Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Specialistundersköterska barn Ansvarig utbildningsanordnare: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Omfattning, poäng: 200 Studieort: Växjö Studieform: Distans Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Bilaga till myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Specialistundersköterska barn Ansvarig utbildningsanordnare Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Adress: Box 1223 Postnr/ort Växjö Besöksadress Adress: Box 1223 Postnr/ort Växjö Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (18)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Specialistundersköterska barn Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Undersköterska, sjukvård undersköterska med specialistkompetens inom barn och ungdomssjukvård undersköterska med specialistkompetens i barnområdet inom Landsting, kommun och privata aktörer Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - barn och ungdomssjukvård, anatomi och fysiologi, barn- och ungdomars utveckling, livsvillkor och rätt samt barn och ungdomar med funktionsnedsättning - åtgärder/behandlingar, samt hur man underlättar för barn/ungdomar och närstående genom ett professionellt bemötande - reaktioner/kriser som barn/ungdomar och dess familj kan uppleva, samt att kunna bemöta med ett professionellt förhållningssätt - barn/ungdomars utveckling som individer och påverkan utifrån levnadsförhållanden - lagar, författningar som ingår i yrkesrollens arbetsuppgifter Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - möta och stödja barn/ungdomar utifrån ett pedagogiskt och åldersadekvat sätt - observera barn/ungdomar och dra slutsatser om barnets/ungdomens medicinska och/eller psykosociala hälsa - kunna bedöma, utföra och utvärdera de åtgärder/insatser som behövs utifrån verksamhetens Sida 2 (18)

4 omvårdnadsmodell och inom ramen för sin yrkesroll - kunna förstå innebörden av journaldokumentation utifrån hälsotillstånd och omvårdnadsbehov - kunna delta och verka i teamarbetet och grupprocessen utifrån ett arbetsmiljöperspektiv - aktivt delta i handledning och vårdprocesser av barn och vårdnadshavare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - kunna informera om barnet/ungdomens tillstånd och välbefinnande utifrån ett professionellt förhållningssätt - kunna möta den enskilde individen (barn, ungdomar, närstående) och dess tillstånd - kunna reflektera över yrkesrollens innebörd, genom att arbeta med självinsikt och självkännedom för att ge ett gott bemötande till den enskilde individen och omgivningen - tillgodogöra sig ny kunskap och kunna följa med i utveckligen av all vård inom området - kunna arbeta utifrån ett entrepreniöriellt synsätt Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Barn- och ungdomars livsvillkor 25 Barn- och ungdomssjukvård 35 Barn- och ungdomssjukvård LIA 20 Föbrättringsarbete 5 Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar 20 Introduktion, barnets fysiska och psykosoc Neonatalvård LIA 20 Neonatologi 30 Omhändertagande av det friska nyfödda barn Summa: 200 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Sida 3 (18)

5 Kurser Utbildningen har 9 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Barn- och ungdomars livsvillkor Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Efter avslutad kurs ska den studerande ha fördjupade kunskaper i: Barn och ungdomars livsvillkor - kunna se samband mellan ohälsa, social situation och miljö - förutsättningar och konsekvenser i uppväxtmiljön - missbruk, psykisk ohälsa - rådande lagar och förordningar som rör barnets bästa - anmälningsplikt - våld, övergrepp och vanvård - FN:s barnkonvention - Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB:s) kriterier för barn och ungdomssjukvård - flyktingfamiljers situation - flyktingbarn i Sverige Kursens namn: Barn- och ungdomssjukvård Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 35 Beskrivning: Efter avslutad kurs ska den studerande ha fördjupade kunskaper i: Vanligst förekommande sjukdomar hos barn och ungdomar - orsaker till sjukdomsförekomst - symtom och behandling - behovet av individuell omvårdnad vid olika sjukdomstillstånd - familjens/närståendes situation utifrån sjukdomssituationen - lekens betydelse för barnets/ungdomens bearbetning av situationen - insikt om ett empatiskt förhållningssätt i samarbete och samverkan med barn/ungdomar och närstående - förstå vikten av samarbete och samverkan med teamet i vårdarbetet -reflektionshandledning Kursens namn: Barn- och ungdomssjukvård LIA Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Den studerande ska efter LIA:n ha färdigheter; - att tillämpa metoder för att lindra smärta och oro hos barnet - att möta och lindra oro hos närstående - att tillämpa rådande dokumentationsmodell och kunna identifiera omvårdnadsproblem, finna orsak/er, beskriva mål och rekommendera Sida 4 (18)

