Kvalitets - och processutvecklare 200 YH-poäng Trollhättan

Transkript

1 Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Kvalitets - och processutvecklare 200 YH-poäng Trollhättan Utbildningsnummer Myndigheten för yrkeshögskolan Gäller utbildningsomgång 1

2 Grunduppgifter Utbildningens namn: Kvalitets - och processutvecklare Utbildningens omfattning: 200 YH-poäng Ansvarig utbildningsanordnare Folkuniversitetet, kursverksamheten vid Göteborgs Universitet Övriga utbildningsanordnare Askengren Education Utbildningen Utbildningens mål Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om hur man genomför processkartläggningar och processanalyser. Genom denna kunskapsinhämtning får de studerande verktyg för att kunna underhålla och utveckla ledningssystem. Genom att arbeta med ledningssystem och dessutom få utbildning i internrevision kommer de studerande efter avslutad utbildning att ha både färdighet och kompetens för att kunna planera och genomföra 1:a och 2:a partsrevisioner. I utbildningen ingår kursmoment där de studerande studerar metoder och verktyg för att både kunna utveckla leverantörers kvalitetsarbete och lösa kvalitetsproblem. De studerande kommer att ha kompetenser för att kunna initiera och driva förbättringsprojekt samt stödja införandet av förbättringsmetoder så som 5S och förbättringsgrupper. De studerande kommer även att ha färdigheter till att kunna tillämpa metodiken APQP/PPAP samt att kommunicera och visualisera kvalitetsfakta. De yrken och yrkesroller som de studerande kommer att ha kompetens för att arbeta som är bland annat kvalitetssamordnare, kvalitetstekniker, SQA (kvalitetssäkring inköp), verksamhetsutvecklare, processägare, processutvecklare och förbättringsledare. Sida 2 av 10

3 Kurser Utbildningen har 6 huvudmoment/delkurs(er). Ledningssystem (40p) Målet med kursen är att kunna kraven i de vanligaste standarderna för ledningssystem och kunna tillämpa dem på ett pragmatiskt och resultatinriktat sätt. Delkursen kommer att lägga stor vikt vid att kunna tolka kraven i standarderna ISO 9001, ISO och ISO/TS Genom att de studerande får olika situationer och organisationer att arbeta igenom kommer de att lära sig att kunna tillämpa de åtta ledningsprinciperna i ISO Som del i detta arbete kommer de studerande att genomföra och leda process-kartläggningar då de får arbetsuppgifter som är direkt kopplade till rollen som processägare. Revision - leverantörsbedömning (15p) Målet med kursen är att kunna planera och genomföra revisioner i olika situationer och mot olika intressenter. Studenterna lär sig att planera och genomföra revisionsarbete i olika situationer och organisationer. De lär sig att kunna tillämpa turtle-metodiken vid processrevision. De studerande får träna på att skriva revisionsrapporter, som förutom formella avvikelser, också ger en nyanserad bild av starka och svaga sidor. De studerande får även kompetens att kunna använda revision som verktyg i samband med leverantörsutveckling. Kommunikation (15p) Målet med kursen är att kunna kommunicera intern och extern på ett tydligt sätt. De studerande kommer efter genomgången delkurs att kunna tillämpa de vanligaste funktionerna i Microsoft Excel när det gäller statistisk bearbetning och framtagning av grafik. Delkursen kommer att ge färdigheter i att kommunicera med kund och leverantör på engelska när det gäller kvalitetsrelaterade begrepp t ex i samband med hantering av reklamationsärenden. För att kunna planera och genomföra enklare muntliga presentationer kommer de studerande att få lära sig att använda verktyget Microsoft PowerPoint. Kvalitetsverktyg (45p) Målet med kursen är att kunna välja ut och tillämpa olika etablerade kvalitetsverktyg i samband med planering eller problemlösning. De verktyg som delkursen kommer att gå igenom är 7 QC Tools, statistiska metoder, MSA och FMEA. Sida 3 av 10

