Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren

Transkript

1 1 Lars Hanson Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren 1. En fristående vuxenutbildning (dir 2007:32, senast redovisas 3 mars 08) Redovisning nedan utifrån direktiv samt underhandsinformation om vad utredningen börjar komma fram till. Syfte Utredningen skall redovisa hur ett system med fristående utbildningsverksamheter (komvux, särvux, sfi) skall införas. Formella förutsättningar - Staten ger tillstånd för fristående vuxenskolor utan att höra kommunerna i förväg. Tillståndet är generellt, dvs ej begränsat till särskild kurs eller i tiden. De som fått tillstånd skall göra anmälan inom 6 månader före start till den kommun där de avser att etablera sig. En förbindelse tecknas mellan stat och friskolans huvudman. - Staten utövar odelad tillsyn (dvs ej delat mellan kommun och stat), inspektion och uppföljning av verksamheten. - Betalning sker genom att kommunerna ger bidrag. Ersättningen: I utredningen kommer 6 alternativ att presenteras med för- och nackdelar. Huvudsekreteraren avser föreslå följande alternativ: För rättighetsutbildningar fastställer staten en nationell miniprisnivå samt att en reduktion på 15 % kan göras vid distansutbildningar för att bl a finansiera lärcentrum. För övriga utbildningar fastställer kommunen ersättningen baserat på faktiska kostnader. - Rättighet enligt lag gäller i dagsläget för grundläggande vux, grundläggande särvux samt sfi. Rättighet för gymvux och gymsärvux behandlas i särskild utredning (se nedan). - De fristående vuxenskolorna ges rätt att sätta betyg (även vid uppdragsutbildningar). Rektor sätter slutbetyg om individen läst 1-2 kurser hos samma anordnare. Om individen läst fler kurser och hos olika anordnare skall den kommunala rektorn sätta slutbetyg. Förslagen avseende kommunerna - Kommunernas kärnuppgift blir en skyldighet att erbjuda infrastruktur för de som vill vuxenstudera, vilket innebär: - ansvar för mottagnings-, antagnings- och intagningsprocesserna, behörighetsprövning, vägledning och urvalsbedömning - rekryteringsfunktion hos kommunerna - lärcentrum - Urvalet utifrån skollagen skall kommunerna göra. Men om 40 behöriga söker en utbildning där man bara kan motta 20 så skall det vara frivux-rektorns ansvar att välja ut de 20 (givetvis utifrån skollag). - Upphandling skall vara tillåten men vara helt frikopplad från infrastrukturen. Utförande verksamhet i egen kommunal regi hålls isär från kärnuppgiften. Detta ställer krav på oberoende infrastruktur. - Kommunerna fastställer utbudet kursinriktning och resurser - med undantag för den kärnverksamhet som innefattas i rättighetslagstiftningen. De fastställda kurserna skall

2 2 offentliggöras en gång per år. Möjlighet finns att utöka utbudet under löpande år, men ej reducera utbudet under löpande år. - Utredningen rekommenderar att kommunerna går samman i regional samverkan kring behovsanalyser och utbildningsutbud. - Interkommunal ersättning kommunerna är bundna av den enskildes val under förutsättning att kommunerna tagit med den speciella yrkesutbildningen i sitt utbud. - Kommunerna skall ha rätt till insyn (utifrån att tillvarata den enskilde kommunmedborgarens intressen). Med insyn menas ex vis rätt att kalla huvudmannen för friskolan till samtal. Om missförhållanden upptäcks hos en anordnare kan kommunen anmäla detta till Skolinspektionen som utövar tillsynen. Bara staten kan utöva sanktion (utredarens kommentar). Avgränsningar mot andra utbildningssystem - Ansvar och resurser för arbetsmarknads- och rehabiliteringsutbildningar överförs från AF och Fk till kommunerna. Motiv: Kommunerna ges ett utökat ansvar för att ta fram behoven/utbuden inom arbetsmarknad m m (regionalt) och i detta bör då även arbetsmarknads- och rehabutbildningarna kunna innefattas. - AMV fastställer vilka yrkesområden som behöver stöd. Därefter går resurserna till kommunerna som avgör (denna fråga är oklar vad man egentligen menar). Tidplanen Tillståndsgivning för frivuxskolorna gäller fr o m 1 juli Lagen för kommunerna går i kraft fr o m 1 januari (Detta är utredningens förslag, ministern kan ha en annan uppfattning). 2. Lika villkor för offentliga och fristående skolor (dir 2007:33, tilläggsdir 2007:164, delbetänkande senast 31 jan, slutrapport senast 30 juni 08) - Utredningen skall redovisa hur lagstiftningen skall ändras så att offentliga och fristående skolor kan bedriva verksamhet på lika villkor. Kommunernas bidrag till enskilda förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt fristående skolor ska kunna beräknas så att en förvaltningsdomstol efter överklagande kan pröva nivån på kommunens bidrag till verksamheten. Kommentar: Lika villkor i ersättning avseende vuxenutbildningen är mer komplicerad. Hur jämföra lika villkor om egenregin är så liten att den bara täcker vissa delar? Frivuxutredningen verkar lösa detta genom att föreslå att det lokala utbudet där kommunen fastställer priset i stället skall bygga på den kostnad kommunen kalkylerar. Hur fogas detta in i lika villkor? Om frivux-utredningen kommer fram till en ersättningsform som beräknas av kommunerna, kan således detta bidrag överklagas i förvaltningsdomstol för att prövas. Risk finns att det blir domstolspraxis som kommer att sätta reglerna för bidraget. Vidare skall möjligheterna övervägas för en juridisk person som helt eller delvis ägs av en kommun att vara huvudman för en fristående skola. Kommentar: Kommunal bolagsform prövades i Göteborg Frågan är väl om kommunen är intresserad av pröva denna form en gång till. 3. Utredning om införandet av en yrkeshögskola (dir 2007:50, senast 29 feb 08, dock har utredarna respit till 15 mars)