6 omvårdnadsåtgärder utifrån rådande situation LIA:n ska ge den studerande en fördjupad kunskap om barn/ungdomars reaktioner och behov vid en sjukhusvistelse. Den studerande ska ha förståelse och vara insatt i närståendes roll under sjukdomsperioden och kunna möta och stödja närstående i kris. Samt att kunna se och förstå barnet/ungdomens relation och behov avl närstående under sjukdomsperioden. Under handledning kunna observera och rapportera barnets tillstånd utifrån medicinskt- och omvårdnadsperspektiv Kursens namn: Föbrättringsarbete Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 5 Beskrivning: Den studerande ska kunna reflektera över yrkesrollen och dess innebörd. Den studerande ska kunna initiera, medverka och dokumentera ett förbättringskvalitetsarbete i vården kring barn/ungdom. Kursens namn: Funktionsnedsättning hos barn och ungdomar Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Efter avslutad kurs ska den studerande har fördjupade kunskaper i: Att leva med en funktionsnedsättning hos barn/ungdomar - psykisk ohälsa hos barn/ungdomar - neurpsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn/ungdomar - utvecklingsstörning och utvecklingsförseningar hos barn/ungdomar - pedagogiskt förhållningssätt i mötet med barn/ungdomar - professionellt förhållningssätt i mötet med barn/ungdomar och närstående i ett livsperspektiv - rådande lagar och förordningar för barn/ungdomar med funktionsnedsättning - attityder och värderingar utifrån funktionsnedsättningen - självinsikt och självkännedom Kursens namn: Introduktion, barnets fysiska och psykosociala utveckling Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Beskrivning: Efter avslutad kurs ska den studerand ha fördjupade kunskaper i: Introduktion i utbildningen - studieteknik, pedagogik, informationsteknik Barnet fysiska, psykiska och sociala utveckling Sida 5 (18)

7 - barnet/ungdomens anatomi - barnet/ungdomens fysiologi - barnet/ungdomens fysiska utveckling - barnet/ungdomens psykiska utveckling - barnet/ungdomens sociala utveckling - vanligast förekommande mikroorganismer och dess spridningsvägar - vikten av ett professionellt förhållningssätt och tillvägagångssätt utifrån rådande hygienföreskrifter - sekretess och säkerhet Kursens namn: Neonatalvård LIA Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Efter avslutad LIA ska den studerande ha fördjupade kunskaper och färdigheter i: - att tillämpa Newborn Individualized Developmental Care and Assesment Program (NIDCAP) och tillämpa individualiserad omvårdnad - att kunna bemöta utifrån professionellt förhållningssätt i mötet med närstående - kunna stödja barnet och närstående vid undersökningar och behandlingar - att aktivt delta i vårdteamet runt barnet - delta aktivt i omvårdnadsprocessen och stödja familj och närstående under sjukhusvistelsen - att tillämpa rådande dokumentationsmodell och kunna identifiera omvårdnadsproblem, finna orsak/er, beskriva omvårdnadsmål och rekommendera omvårdnadsåtgärder att tillämpa rådande Efte avslutad LIA ska den studerande ha en fördjupad kunskap om det sjuka nyfödda eller det för tidigt födda barnets förutsättningar. Under handledning kunna observera och rapportera barnets tillstånd utifrån medicinskt- och omvårdnadsperspektiv. Kursens namn: Neonatologi Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 30 Beskrivning: Efter avslutad kurs ska den studerande ha kunskaper om: Omvårdnad om det friska, det sjuka nyfödda barnet samt det för tidigt födda barnet. - vanligast förekommande sjukdomar, missbildningar och syndrom i nyföddhetsperioden, orsak, symtom och åtgärd/behandling - kunskaper om det prematura barnets medicinska, anatomiska och fysiologiska förutsättningar - individuell omvårdnad av det friska nyfödda barnet, det sjuka nyfödda barnet samt det för tidigt födda barnet - anknytningsteorier - nyblivna närstående/föräldrar reaktioner i samband med en kris - kunna möta och stödja närstående/föräldrar - barnets behov av närstående - omvårdnadsmodell enligt NIDCAP (Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program) Sida 6 (18)