4 Ständig förbättring (45p) Målet med kursen är att kunna ha en ledande roll vid införande och fortsatt arbete med ett effektivt förbättringsarbete enligt principer inom TPS och Lean Production. Genom att delkursen arbetar igenom TPS och de fjorton grundprinciperna bakom TPS, kommer de studerande på ett enklare sätt att kunna arbeta effektivt med förbättringsarbete. De studerande får även kunskap om innebörden i de 7+1 slöserierna och kommer på så sätt att ha färdighet och kompetens att kunna leda 5S arbete. Som en del i detta arbete kommer de studerande att ha kompetens att efter avslutad utbildning kunna initiera och utveckla förbättringsgrupp. Dess kunskaper kommer dessutom att leda till att de studerande kan initiera och leda daglig styrning på ett minde företag eller avdelning. En del av delkursen kommer även att vara att ge kunskap och färdighet om att kunna tillämpa förbättringsprojekt enligt DMAIC och QC Story. LIA (40p) Målet med LIA-perioden är att den studerande ges möjlighet att omsätta teori till praktisk handling. LIA-perioden är för den studerande ett viktigt moment för att kunna få tillfälle att pröva sina färdigheter inom att använda olika kvalitetsverktyg i samband med planering eller problemlösning ute på sitt LIA-företag. De studerande kommer även att få ta del av de ledningssystem som finns på de olika företagen och därigenom bland annat kunna få ta del av hur man kan tillämpa de åtta ledningsprinciperna i ISO I rollen som Kvalitets- och processutvecklare kommer den studerande att får möjlighet att träna sig på att planera och genomföra enklare muntliga presentationer. Att genomföra och planera internrevisioner med allt vad det innebär av för- och efterarbete. Lärande i arbete (LIA) I utbildningen ingår en LIA period om 8 veckor. LIA-perioden kommer att genomföras i slutet av utbildningen. LIA-perioden syftar till att ge de studerande en möjlighet att fördjupa och tillämpa de teoretiska kunskaperna för att senare kunna fungera i rollen som Kvalitets- och processutvecklare. Genom att delta i det kvalitets- och processarbete som bedrivs på de olika LIA-arbetsplatserna och samtidigt arbeta med den individuella LIA-uppgiften (mer om den nedan) blir de studerande förtrogna med yrkesområdet samt skaffar sig en god grund för fortsatt utveckling i arbetslivet. Medarbetarna ute på arbetsplatserna fungerar också som kunskapsresurser. Till utbildningen kommer ett antal fadderföretag att knytas. Den studerande kommer kontinuerligt under utbildningen ha kontakt med sitt fadderföretag för att där utföra vissa arbetsuppgifter som är knutna till utbildningen. Fadderföretagen kommer även att vara de LIA-företag som studenterna genomför sin LIA hos. Genom att Fadderföretagen även fungerar som LIA-företag får de studerande en kontinuerlig kontakt med arbetslivet under pågående utbildning. Fadderföretagen kommer genom att de handleder studenterna att vara direkt delaktiga i den studerandes studier då arbetsuppgifterna för studenterna är kopplade Sida 4 av 10