3 3 Hur eftergymnasiala yrkesutbildningar skall sammanföras under ett gemensamt ramverk, Yrkeshögskolan. Syftet är att förenkla och förtydliga systemet för eftergymnasial yrkesutbildning, underlätta prioritering och resursfördelning samt säkerställa uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Förslag på struktur för Yrkeshögskolan skall lämnas. Enligt utredningen: Gymnasiala yrkeskurser ingår inte i den nya myndigheten, inte heller gymnasiala kurser inom KY, dessa skall i stället vara en komvuxfråga. Inte heller kompletterande utbildningar som är högskoleförberedande ingår. Kommunerna skall spela avgörande roll vid behovens framtagande. Regionen skall vara plattformen. Kommunerna kommer överens om hur stor regionen skall vara, dvs utredningen pekar inte ut regionen. Ansökan om KY-utbildning ställs till länsstyrelsen där den regionala aspekten är avgörande. Ansökan behandlas därefter i den nya myndigheten (minst sagt diffust). 4. Lämna författningsförslag av genomförande och dokumentation av validering (regeringsuppdrag till valideringsdelegationen 31 aug 06, slutrapporten lämnades 15 jan 08 till departementet, men finns ännu ej i tryckt skick) Slutrapporten skall omfatta förslag om kvalitetssäkring för att säkerställa en verksamhet med validering, likvärdighet, begreppsförtydliganden samt uppföljning. Definition av begreppet validering utgår från vuxenutbildningslagen (strukturerad bedömning, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens oberoende av hur personen förvärvat dem). I rapporten: Regionens betydelse markeras. Kommunen är samtidigt nyckel. Delegationens ordförande nämnde vid mötet den 22 jan att Yrkeshögskoleutredningen inte ville lägga in validering i KY-utbildningarna, eftersom detta skulle minska resurserna. Ordföranden i valideringsdelegationen var mycket undrande inför detta resonemang. 5. En reformerad gymnasieskola (dir 2007:8, senast 31 mars 08) Enligt utredningen skall man kunna starta den nya gymnasieskolan i augusti Tidplanen ifrågasätts om den är realistisk. Eventuella konsekvenser av förslagen för den gymnasiala vuxenutbildningen skall belysas. Några uttryck i direktiven avseende vuxenutbildningen: - Såväl en studieförberedande examen som en yrkesexamen och en lärlingsexamen skall vara möjligt att få i den gymnasiala vuxenutbildningen. - Förslag skall lämnas om den närmare utformningen av en gymnasieexamen inom ramen för lärlingsutbildningen en lärlingsexamen för ungdomar och vuxna. - Förslag skall lämnas kring betygssystemets utformning i gym och gym vux. - Behovet skall undersökas av lokala kurser i gym och gym vux och hur dessa skall kvalitetssäkras. 6. Kommunal kompetens i utveckling (SOU 2007:72, utgiven 28 sept 07) - Kommunerna skall kunna lämna bidrag till utbildning och forskning vid universitet och högskolor samt bistå med stödfunktioner och infrastruktur för högskoleutbildning.