8 - reflektionshandledning Kursens namn: Omhändertagande av det friska nyfödda barnet LIA Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Den studerande ska efter LIA:n ha färdigheter i: - att observera avvikelser i barnets hälsotillstånd - nyfödda barns omvårdnad - att utföra amningsobservation och vägleda närstående/föräldrar i amningssituationer -reflektera över yrkesrollen - att tillämpa rådande dokumentationsmodell och kunna identifiera omvårdnadsproblem, finna orsak/er, beskriva mål och rekommendera omvårdnadsåtgärder utifrån rådande situation LIA:n ska ge den studerande fördjupad kunskap om det friska nyfödda barnet. Den studerande ska under handledning utveckla sin förmåga till att stödja nyblivna närstående/föräldrar. Den studerande ska också reflektera över anknytningsprocessen. Under handledning kunna observera och rapportera barnets tillstånd utifrån medicinskt- och omvårdnadsperspektiv Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Studerande som under pågående utbildning vill tillgodoräkna sig tidigare kurs/utbildning har möjlighet att få göra det. Processen för tillgodoräknande innebär att en studerande på särskild blankett anmäler att han/hon vill tillgodoräkna sig kunskaper från tidigare utbildning eller beprövade faktiska kunskaper. Prövning av tillgodoräknande ska ske med utgångspunkt från de mål för utbildningen, som finns uppställda i utbildnings- och kursplaner. De kunskaper och färdigheter som den studerande åberopar ska vara av sådan beskaffenhet och ha sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den yrkeshögskoleutbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Även motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkeserfarenhet får tillgodoräknas. Beslut om tillgodoräknande fattas av ledningsgruppen. Beslutet dokumenteras i protokollförda anteckningar. Rutinen för tillgodoräknande har följande flöde: 1.Den studerande fyller i en blankett om tillgodoräknande av kunskaper, färdigheter och kompetenser som i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. Kunskaperna kan förvärvats genom yrkeslivet eller annan utbildning. 2.Den studerande ska bifoga betyg, kursplaner, intyg eller annat material som stärker tillgodoräknandet. 3.Blankett plus bilagor diareförs. 4.Detta sker genom jämförande av kursmålen från tidigare kurs/utbildning mot kursmål i den aktuella kursen och som kan kompletteras med prövning vid behov. 5.Förslag till tillgodoräknande kan ske i samråd mellan utbildningsledare och studie- och yrkesvägledare. 6.Ledningsgruppen fattar beslut om tillgodoräknandet. Sida 7 (18)

9 7.Beslutet dokumenteras i protokollförda anteckningar. 8.Den studerande meddelas ledningsgruppens beslut. 9.Vid betygssättning överförs betyget av den tillgodoräknade kursen till examensbetyget samt arkiveras av utbildningsanordnaren. Undervisning i svenska med yrkesinriktning I samarbete med Växjö Yrkeshögskola erbjuder vi undervisning i svenska med yreksinriktning för studerande som har beov av stöd i svenska språket. Målet är att de studerande ska tillgodogöra sig utbildnigen och nå sin yrkesroll. Ledningsgruppen och utbildninngsanordnaren kommer vid antagningen attt identifiera och konstatera de studerandes behov. Kursupplägget anpassas efter deltagarens studiebakgrund, kunskaper i svenska och erfarenheter i branschen och är på en kvalificerad nivå som motsvarar eftergymnasial nivå. Spårklärare med erfarenhet av utbildning i ämnet gör en bedömning tillsammans med den studerande och planerar den individuella studieplanen som integreras löpande i utbildningen parallellt med ordniarie kurser. Studieplanen är inriktad mot det yrkesområde som den studerande är antagen till och undervsiningen inriktas på yrkesrollen och de specifika yrkesinriktade språkkunskaper som arbetsmarknaden kräver. Den studerande erhåller ett intyg på genomförd undervisning. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 8 (18)

10 Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Utöver grundläggande behörighet enligt 3 kap.1 enligt högskoleförordningen. Betyg utfärdade tidigare än GY2011 eller Vux 2012 ska den studerande ha minst godkänt betyg i Svenska B eller motsvarande betyg från gymnasiet. Den sökande ska ha intyg/betyg/examen på undersköterskekompetens (Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller likvärdigt) med godkända betyg i karaktärsämnena. Den sökande ska även ha minst 1 års yrkeserfarenhet som undersköterska inom området vård- och omsorg,med minst 50% tjänstgöringsgrad. Särskilda förkunskaper - motivering Baskunskaper inom vård och omsorg är ett krav för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen bygger på den studerandes tidigare erfarenhet som undersköterska inom vårdomsorgsområdet, med erfarenhet från omsorg och omvårdnad. Studierna bygger på att det är en specialisering inom yrkesområdet och fordrar därmed förkunskap och erfarenhet för att kunna fördjupa och tillgodogöra sig utbildningen. Ämnesomorådena inom utbildningen leder till både en fördjupad kunskap i tidigare områden, samt nya ämnesområden som är avgörande för specialinriktningen. Den pedagogiska ansatsen i utbildningen bygger även på att relatera till tidigare teoretiska och erfarenhetsmässiga kunskaper - den reflekterande praktikern. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen 1. Utifrån upprättade listor med regisrering av de sökande. 2. Beräkning av behörighet, meritvärde och yrkeserfarenhet görs s i samverkan mellan administratör/utbildningsledare och Studie- och yrkesvägledare. 3. Behörighetsgrunderna rangordnas uitfrån meritvärde/betygspoäng och yrkeserfarenhetspoäng en summering genomförs. 4.Summering och kommentarer dokumenteras i de upprättade listorna av administratör. 5. Resultatet efter summering delas i behöriga, fri kvot (vid behov), och icke behöriga 6. Resultatet redovisas för ledningsgruppen som fastställer antagningen. 7. Reservlistor upprättas 8. Ledningsgrupp beslutar om antagning 9. Ansöknngar från sökande som är behöriga flyttas över till en särskild pärm. Sida 9 (18)

11 Reell kompetens Rutin kring förfarande finns dokumenterat. Det finns en framtagen "lathund" för bedömning som används som hjälpmedel under arbetets gång. Samt att de personer som har deltagit i arbetet gör en utvärdering efter avslutad antagning och dokumenten uppdateras utifrån utvärderingens resultat. Det är minst två personer som aktivt deltar under antagningens gång för att säkerställa kvaliten. Vid behov av bedömning och fastställande av reell kompetens ska den studerande begära detta i samband med ansökan till utbildning. Den studerande ska styrka samtliga sina kunskaper och erfarenheter från exempelvis arbetsliv, föreningsliv, genomgångna utbildningar, fortbildningar eller annan kursverksamhet, styrkta arbetsmeriter från längre utlandsvistelser. En kompetenskartläggning görs i samverkan mellan utbildningsledare och Studie- och yrkesvägledare. Validering kan ske för bedömning av kvalitetskrav för tillträde till utbildningen. Valideringsprocessen innebär kartläggning av tidigare studier, yrkeserfarenhet, livserfarenhet, bedömning av relevanta kurser för validering, självskattning av kursmål och betygskriterier, självskattning, valideringssamtal. Validerande lärare utfärdar valideringsintyg som bifogas till kompetensintyget som utbildningsledaren utfärdar. Kunskapsutveckling Syd, följer Yh-myndighetens kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Slutbetyg från avslutat gymnasieprogram med minst betyget G i karaktärsämnena. Meritvärde (Mv) beräkans och inordnas i poängsystem, max 12 poäng Mv = 4 poäng Mv = 6 poäng Mv = 8 poäng Mv = 10 poäng Mv = 12 poäng Tidigare utbildning Gymnasiets Vård- och omsorgsprogram eller motsvarande utbildning som ger en undersköterskekompetens. Yrkeserfarenhet Relevant yrkeserfarenhet, utgörs av yrkeserfarenhet i yrkesrollen som undersköterska inomvårdoch omsorgsrelaterat yrke. Utbildningsansvarig och Studie- och yrkesvägledare avgör om den sökandes yrkeserfarenhet bedöms som relevant. Sida 10 (18)

12 Yrkeserfarenhet poängsätts och kan ge max 14.4 poäng 1 månad/heltid yrkeserfarenhet ger 0.4 poäng 1 år = 4.8 poäng 2 år = 9.6 poäng 3 år =14.4 poäng Poängsummorna för meritvärde och yrkeserfarenhet, läggs samman och kan ge max 26.4 poäng Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet sökande överstiger det beviljade antalet platser till utbildningen rangordnas de sökande. 1. Summering och kommenterar dokumenteras av administratör i upprättade listor, med följande punkter: För- och efternamn, Personnummer Gatuadress, Postnummer, Ort Behörighet Poäng yrke allmän Poäng yrke relevant Poäng betyg Total poäng Förslag - antagan/reserv/ej antagen Antagen Svarat Avhopp Summering av totalt antal sökande Antal behöriga sökande Antal beviljade platser Antal antagna Antagna genom fri prövning 2. De olika grupperingarna - behörighet, särskild behörighet- svenska B, sammanställs. 3. Meritvärde på betyg, yrkeserfarenhet allman/relevant räknas ut och sammanställs. 4. Den totala summan räknas ut dokumenteras i den upprättade listan. 5. Övriga kommentarer som, kommer att komplettera, särskilt pedagogiskt stöd, söker på fri kvot dokumenteras på listan. 6. Listan sammanställs och redovisas på ledningsgruppen, som fastställer antagningen. 7. Antagningsbesked skickas via e-post samt skriftligen, till de sökande (antagna och reserver) 8. Antagna studerande anmodas svara på antagningsbeked inom en viss tid. 9. Eventuella reserver får besked om antagning. 10. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven meddelas med orsak till avslag med ett skriftligt besked. Sida 11 (18)

13 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Målet med det pedagogiska upplägget är att den studerande ska utveckla ett reflekterande arbetssätt (den reflekterande praktikern) genom att låta erfarenhetsbaserad kunskap och teoretisk/generell kunskap prövas och speglas mot varandra. Pedagogiken och undervisningen bygger på att ge den studerande en teoretisk och praktisk plattform för den framtida yrkesrollen. Vi ger utrymme för dialog, diskussioner och seminarier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och vidareutvecklas inom yrkesområdet. Genom att ge utrymme för dialog, diskussioner och reflektionsseminarier för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och vidareutvecklas inom yrkesområdet. Förutsättningar för att kunna genomföra studierna ser olika ut för de studerande. Syftet med vårt distansupplägg är att det ska vara en heltidsutbildning, men som erbjuder en viss flexibilitet för den studerande som ger möjligheter till att kombinera sin livsituation. Distansupplägget bygger på att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar i Växjö i samband med en ny kurstart för introduktion i kursen. Då ges föreläsningar kopplade till ämnet i kursen, reflektionshandledning, gruppdiskussioner, seminarier examinationer och möjligheter till erfarenhetsutbyte i gruppen. De centrala träffarna ges vid ett antal tillfällen per termin (cirka 3-5 dagar vid varje tillfälle). Därutöver kommer de studerande att ha obligatoriska reflektionsträffar, där även examinationstillfällen kan förekomma. Övrig tid sker den mesta kommunikationen via lärplattformen/fronter, där reflektion, och all information om utbildningen finns. Studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner, handledning och examinationer sker via lärplattformen/fronter. Därutöver finns ansvarig utbildningsledare alltid tillgänglig via e-post och mobil vid behov. Genom att vi låter våra studerande diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter i reflektionsgrupperna och även ha gemensamma grupparbeten, diskussioner och examinationer blir reflektionsgruppen betydelsefull för den studerande under hela utbildningen. Utvecklingssamtal med den studerande sker i samband med LIA-besöket. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Senast vid kursstart ska den studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd ange de insatser som kan behövas för att genomföra sina studier. Det finns en kontaktperson som den studerande kan vända sig till vid behov av stöd och samtal. Vi erbjuder den studerande invididuell handledning där vi upprättar en individuell handlingsplan utifrån kursens mål och den studerandes förutsättningar. Rutiner finns upprättade för pedagogiskt stöd till studerande med funktionshinder, där handlingsplan upprättas för den studerande. Sida 12 (18)

14 För varje studerande där stöd sätts in upprättas en särskild studieplan där det anges vilket pedagogiskt stöd som sätts in t.ex. anpassade kunskapsprov och studiematerial, extra lärartid, anteckningsstöd, behov av specialpedagog och/eller arbetsterapeut. Studieplanen granskas och kvalitetssäkras i ledningsgruppen för att säkerställa att personen når utbildningsmålen. Utbildningens upplägg vid distans Distansutbildningen är på heltid, men erbjuder den studerande en viss flexibilitet för att kunna kombinera sina studier på ett så bra sätt som möjligt. Distansupplägget innebär att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar vid ett antal tillfällen varje termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle). De centrala träffarna kan innehåll introduktion av ny kurs, föreläsningar (både interna och externa föreläsare), seminarier, reflektionshandledning, omvårdnadshandledning, grupparbeten, studiebesök och examinationer. Samt reflektionsgruppsträffar som är obligatoriska, där även examinationstillfällen kan förekomma. Studiehandledning för varje kurs läggs ut på lärplattformen/fronter i god tid före varje kursstart. som ger den studerande en god information och vägledning för kursen och dess innehåll. Mellan de centrala träffarna ska den studerande bearbeta och genomföra de uppgifter som ges utifrån kursmål och moment som ingår i kursen. Den studerande får regelbundet uppgifter som läggs ut på lärplattformen/fronter som den ansvariga utbildningsledaren kommenterar/examinerar. På lärplattformen sker även kommunikationen mellan utbildningsledaren, samt att de studerande har tillgång till studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner och examinationer. Övrig tid finns utbildningsledare tillgänglig via e-post eller mobil. Handledning i ämnet och reflektionshandledning ges via lärplattformen vid ett bestämt tillfälle en gång i veckan. Utvecklingssamtal med den studerande sker i samband med LIA-besök som förbereds av med en terminsutvärdering på Fronter under den första terminen. I början av andra terminen läggs en framgångsrapport - min utveckling- ut på Fronter som den studerande ska reflektera över. Detta ligger till grund vid utvecklingssamtalet under LIA:n. Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans 15 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbetet med arbetslivet har sin grund i behov och efterfrågan på kompetenshöjning inom yrkesområdet. Framtagandet av utbildningen har skett i dialog med arbetslivsrepresentanter där omfattning, innehåll, kursupplägg och utbildningsplan har diskuterats och bearbetats. Arbetsgruppen har bestått av olika yrkeskategorier för att få ett bra perspektiv på yrkeskompetensen. I ledningsgruppen finns representanter från det specifika yrkesområdet representerade, där kompetensbehovet synliggörs i specialistundersköterskan yrkesroll för att höja kvaliteten. Under utbildningens gång är gästföreläsare från arbetslivet anlitade i specialämnen både frånutifrån yrkesrollen och från specialister inom olika områden. Gästföreläsaren kan vara behjälplig med att formulera examinationsuppgifter som har anknytning till föreläsning, till området eller kan delta vid examinationer. Vi arbetar kontinuerligt med att stärka nätverket inom arbetslivet i form av dialog och möten, för att säkerställa kvaliten i utbildningen. Detta är en del av den ansvarige utbildningsledarens uppgifter att genomföra. Under utbildningens gång görs studiebesök i olika verksamheter (cirka 2 per termin) med information och visning av verksamheten, där syftet är att den studerande ska få en inblick i yrket. Sida 13 (18)

15 Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Vi bjuder in gästföreläsare från olika verksamheter som beskriver sitt arbete och de studerande får göra studiebesök inom vissa verksamhetsområden, för att få en inblick i yrkesrollen. Det pedagogiska upplägget utgår från den relflekterande praktikern som bygger på att de studerande får autentiska fallbeskrivningar som ska bearbetas och diskuteras. De studerande också får också möjligheter till reflektion och handledning utifrån erfarenhetsutbyte och fallbeskrivningar. Teoretiska moment i utbildningen kopplas samman med fältstudier/observationer som den studerande får omsätta i reflektioner och praktisk handling. Handledarna bjuds in till en handledarutbildning enligt VO-College (steg 2, 4 dagar) och får fördjupad kunskap och förståelse för att kunna möta en yh-studerande på LIA:n. Den utsedda handledaren får skriflig information om utbildningens upplägg och mål av utbildningesledaren, den studerande följer handledaren och dennes schema under LIA-perioden. Detta underlättar för samtliga parter att den studerande ska ha möjlighet att få en kontinuitet och nå målen för LIA:n. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Inom Landstinget Kronoberg finns ett väl utarbetat system (KLIPP) som används av Linnéuniveristetet, Kunskapsutveckling Syd och gymnasieskolorna, som fördelar av LIA-platser inom Landstinget. Kunskapsutveckling Syd garanterar en LIA-plats inom länet och har ett väl upparbetat nätverk inom yrkesområdet. Önskar den studerande en LIA-plats i hemkommun utanför länet görs detta i samverkan med den studerande och utbildningsledaren genom kontakt med den verksamheten för att säkerställa att LIA-platsen uppfyller utbildningens mål. Under LIA-perioden gör utbildningsledaren i första hande ett besök alternativt har ett samtal med LIA-handledare, studerande och verksamhet. Den studerande gör även utvärdering efter avslutad LIA-period. Genom VO-College arbetar man vidare med att finna former för rutiner och anskaffning av LIAplatser i länet. Metoder för kunskapskontroll - enskilda skriftliga tentamina (salstentamen alternativt via lärplattform) - fallbeskrivningar som den studerande diskuterar och reflekterar kring - grupparbeten - inlämningsuppgifter - muntliga seminarier - närvaro vid gruppreflektioner/reflektionshandledning - omvårdnadshandledning - verksamhetens skriftliga omdömen Minst 3 delar ska bedömas och ingå i ett kursbetyg (ex. skriftlig examination, individuellt arbete, deltagande i grupparbete/handledning) För att uppnå godkänt betyg i hela kursen krävs bedömning som godkänner vart och ett av de ingående delarna. Betygssättningen sker utifrån hur väl den studerande uppnår kursmålen i kursplanen. Ansvarig utbildningsledare sätter betygen för hela kursen och betygen fastställs sedan i Sida 14 (18)

16 ledningsgruppen. De moment och mål som är betygsgrundande i kursen finns angivna i i studiehandledningen, med en specificerad beskrivning. Omtentamen erbjuds vid ett tillfälle i närhet till ordinarie examinationstillfälle, utöver detta sker uppsamling av omtentamen i slutet av terminen. Möjlighet kan också erbjudas att den studerande kan delta i nästkommande utbildnings kurs om den finns att tillgå. Annars senast 7 månader efter den sista avslutade utbildningen. Betygskriterier och betygskrav Betygsskalan är tre-gradig utifrån följande kriterier: - Icke godkänd (IG ) Ej nått kursmålen - Godkänd (G) Nått kursmålen med godtagbart resultat utifrån kursmålen, så att den studerande kan utföra sina arbetsuppgifter med hänsyn till kvalitetskrav. - Väl Godkänd (VG) Nått kursmålen samt analyserat, reflekterat och kan dra olika slutsatser och beskriva dess konsekvenser. Utifrån analysen se samband och göra relevanta val av metoder med hänsyn till kvalitetskrav och utveckling. Under LIA-perioden/er ger LIA-handledaren ett omdöme utifrån kursmålen (halvtid- och slutbedömning). Utbildningsledaren sätter det slutgiltiga betyget, som sedan fastställs av ledningsgruppen. Alla kurser har en kursplan med tydlig beskrivning av samtliga betygskriterier utifrån målen i kursen, som den studerande får i studiehandledningen. Målsättningen med vårt systematisk arbete med betyg och betygskrav utgår från att den studerande ska få sina presationer bedömda på ett korrekt och rättvist sätt, vilket innebär att den personal som bedömer den studerandes resultat och prestationer ska ha en relevant kompetens. Betygskrierierna ska ange vilken kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för att erhålla betyg i kursen och målen i kursplanen utgår från nivån på kunskapskraven i ämnet. Betyget sätts sedan utifrån den studerandes måluppfyllesle. Entreprenörskap i utbildningen Den specialistutbildade undersköterskan kommeratt kunna ta initiativ till, och kunna organisera nyskapande verksamhet. Det handlar om kreativitet, experimentlusta och förverkligande av idéer sett både ur arbetslivets och den studerandes perspektiv. Under utibildningens gång finns det moment där den studerande får använda sig av ett entrepreniöriellt arbetssätt. Det sker i form av ett förbättringsarbete i samråd med verksamheter. Vi ger de studerande en utbildning på en så hög nivå så att det ger undersköterskan en bredd, spets och kompetens i yrkesrollen som kan ge möjligheter och förutsättningar till utveckling och nyskapande inom yrkesrollen. Under utbildningen tar vi även in privata aktörer som föreläserför att inspirera till ett entrepreniöriellt tankesätt. Att kunna identifiera möjligheter, vara kreativ och gå från ord till handling. Sida 15 (18)

