Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Transkript

1 Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

2 Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens regelverk skiljer sig åt mellan de europeiska länderna. synliggör de kvalifikationer som personer kan uppnå genom formell utbildning eller genom lärande på annat sätt. två huvudmålen är att främja medborgarnas rörlighet mellan länder och stimulera deras livslånga lärande.

3 Europeisk referensram för kvalifikationer Kärnan i EQF är åtta referensnivåer. Varje referensnivå ska återge vilken kunskap, färdighet och kompetens en person ska ha uppnått för att erhålla kvalifikationen helt oberoende av hur dessa resultat uppnåtts. De åtta nivåerna spänner över hela skalan av kvalifikationer, från dem som inhämtas i grundskolan till den högsta nivån på akademisk och yrkesinriktad utbildning. Det bör vara möjligt för kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet att kopplas till referensramen. Tydliga kvalitetssäkringsprinciper och informationsutbyte ska bidra till att skapa ömsesidigt förtroende.

4 Utgångspunkten för framtagandet av ett svenskt kvalifikationsramverk, NQF Den svenska regeringens önskemål i utvecklingen av ett svenskt NQF har varit att utifrån EQF skapa ett kvalifikationsramverk som skulle täcka det offentliga utbildningssystemets kvalifikationer men även gör det möjligt för andra kvalifikationer att kopplas till ramverket. Slutsats Den nationella referensramen för kvalifikationer bör ligga så nära den europeiska som möjligt. Den nationella ramen bör ges samma grundläggande struktur som den europeiska. Den nationella ramens kategorier och bedömningsuttryck ska ges en generell utformning som tillåter inplacering av vunna erfarenheter och kunskaper och samtidigt vara ett verktyg i framtida förändringar. Den nationella ramen ska ha öppenhet och beredskap att inkludera kvalifikationer från alla typer av lärande på samtliga nivåer. Den nationella ramen ska utformas så att den underlättar den kompetensutveckling som hela tiden försiggår i ut bildning och arbetsliv. Den nationella ramen bör omprövas med jämna tidsintervall.

5 Begrepp i förslaget till ett svenskt i NQF Resultat av lärande definieras som det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Kvalifikationerna ska bedömas utifrån sina kvaliteter, inte utifrån var eller hur de är förvärvade. Kunskaper är resultat av tillgodogörande av information genom lärande. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Kunskaper kan vara erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska. De kan ha förvärvats utvecklade i praktiska situationer i vardagsliv och arbetsliv eller i olika studiesituationer. Färdighet är förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Färdigheterna beskrivs som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande och innovativa lösningar) eller praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap ). Kompetens är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbetseller studiesituationer samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Ansvar och självständighet är centrala begrepp.

6 Begrepp i förslaget till ett svenskt i NQF Formellt lärande är ett lärande som äger rum i en organiserad och strukturerad omgivning och som tydligt är utformat som lärande i termer av ämnen/områden, tid och resurser. Formellt lärande är avsiktligt. Det formella lärandet regleras av lagar, förordningar och föreskrifter och ger i vissa fall examen eller utbildningsbevis som erkänns av det offentliga utbildningssystemet. Tillsyn, inspektion och uppföljning genomförs av myndigheter. Det icke-formella lärandet påminner om det formella lärandet men regleras inte av några av staten eller myndigheter fastställda lagar, förordningar eller föreskrifter. Detta lärande pågår i studiecirklar, på arbetsplatser, inom organisationer etc. I många branscher utfärdas av branschen erkända certifikat eller diplom efter ett genomfört icke-formellt lärande. Eventuell tillsyn, inspektion eller uppföljning genomförs av den egna branschen eller av branschen erkända organisationer. Det informella lärandet pågår fortlöpande i hemmet, på fritiden, under ledighet etc. Detta lärande är inte organiserat eller strukturerat och kan vara oavsiktligt. Validering kommer att vara ett viktigt instrument för att utvärdera kvalifikationer efter det informella lärandet.

7 Begrepp i förslaget till ett svenskt i NQF Full Fit innebär att resultat av lärande, ska stämma helt med deskriptorernas kvalifikationer på en bestämd nivå. Om Full Fit inte föreligger ska en helhetsbedömning av deskriptorernas kvalifikationer göras så att den nivå som bäst motsvarar de sammanvägda kvalifikationerna väljs Best Fit. Deskriptorerna under kategorierna kunskap, färdighet och kompetens ska visa på grundläggande kvaliteter som i progression blir alltmer fördjupade. De ska leda såväl till större ansvarstagande som till en ökad förmåga att agera med självständighet och med utvecklingsansvar för eget och andras arbete och lärande.

