version 1.0. Från resultat av lärande till SeQF - En handbok För kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet

Transkript

1 version 1.0 Från resultat av lärande till SeQF - En handbok För kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala begrepp inom SeQF 5 1. Kvalifikationer Vad är en kvalifikation och hur beskrivs den? Process för framtagande av kvalifikationer Exempel 9 2. Resultat av lärande Kvalifikation Delkvalifikation Kriterier för resultat av lärande SeQF deskriptorer Avslut 15 Bilaga 1 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2016/1514 ISBN-nr: Västerås

3 Sammanfattning Från och med den 1 mars 2016 har utfärdare utanför det offentliga utbildningsystemet genom ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan möjlighet att få sina kvalifikationer nivåplacerade i Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF. Det här stödmaterialet, i form av handbok, har tagits fram utifrån att behov av vägledning identifierats när resultat av lärande ska formuleras. Handboken innehåller kriterier, metoder och exempel på framtagningsprocesser som kan användas i arbetet med att härleda och definiera kvalifikationer. Syftet är att ge utfärdare verktyg för att formulera resultat av lärande, som möjliggör nivåplacering i SeQF samt bedömning och erkännande av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som kvalifikationen avser att leda till. Den här handboken har utarbetats av Myndigheten för yrkeshögskolan. Arbetet har genomförts tillsammans med en arbetsgrupp av experter som bidragit till innehållet och utformningen av handboken, experterna har varit Torbjörn Matsson från Jönköpings Tekniska Högskola och Thomas Petersson från Skärteknikcentrum. 3

4 Inledning Den svenska regeringen beslutade i augusti 2015 om införandet av Sveriges referensram för kvalifikationer som inkluderar och synliggör all form av lärande; oavsett om det sker inom det formella utbildningssystemet eller på annat sätt i arbetslivet eller på fritiden. SeQF bygger på en gemensam europeisk referensram, EQF, som möjliggör jämförelser av nivån för olika kvalifikationer. Det övergripande syftet med såväl EQF som SeQF är att främja livslångt lärande och förbättra anställningsbarhet, rörlighet och social integration för arbetstagare och studerande inom EU. SeQF består av 8 nivåer. Nivåerna beskrivs utifrån deskriptorer i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Till varje nivå i referensramen ska olika kvalifikationer refereras som synliggör resultatet av lärandet, till exempel i form av utbildningsbevis, examina, certifikat och diplom. En kvalifikation anses motsvara den nivå i referensramen som bäst överensstämmer (principen för best fit ) med de resultat av lärande som kvalifikationen representerar 1. Aktörer som utfärdar kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet har möjlighet att ansöka om nivåplacering i SeQF hos Myndigheten för yrkeshögskolan. Handboken riktar sig först och främst till den här målgruppen. 1 Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 4

5 Centrala begrepp inom SeQF Deskriptorer Färdigheter Kompetenser Kunskaper Kvalifikation Principen om best fit Resultat av lärande Utfärdare Deskriptorerna för respektive nivå i Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande indelas i tre kategorier; kunskaper, färdigheter och kompetenser. Färdigheter är förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Färdigheterna beskrivs som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande och innovativa lösningar) eller praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap). Kompetenser är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad utveckling. Ansvar och självständighet är centrala begrepp. Kunskaper är resultat av tillgodogörande av information genom lärande. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Kunskaper kan vara erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska. De kan ha förvärvats och utvecklats i praktiska situationer i vardagsliv och arbetsliv eller i olika studiesituationer. Ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Exempel på en kvalifikation kan vara ett slutbetyg, ett certifikat eller ett diplom 2. Principen om best fit ska ses i relation till begreppet full fit. Full fit innebär att kvalifikationers resultat av lärande ska överensstämma helt med deskriptorerna på en bestämd SeQF nivå. Om full fit inte föreligger ska en helhetsbedömning av kvalifikationens resultat av lärande göras så att den nivå som bäst motsvarar SeQFnivåns deskriptorer väljs. Resultat av lärande beskriver ett faktiskt utfall efter en avslutad lärandeprocess, avseende vad en individ vet, förstår, kan göra och/eller är kapabel att utföra. Lärandet kan vara såväl formellt, icke-formellt som informellt. En behörig aktör som fastställer att en person har uppnått kvalifikationens krav i form av resultat av lärande. Exempelvis ett lärosäte som har rätt att utfärda examina eller en yrkesnämnd som utfärdar ett yrkesbevis. 2 I rekommendationen om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (rekommendationen om EQF, EUT C 111, ) definieras en kvalifikation som ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier (bilaga I till rekommendationen). 5

