Yrkeshögskoleutbildningars koppling till NQF

Transkript

1 FÖRSLAG FRÅN ARBETSGRUPP INOM MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Yrkeshögskoleutbildningars koppling till NQF Bakgrund Följande lagar och förordningar reglerar dagens utbildningar inom yrkeshögskolan. Lag (2009:128) om yrkeshögskolan 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att inom yrkeshögskolan säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, säkerställa att statens stöd för eftergymnasiala yrkesutbildningar fördelas effektivt, säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar håller hög kvalitet, och inom smala yrkesområden tillgodose behov av eftergymnasiala yrkesutbildningar som avses leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke. 5 /Träder i kraft I: / En utbildning inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Lag (2009:1040). 6 Utbildningen ska 1. ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås, 2. ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet, 3. präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring, 4. utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare, och 5. bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan Utbildningens mål 1 I 6 lagen (2009:128) om yrkeshögskolan anges de allmänna målen för utbildningen och vad som ska karakterisera den. Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 7 första stycket 7 ska gälla för en examen. Utbildningens uppläggning 2 Utbildningen ska ge teoretisk förankring inom yrkesområdet och väsentligen genomföras i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen. Utbildningsplan 7 För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå: 1. den ansvariga utbildningsanordnaren och övriga utbildningsanordnare, 2. utbildningens mål och inriktning samt de kurser som ingår i utbildningen, 3. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation, 4. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar, 5. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 3, 6. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen, 7. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om utbildningen kan få

2 avslutas med en sådan, och 8. hur utbildningen ska kvalitetssäkras. 13 En utbildning får avslutas med en yrkeshögskoleexamen, om 1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen, och 2. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng. 14 En utbildning får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, om 1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen, 2. utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng, 3. minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete på en arbetsplats, och 4. den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Som framgår av lagen och förordningarna ska yrkeshögskoleutbildningarna vara eftergymnasiala och bygga på kunskaper från gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper. De examina som utbildningen kan ge idag är antigen en Yrkeshögskoleexamen (minst 200Yhp) eller en Kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst 400 Yhp). Huruvida examen är kvalificerad eller ej avgörs bl.a. av antal Yhpoäng, inte av vilka kvalifikationer utbildningen ger eller var de inplaceras i NQF. Detta innebär att det i dagens yrkeshögskola finns utbildningar på 200 Yhp som ger en högre kvalifikationsnivå i ramverket än utbildningar på 400 Yhp. Arbetsgruppens (inom Myndigheten för yrkeshögskolan) bedömning Något beslut hur yrkeshögskoleutbildningar ska placeras in i NQF och förslag på förordningsförändringar finns ännu inte från myndighetens GD. De förslag som här presenteras är därför inte myndighetens officiella ställningstagande utan ett förslag från en arbetsgrupp inom Myndigheten för yrkeshögskolan, som representerar myndighetens alla avdelningar. Arbetsgruppen anser att nivåplacering av examen inom yrkeshögskolan i ett svenskt NQF inte kan grunda sig på antalet Yhp utan ska ha sin utgångspunkt i learning outcomes, dvs. det är utbildningens läranderesultat som avgör examensnivån. Arbetsgruppens bedömning är att de flesta utbildningar som leder till en examen inom yrkeshögskolan kan placeras in på nivå 5 eller 6 i NQF. Men detta innebär inte, med dagens förordningar, att en yrkeshögskoleexamen per automatik kan placeras på nivå 5 och en kvalificerad yrkeshögskoleexamen kan placeras på nivå 6, om principen för läranderesultat ska följas. Som nämns ovan finns yrkeshögskoleutbildningar på 200 Yhp som ger en högre inplacering i ramverket än utbildningar på 400 Yhp. Arbetsgruppen har också i ytterkanterna identifierat utbildningar som inte når längre än nivå 4 och andra som ev. når upp till nivå 7. Dessa utbildningar i ytterkanterna är få men har betydelse om principen för ett nationellt ramverk för kvalifikationer ska följas.