5 till de olika delkurserna. Exempel på uppgifter som den studerande kan få med sig ut till fadderföretaget kan till exempel vara att planera, genomföra och avsluta ett revisionsuppdrag samt att även ta hand om de eventuella avvikelser som framkommer. För att understryka vikten av fadderföretagens engagemang, kommer det att förmedlas information till fadder-/lia-företagen, där syftet med LIA:n, skolans och företagets ansvar tydliggörs. Där informerar utbildningsanordnaren om syftet med LIA, de olika aktörernas roller, hur rapportsystemet för återkoppling mellan LIA-företagen och utbildningsanordnaren fungerar, samt lämnar tips för hur både de studerande och LIA-företagen ska uppleva perioden som en värdefull tid. För att få godkänt betyg från LIA-perioden krävs att den studerande - kunnat visa förmåga på att omsätta kunskaper i praktisk handling. Detta säkerställs genom den individuella arbetsuppgift som fastställs vid ingången till LIA-perioden. Uppgiften bedöms och betygssätts av handledare på LIA-platsen och lärare på utbildningen i samråd. - varit närvarande minst 80% av tiden. Särskilda förkunskaper Utbildningen till Kvalitets- och processutvecklare är en problembaserad utbildning vilket ställer krav på att den studerande skall ha förmåga att applicera teoretiska kunskaper utifrån sin egen erfarenhet från arbetslivet. Detta kräver då att den sökande har erfarenhet från arbetslivet. Som särskilt förkunskapskrav för utbildningen gäller: - Sökande skall ha arbetslivserfarenhet motsvarande minst två års heltidsarbete, varav minst sex månader skall vara sammanhängande. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet platser inom utbildningen är mindre än antalet behöriga sökande görs ett urval. Urvalsgrunderna baseras på: - Yrkeserfarenhet. Urvalsverktyg i antagningsprocessen Behörighet för utbildningen är grundläggande behörighet för att studera på högskola. Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande görs ett urval. Urvalsgrunderna baseras på: - Yrkeserfarenhet Urvalsverktyg utgörs av ovanstående urvalskategorier som omsätts i ett poängsystem. Poängbedömningen samt motivering varför kriterierna används beskrivs nedan: Sida 5 av 10

6 Yrkeserfarenhet - Varje halvårs yrkeserfarenhet ger 0,5 poäng. Minst ett halvt års sammanhängande arbetslivserfarenhet krävs för att meriten ska kunna tillgodogöras. Maxvärde 8 poäng. - Yrkeserfarenhet inom något av områdena kvalitet, miljö ger respektive 3 poäng. Maximal poäng: 14 Motivering: Erfarenhetsmässigt har det visat sig att personer med längre yrkeserfarenhet samt yrkeserfarenhet inom ämnesområdena bättre kan tillgodogöra sig utbildningens innehåll. Ledningsgruppen fattar det slutgiltiga antagningsbeslutet baserat på studenternas rangordning. Vid lika meriter, kommer lottdragning att göras. Dokumentation av antagningsprocessen Utifrån urvalskriterierna kan de sökande få maximalt 15 poäng. De sökandes totala poäng sammanställs och studenterna rangordnas efter totalpoäng. Ledningsgruppen fattar sedan det slutgiltiga antagningsbeslutet baserat på studenternas rangordning. Vid lika meriter, kommer lottdragning att genomföras. Under hela urvalsprocessen dokumenteras och arkiveras följande: - Dokument som visar sökandes behörighet, arbetslivserfarenhet. - Sammanställningarna av samtliga sökandes poängbedömning - Ledningens beslut om intag Utbildningens huvudsakliga upplägg Allmänt Undervisningen baseras på problembaserat lärande. Det betyder att varje kurs har relativt liten del traditionell klassrumsundervisning men relativt stora delar av praktiskt arbete. Detta sker dels som projektarbete i grupper av elever och samverkan med företag i regionen. Undervisning kommer att bedrivs i lokaler med god tillgänglighet En typisk kursvecka En typisk kursvecka börjar med ett teorimoment på 3 5 timmar med traditionell klassrumsundervisning. Därefter gås veckans arbetsuppgift igenom med tillhörande underlag. Arbetet genomförs i grupper under handledning. Under fredagen görs en avrapportering. Fadderföretag Varje studerande kommer att knytas till ett fadderföretag under utbildningen. I de moment som är lämpliga kommer individuella uppgifter att göras på fadderföretaget. T ex i kursen Revision leverantörsbedömning kommer en del av arbetet utföras i form av en processrevision på fadderföretaget. Efter det att rapport skrivits kommer den studerande också muntligt att avrapportera resultatet för fadderföretagets ledning. Sida 6 av 10

