Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Hovslagare Grundutbildning Ansvarig utbildningsanordnare: Flyinge AB Omfattning, poäng: 400 Studieort: Flyinge Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Bilaga till Myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Hovslagare Grundutbildning Ansvarig utbildningsanordnare Flyinge AB Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Flyinge AB Box Flyinge Kungsgården Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post yh@flyinge.se Sida 1 (16)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Hovslagare Grundutbildning Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Hovslagare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om metoder för normalskoning och verkning av den friska hoven/friska hästen - metoder för smides och svetsningsarbete för de beslag som används för normalskoning - verktygshantering och verktygsvård - smittskydds, djurskydds- samt behörighetslagstiftning som är kopplad till hovslagaryrket - hästen som biologisk varelse och dess användningsområden - nedre benets anatomi, fysiologi och biomekanik hos den friska hästen - företagsekonomi och marknadsföring - relevant arbetsmiljölagstiftning och betydelsen av goda arbetsställningar samt betydelsen av egenvård - vanliga hovskador, hovsjukdomar och deras behandlingsmetoder Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - bedöma hovvårdsstatus samt praktiskt verka och sko olika typer av hästar - tillverka och anpassa till häst användbara beslag - bearbeta järn och stål avseende härdning, anlöpning och svetsning - hantera hästar på ett säkert och djurskyddsmässigt sätt - arbeta på ett ergonomiskt sätt och förebygga risker i arbetet Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - bedöma olika hästars exteriör, benställningar och hovformer och anpassa verkning och skoning efter den individuella hästen - diskutera förslag till åtgärder utifrån rådande hovvårdsstatus - bedöma var gränsen går för det arbete som får utföras inom ramen för normalskoning/verkning för Sida 2 (16)

4 att kunna remittera svårare fall till djursjukhus eller till mer erfarna kollegor - arbeta med ett etiskt förhållningssätt till djuret, kunden och sin yrkesroll, samt arbeta på ett ergonomiskt sätt och förebygga risker i arbetet. Undervisning på engelska Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska. Viss kurslitteratur på engelska kan komma att användas som referenslitteratur i de fall svenska motsvarigheter saknas. På samma sätt kan vetenskaplig litteratur och artiklar ingå i kurslitteraturen. Även undervisningsmoment på engelska kan förekomma. Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Arbetsmiljö & Hälsa 25 Examensarbete Hovslageri 15 Fördjupningskurs hovvård 45 Företagande 25 Grundkurs Hovvård 1 5 Grundkurs Hovvård 2 40 Grundkurs Hovvård 3 60 Hovsjukdomar och särskild hovvård 15 Hästkunskap 35 LIA Hovslageri 1 50 LIA Hovslageri 2 35 LIA Hovslageri 3 50 Summa: 400 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 12 huvudmoment/delkurs(er) Sida 3 (16)

5 Kursens namn: Arbetsmiljö & Hälsa Standard Yh-poäng: 25 Kursen ska ge ge grundläggande kunskaper om hovslagarens yrkesroll och färdigheter i att arbeta med beaktande av god säkerhet, god arbetsställning och hästens förutsättningar. Kursen ska även ge insikt i betydelsen av träning, kost och hälsa. Hästhantering Säkerhet, arbetsmiljö, kost och hälsa, första hjälpen, ergonomi, hjälpmedel vid skoning, verktygshantering och verktygsvård samt maskiner. Individuella förutsättningar för planering, genomförande och utvärdering av fysisk träning i friskvårdssyfte. Kunskaper om L-ABC-sjukvård Kursens namn: Examensarbete Hovslageri Examensarbete Yh-poäng: 15 Kursen ska ge fördjupade kunskaper om eller färdigheter i ett specifikt område inom hovslageri eller hovslagarens arbete. Examensarbete i form av fördjupningsarbete inom hovslageri Den studerande väljer i samråd med lärare område samt inriktning för examensarbetet Litteraturstudie: litterär fördjupning inom något ämnesområde inom hovslageri som ingått i utbildningen. Examensarbete i litteratur redovisas i form av en skriftlig rapport enligt mall framtagen av utbildningsanordnaren. Arbetet kan även kompletteras med tex. film, foto eller på annat sätt som den studerande kommer överens med skolan om. Praktiskt arbete: praktisk fördjupning och färdighetsträning inom något ämnesområde avseende hovslageri som ingått i utbildningen. Praktiskt examensarbete skall åtföljas av en redovisning och analys av arbetets genomförande och eventuell slutprodukt i form av en rapport. Arbetet kan också kompletteras genom en film, foto eller på annat sätt som den studerande kommer överens med skola Kursens namn: Fördjupningskurs hovvård Standard Yh-poäng: 45 Sida 4 (16)

