HANDLEDNING. Validering
|
|
- Astrid Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDLEDNING Validering
2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Olika ansatser Validering inom utbildning Vägledande samtal Kompetenskartläggning... 5 Behörighet Tillgodoräknande Dokumentationskrav... 7 Kompetensintyg för behörighet Utredning om tillgodoräknande Allmänna krav på dokumentation Andra dokument Kartläggningsutlåtande med motivering Avslagsmotivering Individuell studieplan.... 9
3 1 Inledning BAKGRUND Validering är ett väl använt uttryck idag, men få har kanske den djupare insikten om vad som praktiskt sker vid en validering. Ett vanligt område där ordet validering används är när utländska dokument och utbildningar bedöms efter svenska förhållanden. Det är en mycket viktig del av att ta tillvara kompetenser, i de fall det är aktuellt, men är snarare just bedömning av utländsk utbildning och dokumentation snarare än validering i den bemärkelsen som bland annat forskning och Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens pekar på. Praktisk validering är i grunden bedömningsarbetet mellan en individs synliggjorda kompetens (kompetenskartläggning) och de bedömningskriterier som är uppställda. Exempel på bedömningskriterier som en individs synliggjorda kompetenser kan bedömas emot är förkunskapskrav till en utbildning, kurs- och ämnesplaner, kunskapskrav, examensmål, anställningsbarhet, kompetenskrav inom ett yrkesområde med mera. Kompetenskartläggningen kan givetvis göras muntligt och/eller praktiskt, men eftersom valideringsarbetet kräver en transparens och bli förståelig även för en person som inte var närvarande vid bedömningen krävs oftast skriftlig dokumentation av kartläggningen. Däremot kan ett kartläggningsdokument innehålla exempelvis foton, filmer, skisser med mera. Bedömning/validering Kartläggning Bedömningskriterier OLIKA ANSATSER Praktisk validering kan se olika ut och ha olika ansatser: utforskande eller prövande (formativ och summativ). En validering som är prövande tar ofta mindre hänsyn till de erfarenheter en individ bär med sig. En prövande validering undersöker mer huruvida individen klarar de uppsatta kraven eller inte. Här används exempelvis praktiska och/ eller teoretiska tester/prov. En prövande validering har ofta ett avgränsat område där närliggande alternativ inte alltid blir synliggjorda. En individ som till exempel testas mot kunskapskrav för ett visst yrke och inte blir godkänd, skulle kanske passa för ett inom området närliggande yrke. Men detta framkommer kanske inte. De dokument som många gånger produceras i dessa valideringar visar resultaten av det som har testats och har ett begränsat värde utanför prövat område. En undersökande, formativ, validering utgår istället från den samlade erfarenheten en individ har vid ett visst tillfälle, den reella kompetensen. Oavsett hur och var de har förvärvats finns en samlad mängd kompetens som ofta inte är synliggjord. Kompetenser som byggts upp i det formella utbildningssystemet, finns ofta dokumenterad i form av betyg och examensbevis m.m. Likaså gäller det kompetenserna som erhållits genom att gå kurser och utbildningar utanför det formella utbildningssystemet, icke-formellt lärande. Oftast finns det även här intyg eller bevis med mera. Den största andelen kompetens en individ besitter (ca 3/4) är dock sådana som saknar dokumentation och som lärts in informellt genom möten med andra människor på exempelvis arbetsplatser, föreningsliv och på fritiden. Vid en utforskande validering är det därför nödvändigt att synliggöra den totala, reella, kompetensen individen har. Detta görs i forma av en fördjupad kompetenskartläggning som fångas i Kompetenskartläggningen. Rätt utförd kompetenskartläggning skapar en mycket exakt bild av den samlade kompetensen en individ har vid ett visst tillfälle. VALIDERING INOM UTBILDNING Olika utbildningsformer ska aktivt arbeta för en breddad rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv. Av ovanstående resonemang om prövande eller utforskande validering följer att då mångfaldsbegreppet på allvar ska ingå i bedömningsarbetet krävs en utforskande ansats. Det krävs alltså en Kompetenskartläggning som synliggör det individen har erfarit och har kompetenser omkring, utan att det hämmas av exempelvis kulturella-, generationsrelaterade- eller andra kontextuella skillnader. Verktyget för att förutsättningslöst synliggöra en individs reella kompetens är således validering. Enskilda tester eller prov är absolut ett sätt att ta tillvara på individers möjligheter trots att de saknar betyg, men det är sällan en metod för att till fylles synliggöra en individs samlade kompetens vilket är värdefullt utifrån mångfaldsbegreppet. 3