8 Begrepp i förslaget till ett svenskt i NQF De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 1-3 kan sammanfattas med begrepp som grundläggande och elementära kunskaper med en tilltagande fördjupning och i deskriptorn kompetens med ökande förmåga till självständighet, ansvarstagande och värdering av egna och andras resultat. Nivåerna 4-6 kännetecknas av ökad fördjupning och specialisering, utvecklat kritiskt tänkande och förmåga att leda. De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 7 och 8 kan närmast sammanfattas med begreppet spetskompetens. Sådana kvalifikationer kännetecknas av en mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, en mycket högt utvecklad förmåga att utföra uppgifter och lösa problem av olika slag och i skiftande miljöer samt en mycket högt utvecklad förmåga att agera med ansvar och självständighet, fatta beslut, kommunicera och leda.

9 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF Nivå Kunskaper Färdigheter Kompetens Examen/utbildning (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) ( utföra uppgifter och lösa problem) (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) 1 Kan visa: Kan: Kan: Grundsärskola Grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Under ledning utföra enkla uppgifter, samarbeta med andra under ledning. Gymnasial särskola Grundläggande särvux Gymnasial särvux 2 Kan visa: Breddade kunskaper inom ett arbetseller studieområde, kunskaper om hur fakta kan samlas, sammanställas och redovisas. Kan: Tillämpa angivna regler, metoder och verktyg för att utföra tilldelade uppgifter, följa instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde, söka och bearbeta fakta inom flera arbetseller studieområden. Kan: Utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter, samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat, värdera hur de egna uppgifterna utförts.

10 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 3 Kunskaper Färdigheter Kompetens Examen/utbildning (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) (utföra uppgifter och lösa problem) (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Kan visa: Kan: Kan: Grundskolan (Skola 2011) Kunskaper som krävs för att utföra uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, kunskap om olika arbetssätt för att samla, systematisera och redovisa information. Välja och använda information med hjälp av anvisade metoder, verktyg och material, utföra uppgifter såväl på egen hand som i grupp inom givna tidsramar, på egen hand söka och bearbeta Ta ansvar för sitt lärande och för att tilldelade uppgifter slutförs, värdera egna och gemensamma resultat, värdera information från olika källor. Specialskolan Grundläggande vuxenutbildning information, kommunicera erfarenheter och kunskaper på det egna språket.

11 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 4 Kunskaper Färdigheter Kompetens Examen/utbildning (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) (utföra uppgifter och lösa problem) (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Kan visa: Fördjupade kunskaper inom ett arbetseller studieområde, kunskaper om modeller och metoder inom ett arbets- eller studieområde. Kan: Välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom ett arbets- eller studieområde, följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar, kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt arbets- eller studieområde. Kan: Ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier självständigt, självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som kan leda till vidare lärande och professionell utveckling, kritiskt värdera och förhålla sig självständig till valet av källor, värdera och dra slutsatser av egna och gemensamma resultat, ta ansvar i samarbete med andra och i begränsad utsträckning leda och utvärdera andras arbete. Gymnasieexamen (Gy 2011) Gymnasial vuxenutbildning Yrkeshögskoleexamen (förslag)

12 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 5 Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Kompetens (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Examen/utbildning Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbetseller studieområde. Kan: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk. Kan: Självständigt behandla innehåll i ett arbetseller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. Teknikprogrammets 4 år Yrkeshögskoleexamen (förslag)

13 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 6 Kunskaper Färdigheter Kompetens Examen/utbildning (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) (utföra uppgifter och lösa problem) (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Kan visa: Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings/ utvecklingsfrågor. Kan: Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang. Kan: Värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet, ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet. Högskoleexamen Kandidatexamen Yrkesexamina enligt examensordningen, bilaga 2 till HF på grundnivå Konstnärliga examina enligt examensordningen, bilaga 2 till HF på grundnivå Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen (förslag)

14 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 7 Kunskaper Färdigheter Kompetens Examen/utbildning (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) (utföra uppgifter och lösa problem) (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Kan visa: Mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, djup kunskap inom områdets forsknings- och utvecklingsmetoder, fördjupad insikt i områdets aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Kan: Delta i forsknings-/utvecklingsarbete, identifiera och formulera frågeställningar, analysera, värdera och lösa avancerade och komplexa uppgifter, kommunicera forskningens/områdets kunskapsbas och slutsatser i såväl nationella som internationella sammanhang. Kan: Värdera ett arbets- eller studieområdes information, fakta och metoder med hänsyn till relevanta aspekter, identifiera behov av ytterligare kunskap, värdera ett områdes möjligheter och begränsningar, ta ansvar för och leda ett eget arbets- eller studieområde, ta ansvar för resultatet av eget forsknings-/ utvecklingsarbete. Magisterexamen Masterexamen Yrkesexamina enligt examensordningen, bilaga 2 till HF på avancerad nivå Konstnärliga examina enligt examensordningen, bilaga 2 på avancerad nivå Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen (förslag)

15 Förslag till inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina och andra utbildningar i NQF 8 Kunskaper Färdigheter Kompetens Examen/utbildning (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) (utföra uppgifter och lösa problem) (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Kan visa: Den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie och forskningsområde, aktuell specialistkunskap inom ett väl avgränsat delområde och överblick över angränsande områden, behärskande av metoder för kunskapsutveckling i allmänhet och med det specifika arbets-, studie- eller forskningsområdets metoder i synnerhet. Kan: Analysera, syntetisera och kritiskt granska och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, planera och genomföra utvecklingseller forsknings- arbete och andra kvalificerade uppgifter, kommunicera resultat av utveckling och forskning i såväl nationella som internationella sammanhang. Kan: Utvärdera arbets- eller studieområdets forskningseller utvecklingsarbete, skapa och välja egna forskningars/innovations/ utvecklingsuppgifter, värdera det kvalificerade utvecklingsarbetets eller vetenskapens möjligheter och begränsningar, ta ansvar för hur resultat av utveckling eller forskning används, ta ansvar för/leda professions- och verksamhetsutveckling. Licentiatexamen Doktorsexamen Konstnärliga examina enligt examensordningen, bilaga 2 på forskarnivå

16 Hur kan NQF användas? Högskoleverkets föreskrifter om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen Skolverkets föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne NQF nivå Kunskaper Färdigheter Kompetens NQF 5 Exempel från ämnet Bygg och anläggning Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, Kan: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, Kan: Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, Bygg och anläggning Specialiserade (erfarenhetsbaserade och teoretiska) kunskaper om minst ett yrke inom anläggning, husbyggnad, måleri, plåtslageri eller om minst ett specialyrke i byggoch anläggningsbranschen Förmåga att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter (utifrån de fastställda säkerhets-, kvalitets- och miljökraven) inom minst ett yrke inom anläggning, husbyggnad, måleri, plåtslageri eller inom minst ett specialyrke i bygg- och anläggningsbranschen, enligt de lagar och andra bestämmelser som reglerar verksamheten.

17 Styra kopplingen mellan Sveriges fastställda ramverk och EQF

18 Styra kopplingen mellan Sveriges fastställda ramverk och EQF Uppdraget är att koppla/referera den svenska NQF mot EQF 10 kriterier ska uppfyllas för att kopplingen ska godkännas Exempel Kvalifikationerna ska ha ett tydligt lärande resultat Kvalifikationerna ska vara kvalitetssäkrade Det svenska ramverket NQF ska ägas av en nationell godkänd myndighet Internationella experter ska vara involverade

19 Viktiga kom ihåg! Ramverket EQF/NQF ersätter inte utbildningssystemets styrdokument. En kvalifikationsnivå är inte samma sak som en examen, men olika examina är inplacerade på olika kvalifikationsnivåer i NQF. Ramverket EQF/NQF ersätter inte det offentliga utbildningssystemets antagningssystem till högre utbildning. En kvalifikation som är inplacerad i NQF ger inte per automatik access till nästa NQF nivås utbildning/examina.

20 Ramverkets möjligheter några exempel Verktyg för arbetslivet att definiera sina kvalifikationsbehov. Verktyg för olika branscher att identifiera vilka kvalifikationer branschen har tillgång till. Verktyg för regioner att definiera vilka kvalifikationer som regionen bör satsa på för att utveckla regionen.

21 Ramverkets möjligheter några exempel För utbildningssystemet: att lägga sig på rätt nivå i olika utbildningar, mer focus på lärande resultatet, mindre på betyg och olika pedagogiska metoder, validera av tidigare kvalifikationer inför en utbildningsinsats. För individen får alla* sina kvalifikationer synliggjorda, motiv för ett fortsatt lärande, validera av tidigare kvalifikationer inför påbörjandet av en utbildning, validering mot en kvalifikation i arbetslivet, en ny möjlighet om lärandet i det offentliga utbildningssystemet inte varit helt lyckat. * = förutsätter att kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet kan inkluderas i NQF

22 Förslag till modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemets till NQF Nationellt råd för kvalifikationer Myndigheten för yrkeshögskolan föreslår att till den ansvariga myndigheten kopplas ett nationellt råd för kvalifikationer. Myndigheten föreslår att rådet ska bestå av en permanent del och en icke permanent del Den permanenta delen av rådet ska följande organisationer och myndigheter ingå: Högskoleverket, Myndigheten för yrkeshögskolan, Skolverket, Folkbildningsrådet, Arbetsförmedlingen, Svenskt näringsliv, Företagarna, Sveriges kommuner och landsting, SACO, TCO, LO och SFS, SUHF och YH-förbundet. Den icke permanenta delen av rådet ska företrädas av den bransch/det område som är föremål för prövning

23 Förslag till modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemets till NQF Arbetsprocessen Myndigheten för yrkeshögskolan beskriver en modell för hur ansökningar och arbetsprocess kring besluten kan utformas. Ansökan Beredning av myndighetens sekretariat Behandling av det nationella rådet Beslut av myndigheten utifrån det nationella rådets rekommendation Kostnader ansökande bransch/organisation eller motsvarande svarar själv för egna kostnader som kan uppstå vid ansökningsförfarandet. Den ansvariga myndigheten tillförs medel för de kostnader som ett sekretariat, möten med det nationella rådet, anlitande av experter och kvalitetssäkring m.m. medför. Beslutets varaktighet 4 år + 4 år Kvalitetssäkring och uppföljning den ansvariga myndigheten Möjlighet att överklaga - nej

24 Förslag till modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemets till NQF Nationella kvalitetskriterier Myndigheten för yrkeshögskolan fick av regeringen den 28 juni 2012 uppdrag att utveckla nationella kvalitetskriterier för ett svenskt kvalifikationsramverk. Myndigheten ska ansvara för att utveckla nationella kvalitetskriterier, dvs. kriterier som måste uppfyllas om en kvalifikation ska få anslutas till den nationella referensramen. Vid fullgörandet av uppdraget ska myndigheten samråda med berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 november 2012.

25 Förslag till modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemets till NQF Nationella kvalitetskriterier - förslag Läranderesultat Learning Outcomes Kvalifikationen måste ha tydliga läranderesultat. Det innebär att målet med lärandet ska stämma väl överens med deskriptorerna på den NQF-nivå som ägaren av kvalifikationen vill inplacera sin kvalifikation. Kvalifikationens ägare måste beskriva hur lärandet är tänkt att leda till det läranderesultat som kvalifikationen avser och/eller hur uppnådda läranderesultat prövas. Kvalifikationens läranderesultat ska ha en nationell legitimitet och relevans inom arbetslivet, föreningslivet eller utbildningsvärlden, vilket måste framgå och bekräftas i ansökan.

26 Förslag till modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemets till NQF Nationella kvalitetskriterier - förslag Ägaren av kvalifikationen Ägare av en kvalifikation som kan få anslutas till det svenska ramverket för kvalifikationer kan vara enskild fysisk person eller juridisk person t.ex. en statlig myndighet, kommun, landsting, folkhögskola, studieförbund, ideell organisation, branschorganisation eller fackligt förbund. Kvalifikationens ägare ska vara erkänd av andra inom det verksamhetsområde som kvalifikationen avser. Kvalifikationens ägare ska ha en stabilitet när det gäller ekonomi och kontakten med det verksamhetsområde som kvalifikationen avser. Om ägandeformen ändras ska detta meddelas till ansvarig myndighet och det nationella rådet för kvalifikationer för en eventuell ny prövning.

27 Förslag till modell för att göra det möjligt att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemets till NQF Nationella kvalitetskriterier - förslag Kvalitet och kvalitetssäkring Kvalifikationens ägare ska i ansökan utifrån givna riktlinjer visa hur ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs för att nå den avsedda kvalifikationen. Kvalifikationens ägare ska ange hur man tänker kvalitetssäkra kvalifikationens läranderesultat och hur man säkerställer att detta kan uppnås. Kvalifikationen bör ha en sådan utformning att den stödjer valideringen av reell kompetens motsvarande den kvalifikation som avses.

28 Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan?

29 Yrkeshögskolan och T4 Varför ett fjärde år på teknikprogrammet? Antalet examinerade högskoleingenjörer motsvarar inte arbetslivets behov. Arbetslivet efterfrågar fler tekniker. Gymnasieingenjörer var en bra utbildning som utbildningsministern till vissa delar vill återinföra.