17 Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 13 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar 35 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Efter varje delkurs i utbildningen ska de studerande utvärdera både sina egna insatser samt utbildningsanordnarens upplägg och insatser i förhållande till mål i kursen. Utvärderingen sammanställs av utbildningsledaren och återkopplas till de studerande, samt till ledningsgruppen. Utvärdering sker via lärplattformen/fronter och de studerande är anonyma i sina svar. Utvärderingarna arkiveras tillsammans med ledningsgruppens handlingar. Varje utbildning utser studeranderepresentant till ledningsgrupp vid start av ny utbildning. Studeranderepresentatenterna ingår i ledningsgruppen och har möjlighet att lyfta frågor och synpunkter direkt till ledningsgruppen under ledningsgruppsmötena. Efter avslutad utbildning gör de studerande en slututvärdering på hela utbildningen. Dialog mellan verksamhet, studerande, ledningsgrupp och utbildningsledare/utbildningsanordnare utgör grunden för revidering och översyn av utbildningen. Utbildningsledaren är ansvarig för genomförandet i respektive utbildning. Vid direkta avvikelser används Landstingets Kronobergs avvikelsesystem (Synergi) som är gemensamt för hela koncernen och nås via interna webben.systemet syftar till att på ett systematisk sätt identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Arbetssättet innefattar även att man fastställer åtgärder och orsaker, utvärderar effekten av åtgärden samt sammanställer och återkopplar erfarenheterna till verksamheten. Samtliga medarbetare har ett ansvar att rapportera avvikesler på arbetsplatsen när det inträffar eller upptäcks. Rapporten går automatiskt till utbildningschefen. Initiativet till revidering kan komma från olika håll, t.ex ledningsgruppen som ger i uppdrag att förändra ett moment eller de studerandes utvärderingar som initierar en förändring, eller att utbildningsledare belyser ett område som behöver revideras. Vid större revideringar av utbildning används en referensgrupp som finns knutet till utbildningen. I samråd arbetas förändringen fram. Handläggs och beslutas i ledningsgruppen. En enskild förändring eller ett enskilt problem hanteras utifrån en upprättad åtgärdsplan som förankras i ledningsgruppen, där utbildningschefen är med under processens gång. Den enskilda studerande har också möjlighet att vända sig direkt till utbildningschefen om så Sida 16 (18)

18 önskas. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Kunskapsutveckling Syd tillhör utvecklingscentrum och ingår i Landstinget Kronobergs organisation. Inom organisationen tillgodoser Kunskapsutveckling Syd delar av Landstinget Kronobergs behov av intern kompetenshöjning hos personal inom hälso- sjukvård, psykiatri, kommunikation, ledarskap och organisation. Landstingsfullmäktige har utsett utbildningsansvarig chef på enheten, för de yrkesutbildningar som bedrivs inom landstinget. Landstinget Kronoberg är garant för att lokalerna är ändamålsenliga och tillgängliga. Kunskapsutveckling Syd har för närvarande 15 anställda som innefattar utbildningschef, utbildningsledare och administratörer. Utbildningschefen har det övergripande ansvaret och har det operativa ansvaret, en del av personalstyrkan arbetar med Yh-utbildning samt att det finns ett ständigt utbyte med övriga anställda för att hålla en god kvalitet i utbildningarna. Det finns en ansvarig utbildningsledare per utbildning som har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Genom regelbundna verksamhetsmöten finns det förutsättningar till planering, erfarenhetsutbyte och fördelning av resurser för att kunna hålla en hög kvalitet och flexibilitet. Vid behov kan arbetslivets personal inom vård- och omsorg eller konsult anställas tillfälligt för genomförande i helhet eller delar av kurs inom en utbildning. En Yh-administratör finns knuten till Yh-utbildningar och är ansvarig för arkiv, diarieföring, administrativa rutiner, dokumentation av kvalitetsarbete och rapportering till CSN.Administratören finns tillgänglig för de studerande. En studie- och yrkesvägledare är delaktig under utformningen och hantering av behörighets- urval och antagningsrutiner. De studerande som har behov av pedagogiskt stöd pga funktionsnedsättning, kan få stöd av en kontaktperson.de studerande anmodas vid ansökan att ange eventuella behov av särsklit stöd för att kunna genomföra sina studier. Studerandeinflytande De studerande har inflytade över planering, genomförande och uppföljning av utbildningarna genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Val av studeranderepresentanter sker vid start och introduktion av ny utbildning. Finns intresse från flera studerande från samma klass att vara aktiva, väljer gruppen ut en person som är representant i ledningsgruppen. Inför varje ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det utrymme för dialog. Genom kursutvärderingar får utbildningsledaren och ledningsgrupp information om de studerandes åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens innehåll och upplägg. Utsedd studeranderepresentant för varje utbildning får information om och ska även intyga att ansvarig utbildningsledare går igenom följande moment vid introduktion. Den studerande får även skriva under och bekräfta följande punkter: - att utbildningsledaren gått igenom utbildningsplanen med samtliga studerande - att de studerande fått kursplaner för utbildningens kurser - att de studerande informerats om rutinerna för betygssättning och återkoppling av Sida 17 (18)

19 kursutvärdering samt regler för omtentamen - att metod och tidsplanering för LIA-anskaffning gåtts igenom - att utbildnngsledaren med studerandegruppen gått igenom ledningsgruppens sammansättning, roll och funktion i utbildningen - eventuella avvikelser i förhållande till utbildningsplanens beskrivning redovisas till ledningsgrupp och studerande. Sida 18 (18)