4 2 Vägledande samtal INFORMERA INDIVIDEN OM validering och hur processen går till och gå igenom Kartläggningsformuläret. Försök avdramatisera uppgiften genom att exempelvis jämställa kartläggningen med ett fylligare och mer personligt hållet CV. Individen fyller i formuläret på egen hand under några dagar, med uppmaningen att tänka djupare kring vad den gjorde på sina arbetsplatser och beskriva sina arbetsuppgifter i berättande jag-form. Det räcker oftast inte med en titel utan redan nu kan individen få exempel på följdfrågor: Vad gjorde du under en arbetsdag? Beskriv situationer där du exempelvis fick använda ditt yrkeskunnande lite extra. För att starta reflekterande processer hos individen och dessutom ha ett samtalsunderlag kan olika självskattningsformulär vara bra att använda. På Arbetsförmedlingens webb finns självskattningsformulär för olika yrken översatta till flera språk. Ett självskattningsverktyg är just en självskattning och kan inte i sig utgöra kompetenskartläggningen av individens reella kompetens. Uppmana även den sökande att fundera på värdefull erfarenhet från fritiden, sina intresseområden eller i föreningsliv. Många individer tror inte det är något värt som skett utanför utbildning, men att exempelvis ha varit au pair i England eller USA under något/några år kan helt klart vara värt att lyfta fram om det är inom en kurs i engelska, eller mot ett särskilt förkunskapskrav i engelska, bedömningen ska göras emot. 4
5 3 Kompetenskartläggning KOMPETENSKARTLÄGGNINGAR STARTAR reflekterande processer hos den sökande och tar ofta lite tid att skriva. Inledningsvis skriver därför den sökande in allt den kommer på under varje rubrik själv. Därefter läser ni det den sökande fyllt i och återigen kan det bli aktuellt att ställa följdfrågor som exempelvis: Du var anställd där som det, men vad gjorde du under en arbetsdag? Vilka hade du kontakt med? Vilka tekniker användes? Beskriv situationer där du exempelvis fick använda ditt yrkeskunnande lite extra. Den sökande kompletterar sedan kartläggningen efter samtalet på egen hand. Kartläggningen bollas fram och tillbaks under en period tills den är så pass fyllig att den är bedömningsbar. När ni kommit så långt i kartläggningen är det dags att tänka på vad kompetensen ska bedömas emot. Kartläggningen bör vara så utforskande som möjligt för att individen ska komma till sin rätt. Anger man för tidigt vad kompetensen ska bedömas emot, färgar det ofta vad som framkommer i kartläggningen. BEHÖRIGHET Vid behörighet är det antingen mot de generella behörighetskraven och eventuellt de särskilda behörighetskraven som den sökandes reella kompetens (kompetenskartläggningen) bedöms emot. De lärandemål, kunskapskrav bedömningen görs emot finns då att hitta i Skolverkets ämnes- och kursplaner. Konsten vid validering är att se mer holistiskt på styrdokumenten och i grunden tänka på syftet med gymnasiet (generell behörighet) eller kursen (särskild behörighet). Vilka sammanhang förväntas den som genomgått utbildningen klara av i samhället, arbetslivet eller studier? Den som försöker hitta måluppfyllelser till en kurs alla små delmål kommer troligtvis ha svårt att arbeta med validering, eftersom det då, i princip, blir en hel utbildning. Det gäller alltså att se helheten och de grundläggande fundamenten i en utbildning och dess huvudsyften. Delar och helhet Kunskapssyn Delinnehåll Kunnandets fundament KUNNANDE HELHET Men behörighet kan också bedömas mot den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Denna skrivning åsidosätter andra generella och särskilda behörighetskrav. Behörighetsbedömning utifrån den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen behöver alltså inte göras mot Skolverkets kurs- och ämnesplaner. Inte heller ev. förkunskapskrav på arbetslivserfarenhet är något som per automatik hör till den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Här bör istället läranderesultat formuleras som just är kopplat till den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kan vara svårt. Läranderesultaten måste vara formulerade så att det är bedömningsbart i förhållande till den sökandes faktiska, reella, kompetens. Erfarenheter visar att en framkomlig väg är att använda sig av EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande, från vilka de kompetenser som känns mest relevanta för utbildningen anges. Men, understrykas bör att det är ett tips och förslag på läranderesultat i enlighet med den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det är fritt att formulera andra läranderesultat också. Skolverket har en broschyr Identifiering av generella kompetenser med hjälp av EU:s nyckelkompetenser som flera anordnare har inspirerats av i arbetet med behörighetsbedömning. TILLGODORÄKNANDE När det gäller validering för tillgodoräknande är processen den samma som vid behörighet. Kompetenskartläggningen måste innehålla så pass mycket information och djup att den blir bedömningsbar enligt tidigare beskrivning. Det som skiljer är att vid tillgodoräknande bedöms kartläggningen mot utbildningens lärandemål som finns formulerade i examensmålen och i kursdokument. För grundskola, gymnasiet och kommunal vuxenutbildningen gäller Skolverkets kurs- och ämnesplaner. För yrkeshögskolan och universitet och högskolan är dessa dokument oftast framtagna av anordnaren/lärosätet. Precis som beskrivits tidigare gäller det att se holistiskt på styrdokumenten vid bedömningsarbetet och se helheten för det (yrkes-) kunnande som utbildningen sammantaget syftar till att bygga upp. En bedömning för tillgodoräknande kan utifrån den fördjupade kompetenskartläggningen behöva kompletteras med en arbetsplatsförlagd/arbetsplatslik bedömning, eventuellt tillsammans med en medbedömare ifrån branschen. En av uppgifterna blir då att i dialog med medbedömaren översätta de synliggjorda kompetenserna till styrdokumenten så att det blir möjligt att betygsätta kurserna och/eller identifiera delmål 5