7 Studiebesök Studiebesök kommer att genomföras hos företag. I första hand gäller det företag som kan visa goda exempel på förbättringsarbete och tillämpning av kvalitetsverktyg, dvs de två kurser som ligger sent i utbildningen. Kunskapskontroll Den formella grunden för betygssättning är kunskapskontroll genom skriftliga prov eller granskning av inlämningsuppgifter. För att säkerställa att studerande fortlöpande tillgodogörs sig utbildning kommer bedömning att göras av Muntliga presentationer Resultat av grupparbete Utvecklingssamtal Intervjuer med representanter för fadderföretag Intervjuer med representanter för LIA företag Betygskriterier Grundprinciper när det gäller skriftliga prov är att ca 1/3 av uppgifterna kommer att vara av standardkaraktär ca 1/3 av uppgifterna kommer att vara mer komplexa problem där flera av kursens moment måste behärskas för att kunna lösa uppgiften ca 1/3 av uppgifterna kommer att kräva att kunskaper från tidigare kurser tillämpas för att kunna lösa uppgiften tillfredställande För godkänt betyg krävs att 50 % av den totala poängsumman erhålls För väl godkänt krävs att 75 % av den totala poängsumman erhålls. När det gäller betygsgrundande inlämningsuppgifter kommer betygskriterier att definieras inför varje uppgift. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar Utbildningen kommer att i genomsnitt ha en lärar- och handledarledd verksamhet på 20 tim/vecka. Dessa kommer till största delen att bestå av föreläsningar samt handledning till studenterna då de genomför sina arbetsuppgifter som är kopplade till respektive föreläsning och delkurs. Sida 7 av 10

8 Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Under LIA-perioderna kommer vi att rekommendera handledarna på arbetsplatsen att avsätta 1 timme/vecka till direkt handledning, däremellan kommer löpande handledning vid skarpa lägen. De studerande har även möjlighet att träffa, maila eller ringa utbildningsledaren/lia-ansvarig. LIA-ansvarig gör alltid ett besök hos företaget. De studerande ska även ha möjlighet att konsultera aktuella lärare om frågor uppstår som inte kan besvaras på arbetsplatsen. Examen och examenskrav Examenskrav Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter ansökan erhålla examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter ansökan erhålla utbildningsbevis som omfattar de kurser som fullgjorts med minst betyget Godkänt. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Kvalitets- och processutvecklare Kvalitetssäkring av utbildningen Utbildningens övergripande mål och innehåll ska vara högaktuellt och väl förankrat hos arbetslivet. Ledningsgruppen ska bidra med aktuella kunskaper om branschen och yrkesrollens utveckling för en kontinuerlig uppdatering av kursplaner. Metod: Stående punkt på dagordningen för ledningsgruppens sammanträde där arbetslivet har utrymme att diskutera förändringar i arbetslivet och om behov finns besluta om förändringar i kursplaner och ev. initiera förändringar i kursplaner. Dokumentation och uppföljning: Sammanträde protokollförs. Utvärdering med LIA-handledare om de studerandes kunskaper relaterad till yrkesrollen Metod: Intervjuer och skriftliga utvärderingar som sammanställs. Dokumentation och uppföljning: Utvärderingar sammanställs, presenteras och diskuteras för klassen, studeranderåd och ledningsgrupp. Eventuell åtgärdsplan presenteras för ledningsgrupp. Sida 8 av 10

9 Resultatuppföljning av examinerade studenter. Metod: Resultatuppföljning genom tfn-intervjuer alternativt skriftligt frågeformulär 6 månader samt 1 år efter examination. Dokumentation och uppföljning: Resultatet presenteras och analyseras av ledningsgrupp, ev. förändring av innehåll i utbildningsplanen föreslås. Sammanträdet protokollförs. Analys av branschens behov genom användning av material i form av rapporter, artiklar, utredningar, regionala utvecklingsplaner etc. Metod: Vara uppdaterad, påläst och informerad om branschens behov. Dokumentation och uppföljning: Informeras och diskuteras i ledningsgruppen. Sammanträdet protokollförs. Kurserna i utbildningen ska följa de kunskapsmål som finns i de av ledningsgruppen fastställda kursplaner. För att utbildningens övergripande mål ska uppfyllas är det av stor vikt att kurserna följer de kunskapsmål som är fastställda av ledningsgruppen. Metod: Utvärderingar efter varje genomförd kurs. Dokumentation och uppföljning: Utvärderingar sammanställs, presenteras och diskuteras för klassen, studeranderåd och ledningsgrupp. Eventuell åtgärdsplan presenteras för ledningsgrupp. Utbildningens utformning och upplägg ska bygga på en pedagogik som främjar och stödjer kritiskt tänkande och innovativ problemlösning. Utbildningen ska genomsyras och präglas av entreprenörskap och kreativitet med utgångspunkt från de aktuella yrkesområdena. Metod: Pedagogiken som används i utbildningarna skall bygga på problembaserat lärande. Relevanta praktikfall och litteratur skall kombineras på ett sådant sätt att de främjar de studerandes kreativitet och problemlösning. Dokumentation och uppföljning: Genom skriftliga utvärderingar, studeranderåd och utvecklingssamtal med de studerande. Återrapportering sker till ledningsgruppen Utbildningen skall beakta och främja hållbar utveckling ur ekonomiska, sociala samt miljömässiga aspekter. I samtliga delkurser skall det finnas ett innehåll som berör hållbar utveckling ur ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Metod: Litteratur, gästföreläsningar eller inslag i praktikfall Dokumentation och uppföljning: Genom skriftliga utvärderingar. Återrapportering sker till ledningsgruppen Utbildningen skall ha en stark och relevant arbetslivsanknytning. Sida 9 av 10

10 Det arbetslivsanknutna lärandet skall alltid organiseras och utföras på ett effektivt sätt. Lärandet i arbete skall alltid vara en väsentlig del av vår utbildning. Metod: Lärandet i arbete skall bygga på en tydlig kursplan med formulerade kunskapsmål och skall organiseras på ett sådant sätt att de studerandes inlärning kan följas och examineras. Dokumentation och uppföljning: Intervjuer vid LIA-besök med studerande och LIAhandledare. Utvärderingar efter LIA-perioderna. Intervjuer och utvärderingar sammanställs och presenteras för ledningsgrupp. Eventuell åtgärdsplan fastställs. Sammanträdet protokollförs. All personal som arbetar med vår utbildning skall ha den kompetens som krävs. All undervisande personal skall ha yrkeskunskap och pedagogisk skicklighet. All övrig personal skall ha erfarenhet av utbildningsverksamhet. Metod: Vi ska alltid säkra den undervisande personalen yrkeskunskap samt pedagogisk skicklighet. Detta görs genom att begära in relevanta handlingar, ta referenser och vid behov genomföra testföreläsningar och provanställning. Dokumentation och uppföljning: Kursutvärderingar med frågor om lärarens pedagogiska kunskaper och yrkeskunnande. Utvärderingar sammanställs, presenteras och diskuteras för klassen, studeranderåd och ledningsgrupp. Eventuell åtgärdsplan presenteras för ledningsgrupp. Sammanträdet protokollförs Samtliga studerande vid utbildningarna ska få sina kunskaper och prestationer bedömda på ett korrekt och rättvist sätt. Personal som bedömer de studerandes resultat och prestationer ska ha relevant kompetens. Kontinuerlig utbildning av pedagoger i examination och betygssättning. I vissa fall kan flera examinatorer användas. Detta dokumenteras genom skriftliga utvärderingar, studeranderåd och utvecklingssamtal med de studerande. Återrapportering sker till ledningsgruppen. Sammanträdet protokollförs Sida 10 av 10