6 1. Kvalifikationer I det här kapitlet redogör vi för processen med att beskriva och ta fram en kvalifikation. Kapitlet består av tre avsnitt. I det inledande avsnittet ges en översiktlig introduktion till vad en kvalifikation är och vilka delar som bör ingå i beskrivningen av kvalifikationen. I det andra avsnittet redogör vi för hur denna beskrivning kan gå till. I avsnitt tre exemplifieras två olika aktörers processer med att ta fram en kvalifikation. 1.1 Vad är en kvalifikation och hur beskrivs den? En kvalifikation är ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Den utfärdas när en behörig aktör har fastställt att en individ har uppnått resultat av lärande som motsvarar uppställda krav. Det här innebär att en individ som genomgått examinering, certifiering eller validering får bevis på sin kompetens i form av examina, diplom eller certifikat. Beviset ges av den aktör som utfärdar kvalifikationen, som exempelvis ett lärosäte eller en yrkesnämnd. I bilden nedan illustreras de delar som bör ingå i beskrivningen av en kvalifikation för att kvalifikationen ska kunna refereras till en nivå i SeQF och samtidigt kunna möjliggöra bedömning och erkännande av individens kunskaper, färdigheter och kompetenser. I nästa avsnitt beskrivs hur ni kan gå tillväga för att ta fram dessa beskrivningar. Innehåll i kvalifikationsbeskrivningen A - Syfte och innehåll definierar kvalifikationens omfattning, nivå och relevans för den verksamhet som kvalifikationen avser och ger därmed kvalifikationen ett sammanhang. Resultat av lärande anger kraven för en kvalifikation och ska beskrivas på två nivåer; A B C D Syfte och innehåll Kvalifikation Delkvalifikationer Examinering, certifiering, validering B - Kvalifikationens resultat av lärande konkretiseras utifrån syfte och innehåll samt formuleras i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. De ska relatera till deskriptorer på den nivån i referensramen som är mest relevant för kvalifikationen. C - Delkvalifikationer är, när de summeras ihop, lika med kvalifikationen. Delkvalifikationer utgörs av moduler, ämnesområden eller kurser. Eftersom delkvalifikationer är på olika nivåer bör progressionen i lärandet beskrivas för att säkerställa att de når upp till kvalifikationens nivå. Samtliga delkvalifikationer ska beskrivas utifrån resultat av lärande som gör dem observerbara och mätbara. D - Med examinering, certifiering och/eller validering bedömer och erkänner utfärdaren att en person har uppnått kvalifikationens krav i form av resultat av lärande. Detta medför att processen att examinera, certifiera och/ eller att validera, också måste beskrivas för att kunna säkerställa att kvalifikationen uppfyller sitt syfte. 1.2 Process för framtagande av kvalifikationer Processen med att från grunden ta fram och kvalitetssäkra en kvalifikation kan ske i flera steg, se figur på nästa sida. Först behöver syftet med kvalifikationen bestämmas och utifrån syftet identifieras målbilden. Därefter kan de krav som ställs på bäraren av kvalifikationen, i form av resultat av lärande, formuleras. Examinering alternativt certifiering blir då nästa steg som måste utformas. Slutligen måste det systematiska kvalitetsarbetet planeras och utformas för att säkerställa kvaliteten. 6