6 Kursen ska ge fördjupade kunskaper i skoning av sporthästar i träning och tävling samt ge ökad förmåga till analys och fördjupat resonemang. Kursen ska ge ett yrkesmässigt handlag. Övergripande kunskap om sporthästen och hästsport. Analys och förmåga till fördjupat resonemang angående verkning, skoning och beslag kopplat till rörelselära och sporthästens behov. Förståelse för sportens olika moment och krav, träningens förlopp, hästens konstitution, banunderlagens betydelse. Internationellt perspektiv på skoning för sporthästar. Grundläggande analys av benställningar, belastning och rörelse och lämpliga åtgärder. Kunskap om beslag och skoningsåtgärder som kan påverka gångarter, uthållighet, snabbhet och hästens förmåga att utföra svårare moment. Balansering genom vikt och beslagsform. Styrning av steg. Särskilt stöd för hästens individuella svagheter. Tillverkning och anpassning av beslag för olika prestationsmål. Preciserad ver Kursens namn: Företagande Standard Yh-poäng: 25 Kursen ska ge kunskaper i att starta och driva ett eget företag. I kursen ingår upprättande av affärsplan, grundläggande redovisning, lagstiftning, marknadsföring och kundhantering. Branschkunskap: hovslagarens yrkesroll och företagande, hovslagarorganisationer. Grundläggande företagsekonomi med bokföring och redovisning, skatter och regelverk. Företagande: företagsformer, affärsplan, starta och driva företag. Hovslagaren och hästägaren: kundbemötande, avtal, försäkringar, fakturering etc. Marknadsföring. Kursens namn: Grundkurs Hovvård 1 Yh-poäng: 5 Standard Orienterande kurs som ska ge kunskaper motsvarande tappskokompetens i enlighet med "kompetensbeskrvning för diplomerad hästskötare - ridsport" Översiktlig kännedom om grundprinciper för hovvård samt kännedom om vanliga beslagstyper. Hovslagarens utrustning och verktyg. Säker hantering av häst i samband med hovvårdsåtgärder. Åtgärder vid tappsko Sida 5 (16)

7 Kursens namn: Grundkurs Hovvård 2 Standard Yh-poäng: 40 Kursen ska ge grundläggande kunskaper om och färdigheter i smide och svets. Materialkännedom och bearbetning av olika material med olika tekniker. Säker hantering av maskiner och verktyg som är vanligt förekommande vid smide och svets. Grundläggande smides och svetsövningar. Grundläggande kunskap och förmåga att anpassa beslag för hästar i olika användningsområden. Framställning av vanliga beslag och tillpassning till preparat. Kallriktning av fabrikstillverkade hästskor. Kursens namn: Grundkurs Hovvård 3 Standard Yh-poäng: 60 Kursen ska ge kunskaper om och färdigheter i normal hovvård innefattande verkning och skoning av häst i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Anatomi, ortopedi, fysiologi särskild kunskap om hästens byggnad. Hovens och nedre extremiteternas anatomi och fysiologi. Hovens naturliga förhållanden och grundläggande behov. Skoning av olika hästraser och för olika användningsområden. Vanliga benställningar och belastning, hovformer, rörelselära. Benställningars inverkan på prestation och hållbarhet. Den växande hästens särskilda förhållanden, föl och unghäst. Grundläggande hovvård, verkning för betesgång. Grundprinciper och färdighetsträning för verkning och skoning inklusive säker hästhantering. Grundprinciper och färdighetsträning skoning med tillägg: sulor, inlägg, hovkuddar, kappor. Beslagslära, material och behovsanalys samt färdighetsträning skoning med varierande beslag. Kursens namn: Hovsjukdomar och särskild hovvård Standard Yh-poäng: 15 Sida 6 (16)

8 Kursen ska ge kunskap om de vanligast förekommande hovskadorna, hovsjukdomarna och dess behandling. Utredning och behandling av vanliga hovsjukdomar och hovskador och svårare deformationer, hältor och rörelsestörningar. Tillväxtsjukdomar i ben och leder. Orsak, symptom, behandling, hovform, specialbeslag, sjukbeslag, sjukvårdsutrustning och material. Kunskaper om förekommande korrigeringsprodukter för föl och unghäst samt deras användning. Tillverkning av förekommande sjuk- och specialbeslag. Grundläggande sjukvård. Samverkan mellan veterinär och hovslagare. Kursens namn: Hästkunskap Standard Yh-poäng: 35 Kursen ska ge kunskap på grundläggande nivå om hästens biologi, ursprung och användningsområden. Kursen ska ge kunskaper och färdigheter om säker hästhantering, hästhållning, djurskydd och etik. Hästens ursprung, utveckling och historia som art. Hästens historia med människan. Hästraser och deras ursprung. Hästens biologi, anatomi och fysiologi: rörelseapparaten, cirkulations- och respirationsorgan, digestion och reproduktion. Hästens exteriör, användningsområden inom ridsport, travsport, galoppsport, körning, friluftsridning, lant- och skogsbruk och prestation. Den växande hästen. Näringsbehov, fodermedel och utfodring. Hästens miljö och välfärd. Inhysningsformer, hagar, arbetsförhållanden, markförhållanden, banunderlag och klimat. Djurskyddslagstiftning och etik avseende hästhållning och användning av häst. Hästens beteende och behov, sinnen och temperament. Hästens hälsa och vanliga sjukdomar samt smittskydd. Säker hästhantering Kursens namn: LIA Hovslageri 1 LIA Yh-poäng: 50 Kursen ska ge färdigheter i grundläggande hovvård, säker hästhantering samt gott kundbemötande. Bräcka och nita skor. Utföra besiktning av häst före och efter skoning. Öva verkning på olika typer av hästar. Studera förekommande problemställningar samt förfarande vis skoning och verkning av häst. Kundbemötande Sida 7 (16)

9 Kursens namn: LIA Hovslageri 2 LIA Yh-poäng: 35 Kursen ska ge fördjupade färdigheter i hovvård samt insikt i hovslagarens yrkesroll som företagare samt samarbetet mellan hovslagare och veterinär. Grundläggande färdigheter i att spika på skor på olika typer av hästar. Grundläggande kunskaper om rutiner för hältutredningar. Grundläggande kunskaper om vanliga veterinära undersökningsmetoder. Grundläggande kunskaper om hovslagarens och veterinärens samverkan kring hästens hälsa. Kursens namn: LIA Hovslageri 3 LIA Yh-poäng: 50 Kursen ska ge färdigheter i normalskoning och normalverkning. Genomförande av normalskoning på olika typer av häst Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande som har redan inhämtade kunskaper som kan styrkas av betyg och kursbeskrivning kan begära tillgodoräknande. Även reella kompetenser kan tillgodoräknas i tillämpliga fall. Validering genomförs på följande sätt: Den studerande går tillsammans med ansvarig lärare och utbildningsledare igenom de olika dokument och intyg som den studerande vill åberopa. Dessa gör sedan en bedömning av intygen i relation till hovslagarutbildningens aktuella kurs och beslutar om tillgodoräknande är möjlig. För att inhämta ytterligare underlag kan den studerande ombes göra ett kunskaps eller färdighetstest för att kunna bedöma den aktuella kompetensen. Ett förslag till beslut föredras i ledningsgruppen som fattar beslut om validering/tillgodoräknande. Valideringen kan leda till att den studerande därmed inte behöver genomföra vissa moment eller hela den enskilda kursen utan kan tilldelas betyg direkt. Bedömningen av den likvärdighet som man finner föreligger i jämförelse mellan betyg och kursinnehåll och aktuell kurs i hovslagarutbildningen dokumenteras och undertecknas av för ämnet ansvarig lärare tillsammans med utbildningsledare. Betyg och kursmål från redan genomgången utbildning tillsammans med bedömningen av tillgodoräknande arkiveras tillsammans med aktuell studerandes ansökningshandlingar. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utbildningen erbjuder inte Svenska med yrkesinriktning Sida 8 (16)

10 Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper För behörig ansökan krävs: Praktik hos yrkesverksam hovslagare motsvarande 1 månads heltidsarbete (20 arbetsdagar). Förmåga att hantera hästar på ett säkert sätt. Enklare hantverk, kunskaper motsvarande en månads praktik hos yrkesverksam hovslagare, se vidare beskrivning antagningsprov under rubriken urval. Särskilda förkunskaper - motivering Utbildningen bedrivs på eftergymnasial nivå varför genomgången gymnasieutbildning är nödvändig för de generella kompetenser som krävs i de teoretiska ämnena i utbildningen. Den studerande ska ha förmåga att hantera hästar på ett säkert sätt och för att kunna tillgodogöra sig utbildningen förutsätts den studerande har en grundläggande förståelse för hästar och förmåga att hantera dem. En orientering i hovslagaryrket är viktig för att ha en förståelse för yrkets natur och för att den studerande ska ha skaffat sig en uppfattning om detta är det yrke de vill ägna sig åt. Under en månads praktik hinner den sökande få grundläggande kunskaper om yrket samt den grundläggande verktygsvana och hantverksskicklighet som krävs för att klara antagningsprovet. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Sida 9 (16)

11 I ansökan skall följande finnas med: Ansökan till utbildning på för detta särskilt avsedd blankett. Kopia på betyg från gymnasieskola. Intyg som beskriver den sökandes erfarenhet av hästar, samt i förekommande fall intyg som styrker vana av hästhantering (Blankett Hästpraktik). Intyg från yrkesverksam hovslagare som styrker den sökandes praktiktid hos hovslagare (Blankett Hovpraktik) Ansökningar skickas in till Flyinge via ett elektroniskt ansökningssystem där de ankomstregistreras. Kurssekreterare sammanställer en lista över sökande och deras meriter. Vid ansökningstidens utgång går en arbetsgrupp hos huvudmannen igenom samtliga ansökningshandlingar och förbereder en presentation för ledningsgruppen. Arbetsgruppen kontrollerar att ansökningarna uppfyller behörighetskriterierna och kontrollerar eventuella referenser. Vid oklara fall sker samråd med övriga utbildningsanordnare. En lista med behöriga och obehöriga sökande sammanställs där det framgår vilka av kraven som uppfyllts respektive inte uppfyllts. Ansökningarna arkiveras. Reell kompetens I de fall där sökande utan formella meriter söker utbildningen kan antagning ske efter antagningsprov. Antagningsprovet används både som kontroll av reell kompetens och urvalsprov om antalet sökande överstiger antalet platser. Både behöriga och obehöriga sökande kan alltså kallas till antagningsprov. För behörighet krävs minst betyg 2 i alla delmoment. Se utförlig beskrivning av provet under urval. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Särskilt prov Antagningsprovet består av tre delar: Hästhantering, Praktiskt prov hantverk samt Intervju Yrkeserfarenhet Lång erfarenhet att hantera hästar eller lång praktik hos hovslagare kan vara utslagsgivande vid lika poäng vid antagningsprovet. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Sökande kallas till antagningsprov. Antagningsprovet består av tre delar. Den sökande genomför alla de olika delmomenten. De olika delmomenten bedöms och poängsätts av utbildningens lärare. Poängresultaten sammanställs, där varje delmoment räknas enligt nedanstående koefficient, till en prioriteringslista som utgör ett underlag för antagningsbeslut för utbildningens ledningsgrupp. Om utbildningsanordnaren önskar kan representant från branschen följa antagningsprovet med syfte att bedöma de sökandes förkunskaper. Branschrepresentantens bedömning påverkar inte sökandes provresultat utan syftar till att ge kunskap om hur de sökandes förkunskaper ser ut vid ansökan till utbildningen. Sida 10 (16)

12 Provets delmoment; 1) Hästhanteringsprov, räknas med koefficient 2: Allmän hantering, vanan, enkelhet och känsla för hästen, dvs kunna läsa och umgås med och runt omkring hästen på ett säkert och för hästen naturligt harmoniskt och acceptabelt sätt. a. Gå in till häst, anlägga grimma, binda upp häst b. Beskrivning av hästens exteriör och temperament c. Lyfta ett framben respektive bakben, samt stå i lämplig arbetsställning för skoning/hovvård. Kunnande, lätthet, säkerhet och attityd bedöms. d. Tränsa, leda och efter anvisningar visa häst vid hand 2) Praktiskt prov hantverk, räknas med koefficient 1,5: Kallriktning, omformning av sko fram/bak, riktning av traktarm, hantering av verktyg genom prov på arbetsstycke, ha god förmåga att uppfatta likformighet olikformighet, planhet, skevhet etc. bedömning av skoformer och ev. hovmodeller. 