6 3 av kurser. Inom kommunal vuxenutbildning ska valideringen också innefatta prövning inför betygsättning, vilket kan integreras i valideringsprocessen. Erfarenhet visar att en yrkesverksam person i det yrkesområde som utbildningen syftar till kan ha svårt att valideras helt emot någon kurs, men i en stor andel av den totala utbildningstiden. En trolig orsak är att en utbildning dels kan ha mycket teori, dels har en viss del framtid och/ eller bredd som en yrkesutövning inte ger. Det blir ofta spetsen i flera kurser som får kompletteras. Detta ställer höga krav på dokumentationen. Flera exempel finns dock på individer som validerats mot examensmålen och visat sig uppfylla hela utbildningen och fått ett examensbevis, utan att ha behövt komplettera någonting alls. När denna typ av satsning är aktuell för en arbetsgivare, exempelvis, är det oftare kopplat till uppdragsutbildning än den reguljära utbildningen. Uppdragsgivaren kan vara arbetsgivare som vill formalisera sin personals kompetens. Validering är då ett nödvändigt verktyg. 6
7 4 Dokumentationskrav NÄR KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRTS ska den således bedömas utifrån de uppsatta behörighetskraven, kursmålen, kunskapskrav eller läranderesultat och generera ett Kompetensintyg med motivering för behörighet eller en Utredning om tillgodoräknande med motivering för tillgodoräknande. I och med att validering är bedömningsarbetet mellan kartläggning och bedömningskriterierna måste bedömningsmotiveringen synliggöra kopplingen mellan det som framkommit i kartläggningen och bedömningskriterierna. Därför fungerar bara dessa dokument tillsammans med Kompetenskartläggningen. Vid granskning/tillsyn måste därför följande dokument finnas: Kompetenskartläggning och Kompetensbevis för behörighet (inklusive bedömningskriterier och bedömningsmotivering) och/eller Kompetenskartläggning och Utredning om tillgodoräknande (inklusive bedömningskriterier och bedömningsmotivering). Bedömning/validering Kompetensintyget för behörighet innebär att den sökande går vidare till ett eventuellt urval och det ligger slutligen till grund för beslut om antagning. De paragrafer och punkter i respektive förordning (yrkeshögskolan och högskolan) som har använts för att förklara den sökande behörig ska anges i intyget. Kompetensbedömningen görs av en person med god kännedom om de generella- och eventuella särskilda förkunskapskrav i förhållande till Skolverkets kursoch ämnesplaner, utbildningsinnehållet i utbildningen och de branschkrav som eventuellt finns. Vem eller vilka som är lämpliga att bedöma ser säkert olika ut, men gemensamt är att bedömarna har god kunskap om ämnesområdet i förhållande till kursplaner samt förmågan att se holistiskt på styrdokumenten i förhållande till de läranderesultat som satts upp. Om den sökande bedöms uppfylla behörighetskraven ska bedömning alltså generera ett Kompetensintyg för behörighet. I annat fall kan bedömningen generera ett Kartläggningsutlåtande som innehåller de krav den sökande uppfyller och en Avslagsmotivering över det som behöver kompletteras. Kompetensintyg för behörighet fungerar bara tillsammans med Kompetenskartläggningen. Vid kvalitetsgranskning och/ eller tillsyn måste båda dessa dokument kunna visas upp. Kartläggning Bedömningskriterier Detta är ett minimum av dokument. De är anpassade efter kraven på transparens vid granskning/tillsyn. Dokumenten representerar därför ett systemperspektiv snarare än ett individperspektiv. Se därför under rubriken 5. Andra dokument för att fånga och synliggöra de sökandes kompetens som finns, men kanske inte räcker ända fram för exempelvis en behörighetsförklaring. KOMPETENSINTYG FÖR BEHÖRIGHET För de studerande där det av kompetenskartläggningen framgår att den reella kompetensen är relevant att gå vidare med, görs nu en kompetensbedömning för behörighet. Denna bedömning görs utifrån de läranderesultat/ behörighetskrav som sattes upp inledningsvis för behörighet till utbildningen. Resultat av bedömningen fångas med bedömningsmotivering i Kompetensintyg för behörighet. Detta kompetensintyg utgör det formella beviset på behörighet utifrån den kvalitativa bedömning som gjorts under kompetenskartläggning och kompetensbedömning. UTREDNING OM TILLGODORÄKNANDE För de studerande där den reella kompetensen bedöms vara intressant för tillgodoräknande, utförs en bedömning/ utredning som synliggörs genom formuläret Utredning om tillgodoräknande. Där ska såväl de uppfyllda lärandemålen med som de eventuellt icke uppfyllda lärandemålen skrivas in med bedömningsmotivering. Detta dokument utgör vid tillgodoräknande den kvalitativa bedömning som gjorts utifrån kompetenskartläggning och läranderesultat och ligger även till grund för den Individuella studieplan som upprättas. Beslut om tillgodoräknande fattas och Utredning om tillgodoräknande utgör då underlag för beslut. För individen kan det, speciellt vid studieuppehåll, vara värdefullt att också få ett Kompetensintyg för tillgodoräknande. Tillgodoräknandeutredningen fungerar bara tillsammans med Kompetenskartläggningen. Vid kvalitetsgranskning och/ eller tillsyn måste båda dessa dokument kunna visas upp. 7