7 Process för framtagande av en kvalifikation 1 Syfte behov förankring legitimitet referenser relevans 3 Kvalifikationens Målbild resultat av lärande Erkännande Kvalitetssäkring 2 innehåll deskriptorer SeQF 4 certifiering 5 genomförande intressenter examination planering lärandevägar examinatorer register nivå Delkvalifikationernas rättssäkerhet revidering omfattning resultat av lärande validering utvärdering syntax taxonomier 1 Kvalifikationens syfte För att fastställa syftet behöver behovet av en kvalifikation tydliggöras. För vilken verksamhet och för vilka personer kan kvalifikationen vara relevant? Vem har legitimitet att utfärda kvalifikationen? Hur blir den förankrad och erkänd inom verksamhetsområdet? Vilka kan fungera som referenser under framtagning och framtida revidering av kvalifikationen? När relevanta frågeställningar är besvarade, gå vidare till nästa steg. 2 Kvalifikationens målbild I denna fas tydliggörs målbilden och vilka faktorer som påverkar utformningen av kvalifikationen. Då behöver innehållet identifieras och ställning måste tas till omfattning och passande SeQF-nivå. Här kan relevanta aktörer och intressenter bidra till att identifiera vilka krav som är avgörande för kvalifikationens legitimitet. Om det är en utbildning som ligger till grund för kvalifikationen, vilka förkunskaper kräver den och vilka är förutsättningarna? Om det är en certifiering för en arbetsroll, vilka arbetsuppgifter är kvalitetskritiska? 3 Kvalifikation och delkvalifikationer Det finns olika sätt att gå tillväga för att beskriva en kvalifikation. Här beskrivs två tillvägagångssätt: (A) Först formuleras kvalifikationens resultat av lärande för att sedan brytas ner i delkvalifikationer. Denna arbetsgång är vanligt förekommande vid framtagning av utbildningar. (B) Alternativt formuleras delkvalifikationer först för att därefter sättas ihop till en kvalifikation, denna arbetsgång är vanligare vid framtagande av branschcertifieringar. Se exempel i avsnitt 1.3. I undantagsfall är kvalifikationen och delkvalifikationen densamma, exempelvis när kvalifikationen har mycket liten omfattning, vilket medför att resultaten av lärande blir desamma för båda. Kvalifikationens resultat av lärande Utifrån kvalifikationens syfte samt målbild i form av innehåll, omfattning och nivå, startar nu processen att formulera resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser som kan refereras till deskriptorerna på den avsedda nivån i referensramen. Det här redogör vi mer om i avsnitt 2.1 i kapitel 2. Delkvalifikationers resultat av lärande Delkvalifikationernas resultat av lärande ska vara observerbara och mätbara. Beroende på om delkvalifikationer bygger på varandra är det också viktigt att kunna uttrycka en progression i det lärande som ska bedömas. För detta ändamål användes ofta någon form av taxonomi 3. Se avsnitt 2.2 i kapitel Delkvalifikationers bedömning och erkännande När delkvalifikationernas krav i form av resultat av lärande är formulerade på ett sätt så att de går att bedöma, blir nästa steg att beskriva hur resultaten av lärande ska examineras eller certifieras. Detta steg är avgörande för att kunna fastställa att bäraren av en kvalifikation faktiskt har nått upp till de uppställda kraven. Därmed säkras också möjligheten att kunna nå kvalifikationen på olika vägar, antingen genom utbildning, ett certifieringsprov eller en validering av reell kompetens. Hur säkerställs det att alla resultat av lärande examineras och inga andra mål? Går det att överklaga? Vilka krav ska ställas på examinatorer eller yrkesbedömare? Om ett certifieringsprov används, hur relevant och tillförlitligt är det? När detta steg är klart är det dags för nästa. 5. Kvalifikationens kvalitetssäkring Ett systematiskt kvalitetsarbete ska genomsyra framtagning och revidering av kvalifikationen. Går det att följa upp att kvalifikationen levererar det ämnes- eller yrkeskunnandet som efterfrågas? Revideras kvalifikationens krav i form av resultat av lärande när behov uppstår? Hur säkerställs kvalitén vid examinering eller certifiering? Finns det ett register över innehavare av kvalifikationen som gör det möjligt att verifiera äkthet? Kvalitetsarbetets olika moment och rutiner ska beskrivas och dokumenteras för att möjliggöra uppföljning och extern granskning. Först då är den kompletta framtagningscykeln för kvalifikationen fullbordad. 3 System för nivåindelning, klassificering och namngivning av företeelser inom ett område. Används här för att uttrycka progression i lärande (jmf Blooms taxonomi), Nationalencyklopedin. 7

8 1.3 Exempel Det finns olika sätt att gå tillväga för att skapa en kvalifikation. Här ges två exempel. Det första exemplet illustrerar den process som Skärteknikcentrum använder vid framtagande av en branschkvalifikation och det andra exemplet beskriver framtagningsprocessen av en utbildning. Exempel 1: Process för beskrivning av branschkvalifikation Tre grundläggande kvalitetsprinciper styr framtagningsprocessen: kvalifikationen ska ha förankring, legitimitet och relevans i det den beskriver. Det uppnås genom samverkan mellan bransch, referensföretag och ämnesexperter. Bransch: Referensföretag: Ämnesexperter: Leder och organiserar arbetet samt är ägare/huvudman för kvalifikationen. Kravställare på kompetensinnehåll. Bidrar med ledamöter till arbetsgrupper och fungerar som remissinstans med synpunkter på innehåll och vilka färdigheter som krävs. Bidrar med sakkunskap inom delkvalifikationens område. Omsätter färdighet till bakomliggande kunskap och förståelse för ett kvalitativt genomförande av arbetsuppgift. Process för beskrivning av branschkvalifikation 1. Yrkesroll/funktion 1. Utgångsläge är en yrkesroll eller funktion som är av betydelse för branschen. 2. Identifiera arbetsuppgifter 3. Definiera delkvalifikationer 4. Beskriva resultat av lärande för delkvalifikation 2. Identifiera de arbetsuppgifter som yrkesrollen/funktionen omfattar. Avgränsning: beskriv endast det som är kvalificerande och kritiskt för arbetets genomförande. Resultat: arbetsuppgifter som är kvalificerande och kritiska för yrkesrollen/funktionen är identifierade. 3. Identifierade arbetsuppgifter analyseras och grupperas i ämnesspecifika områden som bildar delkvalifikationer. Resultat: yrkesrollens/funktionens delkvalifikationer är definierade. 4. För varje delkvalifikation ska kompetenskraven beskrivas. Delkvalifikationen beskrivs enligt kunskaper, färdigheter och kompetenser. Resultat: beskrivning av kunskaper, färdigheter och kompetenser för varje delkvalifikation. 5. Framtagna och beskrivna delkvalifikationer 6. Beskriva kompetenskrav för hel kvalifikation 7. Branschkvalifikation 5. Delmål: framtagna delkvalifikationer definierade och beskrivna. 6. Kvalifikationen beskrivs på övergripande nivå utifrån SeQF och utgör en sammanvägd beskrivning av den Kompetens som delkvalifikationerna omfattar. Resultat: sammanfattande beskrivning av yrkesrollen/funktionen för inplacering och nivåbestämning i SeQF. 7. Mål: Kvalifikation med delkvalifikationer är beskrivna för inplacering och nivåbestämning i SeQF. 8

9 Exempel 2: Process för beskrivning av utbildningsplanering Detta exempel illustrerar framtagningsprocessen av en utbildning genom utbildningsplanering vid Jönköpings Tekniska Högskola. Utbildningsplaneringeringen/utvecklingen bygger huvudsakligen på tre delar: Utbildningens syfte: Utbildningens lärandereultat: Kursplaner: Utgår från branschens krav på yrkesrollen, t ex en yrkesnomenklatur. Beskrivning av yrkesrollen i form av läranderesultat, relaterar till SeQF. Formellt dokument som beskriver bl a kursens läranderesultat och hur dessa ska examineras. Process för beskrivning av utbildningsplanering 1. Utbildningens syfte 1. Beskrivning av utbildningens syfte. Beskrivningen ska svara på relevanta varför-frågor och relatera till branschkrav för yrkesrollen. 2. Läranderesultat för utbildningen 2. Formulering av läranderesultat på utbildningsnivå, uppdelade på kunskaper, färdigheter och kompetenser, relaterat till SeQF. Resultat: Läranderesultat för utbildning. 3. Utbildningens innehåll 3. Beskrivning av utbildningens innehåll, dess olika delar/delområden. 4. Översiktlig kursplanering 4. Framtagning av översiktlig kursplanering; antal kurser, omfattning, namn, kronologisk ordning. 5. Kursplaner 5. Formulering av kompletta kursplaner med rubrikerna syfte, innehåll, läranderesultat, examinationsformer och betygskriterier. Resultat: Kursplaner. 6. Utbildningsmatris 6. Matchning av kursernas läranderesultat mot utbildningens läranderesultat med hjälp av en utbildningsmatris. Matrisen visar hur/om utbildningens kurser sammantaget uppfyller utbildningens läranderesultat. 9

10 2. Resultat av lärande Det här kapitlet beskriver hur resultat av lärande kan formuleras för kvalifikationer respektive delkvalifikationer utifrån kriterier för resultat av lärande i avsnitt 2.3. I bilaga 1 finner ni exempel på en kvalifikation till CNC-operatör enligt SeQF nivå 4 utifrån de beskrivningar som anges nedan: 2.1 Kvalifikation Resultat av lärande ska formuleras utifrån kvalifikationens syfte och innehåll. Syftet anger behovet av kvalifikationen, dess legitimitet och relevans. Det är därför viktigt att resultat av lärande som tas fram, förankras inom relevant verksamhetsområde och stäms av med relevanta aktörer. Innehållet anger de övergripande ämnesområden, kurser eller arbetsuppgifter som är avgörande för det studie- eller arbetsområde kvalifikationen avser, liksom dess omfattning och nivå. Kvalifikationens resultat av lärande ska konkretiseras och uttryckas i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. De ska relateras till deskriptorerna på den nivå i SeQF som är mest relevant för kvalifikationen. I kapitel 4 redogös hur SeQF-nivå kan beskrivas. 2.2 Delkvalifikationer Delkvalifikationers resultat av lärande bygger ibland vidare på varandra i en progression. Detta innebär att delkvalifikationers resultat av lärande i några fall kan befinna sig på en lägre nivå än kvalifikationens, men att de sammanlagda delkvalifikationerna når upp till kvalifikationens nivå. För att kunna beskriva progressionen i lärandet och grad av avancemang kan olika taxonomier användas, se nedan. Olika taxonomier är utvecklade för att mäta progression inom olika områden. För kunskaper och intellektuella förmågor är Blooms taxonomi en modell, men för mer motoriska färdigheter och förmågor skulle till exempel en psykomotorisk taxonomi kunna vara mer relevant. I en organisation som arbetar med lärande kan egna taxonomier utvecklas som passar verksamheten och som avgränsar vilka uttryck man använder. När resultat av lärande för delkvalifikationer ska formuleras är det viktigt att dessa är observerbara och mätbara så att de stöder examinering, certifiering eller validering. Resultaten av lärande måste då vara satta i sitt sammanhang samt vara språkligt entydiga och lätta att tolka. För att skapa transparens och underlätta bedömning uttrycks resultat av lärande i en given form enligt nedan: Form för resultat av lärande Exempel: Eventuell inledning Efter examen ska den studerande Efter certifiering ska innehavaren Efter godkänt prov ska kursdeltagaren Beteende En handling/aktivitet som kan observeras och mätas, uttrycks med ett aktivt verb som kan hämtas från olika taxonomier kunna utföra Innehåll Föremål för den handling/aktivitet som utförs, vad den relaterar till för ämne eller vilken process som avses första hjälpen enligt L-ABC Sammanhang och kvalitet Hur handlingen/aktiviteten utförs och i vilken kontext den värderas på ett korrekt sätt vid en olycksplats. Genom att kombinera aktiva verb, innehållsbeskrivning, sammanhang och kvalitet i handlingen/aktiviteten, kan resultatet av lärande bedömas i förhållande till hur avancerad den beskrivna handlingen/aktiviteten är. 10

11 2.3 Kriterier för resultat av lärande När resultat av lärande för kvalifikationer och delkvalifikationer har formulerats enligt ovan är de ändamålsenliga och kompletta och kommer att uppfylla nedanstående kriterier. Resultat av lärande ska vara: Relevanta för sitt ändamål Resultat av lärande ska stödja det syfte för vilka de är framtagna. De ska relatera till de aktiviteter som är avgörande för kvaliteten i en verksamhetsprocess, ett handlande eller en yrkesroll. De ska vara förankrade inom sitt verksamhetsområde och erkända av relevanta intressenter. Observerbara och mätbara Resultat av lärande ska gå att observera och mäta. Det innebär att de ska kunna examineras, certifieras eller valideras. Satta i sitt sammanhang Det är viktigt att sammanhanget tydligt framgår så att det går att förstå vilka aktiviter resultaten av lärande syftar på och hur pass avancerade de är. Språkligt entydiga Resultat av lärande ska vara skrivna med ett lättfattligt språkbruk, utan bisatser och lätta att tolka eller förklaringar. De ska så långt som möjligt vara entydiga och inte ge utrymme för många olika tolkningar. 11

12 3. SeQF deskriptorer Sveriges referensram för kvalifikationer är indelad i 8 nivåer. Nivåerna beskrivs utifrån deskriptorer i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Deskriptorerna visar progression mellan nivåerna genom att kunskaper, färdigheter och kompetenser succesivt fördjupas eller breddas, blir mer avancerade och komplexa från nivå 1 till nivå 8. Progressionen anges i form av nivåmarkörer, (hädanefter markörer) det vill säga verb, ord eller meningar som har betydelse för respektive nivå. Exempel på progression mellan nivåerna 5 och 6 är att kunskapen går från specialiserad till avancerad. På nivå 5 ska det självständiga arbetet leda till vidare lärande och professionell utveckling medan snarlik kompetens på nivå 4 kan men behöver implicit inte leda till detsamma. På grundläggande SeQF nivåer, 1 och 2, beskrivs progressionen bland annat genom att uppgifter utförs under ledning och med viss självständighet till att de genomförs med eget ansvar på nivå 3. Resultat av lärande bör formuleras med utgångspunkt i markörer på den SeQF-nivå som är mest relevant för kvalifikationen. Utfärdare ska tolka de verb, ord eller meningar som är av betydelse för respektive nivå och beskriva vad dessa betyder för verksamhetsområdet som kvalifikationen representerar. Det förutsätter att kvalifikationen har ett tydligt syfte och innehåll och att den är förankrad inom avsett verksamhetsområde samt är erkänd av relevanta intressenter. I tabell 1 har vi rödmarkerat markörer i varje deskriptor som är bärande för respektive SeQF nivå: Nivå Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Kompetenser (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) Nivå 1 Kan visa: Grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, Utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, Under ledning utföra enkla uppgifter, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. samarbeta med andra under ledning. Nivå 2 Kan visa: Breddade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om hur fakta kan samlas, sammanställas och redovisas. Tillämpa angivna regler, metoder och verktyg för att utföra tilldelade uppgifter, följa instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde, söka och bearbeta fakta inom flera arbets- eller studieområden. Utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter, samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat, värdera hur de egna uppgifterna utförts. Nivå 3 Kan visa: Kunskaper som krävs för att utföra uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, kunskap om olika arbetssätt för att samla, systematisera och redovisa information. Välja och använda information med hjälp av anvisade metoder, verktyg och material, utföra uppgifter såväl på egen hand som i grupp inom givna tidsramar, på egen hand söka och bearbeta information, Ta ansvar för sitt lärande och för att tilldelade uppgifter slutförs, värdera egna och gemensamma resultat, värdera information från olika källor. kommunicera erfarenheter och kunskaper på det egna språket. 12

13 Nivå 4 Kan visa: Fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om modeller och metoder inom ett arbets eller studieområde. Välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom ett arbets- eller studieområde, följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar, Ta initiativ, reflektera, organ-isera och genomföra arbete och studier självständigt, självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som kan leda till vidare lärande och professionell utveckling, kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt arbetseller studieområde. kritiskt värdera och förhålla sig självständig till valet av källor, värdera och dra slutsatser av egna och gemensamma resultat, ta ansvar i samarbete med andra och i begränsad utsträckning leda och utvärdera andras arbete. Nivå 5 Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbetseller studieområde. Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk. Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. Nivå 6 Kan visa: Avancerade kunskaper inom arbets- eller studieområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang Värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet. Nivå 7 Kan visa: Mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, djup kunskap inom områdets forsknings- och utvecklingsmetoder, fördjupad insikt i områdets aktuella forsknings- eller utvecklingsfrågor. Delta i forsknings- eller utvecklingsarbete, identifiera och formulera frågeställningar, analysera, värdera och lösa avancerade och komplexa uppgifter, kommunicera forskningens eller områdets kunskapsbas och slutsatser i såväl nationella som internationella sammanhang. Värdera ett arbets- eller studieområdes information, fakta och metoder med hänsyn till relevanta aspekter, identifiera behov av ytterligare kunskap, värdera ett områdes möjligheter och begränsningar, ta ansvar för och leda ett eget arbets- eller studieområde, ta ansvar för resultatet av eget forsknings- eller utvecklingsarbete. Nivå 8 Kan visa: Den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie och forskningsområde, aktuell specialistkunskap inom ett väl avgränsat delområde och överblick över angränsande områden, behärskande av metoder för kunskapsutveckling i allmänhet och med det specifika arbets-, studieeller forskningsområdets metoder i synnerhet. Analysera, syntetisera och kritiskt granska och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, planera och genomföra utvecklingseller forsknings- arbete och andra kvalificerade uppgifter, kommunicera resultat av utveckling och forskning i såväl nationella som internationella sammanhang. Utvärdera arbets- eller studieområdets forsknings- eller utvecklingsarbete, skapa och välja egna forsknings-, innovations eller utvecklingsuppgifter, värdera det kvalificerade utvecklingsarbetets eller vetenskapens möjligheter och begränsningar, ta ansvar för hur resultat av utveckling eller forskning används, ta ansvar för eller leda professionsoch verksamhetsutveckling. 13

14 4. Avslut Det här är en första version av handboken (1.0). Handboken presenterar översiktligt de delar som bör finnas med i beskrivningen av en kvalifikation och på vilket sätt de kan göras. Handboken behandlar exempelvis inte tillämpningen av olika taxonomier för att beskriva progression i lärande för delkvalifikationer. Det kan därför finnas behov att framöver revidera handboken med fördjupade resonemang kring olika delar, eller att genom utbildningsinsatser ge utfärdare av kvalifikationer stöd när resultat av lärande ska formuleras utifrån SeQF. För mer information om ansökan och SeQF se seqf.se. 14

15 Källor Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Nationalencyklopedin Rekommendationen om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF, EUT C 111, ANNEX I) Rekommendationen om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (2009/C 155/01) 15