3) Intervju, räknas med koefficient 1: Kommunikationsförmåga och analysförmåga bedöms. Samtliga prov betygsätts på en skala om 1-5 enligt följande: 1 = underkänt 2 = ej helt nöjaktigt 3 = godkänt 4 = väl godkänt 5 = utmärkt Underkänt betyg på något delprov innebär att sökanden inte kan antas till utbildningen. Sökande rangordnas efter de sammanräknade poängen av samtliga delprov. I de fall aspiranterna slutar på samma poäng sker rangordning enligt följande kriterier: 1. Längd på praktik med yrkesverksam hovslagare 2. Längd på yrkeserfarenhet av hästhantering Ledningsgruppen beslutar om antagning samt ev reservplatser. Behöriga sökande som ej antas placeras på reservlista. Besluten protokollförs och arkiveras i original hos Flyinge AB. Därefter meddelas samtliga sökande skriftligt resultat av beslutet. Sökande som ej har kunnat beredas plats på utbildningen får ev meddelande om reservplats. Sökande som har kunnat beredas plats på utbildningen informeras om detta och skall sedan tacka ja/ till erbjuden plats. Därefter skickas utbildningsinformation ut till sökande som tackat ja till erbjuden plats. Om sökande tackar nej till sin plats på utbildningen aktiveras reservlistan och reserver erbjuds plats på utbildningen i den ordning de placerats enligt urvalet. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: Organisationsnamn: Ridskolan Strömsholm Förnamn: Becky Efternamn: Evensen Telefon: E-postadress: becky.evensen@stromsholm.com Roll i utbildningen: Utbildningschef RS AB Sida 11 (16)

13 Dotterbolag: Upphandlad: Organisationsnummer: Organisationsnamn: Wången AB Förnamn: Eva-Lena Efternamn: Blom Telefon: E-postadress: Roll i utbildningen: Utbildningschef Wången AB Dotterbolag: Upphandlad: Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Endast studerande som bedöms ha tillräckliga förkunskaper och förmågor för att vid utbildningens slut ha uppnått målen tas in på utbildningen. Under utbildningens gång läggs stor vikt vid individens behov och förutsättningar inom såväl utbildningens ramar som yrket utbildningen syftar till. Varje vecka finns tid för mentorsamtal schemalagt och mentorn genomför även utvecklingssamtal med varje studerande enskilt varje termin. Utvecklingssamtalen är också rådgivande inför LIAperioderna för att säkerställa att den studerande genomför LIA i en verksamhet som kan erbjuda sådana uppgifter att den studerande färdighetsutvecklas. Då det finns ett stort urval av LIA-värdar är de individuella valmöjligheterna stora. Som grund för utvärdering av den studerandes individuella utveckling ligger de teoretiska och praktiska kunskapsavstämningar som genomförs under och efter varje avslutad kurs. Under utvecklingssamtal med den studerande som leds av den studerandes mentor tillsammans med respektive utbildningsledare, följs resultat och personlig utveckling upp. På så sätt kan man tidigt i utbildningen upptäcka om det finns brister i kunskaper, oförmåga att inhämta kunskap på traditionellt sätt etc. I de fall t ex dyslektiska bekymmer finns har skolan goda resurser att hjälpa till med anpassad utrustning. Varje studerande har en egen akt där utvecklingssamtal och kunskapsavstämning dokumenteras tillsammans med aktuellt studieresultat. Studieresultat meddelas efter varje avslutad kurs till den studerande, till skolans administration, samt till den studerandes mentor. Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd Den studerande förväntas själv kontakta utbildningsledaren för en inledande diskussion om sina behov av eventuella stödinsatser. Detta informeras om muntligen vid både vid antagningsprov och vid kursstart då även informationsblad om särskilt stöd delas ut. Det är sedan upp till den enskilde studerande att avgöra om hon/han vill ansöka om pedagogiskt stöd. I samband med ansökan om stöd informeras studenten om sina åligganden och uppmanas att i god tid kontakta kursledaren för diskussion om hjälpmedel, anpassningar av undervisningsmoment eller examination eller andra stödåtgärder som kan vara aktuella i det enskilda fallet. I de fall t ex dyslektiska bekymmer finns har skolan goda resurser att hjälpa till med anpassad utrustning. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Riksanläggningarna är mötesplatser med många evenemang och en stark förankring i hästbranschen med ett utbrett nätverk som stärker integreringen mellan skola och arbetsliv. Detta bidrar till att utbildningen förankras på arbetsmarknaden och ett aktivt lärande kan ske i nära koppling till hästnäringen. Ett nära samarbete med övriga hästrelaterade utbildningar på Sida 12 (16)

14 utbildningsorterna gynnar ett brett lärande och uppbyggnaden av ett stort nätverk i branschen. Förutom skoning av skolans egna hästar sker även elevskoningar på privatägda hästar antingen på skolan eller genom att de studerande åker ut till privatstall tillsammans med lärare på utbildningen. Gästföreläsningar med inbjudna hovslagare, studiebesök på stallar, kliniker samt hästanläggningar samt samt utbildningsuppföljningar med personer verksamma i yrket är en viktig del i både utbildningen av de studerande och den ständigt pågående utvecklingen av utbildningen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Alla studerande upprättar inför första LIA-perioden en individuell studieplan för LIA tillsammans med sin mentor/kurslärare. Studieplanen syftar till att säkerställa att den studerande förstärker sina färdigheter. Studieplanen följs upp, utvärderas och revideras under utvecklingssamtal inför och efter varje LIA-period. Utvecklingssamtalen genomförs med mentorn i samråd med lärare och är också rådgivande inför LIA-perioderna. Syfte är att säkerställa att den studerande genomför LIA i en verksamhet som kan erbjuda sådan praktik att den studerande färdighetsutvecklas. I slutskedet av LIA-perioden sker utvärdering av hur den studerande omsatt sina erhållna kunskaper under LIA-perioden. Detta genomförs genom att ansvarig handledare betygsätter eleven i ett förtryckt formulär samt ett samtal mellan aktuell studerande, LIA-handledare och ansvarig kurslärare. LIAperioden slutexamineras dessutom genom att de studerande redovisar sin LIA-period muntligt. LIA-rapporteringen innehåller förutom färdighetsträning även loggboksskrivande, teoretiska uppgifter samt reflektionsfrågor kring andra aspekter av LIAerfarenheterna såsom kundkontakter, arbetsmiljö etc. Omprövning av moment och omfattning av upphämtande av LIA där studenten erhållit betyget icke godkänd sker i samråd med aktuell LIAvärd, kursansvarig och examinator. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Riksanläggningarnas utbildningsorganisation har idag arbetat upp ett kontaktnät med LIA-värdar som är väl förtrogna med hovslagarutbildningens mål och krav. LIA-värdarnas profiler med avseende på utbildning, verksamhetsområde och metoder dokumenteras och ligger till grund för tilldelning av studerande. Kursledaren för LIA-kurserna har i uppgift att i se till att de studerande i god tid anmäler önskad LIA-värd för utvärdering till kursledaren eller kontaktar denne för att få hjälp att hitta en lämplig LIA-värd för den aktuella kursen. LIA-platserna kvalitetssäkras genom besök eller samtal med LIA-värden och via annan kontakt mellan såväl LIA-värd och lärare som mellan studerande och lärare under LIA-tiden. Även de studerandes redovisning efter perioden ger viktig input till ansvarig lärare om LIA-platsens inriktning och kvalitet. LIAplatser som visar sig ha svårt att leva upp till utbildningens riktlinjer byts ut. Metoder för kunskapskontroll I utbildningen används flera olika typer av kunskap och färdighetskontroller. Skriftliga prov, hemtentamen, grupparbeten, muntliga redovisningar, kortare uppsatser, projektarbeten och praktiska prov. Vi använder oss av många olika metoder då de studerande behöver träning i att uttrycka sina kunskaper och färdigheter på olika sätt och för att anpassa oss till de olika lärstilar som finns representerade. För de studerande som har konstaterade läs och skrivsvårigheter kan muntlig tentamen erbjudas i samtliga teoretiska ämnen. I de fall den studerande genomför ett underkänt prov, praktiskt eller teoretiskt skall den ha möjlighet att få göra omprov. Vid ett skriftlig omprov finns omprovstentamina att få göra, det skall ha förflutit minst en månad efter ordinarie provomgång innan ny tentamina får göras. Omtentamina genomförs på anvisad tid av skolan. Vid ev ytterligare omprov som görs under utbildningens tid kan detta på samma sätt göras efter att minst en månad har förflutit. Den studerande får då anta av skolan anvisad tidpunkt. Maximalt 3 omprov medges, därefter får den studerande gå om aktuell kurs. Praktiska omprov där personlig färdighetsträning fattas kan göras tidigast efter 3 månader från ordinarie provtillfälle på tidpunkt som skolan anvisar. Maximalt 3 omprov medges därefter får den studerande gå om aktuell kurs. Betygskriterier och betygskrav Sida 13 (16)