8 4 ALLMÄNNA KRAV PÅ DOKUMENTATION Det är tillåtet att ändra i dokumentsmallarna och författa egna med egen logga m.m. såvida dokumenten visar: en kompetenskartläggning och kompetensbedömning har utförts, att de innehåller de relevanta uppgifterna som får valideringsprocessen transparent för en utomstående, samt att de förändrade dokumenten inte har myndigheters logga på sig. Det finns andra metoder att arbeta med behörighetsförklaring, men om validering anges krävs det en Kompetenskartläggning tillsammans med ett Kompetensintyg för behörighet och/eller en Tillgodoräknandeutredning. Det finns andra mycket kreativa modeller som exempelvis arbetar med en kombination av tester, validering och förutbildning med ett mycket lyckat resultat. Problemet kan vara att arbetet inte är transparent för en utomstående vid kvalitetsgranskning/tillsyn, vilket är kravet. Det måste gå att för en utomstående, även utan specifik ämneskunskap, förstå den bedömning som gjorts och se en röd tråd mellan kompetenskartläggningen, bedömningskriterierna och den motivering som gjorts. Därför är rekommendationen att dokumenten Kartläggningsformulär och Kompetenintyg/ Utredning om tillgodoräknande är minimikravet på dokumentation som ska finnas tillgänglig vid granskning/ tillsyn. 8
9 5 Andra dokument FÖR VALIDERINGSINSATSER KRÄVS således en Kompetenskartläggning och Kompetensintyg för behörighet och/eller Utredning om tillgodoräknande, men alla kommer kanske inte så långt. Validering ska i grunden utgå från individen och dennes behov och möjligheter. Därför bör individperspektivet finnas med då valideringen inte leder fram till behörighet, fullt ut. Kompetensintyget för behörighet kan individen ha nytta av ifall den exempelvis faller ur i urvalet men vill söka om året därpå. Ett Kartläggningsutlåtande kan vara bra för individen som söker sig till utbildningen igen, för andra utbildningar eller i andra sammanhang. En Avslagsmotivering med konstruktiva råd om hur den sökande kan göra för att i framtiden kunna bli behörig är också ett viktigt dokument eftersom den skapar vägar snarare än stänger dem. Kompetensintyg för tillgodoräknande finns som ett dokument men har kanske inte den praktiska betydelsen då den studerande befinner sig i utbildning. Här är den Individuella studieplanen betydligt viktigare. Om studierna avbryts kan det däremot för individen vara bra att få ett Kompetensintyg för tillgodoräknande. KARTLÄGGNINGSUTLÅTANDE MED MOTIVERING När kartläggningen genomförts ska den bedömas utifrån de uppsatta målen enligt ovan. Om bedömningen görs att den sökande uppfyller samtliga behörighetskrav författas ett Kompetensintyg för behörighet. Men det kan vara fall då den sökande uppfyller vissa krav men inta samtliga. Då kan det vara bra att författa ett Kartläggningsutlåtande med motivering över de behörighetskrav den sökande bedöms uppfylla eller att den sökande har reell kompetens som inte eller bara till vissa delar går att tillgodoräkna för kursmoment. Kartläggningsutlåtandet kan göras av exempelvis vägledaren/ kompetenskartläggaren med kännedom om utbildningens behörighetskrav och kursmål. AVSLAGSMOTIVERING I de fall där den reella kompetensen inte motsvarar behörighetskrav kan en Avslagsmotivering författas med rekommendationer till den sökande om hur den kan göra för att kunna bli behörig på sikt. Detta dokument ska alltså ha en konstruktiv ansats som syftar framåt och inte vara ett hopplöst och slutgiltigt kvitto på vad den sökande inte kan. INDIVIDUELL STUDIEPLAN Om det blir aktuellt att upprätta en Individuell studieplan utgör Kompetenskartläggningen och Tillgodoräknandeutredningen de underlag som planen vilar på. Då Individuell studieplan gärna ska upprättas innan utbildningen startar för att ligga till grund för de anpassningar i utbildningen som kan bli nödvändiga, har sannolikt inte några beslut om tillgodoräknande hunnit fattas än. En Individuell studieplan kan därför behöva revideras under utbildningens gång och planen visar vad den studerande ska studera och när, under vilka tidsintervall. 9
Validering processbeskrivning. Vägledande samtal. Självskattning. Kompetenskartläggning
1 (5) Stödmaterial validering Validering processbeskrivning Vägledande samtal Informera om validering och hur processen går till och vad som förväntas utföras av den sökande i form av självskattning och
Läs merFORMULÄR. Kompetenskartläggning
FORMULÄR Kompetenskartläggning Kompetenskartläggning Formuläret fylls i digitalt. Skriv sedan ut formuläret och skriv under det. Tillsammans med ev. kopior på betyg, arbetsgivarintyg, arbetsintyg, licenser,
Läs merRiktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege
1 Förslag på Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege Inledning Vad är validering? Validering definieras och beskrivs i lagtext på följande sätt. Skollag (2010:800) 20 kap. Kommunal vuxenutbildning.
Läs merFormulär för kompetenskartläggning
Formulär för kompetenskartläggning Datum Sökandes personuppgifter (Sökande som bedömer sin reella kompetens att motsvara behörighetskraven och/eller delar av utbildningens innehåll) Namn Personnummer Adress
Läs merValidering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen?
Validering vad är det och hur kan validering vara till nytta för målgruppen? Högbodagarna 25 oktober 2018 Marianne Andrén Kompetensstrateg, Region Gävleborg Avd. Arbetsmarknad och kompetens Definition
Läs merRutin vid validering av behörighet Yh Karlstad
Rutin vid validering av behörighet Yh Karlstad Syfte Rutinen ska tillse att en sökande som antingen åberopar reell kompetens* eller bedöms behöva genomgå validering för bedömning av behörighet ska få en
Läs merLärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm
Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets
Läs merValidering vid VO-C Gävleborg
VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering
Läs merUnderlag för bedömning av reell kompetens vid Karlstads universitet
Underlag för bedömning av reell kompetens vid Karlstads universitet Om du saknar formell grundläggande och/eller särskild behörighet, det vill säga du exempelvis inte har betyg från gymnasiet, kan Karlstads
Läs merValidering av reell kompetens för tillgodoräknande - workshop. Jessica Millert, projektledare Nina Nesset, studie- och karriärvägledare
Validering av reell kompetens för tillgodoräknande - workshop Jessica Millert, projektledare Nina Nesset, studie- och karriärvägledare Välkomna! Bakgrund och utgångspunkter Regelverk och omvärld Gruppdiskussion
Läs merStudie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna
Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes
Läs merTEMA Individ & Kompetenser
TEMA Individ & Kompetenser Alla besitter kompetenser och kan utveckla dessa samt tillägna sig nya. Men hur medvetna individer är om sina kompetenser varierar starkt och så även individernas medvetenhet
Läs merLOs remissvar på Ds 2016:24 Validering med mervärde
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Thomas Hagnefur/EOA 2016-10-12 20160277 ERT DATUM ER REFERENS 2016-07-05 U2106/03105/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm LOs remissvar på Ds 2016:24 Validering
Läs merArbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola
Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt
Läs merNya bestämmelser som rör yrkeshögskolan
1 (8) Version 2 Ändringar på s.7 Nya bestämmelser som rör yrkeshögskolan Regeringen har fattat beslut om ändringar i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF), förordningen (2009:131) om utbildning
Läs merValidering En process för att kartlägga kompetens
Validering En process för att kartlägga kompetens Översikt valideringsprocessens 8 veckor Översiktlig kartläggning Introduktion fördjupad kartläggning v 1 Validering mot vård och omsorg v 2-8 Kompletterande
Läs merSvar på skrivelse från Sara Pettigrew (MP) om behovet av validering av utländsk yrkesutbildning
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGS - OCH UTREDNINGSSTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR AMN 2013-0079- 4.0 SID 1 (8) 2013-05-08 Handläggare: Karolina Landowska Telefon: 08-508 35 509 Till Arbetsmarknadsnämnden
Läs merEU:s rekommendation om validering
Varför validering? EU:s rekommendation om validering Europeiska unionens råd har i en rekommendation beslutat att medlemsstaterna senast 2018 bör ha inrättat system som ger tillgång till validering av
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Affärslogistik, 400 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? För att komma in på vår utbildning så behöver du vara behörig i två steg, dels den grundläggande behörigheten
Läs merSynpunkter på departementspromemorian Validering med mervärde, (Ds 2016:24) från Industriarbetsgivarnas Kompetensråd (IAKR)
Utbildningsdepartementet Gymnasie-och vuxenutbildningsenheten Registrator Drottninggatan 16 103 33 Stockholm Synpunkter på departementspromemorian Validering med mervärde, (Ds 2016:24) från Industriarbetsgivarnas
Läs merYttrande över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-10-12 LS 2016-0932 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24) Föredragande landstingsråd:
Läs merVALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering
VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering Beslutad i BYNs styrelse 2012-04-12 Rubriker 1. Översikt BYNs valideringsmodell... Sid 3 2. Utgångspunkter... Sid 4 3. Översiktlig kompetenskartläggning...
Läs merRutin för Södertörns högskola studentdokument Funktioner i valideringsprocessen av reell kompetens
STUDENTDOKUMENT Rutin för Södertörns högskola studentdokument 1. Processen 1.1. Funktioner i valideringsprocessen av reell kompetens Sökande, är en student som ansöker om att få sina kunskaper och färdigheter
Läs merUniversitets- och högskolerådets beslut
Högskolan Kristianstad 291 88 KRISTIANSTAD Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010-470 03 65 BESLUT 2015-02-09 Reg. Nr. 411-14843-14 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress
Läs merSlutredovisning av uppdrag om att genomföra fortbildning om validering
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (9) Slutredovisning av uppdrag om att genomföra fortbildning om validering Dnr U2015/01806/GV, U2015/02800/S, U2015/03785/S (delvis) Härmed redovisas uppdraget
Läs merLägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen
Lägesbeskrivning Elin Landell Kanslichef Vad är validering? en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur
Läs merValidering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens
Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens 2017-02-23 Aleksandra Sjöstrand Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Varför validering? Jag kontaktade universitetet så fort
Läs merReell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola
Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...
Läs merKort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå
Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan
Läs merSvenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten SN Dnr 169/2016 Registrator Drottninggatan 16 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm U2016/03105/GV 2016-10-31 Remissvar Validering
Läs merIndividualisering och erkännande av kompetenser - perspektiv på validering
Individualisering och erkännande av kompetenser - perspektiv på validering Per Andersson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Malmö 24 januari 2006 1 Validering handlar om: Att värdera,
Läs merSOU 2017:18 En nationell strategi för validering
SOU 2017:18 En nationell strategi för validering Vad är validering? Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens
Läs merTilltra de till utbildningen
Tilltra de till utbildningen Vem kan söka? Vilka behörighetskrav gäller? Hur går antagningen till? Hur görs urvalet? Du som söker till vår Yh-utbildning Logistiker och Speditör har säkert en del frågor
Läs merKalle är arbetslös och går till Af och skrivs in som arbetssökande. Ekonomi: Arbetslöshetsersättning
Case nr 1. Kalle är 30 år och arbetslös målare Han har arbetat som målare i Sverige under 10år, men saknar formell utbildning som målare. Aktivitet Resultat av insats Syftet med insatsen Brister Kalle
Läs merYttrande över remiss av departementspromemorian Validering med mervärde Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-08 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 547 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 september 2016 Ärende 9
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen (U 2015:10) Dir. 2018:101
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen 2015 2019 (U 2015:10) Dir. 2018:101 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Ett utvidgat uppdrag Regeringen beslutade den 19 november
Läs merRiktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege. Anne Sandstedt & Zenita Cider
Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege Anne Sandstedt & Zenita Cider Förslag på nya riktlinjer validering Bakgrund Önskemål om tydligare riktlinjer Arbetsgrupp Catarina Lindahl-Petäjä,
Läs merRutin fö r behö righetsbedö mning Tandskö terska
Rutin fö r behö righetsbedö mning Tandskö terska Tandsköterskeutbildningen, VIVA Komvux Umeå Kontaktpersoner Karin Lidvall, utbildningsledare karin.lidvall@vll.se 090-785 60 11, mobil 070-305 72 26 Annika
Läs merVALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:
ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -
Läs merVALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens
VALIDERING Ett sätt att synliggöra kompetens VALIDERING BEVISAR KOMPETENS Validering är en process för strukturerad bedömning, värdering och dokumentation. Resultatet av valideringen bevisar yrkespersoners
Läs merSammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt
Läs merEn dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?
En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens
Läs merValiAnte Validering inom folkbildning
ValiAnte ValiAnte Validering inom folkbildning 10 år av utveckling har gett ValiAnte. Den fackliga rörelsen såg ett behov hos sina medlemmar att synliggöra den informella kunskap som individen fått igenom
Läs merUppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)
Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,
Läs merKomm2016/ Utbildningsdepartementet/GV
2016-11-02 Komm2016/01225-2 Valideringsdelegationen 2015-2019 U 2015:10 Utbildningsdepartementet/GV Remissvar Validering med mervärde (Ds 2016:24) Valideringsdelegationen 2015-2019 har uppdraget att följa,
Läs merReell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag
Reell kompetens Vad är reell kompetens samt UHR:s uppdrag 2017-09-19 Sofia Elfstrand Film om UHR:s uppdrag https://www.youtube.com/watch?v=dxn3fzqky5w&feature=yo utu.be Ordlista Validering En process som
Läs merVALIDERING. Bilaga 9. Jag upptäckte hur mycket jag kan och har blivit säkrare inombords
Jag upptäckte hur mycket jag kan och har blivit säkrare inombords Jag har fått möjlighet att utvecklas i min egen takt utan press Man kan mer än man tror och blir säkrare på sitt jobb genom mer kunskap
Läs merVägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor
2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det
Läs merBehörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping
Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan
Läs merRoadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering
Schools EQF and National Qualification Framework Agency The River of EQAVET Systematic Quality Assurans Europass express The Art of Life Long Learning Universities ECVET The city of accumulation of part
Läs merPresidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
PROTOKOLL UTDRAG Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-08-31 kl. 09:00-11:50 Plats: Regionens hus, sal B 8 Yttrande över Validering med mervärde Dn 2016:24 Diarienummer:
Läs merHandläggningsordning för validering av reell kompetens
Handläggningsordning för validering av reell kompetens Beslut: Rektor 2018-06-18 Revidering: Dnr: HDa 1.2-2018/698 Gäller fr o m 2018-06-18 Ersätter: Handläggningsordning för validering av reell kompetens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning; SFS 2013:360 Utkom från trycket den 31 maj 2013 utfärdad den 23 maj 2013. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merArbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola
Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Internt material Innehållsförteckning Bakgrund 2 Inledning 2 Definitioner och begrepp 2 Roller 3
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har
Läs merValidering. Ett arbetsmarknadspolitiskt program. Chia Abdolah Arbetsförmedlingen Västra Gästrikland
Validering Ett arbetsmarknadspolitiskt program Chia Abdolah Arbetsförmedlingen Västra Gästrikland Validering - Syfte Validering handlar om att synliggöra en arbetssökandes kompetens, oberoende av på vilket
Läs merVidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05).
DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. DIK har länge
Läs merMinnesanteckningar för möte i regional arbetsgrupp Validering i VO- College Gävleborg
Minnesanteckningar för möte i regional arbetsgrupp Validering i VO- College Gävleborg Tid och plats: Öjegården, Järvsö 22/11 2017 kl 10-16 Närvarande: Lisa Åbom Palm (vuxenutbildningen Ljusdal), Ann-Sofi
Läs mer» Branchens modell validerar mot anställningsbarhet. Så kan du tjäna på validering i din organisation
» Branchens modell validerar mot anställningsbarhet Så kan du tjäna på validering i din organisation En validering är en process där en persons kompetens bedöms och dokumenteras på ett strukturerat sätt.
Läs merInformation om bedömning av reell kompetens
Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för
Läs merStockholms universitets lokala riktlinjer för bedömning av reell kompetens
1 (5) BESLUT 2013-01-24 Dnr SU FV-1.1.2-0184-13 Peter Wretling Avdelningsdirektör Studentavdelningen Stockholms universitets lokala riktlinjer för bedömning av reell kompetens Dessa riktlinjer är beslutade
Läs merAnna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering
Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska
Läs merRemissvar Validering för mervärde (DS 2016:24)
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Lejla Gros 2016-10-25 Dnr: RUN 2016-267 Regionutvecklingsnämnden Remissvar Validering för mervärde (DS 2016:24) Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig
Läs merAllmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori
Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen
Läs merUtkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens
Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens Innehåll Inledning... 2 Valideringsprocessen... 2 Valideringsresultatet... 3 Bakgrund till stödmaterialet... 3
Läs merAnvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?