16 Bilaga 1 - Kvalifikation CNC-operatör spånskärande bearbetning Grönt certifikat Inledning Arbetet som CNC-operatör inom den spånskärande bearbetningsindustrin omfattar en rad kvalificerade arbetsmoment som ställer krav på specifik yrkeskompetens. CNC-operatören producerar detaljer med krav på hög kvalitet och måttnoggrannhet. Produktionen sker i avancerad maskinutrustning med komplexa bearbetningsprocesser i främst metalliska material. CNC-operatören har en central roll för att optimera process och att säkerställa produktionsfaktorer som påverkar produktivitets- och kvalitetsutfall. Kvalifikationens kompetenskrav säkerställer CNC-operatörens yrkeskompetens för att självständigt kunna: arbeta med gott omdöme och använda maskiner, verktyg och utrustning på ett säkert sätt. producera enligt gällande kvalitets- och produktivitetskrav. vara delaktig i företagets produktionsutveckling och förbättringsarbete. Kvalifikationen består av 14 delkvalifikationer: 1. Automation och produktionsövervakning 2. CNC-teknik och ISO-program 3. Hälsa, miljö och säkerhet 4. Kvalitet 5. Matematik 6. Maskiner och produktionsutrustning 7. Materiallära 8. Mätteknik 9. Produktionsteknik och ekonomi 10. Ritningsläsning 11. Skärteknik 12. Svenska 13. Toleranser 14. Underhåll Kompetenskrav Följande kompetenskrav ställs på yrkesrollen CNC-operatör och relaterar till SeQF nivå 4. Kunskaper Har kunskap om åtgärder för hälsa, miljö och säkerhet kopplat till operatörsarbetet. Har fördjupad kunskap om CNC-maskiners uppbyggnad och hur ritningsunderlag överförs till maskinens koordinatsystem. Har fördjupad kunskap om verktyg och övrig produktionsutrustning. Har fördjupad kunskap om olika kontrollmetoder för att säkerställa produkters kvalitet. Färdigheter Kan planera och på ett säkert sätt utföra arbete i daglig produktion. Kan utföra nödvändiga programjusteringar för att säkerställa en stabil process Kan utifrån arbetsorder iordningsställa maskin för produktion Kan kontrollera producerade produkter efter kundspecifika ritningskrav Kompetenser Kan kritiskt värdera arbetets utförande ur ett hälso- miljö- och säkerhetsperspektiv samt självständigt förhålla sig till dessa förutsättningar. Tar självständigt ansvar för CNC-programmens tillförlitlighet, utvärderar och initierar korrigeringar under aktuell produktionscykel Kan självständigt rigga maskin och kontrollera produktkrav Värderar självständigt kontrollresultat och tar ansvar för att rätt åtgärd blir utförd 16

17 Delkvalifikation 10. Ritningsläsning Syfte Inom spånskärande bearbetning är ritningen det styrande dokumentet i tillverkningsprocessen och ritningsförståelse är en central del av CNC-operatörens kompetens. Delkvalifikationen omfattar kunskap för att kunna läsa och förstå produktionsritningar enligt europeisk standard med följande krav på kompetens. Innehåll Europeisk ritningsstandard, utformning och uppbyggnad Typer av ritningar, information och begrepp Linjetyper, måttsättning och toleranser Vyer och snitt Kompetenskrav CNC-operatören ska efter certifiering kunna: Kunskaper beskriva den europeiska ritningsstandarden beskriva den tekniska ritningens utformning och uppbyggnad beskriva måttsättning, toleranser samt grunderna i form- och lägestoleranser beskriva utformning och uppbyggnad av sammanställningsritning beskriva skillnaderna mellan detaljritning och sammanställningsritning Färdigheter förstå och tillämpa tekniska ritningar enligt europeisk standard för att säkerställa en kvalitetstyrd produktionsprocess förstå och tillämpa måttsättning och toleranser vid uppmätning av produktionsdetalj förstå och tillämpa vyer och snitt för att uppfatta en produktionsdetaljs tredimensionella form läsa av information på en produktionsritning identifiera ingående komponenter, placering och egenskaper med hjälp av stycklista Kompetenser självständigt behandla innehåll på detaljritning och sammanställningsritning för kontroll av produktionsprocess samt vid genomförande av kvalitetskontroll gentemot gällande kundkrav. 17