analysera och skriva dokument kopplade till genomförande av anläggnings- och underhållsprojekt -genomföra inköp för planerade anläggningar -genomföra affärsförhandlingar -upprätta och genomföra miljö- arbetsmiljö- kvalitetsplaner och riskanalyser -arbeta enligt elsäkerhetsföreskrifter Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att -ansvara för entreprenadupphandlingar och entreprenadåtagande -planera och leda projekt från början till slut inom elkraftområdet -fatta ekonomiska beslut och dra egna slutsatser -bygga långsiktiga och lönsamma relationer med företagets kunder/leverantörer och samarbetspartners -leda projekt enligt upprättade miljö- arbetsmiljö- och kvalitetsplaner samt genomföra riskanalyser - arbeta enligt elsäkerhetsföreskrifter Undervisning på engelska Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Vissa delar av utbildningen kommer genomföras på engelska för att utveckla de studerandes kompetens i fackengelska. Många tekniska specifikationer och standards är på engelska. Vid större anläggningsprojekt deltar personal från olika länder. Vid omfattande störningar på elnätet deltar personal från flera olika länder vid reparationsarbetet. Att behärska engelska i såväl tal som skrift är nödvändigt för projektledare elkraft. Detta tränas under utbildningen inom kursen E. Projektledarrollen. Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng A Energibranschen 40 B Anläggningsteknik för Projektledare Elkraft 80 C Affärsmannaskap för Projektledare Elkraft 50 D Projektgenomförande elkraft 45 E Projektledarrollen elkraft 40 F Lärande i arbete 100 G Projektarbete 25 H Examensarbete 20 Summa: 400 Sida 3 (15)

5 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er) Kursens namn: Kurstyp: Valbar: A Energibranschen Standard Nej Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen ger en sammanfattning av elkraftnätets utveckling. Genomgång av nuvarande elproduktionskällor samt hur de olika produktionsslagen samkörs för att klara energi- och effektbehov. Vidare ges grundläggande kunskaper om elkraftnätets uppbyggnad i Sverige och EU. Kursen ger fördjupad kunskap om elnät för olika spänningsnivåer. Vidare ingår en orientering om beräkningsmetoder för att dimensionera och planera olika typer av elnät. Kunskaper om redskap, verktyg och arbetsmetoder samt materielkännedom för anläggningar kv. Kursen ger kunskaper om hur elnät drivs och övervakas samt organisation av detta arbete med avseende på normal drift, planerade avbrott och även nationell nivå gällande frekvens. På kraftsystemssimulatorn görs laborationer i driftstörningar. Kursen ger orientering om elnäts- och entreprenadföretagens verksamhet och en helhetsbild av ett företags ekonomi. Geografiska koncessionsområden, taxesättning och nätnyttomodellen. Kursens namn: B Anläggningsteknik för Projektledare Elkraft Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 80 Sida 4 (15)

6 Beskrivning: Kursen ger fördjupade kunskaper om elnätets huvudkomponenter; ledningar, stationer och transformatorer. Orientering om hur dessa i anläggningsdelar byggs samt om skydds- och kontrollanläggningar för olika typer av elnät. Verktyg och metoder för projektering av elnät presenteras. Praktiska övningar i att tillämpa det vanligaste verktyget/metoden för projektering, bl.a energi- branschens system EBR. Kunskap om frågor kring miljö, tillstånd och markåtkomst. Kursen ger en orientering om konstruktion och uppbyggnad enligt lagar, föreskrifter och standard. Kunskap om teknisk dimensionering, standardiserade konstruktioner, ekonomiska kalkyler, produktionsteknik, underhållsteknik och säkra arbetsmetoder ingår i denna kurs föra att kunna leda, kontrollera och följa upp anläggningsprojekt mot uppdraget. Kursen ger en orientering om konstruktion uppbyggnad och driftsättning av olika stationstyper, inomhusställverk, utomhusställverk, apparatbestyckning, relä- och kontrollutrustning samt prov Kursens namn: Kurstyp: Valbar: C Affärsmannaskap för Projektledare Elkraft Standard Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursen ger fördjupade kunskap om lagar och förordningar, affärsjuridik, förhandlingar och inköp - Förfrågan och upphandling - Lagar och avtal * Val av