Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Utbildningens namn: Behandlingspedagog Stockholm Ansvarig utbildningsanordnare: Stadsmissionens Yrkeshögskola Omfattning, poäng: 400 Studieort: Liljeholmen Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Bilaga till Myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Behandlingspedagog Stockholm Ansvarig utbildningsanordnare Stadsmissionens Yrkeshögskola Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Adress: Postnr/ort Besöksadress Adress: Stadsmissionens Yrkeshögskola Lövholmsvägen Stockholm Lövholmsvägen 18 Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post Sida 1 (18)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Behandlingspedagog Stockholm Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Behandlingspedagog Socialpedagog Boendestödjare Flyktinghandledare/coach Behandlingsassistent Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om -Mänskliga rättigheter i praktiskt socialt arbete -Teorier som förklarar människors marginalisering på individ, grupp och samhällsnivå -Socialt arbete i samhällskontext -Riktlinjer och anvisningar för dokumentation -Lagstiftning relevant för yrket -Individens identitet utifrån sociala och etnokulturella faktorer -Betydelsen av strukturerat socialt arbete -Metoder för att utveckla yrkesrollen -Människor och deras livsvillkor i socialt utsatta situationer -Kraven på professionellt förhållningssätt i socialt arbete -Utvecklingspsykologi -Psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar -Ungdomar i riskzon och förebyggande insatser -Projekt och planering/genomförande för dessa inom sociala verksamhetsområdet -Påverkan på samhällsstrukturer för att utveckla socialt arbete -Kommunikationensteori Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att Sida 2 (18)

4 -Tillämpa ett professionellt förhållningssätt baserad på en reflekterad människosyn och värdegrund -Använda teorier på individ, grupp och samhällsnivå -Analysera socialt arbete som en del i ett samhällsperspektiv -Dokumentera rättsäkert -Tillämpa relevant lagstiftning inom yrkesområdet -Bemöta människors olika livsvillkor -Använda relevanta samtalsmetoder -Tillämpa beprövade metoder i det praktiska behandlingsarbetet -Samarbeta på grupp- och individnivå i professionellt socialt arbete -Samverka med andra professioner och verksamhetsgrenar -Identifiera riskfaktorer för barn och ungdomar att hamna i utanförskap -Genomföra och utvärdera projekt inom verksamhetsområdet Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att -Bedöma den egna reella kompetensen och känna till gränsen för när andra kompetenser bör ta över. -Tillämpa och påverka till ett humanistiskt förhållningssätt utifrån en reflekterad människosyn och värdegrund -Tillämpa teorier på individ, grupp och samhällsnivå -Använda relevant lagstiftning inom yrkesområdet -Självständigt och i grupp samverka med samverkanspartner för att upprätta ett strukturerat behandlingsarbete -Använda sig av och tillföra beprövade metoder i det praktiska behandlingsarbetet -Tillämpa och initiera ett professionellt förhållningssätt -Bemöta och bistå människor i social utsatthet med hänsyn till olika livsvillkor och förutsättningar -Bistå/initiera projekt som är relevanta för att utveckla socialt arbete -Reflektera över förhållningsätt till sig själv, klienter och arbetsgrupper -Kunna använda lämpliga kommunikationsmetoder för olika individer och sammanhang Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Etik, mänskliga rättigheter och människosyn 20 Examensarbete/fördjupningsarbete 25 LIA I 50 LIA II 75 Missbruk och beroende 20 Psykisk ohälsa och socialpsykiatri 20 Psykologiska utgångspunkter 45 Samhällsperspektiv 30 Socialpedagogik 30 Socialt arbete i ett heterogent samhälle 30 Socialt arbete i institutionella miljöer 25 Socialt behandlingsarbete med barn och ungdomar 30 Sida 3 (18)

5 Summa: 400 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Kursen har 12 huvudmoment/delkurs(er) Kursens namn: Etik, mänskliga rättigheter och människosyn Standard Yh-poäng: 20 Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om och öka sin förståelse för människosyn, värdegrund och etiskt förhållningssätt i mötet med människor i behandlingspedagogiskt arbete.kursens mål är också att de studerande ska inhämta kunskap om mänskliga rättigheter. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -beskriva och tillämpa några etiska modeller i konkreta situationer -identifiera etiska problem i behandlingspedagogens vardagsarbete -känna till yrkesetiska riktlinjer -reflektera över vad det innebär att ha en humanistisk människosyn -känna till vad det innebär att ha en värdegrund Innehåll -olika sätt att se människan, med betoning på humanistisk människosyn -etiska dilemman -modeller för etisk analys -egna värderingar och attityder i relation till yrkesrollen -redogöra för huvudtankarna och innehåll i flera konventioner om mänskliga rättigheter -attityder och värderingar Kursens namn: Examensarbete/fördjupningsarbete Examensarbete Yh-poäng: 25 Sida 4 (18)

6 Kursens mål är att de studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om vetenskapsteori och vetenskaplig metod samt genomföra ett självständigt arbete. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -förklara forskningsprocessen med särskild relevans för socialt arbete. -sortera, granska och värdera kunkap samt sammanställa och presentera ett vetenskapligt material. -planera och självständigt genomföra ett uppsats arbete med utgångspunkt från en forskningsfråga. -ta ställning till forskningsetiska frågeställningar. Innehåll -forskningsmetoder relevanta för socialt arbete -vetenskapsteoretiska överväganden -forskningsetik -kritisk granskning av vetenskapliga arbeten -planering och genomförande av ett självständigt uppsatsarbete samt opposition på en annan uppsats Kursens namn: LIA I LIA Yh-poäng: 50 Kursens övergripande mål är att den studerande under handledning skaffar sig erfarenhet av behandlingspedagogiskt arbete, kan integrera teori och praktik samt börjar utveckla en egen yrkesidentitet. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -förstå ansvarsfördelningen mellan handledare, studerande och utbildningsanordnare -beskriva det praktiska sociala arbetet -förstå sociala processer på olika nivåer -inom ramen för en yrkesroll, skapa relationer till andra -genomföra egna klientsamtal -genomföra social dokumentation i enlighet med gällande lagar och riktlinjer -samarbeta i ett professionellt sammanhang -reflektera över sitt eget lärande samt använda handledning som stöd för lärandet -identifiera ett professionellt förhållningssätt samt påbörja en egen utveckling mot en yrkesidentitet Innehåll: -ansvarsfrågor -relevant lagstiftning -den professionella yrkesrollen -sociala problem och metoder -lärande och handledning -etik Kursens namn: LIA II LIA Yh-poäng: 75 Sida 5 (18)

7 Kursens mål är att den studerande under handledning skaffar sig erfarenhet av praktiskt behandlingspedagogiskt arbete och kan integrera teori och praktik samt börjar utveckla en yrkesidentitet. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -använda teoretiska kunskaper i socialt arbete på individ, grupp och samhällsnivå, -beskriva och bedöma sin professionella utveckling vad gäller lärande, självkännedom, empatisk förmåga och handlingsberedskap, -använda ett professionellt förhållningssätt, -inom ramen för en yrkesroll, skapa relationer till andra, -genomföra egna klientsamtal, -arbeta självständigt och ta egna initiativ, -relatera erfarenheter från arbetsplatsen till utbildningens innehåll som helhet Innehåll - evidensbaserad praktik -det professionella mötet -sociala problem -samtal som verktyg -lärande och handledning -ansvarsfrågor -relevant lagstiftning -etik Kursens namn: Missbruk och beroende Standard Yh-poäng: 20 Kursens mål är att de studerande får kunskap om missbruk och beroende, dess orsaker och missbrukets samband med människors levnadsvillkor samt hur samsjuklighet utvecklas.efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -redogöra för hur beroende och missbruk kan inverka på individ, familj, nätverk och grupper. -redogöra för motivations-och förändringsprocesser -känna till droger och dess inverkan -känna till lagstiftning inom området -medverka i planering, utförande och utvärdering av behandlingsinsatser -ha kunskap om grundläggande teorier om samsjuklighetens påverkansfaktorer -förstå vikten av brukarinflytande Innehåll: -grundläggande kunskaper om missbruk- och beroendeproblematik i ett socialt perspektiv -förklaringsmodeller till missbruk och beroende -medicinska och omvårdnadsaspekter på missbruk -kunskap om droger -samsjuklighet -anhörigperspektiv -lagstiftning -genus, etnicitet, klass, ålder, identitet, religion Kursens namn: Psykisk ohälsa och socialpsykiatri Sida 6 (18)

8 Standard Yh-poäng: 20 Kursens mål är att ur olika teorier och perspektiv, ge kunskap om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska/psykiska funktionsnedsättningar samt om samsjuklighet. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -redogöra för hur psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt samsjuklighet kan inverka på individ, familj, nätverk och grupper. -förstå återhämtningsprocesser -lagstiftning inom området -medverka i planering, utförande och utvärdering av behandlingsinsatser -grundläggande teorier om samsjuklighet -kunna bemöta och bistå personer med psykisk ohälsa Innehåll: -psykiatriska diagnoser -psykiska funktionsnedsättningar -samsjuklighet -sociala behandlingsmetoder -lagstiftning -verksamhetsfältets organisation -återhämtning Kursens namn: Psykologiska utgångspunkter Standard Yh-poäng: 45 Kursens mål är att de studerande med utgångspunkt i psykologiska teorier och begrepp ska öka sin kunskap och förståelse för individen och med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp öka sin kunskap och förståelse för samspel i grupp. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -känna till historiskt perspektiv på psykologi -redogöra för det huvudsakliga innehållet i psykologiska riktningar -beskriva och använda utvecklingspsykologiska teorier -betydelse av genus o etnicitet -identifiera traumatiska kriser -förstå o tillämpa gruppsykologiska begrepp o teorier -tillämpa kommunikationsteoretiska begrepp -redogöra för och använda modeller för konfliktlösning -använda samtalsmetodiska grunder Innehåll -psykologiska riktningar -utvecklingspsykologi -traumatisk kris -psykologins framväxt -arbete i grupp -kommunikation i grupp -arbetsgruppens dynamik -teorier om gruppers utveckling -konflikter och konfliktbearbetning -ledarskap -samtalsmetodik Kursens namn: Samhällsperspektiv Sida 7 (18)