15 I samband med kursstart gås kursplaner och betygskriterier igenom med de studerande med syfte att konkretisera undervisningens syfte, mål samt åskådliggöra hur bedömningar görs. Under utbildningens gång görs formativ bedömning kontinuerligt. Vid betygsättning i både praktiska och teoretiska kurser, vägs alla studieresultat från samtliga examinationer, projekt, teoretiska prov inom den enskilda kursen samman och resulterar i, ett för kursen samlat betyg. I slutskedet av LIA- perioden sker utvärdering av hur eleven omsatt sina erhållna kunskaper. Detta genomförs genom att ansvarig handledare betygsätter eleven i ett förtryckt formulär samt genom en redovisning av LIA-perioden som bedöms av ansvarig kurslärare. Samråd mellan ansvarig kursledare och LIA-värd sker innan betyg fastställs. Ett kontinuerligt arbete med att utveckla kursplaner, betygskriterier och betygskrav sker både inom lärarlaget, mellan utbildningsledarna och i ledningsgruppen. Kursplanerna och betygskriterierna uppdateras årligen och beslutas av ledningsgruppen före kursstart. Entreprenörskap i utbildningen Utbildningen genomsyras av grundtanken att de studerande ska öva sig i att göra självständiga bedömningar, ta egna initiativ och fatta självständiga beslut. Tillfällen till detta uppkommer ständigt i arbetet med hästar och detta är både naturligt och nödvändigt för den som vill etablera sig i yrket. Att se olika möjligheter och lösa problem är delar av en hovslagares vardag, likväl som han/hon ständigt får öva ansvarstagande och samarbete som en helt oundviklig del av utbildningen. Efter genomgången utbildning skall den studerande som så önskar kunna driva eget livskraftigt företag enligt affärsmässiga principer och med goda kundrelationer. I utbildningen ingår kursen Företagande på 35 YHpoäng. Kursen skall ge kunskaper och färdigheter i att starta och driva eget företag samt upprätta en affärsplan. Kursen skall även ge kunskap i grundläggande redovisning och beskattning och relevant lagstiftning. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 30 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 10 tim/vecka per studerande Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Utbildningen utvärderas på olika sätt dels med traditionella kursvärderingar men även workshops och enkäter som syftar till att mäta upplevd trivsel och kvalitet. Efter avslutad utbildning genomför de studerande en utvärdering av utbildningen som helhet. Sammanfattning av denna delges huvudman och ledningsgrupp för vidare behandling och konstruktiv bearbetning i ledningsgruppen. Under nästa läsår kommer gemensamma kvalitetsindikatorer att tas fram. LIA-platserna följs upp löpande. LIA-handledare ingår även både i ledningsgruppen och lärarlaget som planerar och genomför utbildningen. Kontakten med LIA-handledarna ger utbildningsledaren feedback på att innehållet och upplägget av utbildningen håller rätt kvalitet och att studerandena når målen. Lärarlaget för utbildningen tillsammans med utbildningsledaren har regelbundna möten för avstämning av läget på utbildningen. På dessa möten diskuteras även vad som kommit upp på mentorträffar och utvecklingssamtal. Samordning mellan utbildningsledarna vid de olika utbildningsorterna sker kontinuerligt och med målet att utveckla likriktning mellan orterna, gemensamt kursinnehåll, antagningsprocesser och examinationsformer. Målet är att ha ett fysiskt möte per termin på någon av riksanläggningarna och däremellan månadsvisa telefon/videomöten. Sida 14 (16)

16 Samsyn eftersträvas också med avseende på kursutvärderingar. Sammanställningar av dessa presenteras för ledningsgrupp, lärare och studerande. Översyn Information från alla typer av utvärderingar samlas ihop och sammanställs av utbildningsledarna. Resultaten diskuteras både i lärarlaget, i samrådsmöten mellan de tre riksanläggningarna och i ledningsgruppen och en plan för hur eventuella kvalitetsbrister ses över och åtgärdas upprättas och bifogas ledningsgruppsprotokollet. Ansvarig utbildningsledare är ansvarig för att åtgärderna genomförs och följer upp förändringar i kommande utvärderingar. EQARFs kvalitetssäkrings- och förbättringscykel i fyra steg som består av planering, genomförande, utvärdering och översyn kommer att användas som grund för utvecklingsarbetet på utbildningen. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Styrelsen för Flyinge AB är tillsatt av Flyingestiftelsen. Styrelsen är ansvarig för verksamheten enligt bolagslagen godkänner budget, verksamhetsplan och utser VD. VD verkställer styrelsens beslut. Utbildningschefen är underställd VD och ansvarar för personalförsörjning, budget, strategisk styrning, fortbildningsplanering, kontakt med organisationer samt omvärldsbevakning. Utbildningschefen har personalansvar och är ytterst operativt ansvarig för att lagstiftningen kring utbildningarna efterföljs. Under utbildningschefen finns en YH-ansvarig som representerar huvudmannaskapet samt samordnar utbildningsledarna och sammankallar ledningsgruppen. Flyinges samordnare ansvarar även för kontakter med YH och CSN. För hovslagarutbildningen finns på varje ort (Flyinge, Wången, Strömsholm) en utbildningsledare som ansvarar för detaljerad schemaläggning, samordning och ledning av lärarlaget, LIAorganisation och studentkontakter. Samtliga lärare som medverkar i utbildningen till hovslagare samverkar i ett lärarlag. Lärarlaget leds av utbildningsledaren. Lärarlaget syftar till att skapa en helhet av i utbildningen ingående moment samt att lägga upp bästa möjliga utbildning för varje studerande. Lärarlaget ansvarar tillsammans med utbildningsledaren för undervisningens genomförande. Flyinge som huvudman är också ansvarig för antagning och utfärdande av examensbevis, samt är sammankallande för möten mellan utbildningsledarna och för ledningsgruppsmöten. De lokala utbildningsledarna är ansvariga för sin egen personal, budget och schemaläggning av kurser enligt kursplanen. Samordningsarbete mellan orterna pågår kontinuerligt men varje orts utbildningsledare har frihet att forma kurserna själva inom ramen för utbildningsplanen och kursplanerna. Studerandeinflytande Studerandeinflytande sker på olika sätt och på olika nivåer. På undervisnings- och kursnivå är det direktkontakt med läraren och kursutvärderingar som ger studenter och elever möjlighet att påverka sin undervisning. I anslutning till avslutningen av varje kurs ska en kursvärdering genomföras där studenterna ges möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter. Kursvärderingar är en form av kvalitetssäkring samt ett sätt att främja kursutveckling genom att kursledaren får respons och förslag till åtgärder. Kursvärderingen genomförs med anonyma enkäter, och kompletteras med en gruppdiskussion med studenter och lärare. Resultatet från genomförd kursvärdering tillsammans med ev. åtgärder presenteras för studenterna. Resultatet från tidigare kursvärdering och vilka förändringar som gjorts presenteras vid kursstart för kommande kurser. Kursledaren ansvarar för att en sammanställning av kursvärderingen med tillhörande åtgärdsförslag lämnas till utbildningsledaren som i sin tur ansvarar för att detta arkiveras på anläggningen. Sammanställningarna av kursutvärderingarna diskuteras vid möte med huvudman, utbildningsledare och lärare i slutet av varje termin. Åtgärder för varje kurs hanteras inom respektive anläggning, respektive utbildningsledare och kursledare är ansvarig. För varje utbildningsort utses en studeranderepresentant som delar i lokala studentråd, i ledningsgruppen och fungerar som språkrör för övriga studenter på utbildningen. Sida 15 (16)

17 med en gruppdiskussion med studenter och lärare. Resultatet från genomförd kursvärdering tillsammans med ev. åtgärder presenteras för studenterna. Resultatet från tidigare kursvärdering och vilka förändringar som gjorts presenteras vid kursstart för kommande kurser. Kursledaren ansvarar för att en sammanställning av kursvärderingen med tillhörande åtgärdsförslag lämnas till utbildningsledaren som i sin tur ansvarar för att detta arkiveras på anläggningen. Sammanställningarna av kursutvärderingarna diskuteras vid möte med huvudman, utbildningsledare och lärare i slutet av varje termin. Åtgärder för varje kurs hanteras Ansökan inom om respektive statsbidrag anläggning, för att respektive bedriva yrkeshögskoleutbildning utbildningsledare och kursledare är ansvarig. För varje utbildningsort utses en studeranderepresentant Diarienummer: MYH som delar 2015/2870 i lokala studentråd, i ledningsgruppen och fungerar som språkrör för övriga Beslutsdatum: studenter på utbildningen. Sida 16 (16)