entreprenadform * Val av leveransbestämmelse * Administrativa föreskrifter * Specifikationer * Tekniska bestämmelser och standard * Tidplaner * Utvärderingskriterier - Offert * Analys av förfrågningsunderlag och taktiska överväganden * Materialspecifikation och resursbehov * Kalkylering och riskhantering * Hantering av skallkrav och tillägg * Utformning och presentation av offerten på ett säljande sätt - Utvärdering och förhandling * Jämförelse och rangordning av anbud utifrån olika aspekter * Förberedelser och taktiska överväganden inför förhandling * Roller i förhandlingen * Finna lösningar där alla parter känner sig som vinnare. * Upphandling, leveransvillkor Kursens namn: D Projektgenomförande elkraft Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 45 Sida 5 (15)

7 Beskrivning: För att kunna arbeta som projektledare elkraft krävs fördjupade kunskaper inom områdena: -Projektledning, uppföljning och styrning -Arbetsorganisation kopplat till olika typer av projekt -Ansvarsfördelning mellan beställare och entreprenör -Arbetsmiljöplan och miljöplan -Bas-P, Byggarbetsmiljösamordnaren för planeringen och projekteringen och Bas-U, Byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet -Ellagen och säkerhetsföreskrifter, ESA -Planering av elsäkerhetsarbetet utifrån ESA -Samordningsansvar -Kvalitet- och miljöledning -Produktionskalkyl, resursplanering med hjälp av EBR och andra system -Tidsplanering -Byggmöten, rapportering och uppföljning -Besiktningar enligt byggprotokoll och beställning -Idrifttagning av elkraftanläggningar och projektöverlämnande Kursens namn: Kurstyp: Valbar: E Projektledarrollen elkraft Standard Nej Yh-poäng: 40 Beskrivning: -Ledarskap Ger insikt om styrkor och svagheter och hur dessa kan utvecklas för att bli en bra ledare. Ge träning i teamutveckling, motivation, konflikthantering mm. Skapa förståelse kring gruppdynamik -Företags- och projektekonomi, ekonomistyrning -Kommunikation och förhandlingsteknik Ger kunskaper för att behärska olika förhandlingssituationer, hitta rätt argument, få acceptans för egna förslag till lösningar och nå ett resultat där alla parter är nöjda. -Fackengelska Ger färdigheter i engelska språket som krävs för att förstå anvisningar, instruktioner mm samt förmedla dessa i tal och skrift på engelska. -Projekt som arbetsform Ger kunskap om metoder och hjälpmedel för att leda projekt på ett effektivt sätt -Tilläggsförsäljning -Reklamationer Kursens namn: F Lärande i arbete Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 100 Sida 6 (15)

8 Beskrivning: Del 1 (35 yh-poäng): Delta i arbetet med en erfaren tekniker ute i fält för att: - få kunskap om hur fältarbetet fungerar på projektstyrning, ekonomi, tider, arbetsmiljö och elsäkerhet - få apparat- och materielkunskap, kännedom om verktyg och maskiner - få kännedom om fackuttryck och terminologi i branschen Del 2 (30 yh-poäng): Delta i arbetet med en beredning eller i kalkyl- och offertarbetet för att få kunskap om: - projektering - resursplanering - kalkylering Del 3 (35 yh-poäng): Delta i ett underhålls- eller anläggningsprojekt för att få erfarenhet av: - projektstyrning - ekonomisk och tidsmässig uppföljning - planering och genomförande av byggmöte - besiktning och uppföljning av arbetet på plats Kursens namn: Kurstyp: Valbar: G Projektarbete Standard Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Projektarbetet består av två delar. I den första delen genomförs en planering och projektering av en elanläggning med hjälp av EBR eller annat system. Projektarbetet avslutas med framtagning av en anbudsförfrågan. Denna förfrågan utgör underlag för andra delen av projektarbetet. Den andra delen består av att utifrån en förfrågan ta fram ett komplett anbud inklusive kommersiella villkor. I projektarbetet ingår affärsförhandling kring anbudet och efter avslutad förhandling kontraktsskrivning. Projektarbetet genomförs som ett projekt i arbetslivet med handledare samt andra fackkunniga från företag. Kursens namn: H Examensarbete Kurstyp: Examensarbete Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Sida 7 (15)

9 Beskrivning: Examensarbetet innebär att man planerar genomförandet av ett anläggningsprojekt utifrån entreprenörens perspektiv i ett autentiskt projekt. I examensarbetet ingår att: - analysera kontraktet och göra ekonomisk riskanalys - tids- och resursplanering av projektet inklusive plan för uppföljning, - göra produktionskalkyl - göra arbetsmiljöplan och riskanalys av arbetet, inkl. BAS P (byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering) och BAS U (byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och anläggningsarbetet) - planera arbetet och välja arbetsmetoder speciellt med avseende på elsäkerheten - göra kvalitets- och kontrollplaner - mängda och beställa material - beställa och boka resurser - ta fram produktionsritningar - leda projektet - överlämna underlag till arbetsledare - genomföra byggmöte med beställaren - uppföljning, rapportering - genomföra besiktningar Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Den studerande kan själv när som helst ta upp frågan om tillgodoräknande på hel kurs eller del av kurs, och har rätt att få den prövad. Den studerande lämnar en skriftlig ansökan tillsammans med underlag för bedömning av de kurser/kursmål som önskas prövas. För tillgodoräknande av annan utbildning lämnas kursplan(er) samt betyg. Om det gäller kunskaper förvärvade på annat sätt än genom studier lämnas en noggrann skriftlig beskrivning av arbetsuppgifter kopplade till kunskapsmål i aktuell kurs, samt arbetsintyg/betyg eller referenser. Bedömning av underlagen görs av utbildningsledaren, vid behov i samarbete med lärare eller branschföreträdare. Bedömningen resulterar i en plan för validering av kunskaperna med målsättningen att identifiera, bedöma och dokumentera aktuella kunskaper och kompetenser, oavsett på vilket sätt de förvärvats. Valideringen ska ge underlag för betyg i kursen utifrån i kursplanen fastställda betygskriterier. Exempel på åtgärder kan vara arbetsprov, intervju, skriftligt prov. Planen delges den studerande som bedömer om man vill gå vidare med processen eller läsa kursen på sedvanligt sätt. I de fall den studerande vill gå vidare i processen fattar ledningsgruppen på nästkommande möte beslut om tillgodoräknande, med utgångspunkt i ovanstående underlag. Beslutet protokollförs och delges den studerande skriftligen. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utbildningen i svenska med yrkesinriktning erbjuds vid behov i samarbete med Sydnärkes utbildningsförbund som har stor erfarenhet av detta och som Åsbro Kursgård samarbetar med i flera olika utbildningar. Stödundervisning kommer att ske utanför ordinarie schema. Tillträde till utbildningen Tillträde Sida 8 (15)

10 Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Grundläggande högskolebehörighet. Godkänd i Matematik 1C alternativt Matematik 1B och Praktisk ellära alternativt Ellära B och trefas eller motsvarande kunskaper. Engelska 5. Minst 1 års relevant yrkeserfarenhet, t.ex. som elektriker, distributionsmontör, anläggningsmontör eller som deltagare i stora projekt. Om tjänstgöringsgraden varit lägre än 100% räknas yrkeserfarenheten om till motsvarande tid för heltidstjänst. Särskilda förkunskaper - motivering För att tillgodogöra sig utbildningen krävs grundläggande naturvetenskapliga och tekniska kunskaper såsom ellära samt motsvarande Matematik 1C alternativt Matematik 1B. Det krävs också relevant yrkeserfarenhet för att ha förståelse för projektarbete som arbetsmetod. Projektledare elkraft arbetar i projektform inom fastställda tidsramar. För att förbereda studeranden för den typen av arbetssätt genomförs utbildningen till stor del i projektform med fastställda tidsramar. Utbildningen har högt tempo vilket ställer krav på förmågan att leda sitt eget arbete. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Ansökan sker skriftligt med betyg, arbetslivserfarenheter och kopia på körkort. Uppgifterna granskas och kontrolleras med avseende på behörighetskraven av utbildningsadministratören. Vid avvikelser begärs kompletteringar in. Endast fullständiga ansökningar går vidare till antagningsprovet. Ansökan med bilagor arkiveras på Åsbro Kursgård. Reell kompetens Sida 9 (15)

11 Vid behov av validering används process som har utvecklats i samverkan med Svensk Energi och används bl.a. av Arbetsförmedlingen. Den sökande kallas till intervju och praktiska prov där den sökandes kunskaper, färdigheter och kompetens kartläggs. Även intyg från ideella engagemang eller olika kurser kan ha betydelse i bedömning av sökandes reella kompetens motsvarar behörighetskraven. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Ett betygsmedelvärde beräknas för samtliga ämnen. Betygen översätts till tal efter följande skala: MVG=20, VG=15, G=10 och IG=0. För studerande som har betyg enligt GY11 används skalan A= 20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och F=0. Medelvärdet av betygen räknas fram. Särskilt prov Antagningsprov genomförs på Åsbro Kursgård, Askersunds kommun. Det består av intervju och teoretiska prov och ska mäta den studerandens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Yrkeserfarenhet Arbetslivserfarenhet, utöver vad som under särskilda förkunskaper (1 år)t; 0,1 poäng ges för varje månad i max 5 år plus 0,15 poäng för varje månad max 5 år i relevant yrke maximalt 15 poäng (totalt 6+9 poäng). Om tjänstgöringsgraden varit lägre än 100 % räknas arbetslivserfarenheten om till motsvarande tid för heltidstjänst. Med relevant yrke menas elektriker, distributionsmontör, anläggningsmontör eller deltagit i stora projekt. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Antagningsprov består av intervju och teoretiska prov som ska testa den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Två personer från branschen deltar vid varje intervju. För att bedöma den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen utvärderas den sökande efter en poängskala från 1-20 där 20 är högst, utifrån: möjligheten att samarbeta i och driva projekt då en stor del av utbildning bedrivs i projektform problemlösning och analytisk förmåga entreprenörskap, Genomsnittet av poängen från de tre områdena ger ett poängtal för intervju. Varje del protokollförs. Eftersom intervjuerna genomförs av flera olika personer görs en genomgång av intervjumaterialet före och efter intervjuerna för att kalibrera bedömningsgrunderna. Ett teoretiskt prov görs för att bedöma förmågan att lösa matematiska problem och uppgifter kopplade till ellära. Provet ger följande poäng; MVG=20, VG=15, G=10 och IG=0. Om antalet behöriga sökande är fler än tjugo sker urval enligt följande regel: Högsta värdet av 0,15*Betygsmedelvärde + 0,15*Yrkeserfarenhet+ 0,5*Intervju+ 0,2*teoretiskt prov. De sökandes ansökningshandlingar arkiveras och protokoll från urvalet görs där det framgår hur ansökan bedömts. Det antagningsprovet dokumenteras och protokoll från de olika testerna och proven arkiveras. Ledningsgruppen fastställer antagningen med ett antal reservplatser. Antagningsbeslut protokollförs. Sida 10 (15)

12 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen kommer att erbjudas som undervisning förlagd till Åsbro Kursgård. I utbildningen förekommer föreläsningar, seminarier, gruppövningar, projektarbeten, realistiska övningar och laborationer på övningsanläggningar. Teoriundervisningen kommer att varvas med övningar och laborationer för att på ett naturligt sätt tillämpa de teoretiska kunskaperna. Utbildningen leds av en utbildningsledare som rapporterar direkt till VD. Utbildningsledaren ansvarar för att utbildningen genomförs enligt utbildningsplanen. För utbildningen finns en budget. Inom ramen för budget avropar utbildningsledaren lärare och föreläsare samt disponerar resurser på kursgården. Utbildningsledaren beställer också externa utbildningar. Utbildningen organiseras så att t.ex. kunskaper inom området projekt succesivt utvecklas till att omfatta mer komplicerade projektarbeten. Kunskapsutvecklingen följs upp genom teoretiska prov och utvecklingssamtal. Lärarna sammanställer information om studerandens utveckling månadsvis under en studiedag. Bedömningen grundas på kursplanernas bedömningskriterier. Under utvecklinssamtal och avslutande bedömningssamtal lyfts studerandens egna åsikter om utveckling och lärandet fram för att ge en rättvis bedömning. Läraren sätter betyg med hänsyn till LIA-handledarens underlag i kurser för LIA. Bedömningen diskuteras av utbildningsledaren, studeranden och handledaren för att ge stöd till studerandes vidareutveckling. I varje kurs finns möjlighet