30 Yrkeshögskolan och T4 Försöksverksamhet från 2011 till gymnasieskolor deltar. Profiler: Teknik och tillverkning Utgång konstruktion och produktutveckling Utgång produktions- och automationsteknik Samhällsbyggande Utgång produktionsledning bygg och anläggning Utgång installationsteknik VVS Utgång elkonstruktion, IT Utgång infrastruktur Utgång mjukvarudesign

31 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement? Nationellt programråd som leds av Skolverket Sveriges Byggindustrier, Teknikföretagen, Almega, Sveriges ingenjörer, Industriarbetsgivarna, IF Metall, VVS-företagen och EIO. Programrådet har bistått Skolverket med synpunkter och råd inför uttagningen av de 22 skolor som beviljats tillstånd att bedriva T4 som försöksverksamhet.

32 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement? Kvalifikationsnivån NQF 5 Examensmålen för T4 stämmer väl överens med deskriptorerna för NQF-nivå 5. Detta betyder inte att T4 är detsamma som en yrkeshögskoleexamen. Skolverkets utvärdering får visa vart de framtida gymnasieingenjörerna tar vägen: Fortsatta studier akademiska eller yrkeshögskolan Arbetslivet

33 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement? Antagna inför HT 2011 Skola Ort Profil Antagna Tullängsskolan Örebro Innovation och produktion 22 Brinellgymnasiet Nässjö Innovation och produktion 13 Kattegattgymnasiet Halmstad Innovation och produktion 6 Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg Innovation och produktion 13 Högbergsskolan Ludvika Innovation och produktion 0 54 Tumbagymnasiet Botkyrka Informationsteknik 12 Berzeliusskolan Linköping Informationsteknik 8 Soltorgsgymnasiet Borlänge Informationsteknik 6 Älvkullegymnasiet Karlstad Samhällsbyggande 30 Skanskaskolan Växjö Samhällsbyggande Totalt antal studerande

34 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement? Studieplatser inför HT 2012 Skolor Ort Innovation och produktion KonProd ProdAuto Infrastruktur Rinmangymnasiet Eskilstuna Curt Nicolin Gymnasiet Finspång 30 Informationsteknik Mjukvarudesign Samhällsbyggande Prod. Ledning Hässleholms tekniska skola Hässleholm Balderskolan Skellefteå Rönningegymnasiet Salem 24 Uddevalla gymnasium Uddevalla 15 Sundsvalls gymnasium Västermalm Sundsvall 15 Dragonskolan Umeå 30 Njudungsgymnasium Vetlanda Bromma Gymnasium Stockholm 30 Totalt per inriktning Totalt antal platser 254

35 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement? Studieplatser inför HT 2012 Totalt 534 platser Ca 300 antagna (allt ännu inte inrapporterat) Vad har hänt med de som gick ut våren 2012? 1/3 i arbete, 1/3 vidare studier eller sabbatsår, 1/3 ej inrapporterat. 72 av 83 som gick Samhällsbyggnad i arbete motsvarande utbildningen. Innovation och produktion även här flera i arbete motsvarande utbildningen IT inrapporteringen ännu inte klar.

36 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement? Erfarenheter kring den första utbildningsomgången. Eleverna nöjda med APL. Företagen nöjda med eleverna kan ej det som de gamla gymnasieingenjörerna kunde. Gymnasieskolorna har utvecklats inom följande: kontakterna med företagen, handledarskapet ute på företagen, stärka känslan av eftergymnasial utbildning (egna lokaler och blockläsning), APL. På vissa håll är det svårt att etablera utbildningen i konkurens med annan liknande utbildning, t ex YH, högskoleingenjörer.

37 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement - framtidsscenario? Examinerade gymnasieingenjörer inom försöksverksamheten VT 2012 ev. 140 VT 2013 ev. 520 VT 2014 ev. 520 Examinerade gymnasieingenjörer efter försöksverksamheten 10 procent av teknikeleverna (ca 6000 teknikelever/år) T4 = 600/år 15 procent av teknikeleverna (ca 6000 teknikelever/år) T4 = 900/år Inom Yrkeshögskolan avslutade Ky och Yh-utbildningar under 2014 Informationsteknik ca 350 platser Samhällsbyggande ca 430 platser Innovation och produktion ca 430 platser

38 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement? Arbetslivets engagemang krävs Deltagande får beviljas om huvudmannen eller utbildningsanordnaren 1. har etablerat ett samarbete med det lokala eller regionala arbetslivet och har ett lokalt programråd för denna försöksverksamhet, Klarar det lokala arbetslivet av att engagera sig i både en yrkeshögskoleutbildning och i en T4-utbildning?

39 Yrkeshögskolan och T4 Yrkeshögskolan och T4 konkurens eller komplement - uppföljning? Under maj 2012 genomför Skolverket en uppföljning av alla T4-skolor Hösten 2012 en uppföljning på individnivå var tar de ny gymnasieingenjörerna vägen? Skolverksrapport till regeringen december 2012

40 Tack för att ni lyssnat