4 4 - Förmedling av högskoleutbildning via lärcentra och delfinansiering av samverkansprojekt avseende lokala och regionala utvecklingsprojekt rekommenderas, vilket också underlättar studenternas övergång mellan olika utbildningsformer. - FoU-verksamhet skall vara en kommunal angelägenhet i samspel med statliga och andra aktörer (särskilt betonas kommunala verksamheter som socialtjänst och utbildning). - Befolkningens kompetensnivå är en viktig faktor för företagsetableringar, vilket kräver utvecklad samverkan mellan kommunala aktörer, högskolor och näringsliv, exempelvis att kommuner förmedlar högskoleutbildning vid kommunala lärcentra. Dessa fyller vidare funktionen att öka övergången till högre utbildningar, förse kommunen med attraktiv arbetskraft genom kompetensutvecklingsinsatser hos företag och branscher samt för att öka förutsättningarna för studieovana att våga börja studera. 7. Nya förutsättningar för arbetsmarknadsutbildning (SOU 2007:112, presenterades 3 jan 08. Det är osäkert om betänkandet går ut på remiss) Utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning handlar om att analysera förutsättningarna för kort yrkesinriktad utbildning för arbetslösa liksom för den förberedande utbildningen. Möjligheterna att förbättra dessa båda typer av utbildning ska också undersökas. Utredningens förslag: - Arbetsmarknadsutbildning: Af får i uppdrag att korta utbildningstiden till max 6 månader. - En ny form, yrkesbedömning (idag kallat förberedande utbildning), innefattar yrkesorientering och nivåtest, yrkessvenska, introduktionskurser starta egen näringsverksamhet samt validering. - Valideringen handhas för kartläggningsfasen av Af:s egen personal, medan yrkesprövning upphandlas av Af. - Kärnämnen som hittills ingått i allmänna förberedande insatser, skall inte längre göras av Af utan hänvisning sker till kommunens ansvar. - Yrkesbedömning, allmänförberedande insatser och arbetsmarknadsutbildningar skall alla upphandlas av Af. - Af får i uppdrag att redovisa hur samverkan med andra aktörer skall utformas avs planering av arbetsmarknasutbildningar och yrkesbedömning. En strategi för detta skall tas fram. Lärcentra nämns som en viktig del i en sådan strategi. - Af ges i uppdrag att utfärda riktlinjer för att intyg skall utfärdas efter slutförd arbetsmarknadsutbildning (ihop med branschen). Valideringen skall få certifikat/yrkesbevis som är godkänt av branschen. - Ett certifieringssystem för kvalitetssäkring bör tas fram och omfatta även utbildningsanordnare i det offentliga utbildningsväsendet och övriga anordnare av yrkesutbildning. Kommentar: Utredningens förslag är i flera frågor i otakt med frivux-utredningen. Huvudmannaskapet föreslås befästas inom Af och utredningssystemet utvecklas. Frivux föreslår eventuellt att kommunen får ansvaret för arbetsmarknadsutbildningarna och att upphandlingssystemet ersätts med fristående vux-skolor där staten direkt ger tillstånd. Vilken utredning är förankrad politiskt? 8. Översyn av myndighetsstrukturen inom skolväsendet (SOU 2007:79, utgiven 1 nov 07) Skolfrågorna samlas fr den 1 juli 2008 i tre nya skolmyndigheter med tydliga och avgränsade uppgifter: Skolinspektionen, Skolverket och Myndigheten för specialpedagogik.

5 5 - Skolinspektionens huvudkontor lokaliseras till Stockholm och myndigheten övertar Statens skolverks regionala organisation. Den nya myndighetsstrukturen lägger grunden för en fortsatt utveckling av en självständig och kraftfull nationell skolinspektion. Inspektionen väntas förstärkas kraftigt redan under Ett nytt Skolverk ansvarar för uppföljning och utvärdering av det offentliga skolväsendet, för styrdokument, nationella prov, tillstånd för fristående skolor och statsbidragsadministration. - Myndigheten för specialpedagogik svarar för frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i skolan. - Myndigheten för skolutveckling (MSU) och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) läggs ner. Kommentar: Skolinspektionsmyndigheten blir kraftigt belastad genom frivux-utredningens förmodade förslag om statligt odelat ansvar (se ovan Inspektionen väntas förstärkas kraftigt redan under ). 9. En studiesocial utredning (dir 2007:153, senast 31 mars 09) Studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska kunna samverka på ett optimalt sätt, överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation. Syftet är att den studerande skall kunna försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid. I direktiven pekas på att ökad genomströmning i den högre utbildningen samt tidigare inträde på arbetsmarknaden är beroende av att studenterna får god studie- och karriärvägledning och att det därför bör beaktas hur en god studie- och yrkesvägledning kan understödja en ökad genomströmning. CSN har i linje med detta tankar på en försöksverksamhet med närmare kopplingar av studiemedelsinformationen till vuxenutbildningens studievägledning. 10. Rätt till gymvux och gymsärvux (promemoria , förslag skall avges senast 30 september 2008) En arbetsgrupp tillsätts med följande uppdrag: - Lämna förslag på utformningen för att den enskilde alltid skall ha rätt att studera inom komvux för att uppnå grundläggande behörighet att delta i högskoleutbildning. - Effekterna skall belysas av om rättigheten också skulle omfatta studier för att uppnå särskild behörighet för högskolestudier. - Redovisning skall göras av om och i så fall hur ett samarbete på regional nivå kan öka möjligheterna för kommunerna att tillgodose den enskildes behov. Kommentar: Förmodligen lyfts detta utredningsförslag in i en slutlig proposition om frivux.