att göra om eller förbättra sitt resultat. Betyget sätts av ansvarig lärare. Varje kurs börjar med en genomgång av kursplanen och dess lärandemål samt betygskriterier. Dessa kursplaner är tillgängliga i studieplattformen under hela utbildningen. I studieplattformen sparas läromedel och andra gemensamma dokument. Varje vecka startar med en genomgång av kommande veckas uppgifter. Vid behov delas de studerande in i basgrupper för att träna arbetsformen projekt. Det underlättar även undervisningen då studeranden får mera uppmärksamhet av läraren. Utvärdering av lärandet sker löpande i en mindre grupp. Utbildningen utvecklas kumulativt med innehåll som bygger vidare mot större komplexitet. LIA kurserna ger möjlighet att praktisk testa och vidareutveckla de kunskaper man har tillgodogjort sig i klassrummet. Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd Utbildningen börjar med enskilda utvecklingssamtal mellan läraren och de studerande då det kartläggs om speciella behov föreligger, både i form av pedagogiskt stöd eller hjälpmedel vid funktionsnedsättning. Samtliga lärare får informationen och eventuella åtgärder planeras med de berörda. Vid behov utbildas personalen. Det dagliga utbildningsarbetet omfattar genomgångar i klassrummet och på övningsfältet. Dokumentation från genomgångarna finns digitalt tillgänglig för samtliga studeranden. Sida 11 (15)

13 Under utbildningen finns det repetitionstillfällen då det erbjuds möjlighet att klara av underkända moment och prov. Möjlighet till stödundervisning finns under hela utbildningen. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Genom anställda och inhyrda lärare från branschen samt yrkesverksamma montörer som deltar i olika former av vidareutbildning på kursgården ges en nära anknytning till verkligheten. Specialkompetens hyrs in från branschföretagen. Instruktörerna får genom sitt dagliga arbete i branschen kunskap om nya metoder och material. Flera av instruktörerna är också engagerade i vidareutbildning av yrkesverksam personal. På kursgården sker också utveckling av branschgemensamma arbetsmetoder som till exempel ESA14 och Heta Arbete. Utbildningen har ett brett kontaktnät inom branschen. Studiebesök på olika projektplatser anordnas då företagsrepresentant presenterar objektet och arbetsmetodiken. Gästföreläsare anlitas för att ge en verklig anknytning till projekt som arbetsform Dessa föreläsare fungerar som förebilder till projektledare med dess arbetsuppgifter. För att vara uppdaterade om nya arbetsmetoder och material deltar lärarna i olika utbildningar, mässor och föreläsningar som erbjuds av tillverkarna. Facklitteratur i form av tidningar och digitala databaser används. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna En stor del av utbildningen bygger på projektarbete som ger färdigheter som erfordras under LIAperioden. De studerande måste också ha genomgått och ha godkänt på vissa kurser, t.ex. elsäkerhet och säkerhet på väg, för att få en LIA-plats. Studeranden får information om LIA-företagen och dess vanligen förekommande arbetsuppgifter från utbildningsledare och ledningsgruppsledamot. Inför LIA-perioden gås kursplanen i genom. Utbildningsledaren tar fram kontaktpersoner på företag som erbjuder LIA. De studerande tar själva kontakt och kommer överens om LIA-platsen. Studeranden kontaktar handledaren för att presentera sig och att komma överens om viktiga tider, första mötesplats, möjligt boende och vilken utrustning man ska ha med sig till företaget, speciellt LIA del 1. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser En stor del av utbildningen bygger på praktiska övningar som ger färdigheter som erfordras under LIA-perioden. Detta innebär att utbildningen är organiserad så att de grundläggande yrkeskunskaperna och viktiga säkerhetsutbildningarna är genomförda före första LIA-perioden. De studerande måste också ha genomgått och ha godkänt på vissa kurser, t.ex. elsäkerhet och säkerhet på väg, för att få en LIA-plats. Studeranden får information om LIA-företagen och hos LIA-företagen vanligen förekommande arbetsuppgifter från utbildningsledare och ledningsgrupp ledamot. Inför LIA-perioden gås kursplan för LIA igenom. Utbildningsledaren