9 Standard Yh-poäng: 30 Kursens mål är att de studerande ska få en översiktlig kunskap om hur samhällets välfärdssystem är uppbyggt och vilka lagar som styr inom det sociala området samt olika teorier om samhälle och sociala relationer. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -redogöra för grunderna i det socialpolitiska trygghetssystemet -redogöra för olika välfärdsmodeller -känna till ett historiskt perspektiv på socialtjänstens framväxt -tillämpa relevant lagstiftning inom socialt arbete -beskriva grunderna i några centrala samhällsteorier och förklara vad de kan innebära för synen på social utsatthet -känna till grundläggande vetenskapsteori Innehåll -det socialpolitiska trygghetssystemet -sociallagstiftning -socialtjänstens framväxt -genus, etnicitet, klass, ålder, identitet -samhällsteorier -perspektiv på social utsatthet -vetenskapsteori -attityder och värderingar Kursens namn: Socialpedagogik Standard Yh-poäng: 30 Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om pedagogiska inriktningar som har betydelse för socialpedagogiskt arbete, samt socialpedagogiska förhållningssätt och metoder. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -beskriva pedagogiska teorier och metoder med relevans för socialpedagogiskt arbete -förklara olika pedagogiska teorier, perspektiv och begrepp för lärande -använda pedagogiska metoder i socialt arbete -ge exempel på hur social bakgrund, etnicitet, ålder och kön kan ha betydelse för socialt arbete -ge exempel på hur förhållningssätt, värderingar och människosyn kan ha betydelse för yrkesfunktionen Innehåll -pedagogiska begrepp och teorier -teorier kring lärande och utveckling/förändring -pedagogiska metoder i socialt arbete -egna attityder, värderingar, lärande strategier och dess betydelse för yrkesfunktionen -inklusions-och exklusionsprocesser Kursens namn: Socialt arbete i ett heterogent samhälle Standard Yh-poäng: 30 Sida 8 (18)

10 Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om migrationsprocesser och socialt arbete med flyktingar samt hur genus, etnicitet och klass samverkar i individers och gruppers identitetsskapande processer i ett heterogent samhälle.de studerande ska kunna reflektera över kulturbegreppet och problematisera den egna förståelsen. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: -förstå och reflektera över betydelsen av genus, klass och etnicitet för individens identitet och integration i samhället och för mötet i behandlingssituationen -förstå migrationsprocesser och integration -känna till migrationslagstiftning -känna till diskrimineringslagstiftning -beskriva olika perspektiv på kulturbegreppet -använda teorier och metoder i bemötandet Innehåll: -genus, etnicitet, klass, religion, identitet -migrationsprocesser och integration -migrationslagstiftning -diskrimineringslagstiftning -diskriminering, rasism -kulturbegreppet -attityder och värderingar Kursens namn: Socialt arbete i institutionella miljöer Standard Yh-poäng: 25 Kursens mål är att de studerande ska ha kunskap om att leda och organisera behandlingsarbete och projekt inom sociala öppna och slutna institutioner. Efter avslutad kurs ska de studerande kunna: -beskriva och analysera de pedagogiska, psykologiska, organisatoriska och strukturella villkor som omger socialt arbete i institutionella sammanhang, -identifiera lagstiftning och andra regelverk för drift av institutionella verksamheter och ge exempel på hur sådan verksamhet kan organiseras -relatera frågor kring genus, makt och etnicitet till uppdraget att driva en institution Innehåll -metoder och ramar för socialpedagogiskt arbete -institutionell behandling verksamhetsområden -villkor som omger institutionellt socialt arbete -driftsformer och organisering -marknadsföring, entreprenörskap och ekonomi Kursens namn: Socialt behandlingsarbete med barn och ungdomar Standard Yh-poäng: 30 Sida 9 (18)

11 Kursens övergripande mål är att de studerande ska inhämta kunskap om teoretiska grunder i socialt arbete med barn och unga. Målet är också att kunna arbeta med förändringsprocesser inom olika verksamhetsfält. Efter avslutad kurs ska de stud kunna: -teoretiskt förstå social utsatthet på individ och familjenivå och dess samband med kön, klass, ålder och etnicitet -tillämpa teorier, metoder och praktiska modeller för utredning, stöd och samtal med relevans för socialt behandlingsarbete med individer och familjer -identifiera och beskriva olika typer av avvikelser i barns- och ungdomars utveckling -genusperspektiv på barn/ungdomars utveckling -känna till hur förebyggande arbete kan bedrivas med barn/ungdomars och familjer -reflektera över egna attityder och värderingar och dess inverkan på det sociala arbetet Innehåll: -avvikelser hos barn och unga -utredning av barn som far illa -förebyggande arbete -genusperspektiv -ensamkommande flyktingbarn -systemteori -resilience Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Stadsmissionens skola arbetar i sina vuxenutbildningar med validering.validering är en process som innebär en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Validering kan göras dels för att bedöma behörigheten till ansökt utbildning och dels för tillgodoräknande av sådana kunskaper och erfarenheter som i allt väsentligt motsvarar utbildningens innehåll och mål. Är dessa uppnådda ska han/hon kunna tillgodoräkna sig motsvarande moment. Stadsmissionen har under våren 2015 deltagit i en pilotstudie om validering till behörighet. Valideringsprocessen ska vara transparent för den studerande. Utbildningsanordnaren agerar som utförare i valideringsarbetet och ansvarar för dokumentationen.den studerandes tidigare lärande utforskas med uppgifter och intervjuer som dokumenteras i en kompetenskartläggning och som sedan bedöms. All validering dokumenteras där det tidigare lärandet kan bli bekräftat och erkänt. Validering kan leda till ett kompetensbevis som ligger till grund för beslut om tillgodoräknande. Tillgodoräknade kurser betygssätt. Därefter upprättas en individuell studieplan. Stadsmissionens skola kommer att följa de av Yh- myndigheten framskrivna nationella kriterierna och riktlinjerna för validering av reell kompetens samt dokumentationen av densamma. Ledningsgruppen deltar i arbetet och utgör expertis för bedömning av arbetslivserfarenhet. Ledningsgruppen beslutar om tillgodoräknanden. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Utbildningen ska tillse att den studerande har/tillägnar sig språkkunskaper inriktade mot det Sida 10 (18)

12 kommande yrket. Behov av svenska med yrkesinriktning uppmärksammas vid antagning och under utbildningen. Behov kan identifieras av ledningsgrupp, lärare/handledare och/eller påtalas av den studerande. Under utbildningen kan bristande förståelse för yrkesspecifika begrepp uppmärksammas i samtal/gruppdiskussioner, inlämnade av skriftliga uppgifter och under LIA. Förklaring och användandet av yrkesspecifika begrepp sker under utbildningens gång. Svenska med yrkesinriktning anpassas i fråga om omfattning och pedagogik efter den studerandes behov och kan ske i form av självstudier, läraledd undervisning individuellt eller i grupp. Undervisning kommer att ske parallellt med ordinarie studier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen i samma takt som övriga studerande. Stadsmissionens skola har lång erfarenhet och god kompetens i språkundervisning. Tillträde till utbildningen Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Lägst betyget godkänt i Svenska 2/Svenska som andra språk 2 eller motsvarande. Tre års arbetslivserfarenhet på minst 50%, inkluderat minst en period på 6 månader sammanhängande. Särskilda förkunskaper - motivering Studiernas inriktning och teoretiska nivå förutsätter goda kunskaper i svenska. Minst motsvarande nivå Svenska 2 behövs för att kunna tillgodogöra sig kurslitteratur och genomföra skriftliga och muntliga redovisningar. Arbetslivserfarenhet är viktig för att yrkesrollen kräver att personalen är socialt integrerad i samhället då det i det pedagogiska arbetet ingår att vägleda och hänvisa klienter samt vara en prosocial förebild. Att ha ingått i ett arbetslag under en längre sammanhängande tid behövs då sådan erfarenhet kräver social kompetens och förmåga att samarbeta, vilket är nödvändigt både i studiegruppen och i yrket. Sida 11 (18)

13 Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan anges i 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Tillkommer MYHFS 2013:4 "Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan" Information om ansökningsförfarande till utbildning förmedlas på de ställen där utbildningen annonseras. Ansökan görs via yh-antagning.se. I ansökan ska handlingar som styrker behörigheten medsändas. De handlingar som styrker behörigheten är kopior på betyg samt arbetsgivarintyg. Dokumenten ska vara i formaten jpg eller pdf. Av arbetsgivarintygen ska framgå mellan vilka datum anställningen varat och tjänstens omfattning i % av heltid eller timmar per vecka eller månad. De sökande har en egen inloggning på yh-antagning.se där de laddar upp alla dokument för att styrka sin behörighet. Utbildningsanordnaren går manuellt igenom betyg och intyg och noterar styrkt behörighet i yhantagning.se. Stadsmissionen använder yh-antagning.se för att skapa underlag för ledningsgruppen att fatta beslut om behöriga och obehöriga. Reell kompetens Behörighetskraven är grundläggande behörighet och särskild förkunskaper. På ansökningssidan är ett alternativ för den sökande att istället för grundläggande behörighet (3 kap 1 p 4) åberopa reell kompetens. Detta görs genom att kryssa i rutan för detta på yhantagning.se. Den sökande bjuds då in till validering som innebär kartläggning av faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor dokumenterade eller ej dokumenterade. Det sker genom samtal och skriftliga uppgifter. Kartläggningen kan leda till att den sökande kan bedömas ha kompetens motsvarande den behörighet och de särskilda förkunskaper som behövs för utbildningen. Kartläggningen och bedömningen dokumenteras i yh-antagning.se. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Särskilt prov Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande.urvalet görs utifrån särskilt prov och arbetslivserfarenhet.särskilda provet består av fyra delar: -Läsförståelse, vilket visar möjligheter att klara studierna -Ordförståelse, vilket visar möjligheter att klara studier -Logisk test, vilket visar möjligheter att klara studier -Reflektion, visar möjligheterna att tillgodogöra sig studierna Läsförståelse kan ge 6 poäng bedöms efter facit. Ordförståelse, kan ge 10 poäng bedöms efter facit. Logisk test kan ge 10 poäng bedöms efter facit Reflektion kan ge 6 poäng bedöms efter manual Summa max 32 poäng Yrkeserfarenhet Sida 12 (18)

14 Yrkeserfarenhet oavsett område på minst 50% upp till tre år kan ge max 5 poäng beroende på sammanhängande arbetad tid. Utöver behörighetskravet på 6 månader sammanhängade tid ger varje ytterligare sammanhängande 6 månadersperiod 1 poäng. Utöver det kan yrkeserfarenhet inom behandling, vård/omsorg, pedagogik minst 50% upp till 3 år, ge max 3 poäng. Varje 6 månadersperiod ger ½ poäng. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen 1) Först bedöms yrkeserfarenheten och poängsätts utifrån angivna kriterier. Poängen registreras i yh-antagning.se. 2) Efter genomfört särskilt prov registreras poängen för varje individ i yh-antagning.se. 3) I yh-antagning.se räknas urvalsvärdet ut genom att systemet lägger ihop totala poängen för särskilt prov, totala poängen för yrkeserfarenhet och 0,01 x poängen för läs- ordförståelsen. Det sista är till för att undvika flera sökande med samma urvalsvärde. Systemet skapar automatiskt en rangordning. 4) Beslutsunderlag tas ut. 5) Lednings gruppen beslutar om antagning och reservlistan utifrån beslutsunderlaget. 6) Via yh-antagning.se meddelas samtliga sökande om de erbjuds studieplats eller reservplats eller är obehöriga. 7) Antagna och reserver tackar ja eller nej till erbjuden plats via yh-antagning.se. Antagningssystemet uppdateras kontinuerligt.. 8) Samtliga delar i antagningsprocessen sparas i yh-antagning.se samt beslutsunderlaget även i pappersform. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: Organisationsnamn: Förnamn: Efternamn: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, social Johan Kejerfors Telefon: E-postadress: Roll i utbildningen: Dotterbolag: Upphandlad: johan.kejerfors@socarb.su.se Socialhögskolan kan vara den av två alternativa högskolor som genomför vissa kurser i utbildningen Organisationsnummer: Organisationsnamn: Förnamn: Efternamn: Uppdragsutbildningsenheten Ersta Sköndal högskola AB Pablo Dahlin Telefon: E-postadress: Roll i utbildningen: uppdrag@esh.se Ersta Sköndal högskolan kan vara en av två alternativa högskolorsom genomför vissa kurser i utbildningen. Sida 13 (18)

15 Dotterbolag: Upphandlad: Ja Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Samtliga kurser styrs av kursplanen där kursens mål, innehåll, undervisningsform, beskrivning av examination, betygsskala och betygskriterie framgår. De studerande informeras i alla kurser om kursplan, schema och upplägg av uppgifter. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, grupparbeten och rapporter. Lärande sker också i reflektionsgrupper ledda av studerande med lärare som bakgrundshandledare och i andra processinriktade grupper. De studerande har möjlighet att få handledning, individuellt eller i grupp med syfte att underlätta uppnående av kursmålen.vid återlämning av inlämnade uppgifter ges feedback med syfte att förbättra kommande uppgifter. Utbildningen inleds med studieteknik och studieplanering för att bli bekant med krav och nivå på utbildningen. Studerande som ej uppnår godkänt av kursmål får möjlighet att komplettera för att uppnå målen. Vid längre tids frånvaro och frånvaro vid avgörande undervisningsmoment ges ersätttningsuppgifter, Studerande som ej har möjlighet att genomföra samtliga kurser inom utbildningens ordinarie tid, ges möjlighet att fullfölja dessa delar efter en uppgjord plan. Utbildningens olika redovisningsformer för studieuppgifter varieras mellan: - Individuella skriftliga och/eller muntliga redovisningar. -Grupp muntliga och/eller skriftliga redovisningar. -Gestaltande uppgifter i grupp elller individuellt. För studerande som behöver resurser i form av anteckningsstöd, föreläsningsmaterial, extra handledning, språkstöd etc. är detta möjligt. Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd Stadsmissionens skola har erfarenhet av och kan erbjuda pedagogiskt stöd genom: -Individuell handledning -Anteckningstöd -Bilagda föreläsningsdokument -Möjligheter att spela in (ljud/bild) föreläsningar -Erbjuda handledning i studieteknik -Erbjuda längre tid för genomförande av individuella uppgifter -Möjlighet att låna bärbar dator -Hänvisning till bibliotek med möjlighet att låna inläst litteratur -I viss mån erbjuda andra redovisningsalternativ än skriftliga -Stadsmissionens skola innehar specialpedagogisk kompetens som utgör en resurs vid behov, såväl för studerande som handledarresurs för lärare. Vid behov har vi möjlighet erbjuda fler alternativ. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Arbetslivet bidrar med forskningsrapporter, projektpresentationer, presentation av sina verksamheter, studiebesök, presentation och undervisning i olika behandlingsmetoder. Lärare och utbildningsledare ansvarar för att använda dessa exempel och teman i den fortlöpande undervisningen. Ledningsgruppen bidrar under hela utbildningen med synpunkter och förslag på förändringar. Kursernas innehåll är framtaget med relevans för det kommande arbetet som utbildningen syftar till. Undervisningen utgår från verkliga problem, fenomen och situationer som kan relateras till det kommande yrkeslivet. Studiebesök, externa föreläsare från arbetslivet planeras utifrån kursplan. De studerande ska vid varje studiebesök eller föreläsning se en tydlig koppling till den pågående kursen. Lärare och föreläsare har, förutom sin pedagogiska kompetens ofta även en koppling/bakgrund i arbetslivet med relevans för de studerandes kommande yrkesroll. Sida 14 (18)

16 Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Utbildningen är planerad och upplagd så att kurserna prioriterats så de mest adekvata kurserna genomförs innan första LIA perioden,för att förbereda de studerande inför LIA. Samtliga teoretiska kurser kopplas till praktisk användbarhet. Varje studerande har inför LIA information om de LIA-platser som står till förfogande. Framläggs önskemål om annat alternativ undersöks dessa möjligheter av utbildningsanordnaren. LIA-handledare och studerande träffas före LIA-perioden och går igenom hur den är tänkt att genomföras.den studerande delger då sina erfarenheter, funderingar och hur hon/han tror att kunskapsmålen ska kunna uppnås. Inför LIA-perioderna förbereds de studerande teoretiskt med kunskap om lagstiftning,smittskydd, professionellt förhållningssätt samt sekretess. Då det är minst lika viktigt att förbereda handledaren inför uppgiften, ägnas mycket tid åt samtal, personligt möte för att presentera utbildningen och utbildningens mål. I dessa samtal visar det sig ofta att handledaren har tidigare erfarenhet av att handleda studerande. Utbildningsplan och kursplan för LIA- kursen delges handledare liksom ett handledarmaterial. De studerande ges möjlighet att möta tidigare studerande för att inhämta deras perspektiv på LIA. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Sedan första yh-starten 2010 har kontakt etablerats med ett stort antal LIA platser. Under flera terminer har antalet LIA-platser som erbjudits varit fler än antalet studenter. Flera arbetsgivare har tagit emot för LIA kontinuerligt. Stadsmissionens yh anlitar LIA-platser som erbjuder god handledning och ger studenterna stora möjligheter att göra yrkesrelevanta erfarenheter. Stadsmissionens yh ansvarar för att alla studenter för sin första LIA får en lämplig LIA-plats i förhållande till erfarenhet, förkunskaper och eventuella önskemål. Studenterna kan också söka plats själva och då etableras kontakt med arbetsgivaren och handledaren. Information sker både skriftligt och muntligt. Till LIA II har de studerande ofta tydligare egna önskemål och utbildningen försöker tillgodose dessa genom att söka genom tidigare kontakter, hvb-guiden och de studerandes egna kontakter. Före LIA anordnas en handledarintroduktion för blivande handledare. Varje LIA-period inbjuds handledare till gemensamma seminarier med studenter och lärare vilket väver samman utbildningens mål- teoretiska kunskaper och praktiken - kommande yrkesrollen. Seminarierna ger handledarna stort utbyte av att diskutera praktikens upplägg och de processer som den handledde genomgår. Denna kunskap är viktig för möjliggörande av lärande under praktiken. I de fall den studerande eller handledaren bedömer att LIA-platsen inte är lämplig för den studerande anskaffas en annan LIA-plats. Metoder för kunskapskontroll Kunskapskontroll sker vanligtvis genom individuell skriftlig uppgift och/eller gruppuppgift.skriftliga uppgifter presenteras ibland också munltigt i större eller mindre grupper. Gruppuppgifter och arbetet med dem utvärderas efteråt vad beträffar hur arbetet fördelats och hur samarbetet fungerat.betygskriterier finns på varje kursplan och gås igenom vid varje kursstart. Uppgifter som inte når godkänt kan kompletteras. i första hand ersätts skrifliga uppgifter skriftligt och muntliga muntligt. Studerande som inte är närvararnde vid seminarier eller särskilda tillfällen som föreläsningar som bara ges en gång får ersättningsuppgift. Denna uppgift säkerhetsställer att den studerande inhämtat motsvarande kunskaper och betygssätts.vid hög frånvaro får den studerande anvisningar för att inhämta kunskaper motsvarande de givna undervisningstillfällena.utbildningsanordnaren säkerställer genom kunskapskontroll, skriftligt eller muntligt att kunskaperna är inhämtade. Kunskapskontroll för LIA görs utifrån givna uppgifter och i samverkan med handledare. Vid hög frånvaro under LIA görs i samarbete med med studenten, utbildningsanordnaren och handledare en plan för att säkerställa att den studerande tillgodogör sig LIA-kursen Detta kan innebära att den studerande får komplettera med förlängd LIA-tid. Betygskriterier och betygskrav Samtliga kursplaner beskriver kursmål och preciserade kunskapsmål, undervisnings former, beskrivning av examination, betygsskala och betygskriterier.betygskriterierna är satt efter kunskapsmålen. Individuella, grupp, skriftliga och muntliga uppgifter i samtliga kurser ger underlag till betygssättning för varje individuell studerande.kursansvarig lärare kommunicerar betygskrav och kriterier vid varje kursstart.varje kurs utvärderas muntligt och skriftligt och förändringar i framförallt upplägg och uppgifter genomförs till nästa kurs.även förändriingar i hur Sida 15 (18)