Läs merBehörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping
Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Vad händer när en ansökan kommer till Östsvenska Yrkeshögskolan AB? När en ansökan kommer in till oss på Östsvenska
Läs merRegeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng
OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap
Läs merBehörighet, urval och antagning
Behörighet, urval och antagning Management inom besöksnäringen, 300 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen
Läs merVillkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs
2018-12-12 Diarienr 399, 2018, 03 1 (9) Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs Gäller från och med 2019-01-01 SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Sveriges referensram för
Läs merKomvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA
Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,
Läs merRIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST
RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning
Läs merMALL FÖR ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNNG PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
1 (6) Dnr SU FV-4.1.1-3035-13 2013-10-08 MALL FÖR ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNNG PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i ska det finnas
Läs merValidering synliggör det informella lärandet
Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal
Läs merAnvisningar för handläggning och bedömning av reell kompetens vid ansökan om tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Anvisningar för handläggning och bedömning av reell kompetens vid ansökan om tillgodoräknande av utbildning på grundnivå och Dnr 3-1032/2018 2018-02-07 Anvisningar för handläggning och bedömning av reell
Läs merStudium Restaurang i Göteborg
Studium Restaurang i Göteborg Hyam Yanni hyam.yanni@educ.goteborg.se Yrkeslärare inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet, ansvarig för valideringar och för lärlingsutbildning Katarina Larsson katarina.larsson@educ.goteborg.se
Läs merNordisk modell för kvalitet i validering
Nordisk modell för kvalitet i validering 8 kvalitetsfaktorer Materialet är hämtat från www.nvl.org och dokumentet KVALITETSMODEL TIL VALIDERING I NORDEN et udviklingsprojekt 2012-2013. Vi som arrangerar
Läs merValidering med mervärde (Ds 2016:24)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-10-07 Avd. för utbildning och arbetsmarknad Mats Söderberg Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Validering med mervärde (Ds 2016:24) Sammanfattning Sveriges Kommuner och
Läs merBeslut. Beslut. AB Sveriges Institute af Lärande Org.nr. 556899-1508 Peter Sedell Peter.sedell@institute-af-larande.se. 2015-12-14 Dnr 401-2015:7230
Beslut AB Sveriges Institute af Lärande Org.nr. 556899-1508 Peter Sedell Peter.sedell@institute-af-larande.se Beslut Beslut efter riktad tillsyn av betygsrätt hos utbildningsanordnaren AB Sveriges Institute
Läs merRutin fö r behö righetsbedö mning CNC Tekniker, blå tt certifikåt
Rutin fö r behö righetsbedö mning CNC Tekniker, blå tt certifikåt Dragonskolan, Umeå Kontaktpersoner Annika Svensson, rektor/utbildningsansvarig annika.svensson.2@umea.se 090-16 41 99, mobil 070-330 77
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. FFN - ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING FFN - ordförande 2016-02-10 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter i studiet av engelskämnets
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens
1 (28) Datum: 2012-04-05 Diarienummer: YH 2012/428 Myndigheten för yrkeshögskolans förslag till Nationella kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (28)
Läs merTillgodoräknade av reell kompetens inom utbildning vid SMI validering
STOCKHOLMS MUSIKPEDAGOGISKA INSTITUT POLICYDOKUMENT Beslutat i FUN 20100529 Reviderad 20180222 Tillgodoräknade av reell kompetens inom utbildning vid SMI validering Du som är antagen till och bedriver
Läs merDatum: Remissvar, Departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24)
DALS-EDS KOMMUN FOKUS Malin Hedin Jonas Månsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum:2016-09-23 D.nr: Remissvar, Departementspromemorian Validering med mervärde (Ds 2016:24) Bakgrund I departementspromemorian Validering
Läs merEtt nationellt sammanhållet system för validering
Ett nationellt sammanhållet system för validering Anders Ferbe, ordförande Valideringsdelegationen Myndighetskonferens 20 september 2019 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Vad är validering? Kompetens
Läs merValidering för kompetensförsörjning
Validering för kompetensförsörjning Linda Wiklund Omvärldsanalytiker Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter
Läs mer2014-11-11. Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege
Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege 1 Innehåll Definition av validering... 3 Bakgrund struktur... 3 Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege... 4 Bilagor Bilaga 1. Europeisk
Läs merDu är välkommen att kontakta oss för frågor om reell kompetens: eller
Hur gör du? 1. Anmäl dig till kurs/program via www.antagning.se senast sista anmälningsdag (15 april för utbildningsstart på hösten, 15 oktober för utbildningsstart på våren) 2. Fyll i blankett för prövning
Läs merBehörighet, urval och antagning Byggledare, 410 Yh-poäng, Norrköping
Behörighet, urval och antagning Byggledare, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ARBETSVETENSKAP TFN-ordförande 2017-12-12 1 Ämnesområde Arbetsvetenskap omfattar analys och utveckling av arbetsmiljö, teknik, produktionssystem, organisation,
Läs merKompletterande utbildning för läkare med examen
UTBILDNINGSPLAN 1 Dnr: Fastställd av Grundutbildningsnämnden Gäller från vårterminen 2018 Grundutbildningsnämnden Kompletterande utbildning för läkare med examen 60 högskolepoäng Nivå A KULÄK Programbeskrivning
Läs merBehörighet, urval och antagning Specialistundersköterska anestesi- och operationssjukvård 200 Yh-poäng, halvfart, distans, Linköping
Behörighet, urval och antagning Specialistundersköterska anestesi- och operationssjukvård 200 Yh-poäng, halvfart, distans, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GENUS OCH TEKNIK
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GENUS OCH TEKNIK TFN-ordförande 2016-02-11 1 Ämnesområde Genus och teknik omfattar studier av människa, teknik och organisation i arbetslivet ur ett genusperspektiv.
Läs merKompetensförsörjning och matchning
Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?
Läs merALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia. FFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I Historia FFN-ordförande 2016-10-13 1 Ämnesområde Historia omfattar studier av människan som samhällsvarelse i det förflutna med tonvikt på historiska samhällens
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs mer