har anskaffat rätt antal LIA- platser inför perioden och förberett dem med behövlig information. Studerandes egna önskemål om LIA-platsen respekteras och den studerande kan själv anskaffa sin LIA-plats. Den studeranden skickar sitt CV till LIA-företagen som ska ta emot henne/honom. Studeranden kontaktar handledaren för att presentera sig och för att komma överens om viktiga tider, första mötesplats, möjligt boende och vilken utrustning man ska ha med sig till företaget. Denna kontakt är träning inför sökande av arbete. De studerande för dagbok som redovisas. Kvalitetssäkring av LIA-platsernas lämplighet görs i planeringsfasen genom att granska vanligen förekommande arbetsuppgifter i LIA-företagen mot utbildningsplanen under samtal och studiebesök. Företagen erbjuds att delta på handledarträff där information om utbildningen och kurserna delges. Sida 12 (15)

14 Metoder för kunskapskontroll De teoretiska kurserna och momenten avslutas med skriftligt prov. Där ges möjlighet till två omprövningar. I praktiska kurser och laborationer utvärderas de studerandes kunskap löpande. De studerande får direkt återkoppling om det finns områden där de måste utveckla sig ytterligare för att få godkänt eller högre betyg på kursen eller momentet. I vissa kurser eller moment tillämpas av branschen antagna formella kunskapsprov för att studenterna ska få kompetensbevis, t.ex. elsäkerhet. Här ges möjlighet till en eller två omprövningar. LIA-kursplanen anger tydliga riktlinjer inför LIA-perioden och bedöms utifrån angivna kriterier Ansvarig lärare sätter betyget i samråd med handledare. Betygskriterier och betygskrav I varje kursplan anges mål för kursen och betygskriterier. Ledningsgruppen fattar beslut och godkänner kursplanerna och betygskriterierna. Studeranden informeras om alla kursplaner med tillhörande betygskriterier i början av terminen och de finns tillgängliga i studieplattformen. Utbildningen är organiserad utifrån kursplanerna så att kunskapsmålen uppnås i ökande grad. Under utbildningen går man igenom och reflekterar över kursplanerna i samband med varje utvecklingssamtal. Kursens kunskapsmål är utgångspunkt för bedömningen och studeranden ges tillfälle att reflektera över sin utveckling. Lärarna får handledning i bedömning under studiedagarna i samråd med utbildningsledaren. Kursinnehåll och betygskriterierna ingår som en del av studiedagen för lärare så att de blir påminda om vikten att se studerandens utveckling i tid. Entreprenörskap i utbildningen Genom arbetsformen projekt utvecklas studerandens förmågor att planera, organisera och styra arbetet båda självständigt och i grupp. I samspel med övriga i gruppen utvecklas initiativ- och problemlösningsförmåga. Viktiga beslut fattas i samråd med handledaren. Det är dock viktigt att i utbildningen trycka på att tillämpa ett systematiskt arbetssätt för att hantera de risker som finns i ett anläggningsprojekt. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 24 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 10 tim/vecka per studerande Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Det övergripande målet med utbildningen är att ge yrkeskompetens för att arbeta som projektledare elkraft och de som går utbildnigen ska bli anställningsbara. Utvärderingen sker i tre steg: Sida 13 (15)

15 Översyn Att vi når rätt målgrupp med information och får sökande med rätta förutsättningar och kompetens. Att utbildningen har ett innehåll som motsvarar arbetsmarknadens krav och de studerandes förväntningar. Att de studerande får arbete inom branschen och att utbildningen har gett en bra grund. Att vi når rätt målgrupp följs upp genom uppföljning av antagningsprovet. Hur många av de sökande är lämpliga och har rätt bakgrund. Vidare görs intervjuer med de studerande som av olika skäl väljer att avsluta utbildningen i förtid. Efter halva utbildningstiden görs en intervju med de studerande för att utvärdera deras uppfattning om sitt yrkesval och utbildningens kvalité samt uppfattning om sina egna studieinsatser. Under utbildningen görs tre enkätundersökningar bland de studerande enligt följande: 1. Efter första skolperioden samt LIA del 1 då de studerandes uppfattning undersöks om det kommande yrket, kvalitén på utbildningen i hittills lästa ämnen och LIA del Efter andra skolperioden samt LIA del 2 då de studerandes uppfattning undersöks om kvalitén på utbildningen i den senaste periodens ämnen och LIA del Efter genomförd utbildning då de studerandes uppfattning undersöks om kvalitén på LIA del 3 och hela utbildningen. Vid detta tillfälle undersöks också de studerandes uppfattning om möjlighet att erhålla arbete inom yrket. Under slutfasen av LIA del 3 görs en enkätundersökning bland LIAföretagen för att utvärdera LIA- periodernas kvalité och de studerandes kompetens.sex och tolv månader efter avslutad utbildning görs en enkät bland de studerande och deras arbetsgivare för att utröna hur många som jobbar i branschen och deras kompetens. Ansvarig för enkätundersökningen är utbildningsledare som sammanställer, dokumenterar och redovisar för ledningsgruppen. Ovanstående enkäter, med kommentarer och utvecklingsförslag presenteras på närmast efterföljande ledningsgruppsmöte. Ledningsgruppen diskuterar enkätresultatet och ger utbildningsledaren uppdraget att genomföra eventuella förbättringsåtgärder. Resultatet av förbättringsåtgärderna redovisas för ledningsgruppen. Granskningsrapporter från YH-Myndigheten presenteras för ledningsgruppen. Ledningsgruppen fattar beslut om åtgärder som utbildningsledaren får i uppdrag att genomföra. Återrapportering till YH-Myndigheten redovisas för ledningsgruppen. Kvalitetsfrågorna finns som en fast punkt på ledningsgruppens dagordning. Vid varje nytt intag presenteras förbättringar jämfört med tidigare intag för de studerande. Åsbro Kursgård arbetar med framtagning av kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Där ingår bland annat processchema och rutinbeskrivning för YH-utbildningen. Grunden för kvalitetsarbete är PDCA-modellen (Plan-Do-Check-Act) Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningen leds av en utbildningsledare. Utbildningsledaren arbetar med planering och uppföljning av genomförandet såväl på kursgården som på arbetsplatserna där LIA genomförs. Utbildningsledaren använder i sitt arbete lärare, handledare och föreläsare. Utbildningsledaren har det operativa ansvaret att utbildningen genomförs enligt utbildnings- och kursplaner samt håller ledningsgruppen informerad. Utbildningsledaren rapporterar direkt till VD. Utbildningsledaren ska: - se till att utbildningsplan och kursplaner följs och utvecklas utifrån myndigheters och branschens krav. - se till att utbildningen uppfyller säkerhetskraven så att tillbud och olyckor undviks. - se till att lärare får information om ändringar i lagar och föreskrifter. - se till att kommunikation sker mellan ledningsgruppen och de studerandes representanter och rapporterar till ledningsgruppen. - se till att kvalitén uppfylls och utbildningen utvecklas med hänsyn till förbättringsåtgärder som ledningsgruppen beslutat Sida 14 (15)

16 -ansvara för omvärldsbevakning. Lärare, instruktör: Ansvarar för säkerheten tar hand om den teoretiska och praktiska utbildningen i enlighet med kursplanerna genomför lärande samtal dagligen informerar om avvikelser i studiegång, material och utrustning löpande Utbildningsadministratör: sammanställer enkätresultaten. Resultatet presenteras till ledningsgrupp. Analys presenteras för ledningsgruppen som fattar beslut om åtgärder. tar emot, bokför och sammanställer ankomna ansökningar med respektive handling VD är ordförande för ledningsgruppen är ytterst ansvarig för kvalitets- och jämställdhetsarbete Studerandeinflytande Studeranderåd, där alla studerande deltar, hålls var fjortonde dag. Där har de studerande möjlighet att diskutera utbildningens mål och innehåll. De studerande väljer två studeranderepresentanter som regelbundet har möten med utbildningsledaren. Ansvarig lärare genomför individuella utvecklingssamtal där den studerande kan framföra sina synpunkter. Studerande kan vidare påverka utbildningen i ledningsgruppen via sina valda studeranderepresentanter som återrapporterar till övriga studerande från ledningsgruppen. Ledningsgruppmötena har en stående punkt för studeranderepresentanten Utbildningsledaren ansvarar dock alltid att återrapportering sker till de studerande. Sida 15 (15)