17 målen ska uppnås kan förändras. Målet för skolan och de studerande är att alla ska ha möjlighet att uppnå minst G. Betygskriterierna har en stark koppling till kursplanerna. Kursplanerna är under ständig granskning av arbetslivet, som inkommer med synpunkter. Dessa synpunkter dokumenteras och framläggs under ett ledningsgruppmöte minst en gång per termin. Ändringsförslag och betygskriterierna ses över i samband med detta. Större ändringsförslagen sänds in till Yh myndigheten för godkännande. Entreprenörskap i utbildningen Inom Stockholms Stadsmission har det sociala entreprenörskapet alltid varit en naturlig del. Inom skolorna gestaltar vi vårt arbetssätt med en blomma med fem kronblad där Entreprenörskap är ett som märks på flera sätt. Vi tränar de studerande att leda idéfas till genomförandefas. Vi pekar på möjligheter till samhällsdeltagande genom olika entreprenörskapsformer. Vi visar att det finns olika vägar till samma mål och förbereder därigenom de studerande på nytänkande och socialt entreprenörskap. De studerande övas i utveckling av yrkesrollen. Nya strategier formas i ett förändringsarbete. Privata aktörer i ledningsgruppen ger de studerande insyn i entreprenörskap genom LIA-platser. Våra studerande lär sig att kartläggning av brukarnas behov kan leda till olika valmöjligheter. Vi betonar samarbete med de studerande i vår verksamhetsutveckling. Under LIA-perioderna ska de studerande ges stora möjligheter att vara kreativa, initiativrika och kunna omsätta teori och egna idéer i handling. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 16 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 30 tim/vecka per studerande Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Stockholms Stadsmission arbetar med sitt systematiska kvalitetsarbete enligt SIQ:s process- och resultatorienterade modeller med deltagarfokus. Inom sociala verksamheter har man erhållit diplomering enligt SIQs utvärderingsprocess. Beslut är taget att även Stadsmissionens Skolstiftelse ska inleda ett arbete med att SIQ-säkra sitt systematiska kvalitetsarbete. Systematik har utvecklats, en årsarbetsordning tagits fram och några första processkartläggningar har gjorts. Vår utgångspunkt är den kontinuerliga utvecklingscykeln enligt: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Med den kunskap om våra verksamheter som genereras i de processerna får vi underlag och utifrån det fastställer årligen huvudmannen en utvecklingsplan för utbildningsverksamheten. Den bryts sedan i samverkan med verksamheterna ned denna till målsättningar för varje skolform och enhet. Varje enhet skriver sedan förbättringsplaner utifrån sin analys av föregående verksamhetsår. Analysen ska göras på flera nivåer och börja i lärarens och de studerandes analys av pågående undervisning. Förbättringsarbetet och målsättningarna ska vara väl förankrade i verksamheten och i all personals verksamhet. Med gemensam förståelse och gemensamma mål får vi en mer verksam kvalitetssäkring. All planering av verksamhet ska utgå från utbildningsplan och kursplaner, huvudmannens gemensamma värdegrund, vision och utvecklingsplaner. Planeringen ska utgå från de studerandes behov och också inkludera omvärldsbevakning så att utbildningen håller sig i takt med tiden. Kvalitetssäkring görs även på individnivå för varje studerande genom diskussioner och granskning av examinationsresultat och omdömen från LIA t ex. Yrkeshögskolans ledningsgrupp deltar i att utforma enhetens förbättringsplan samt Yrkeshögskolans del i Skolstiftelsens utvecklingsplan. Sammanställning av studieresultat och utvärderingar lämnas kontinuerligt till Yrkeshögskolans ledningsgrupp för analys och diskussion. Sida 16 (18)

18 Översyn undervisning. Förbättringsarbetet och målsättningarna ska vara väl förankrade i verksamheten och i all personals verksamhet. Med gemensam förståelse och gemensamma mål får vi en mer verksam kvalitetssäkring. All planering av verksamhet ska utgå från utbildningsplan och kursplaner, huvudmannens gemensamma värdegrund, vision och utvecklingsplaner. Planeringen ska utgå från de studerandes behov och också inkludera omvärldsbevakning så att utbildningen håller sig i takt med tiden. Kvalitetssäkring görs även på individnivå för varje studerande genom diskussioner och granskning Ansökan av examinationsresultat om statsbidrag och för omdömen att bedriva från yrkeshögskoleutbildning LIA t ex. Yrkeshögskolans ledningsgrupp deltar i att utforma enhetens förbättringsplan Diarienummer: samt MYH 2015/3333 Yrkeshögskolans del i Skolstiftelsens utvecklingsplan. Sammanställning Beslutsdatum: av studieresultat och utvärderingar lämnas kontinuerligt till Yrkeshögskolans ledningsgrupp för analys och diskussion. Arbetsplan för året: I augusti självskattning enligt kvalitetsmatris. I september förbättringsplan utifrån analys av resultat föregående läsår samt lärarnas och arbetslagens analyser. Planerna följs upp kvartalsvis. I september plan för centrala utvecklingsinsatser. I oktober-november interninspektioner. I januari genomför vi medarbetarenkät och studerandeenkät och resultaten bearbetas och åtgärdsplan upprättas. I juni sammanställer vi alla våra studieresultat, lärare och arbetslag analyserar sina egna årsresultat och gör åtgärdsplan till nästa år. Utöver det har vi en central samverkansgrupp för studerande där de regelbundet träffar utbildningschef och utvecklingsledare. Rektorer samlas en gång per månad tillsammans med yrkeshögskolans chef och Skolstiftelsens utbildningschef och utvecklingsledare och viktigt är ledningsgruppens löpande diskussioner. Som underlag för förbättringar har vi omprövning av kursplaner som ska ha styrning mot kunskapsmålen och yrkesmässig branschkompetens. Synpunkter och önskemål inhämtas från arbetslivet. Kursplanerna sammanställs och presenteras varje termin för ledningsgruppen som är beslutande. Varje kurs utvärderas efter slutförande. Utvärderingarna diskuteras med utbildningsanordnaren i ledningsgruppen. Ledningsgruppen beslutar om förbättringar som utbildningsanordnaren ansvarar för att genomföra. Översyn av den pedagogiska verksamheten sker årligen av extern utvärderare. Resultatet sammanställs och viktiga förbättringsområden väljs ut och målsätts. Dokumentation för utvärdering och analys är utvärderingar och enkäter, betygsstatistik, omdömen från LIAn, synpunkter från arbetslivet, klassrådsdiskussioner, ledningsgruppsprotokoll. När förbättringar sker dokumenteras de genom ledningsgruppsprotokoll, utbildningsplan, förbättringsplan, förbättrade kursplaner. Utbildningsanordnaren organiserar varje år utvecklingsdagar för att utveckla utbildningen mot de uppsatta målen och dessa dagar avrapporteras i ledningsgruppen. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Stadsmissionens yrkeshögskola har för utbildningen till behandlingspedagog planerat för följande ansvarsfördelning: Lärarnas ansvar är att med utbildningsplan och kursplaner som styrdokument: -Planera och genomföra lektioner -Utforma relevanta examinationsuppgifter -Examinera och betygsätta studerande -Erbjuda utvecklingssamtal med de studerande -Organisera LIA kurser -Genomföra LIA besök -Verka för kvalitetsutveckling -Validera kurser och delar av kurser -Bedöma tillgodoräknanden Utbildningsledaren ansvarar för att: -Leda verksamheten -Tillse att utbildningen i den dagliga verksamheten har ett adekvat innehåll och fortskrider med kvalitet enligt Yrkeshögskolemyndighetens föreskrifter. -Systematiskt kvalitetsarbete genomförs. -Driva samverkansarbete med huvudmannen, arbetsliv, samarbetspartners, högskola, offentlig skolverksamhet, myndigheter och andra organisationer. -Sprida information till målgrupp, samverkansparter, politiker och media. -Följa upp resultat och kvalitessäkra i enlighet med huvudmannens kvalitetssäkringssystem.. -Tillse att undervisande lärare/handledare har rätt kompetens -Sammankalla ledningsgrupp -Som medlem i ledningsgruppen vara föredragande och drivande gällande utvecklingsarbete. -Tillse att ledningsgruppen känner till de lagar och förordningar som styr utbildningen. Sida 17 (18)

19 Chef för yrkeshögskola ansvarar för: -Budget -Personalansvar och arbetsledning Ledningsgruppen arbetar och ansvarar för att: -Utbildningen har adekvat innehåll och fortskrider med kvalitet enligt yrkeshögskolans föreskrifter. -Ett systematiskt kvalitetsarbete löper genom hela utbildningen. -Hantera frågor gällande tillgodoräknande och validering. -Besluta gällande antagning. -Besluta i studerandeärenden som kan föranleda avstängning från utbildningen. -Utfärda examensbevis och kursintyg. -Hantera synpunkter och klagomål från studerande -Ledningsgruppsrepresentant från arbetslivet är ordföranden Studerandeinflytande Studerande har inflytande på sina studier genom studeranderåd, deltagande i ledningsgruppen och genom det systematiska kvalitetsarbete SIQ som bedrivs inom Stadsmissionen i sin helhet. I studeranderådet behandlas frågor som gruppen i sin helhet eller enskild studerande vill ta upp för behandling och eventuell åtgärd. Studeranderepresentanter lyfter gruppens frågor i ledningsgruppen där synpunkter från de studerande är en stående punkt på dagordningen. I första hand kontaktas undervisande lärare för att få till stånd förändring. I andra hand vänder sig gruppen till utbildningsledaren och sedan ledningsgrupp och chef för yrkeshögskolan. Skulle studenterna inte få gehör för sina frågor kan de göra en anmälan till yrkeshögskolemyndigheten. Genom muntliga och skriftliga utvärderingar kan de studerande påverka upplägg och arbetsformer i undervisningen. Under lektionstid kan de studerande initiera föreläsningar och studiebesök de skulle vilja genomföra. Varje läsår genomförs enkäter av tillfredställelsen inom olika områden av de studerandes undervisnings- och skolsituation. Resultatet av enkäten sammanställs och delges de studerande med en plan för eventuella förändringar. Sida 18 (18)