TEMA Individ & Kompetenser

Transkript

1 TEMA Individ & Kompetenser Alla besitter kompetenser och kan utveckla dessa samt tillägna sig nya. Men hur medvetna individer är om sina kompetenser varierar starkt och så även individernas medvetenhet om kompetensernas värde i förhållande till arbetsliv och studier. För många innebär de första stegen i en valideringsprocess ett synliggörande av kompetenserna för individen själv en formativ process. För några kan de första stegen däremot handla om en fördjupad kartläggning samt prövning och summativ bedömning. Vägen ser olika ut för: Den som inte är medveten om att hen besitter kompetenser av värde inom arbetsliv eller för studier Den som blir medveten om sina reella kompetenser samt att de kan vara av värde inom arbetsliv och för studier Den som blir medveten om sina reella kompetenser inom specifika bransch-, yrkes- eller ämnesområden Den som är medveten om sina reella kompetenser inom specifika bransch-, yrkes eller ämnesområden Kan aktörer inom olika verksamhetsområden, som möter individer i olika livssituationer individer med olika förutsättningar, behov och intressen tillsammans skapa ett system som innebär att alla individers kompetenser kan synliggöras, bekräftas och tas till vara? Hur kan regionala stödplattformar för validering bidra till att skapa ett sådant system?

2 TEMA Samverkan En valideringsprocess kan starta inom ett verksamhetsområde och fortsätta inom andra. Individer kan bli medvetna om sina kompetenser i en aktivitet genom till exempel fördjupad handledarledd självskattning och kartläggning. Kompetenserna kan därefter erkännas i en annan verksamhet genom fördjupad kartläggning och bedömning. En valideringsprocess kan även från start involvera två eller fler aktörer inom olika verksamhetsområden. Så bör förhållandet kunna vara till exempel mellan kommunala arbetsmarknadsenheter och kommunal vuxenutbildning. Men Samverkan förutsätter: Ömsesidig kunskap om andra aktörers verksamheter baserat på intresse och öppenhet Ömsesidigt förtroende för varandras verksamheter baserat på att inget utges för att vara något annat än det är Gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte Gemensamt utvecklingsarbete Gemensam grundstruktur Varje aktör tar vid baserat på det som redan är gjort Det som redan är kartlagt ska inte kartläggas en gång till Det som redan är validerat ska inte valideras en gång till samt att individen bär med sig sitt samlade material: Självskattningar Fördjupade handledarledda självskattningar Kartläggningar Fördjupade kartläggningar Bedömningar / prövningar Dokument Hur bör en modell för samverkan mellan aktörer inom olika verksamheter utformas? Vilka konkreta metoder, verktyg med mera bör en sådan modell innehålla? Hur kan regionala stödplattformar för validering bidra till att skapa ett sådant system?

3 TEMA Valideringsbart - eller - Valideringsbar? Är validering inom kommunal vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen en möjlighet för alla med reella bransch- och yrkeskompetenser? Vilka utgör målgrupp för valideringen så som den är utformad och tillämpas i dag? Vilken betydelse har Omfattningen av kompetenserna Karaktären på kompetenserna Språk Generella kompetenser Möjligheterna till kompletterande utbildning Möjligheterna till anställning eller borde de ha eller inte ha? Är det målgruppen som inte passar för metoderna? eller Är det metoderna som inte passar för målgruppen? Kan reell bransch- och yrkeskompetenser som inte passar in i förhållande de vedertagna metoderna tillmätas ett värde på andra sätt till gagn för individ, arbetsliv och samhälle? Finns det andra sätt att synliggöra, bekräfta och erkänna kompetenser, att validera på eller hur skulle de kunna se ut? Kan kompetenser inom ett bransch-/yrkesområde passa in i andra bransch- /yrkesområden är kompetenser bundna till ett område eller kan de vara överförbara? Hur kan regionala stödplattformar för validering bidra till att alla individers kompetenser kan synliggöras, bekräftas och tas till vara?

4 TEMA Generella kompetenser 50 % av EU:s nyckelkompetenser Generella kompetenser har blivit allt viktigare när det gäller individers möjligheter att få och bibehålla en anställning. De är även viktiga för att kunna fungera i studiesammanhang. Kompetenserna tillägnar man sig till allt övervägande del genom ickeformellt och informellt lärande. Undersökningar inom EU visar att det formella utbildningssystemet har mycket svårt att förmedla mer generella kompetenser, i vart fall om man ser till fyra av EU:s nyckelkompetenser de så kallat överförbara kompetenserna: Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Olika aktörer bedriver projekt och insatser syftande till att synliggöra och stärka individers generella kompetenser, inte minst aktörer vars verksamhet är inriktad mot individer och grupper som anses stå långt från arbetsmarknaden. Vidare pågår ett brett utvecklingsarbete kring validering av generella kompetenser, i de flesta fall med de fyra överförbara kompetenserna som utgångspunkt till exempel inom folkbildning och Arbetsförmedlingen. Om generella kompetenser synliggörs, bekräftas och erkänns på ett vederhäftigt och kvalitetssäkrat sätt kan detta få stor betydelse för individer och grupper som anses stå långt från arbetsmarknaden. Men Hur kan validering av generella kompetenser utformas? Hur säkerställer man att det som bedöms är just kompetenser och inte personliga egenskaper? Hur kan regionala stödplattformar för validering bidra till att stärka legitimiteten när det gäller validering av mer generella kompetenser? Ps. Men är det inte så att rekryteringsföretag med flera sedan åratal tillbaka just bedömt individers generella kompetenser och inte enbart tittat på de formella meriterna eller?

5 TEMA Kvalitetssäkring & Legitimitet Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats Detta är den nu gällande officiella svenska definitionen av validering. Definitionen inrymmer de begrepp som bör vara utgångspunkter för kvalitetssäkringen i en valideringsprocess och därmed grundbultar för legitimiteten: struktur och dokumentation. Ju mer välstrukturerad och väldokumenterad valideringsprocessen är desto större är sannolikheten att de bedömda och erkända kompetenserna tillmäts ett värde i en bred kontext. Dock påverkas legitimiteten även av vilka som formulerat och utarbetat kriterierna och metoderna för bedömning och värdering. Om kriterierna och metoderna är förankrade gentemot nationellt verksamma branschorganisationer och/eller det formella utbildningssystemet blir legitimiteten omfattande. Så kan även vara fallet om de är förankrade gentemot andra nationellt verksamma aktörer, inom till exempel folkbildning, i vart fall vad gäller kompetenser som inte är kopplade till specifika bransch- eller yrkesområden. Av detta följer Det finns behov av att höja kvaliteten i den validering som äger omfattande legitimitet. Det handlar om att öka likvärdigheten och jämförbarheten mellan olika aktörers tillämpning av metoder och kriterier. Det finns behov av att öka legitimiteten för de verksamheter som bedriver välstrukturerad, väldokumenterad och kvalitetssäkrad validering men gör detta utan en förankring som ger omfattande legitimitet. Hur kan regionala stödplattformer för validering bidra till att öka kvaliteten och legitimiteten inom validering?