3 Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen föreslår att förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan ändras så att examen från yrkeshögskolan följer kvalifikationsnivåerna i NQF. Arbetsgruppens bedömning är att yrkeshögskoleutbildningar kan spänna från NQF nivå 4 till NQF nivå 7 och bör därför få följande benämning på yrkeshögskoleexamen och följande nivåplacering i NQF: Grundläggande Yrkeshögskoleexamen - NQF nivå 4 Yrkeshögskoleexamen - NQF nivå 5 Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen - NQF nivå 6 Avancerad Yrkeshögskoleexamen - NQF nivå 7 Hur många Yhp som varje utbildning ska omfatta avgörs av förkunskapskraven. Detta innebära att en yrkeshögskoleutbildning på NQF nivå 5 kan, beroende på förkunskapskraven, vara allt från 100 yh-poäng upp till 400 yh-poäng eller mer. Arbetsgruppen på Myndigheten för yrkeshögskolan Staffan Bolin Pär Sellberg Jenny Sörby och Anne Christensen Robert Modlitba Doris Hammarstedt Stefan Skimutis - projektledare Nedan exemplifierar arbetsgruppen, förslag på yrkeshögskoleutbildningars inplacering i NQF, utifrån arbetsgruppens föreslag på nya benämningar av yrkeshögskoleexamen.

4 FÖRSLAG FRÅN ARBETSGRUPP INOM MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN Nivå 4 Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Kan visa: Fördjupade kunskaper inom ett kunskaper om modeller och metoder inom ett studieområde. Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom ett arbetseller följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar, kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt studieområde. Kompetens (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier självständigt, självständigt behandla innehåll i ett studieområde som kan leda till vidare lärande och professionell utveckling, kritiskt värdera och förhålla sig självständig till valet av källor, värdera och dra slutsatser av egna och gemensamma resultat, ta ansvar i samarbete med andra och i begränsad utsträckning leda och utvärdera andras arbete. Grundläggande Yrkeshögskolexamen Motivering. Dessa utbildningar är få (smala yrken) och har inga specifika förkunskapskrav inom yrkesområdet, dvs. utbildningen bygger inte vidare på någon av gymnasieskolans nationella program. Exempel Sadelmakare Idag En Kvalificerad yrkeshögskoleexamen då utbildningen är på 645 Yhp Sadelmakare inom hästsport Bilsadelmakare Nytt: Att betrakta som en grundläggande yrkesutbildning.

5 Nivå 5 Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Kompetens (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Exempel Kan visa: Yrkeshögskoleexamen Exempel 1 Specialiserade kunskaper inom ett kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna studieområdet, kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett studieområde. Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbetseller kommunicera åtaganden och lösningar inom ett studieområde på minst ett främmande språk. Självständigt behandla innehåll i ett studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. Motivering: I utbildningsplanerna framgår att utbildningar på denna nivå ska utveckla sådana kvalifikationer att en person bl.a. har specialiserade kunskaper, kan arbeta självständigt och kan lösa sammansatta problem. Certifierad system- och nätverkstekniker Idag En Kvalificerad yrkeshögskoleexamen då utbildningen är på 430 Yhp Nätverkstekniker, PC/IT-samordnare, nätverkstekniker/administratör, ITtekniker, datakonsult utan arbetsledande funktioner Nytt: Bör leda till en Yrkeshögskolexamen. Exempel 2 Utvecklare inom inbyggda system Idag En Yrkeshögskoleexamen då utbildningen är på 200 Yhp Utvecklare och programmerare för inbyggda system Bör som idag leda till en Yrkeshögskolexamen

6 Nivå 6 Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Kompetens (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Exempel Kan visa: Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings/utvecklingsfråg or. Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang. Värdera information och metoder inom arbetseller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom studieområdet, ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet. Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen Motivering: I utbildningsplanerna framgår att utbildningar på denna nivå ska utveckla sådana kvalifikationer att en person bl.a. har kvalificerade kunskaper, kan utföra komplexa uppgifter och kan arbeta som arbetsledare. Exempel 1 Industriell elteknik och arbetsledning Idag En yrkeshögskoleexamen då utbildningen är på 200 Yhp Kvalificerad eltekniker och arbetsledare inom industri, fastighet eller installation. Nytt: Bör leda till en Kvalificerad Yrkeshögskolexamen. Exempel 2 Strategisk Account Manager Idag En Kvalificerad yrkeshögskoleexamen då utbildningen är på 400 Yhp Account Manager, Storkundsansvarig, Kundansvarig säljare Bör som idag leda till en Kvalificerad Yrkeshögskolexamen