Validering Vad, varför och hur

Transkript

1 Validering Vad, varför och hur Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolan

2 Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering Främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas, i samverkan med berörda myndigheter Utveckla nationella kriterier för validering och riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentationutifrån europeiska principer och riktlinjer

3 Samlad information om validering och den nationella strukturen: Både validering av reell kompetens och bedömning av utländsk utbildning Din valideringsväg Information om branschmodeller Sök valideringsutförare

4

5 Vad?

6 Är det det här som är validering?

7 Definition Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats (Ds 2003:23, Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande)

8 Varför? Bidra till kompetensförsörjning En bättre fungerande arbetsmarknad öka sysselsättningsgraden Undvika onödig utbildning Breddat rekryteringsunderlag Kompetenssäkring av personal Ökad anställningsbarhet Internationell utveckling mobilitet och transparens

9 För vem? Att valideras kan vara av värde för alla men framförallt för: Arbetssökande Studerande Personer med utländsk kompetens/utbildning Personer i omställningssituationer

10 Validering - för vem, när och i vilka situationer? Low skilled High skilled - Low qualified High qualified

11 Varför?

12 Varför en nationell struktur? Det övergripande målet för den nationella strukturen för validering är att bidra till tillväxt genom att effektivisera utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser. Detta bidrar i sin tur till en förbättrad matchning mellan tillgång och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden. För individen är målet med en nationell struktur för validering att underlätta det livslånga lärandet.

13 En nationell struktur för validering syftar till att: Säkerställa att den validering som genomförs sker med god kvalitet och på ett rättsäkert sätt för individen Kvaliteten ska vara likvärdig oavsett vem som utför valideringen eller var i landet valideringen genomförs Göra validering tillgänglig oavsett var i landet man bor genom en god regional och lokal spridning Göra all validering legitim det vill säga arbeta för att valideringen och dess slutprodukter erkänns av de aktörer, exempelvis arbetsgivare eller utbildningsanordnare, som individen vill (be)visa sin kompetens för

14 Roller och ansvar i den nationella strukturen för validering Validering av reell kompetens Bedömning av utländsk utbildning Inom utbildningssystemet för behörighet och tillgodoräknande För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm För fortsatta studier För arbetsmarknaden inför anställning, eget företagande mm Vuxenutbildning Möjlighet till validering finns i samtliga skolformer Utförare: kommuner/landsting Arbetsförmedlingen Upphandlar externa aktörer/utförare Är i huvudsak beställarorganisation Verket för högskoleservice Bedömning av avslutad utländsk gymnasieutbildning och avslutade akademiska kurser för behörighet till högre utbildning Högskoleverket Bedömning av avslutad högre (akademisk) utbildning/examen Yrkeshögskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: utbildningsanordnare Branschorganisationer Modellägare/utvecklare Utser utförare/är utförare Myndigh. för yrkeshögskolan Bedömning av avslutad utländsk postgymnasial yrkesutbildning som ej är akademisk Högskoleutbildning Validering för behörighet och tillgodoräknande Utförare: lärosäten Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för reglerade yrken Reglerade yrken Behörig myndighet ansvarar för bedömning av reglerade yrken Folkbildningen Inom studieförbund och på folkhögskolor Utförare: fhsk/studieförbund Branschorganisationer Vissa avtalsreglerade yrken där arbetsmarknadens parter har reglerat villkoren

15 Validering mot bransch- /yrkeskrav Om syftet med valideringen är att synliggöra, bedöma och dokumentera yrkeskompetens för anställningsbarhet, eget företagande eller för kompetensutveckling på arbetsplatsen kan det göras med hjälp av de valideringsmodeller som utvecklats av branschorganisationer. Om valideringen leder till ett yrkesbevis är det branschernas bevis som utgör slutdokumentet, exempelvis i form av ett certifikat, gesällbrev, licens eller behörighet. Just nu finns det ungefär 30 olika branschmodeller i Sverige, tillsammans omfattar de cirka 150 olika yrkesroller.

16 Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens

17 Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens Uppdraget: att ta fram kriterier för validering samt riktlinjer för dokumentation och kvalitetssäkring Myndigheten har tagit fram ett förslag som presenterats för Nationellt forum för validering (Skolverket, HSV, VHS, AF, IPK, SN, LO, Folkbildningsrådet, SKL och branschrepresentanter) Under april gavs möjlighet för andra aktörer att kommentera materialet ca 50 remissvar

18 För att främja kvalitet, legitimitet, likvärdighet och rättsäkerhet Kvalitet i validering uppnås vid följsamhet med nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens, samt när valideringens resultat individens påvisade och dokumenterade reella kompetens erkänns av avnämare inom arbetsmarknad och utbildning. Legitimitet i validering uppnås när den som utför valideringen har (föreskriven kompetens och) tydliga mandat från arbetsmarknadens parter eller från relevant huvudman inom utbildningssektorn. För att valideringen ska anses legitim behöver även resultatet erkännas av avnämare. Likvärdighet inom validering uppnås när kompetensbedömning sker mot erkända kunskaps- och/eller kompetenskrav inom utbildning eller arbetsmarknad oavsett var i landet valideringen genomförs. Rättsäkerhet är när individen inte diskrimineras och att valideringsutförare är opartiska i sin bedömning oavsett utbildningsintressen eller arbetsgivarintressen som kan kompromettera resultatet av en validering.

19 Vad innehåller de nationella kriterierna och riktlinjerna för validering av reell kompetens? Kriterier för vad som är validering av reell kompetens i en nationell struktur. Processbeskrivningar inklusive nödvändiga stödprocesser. Riktlinjer för hur validering ska genomföras. Riktlinjer för hur validering ska dokumenteras. Riktlinjer för hur validering ska kvalitetssäkras.

20 Validering och stödprocesser

21 Individens process Information Vägledning Utbildning Kompetenskartläggning Kompetensbedömning Kompletterande kompetensutvecklings-/ utbildningsinsatser Dokumentering Erkännande - Kvalifikation - Betyg - Tillgodoräknande - Behörighet/tillträde Jobbmatchning Studier

22 Utmaningar

23 Luckor i systemet Ej en rättighet Bedömning av gymnasial yrkesutbildning för arbetsmarknaden Förhandsbesked avseende tillgodoräknanden/behörighet Papperslösa Tillgängliggöra branschmodellerna (upphandlingsproblematik) Kompletterande utbildning/kompetensutveckling

24 Öka användning, kvalitet och legitimitet Språk Vägledning och yrkesorientering Inledande (tidig) kompetenskartläggning Kompetens hos involverade aktörer (och tid) En ingång/en samordnade kontaktpunkt för individen (hur ansvarsfördelningen ser ut bakom ej relevant för individen) Finansiering centralt (för individen, för aktörerna, utvecklingsmedel) Rättslig reglering (måste harmonisera med finansieringsmodeller) Uppföljning och granskning samt effektstudier

25 Tack för uppmärksamheten! Mer information: