Nordisk modell för kvalitet i validering

Transkript

1 Nordisk modell för kvalitet i validering 8 kvalitetsfaktorer Materialet är hämtat från och dokumentet KVALITETSMODEL TIL VALIDERING I NORDEN et udviklingsprojekt Vi som arrangerar workshoppen har gjort vår egen tolkning av ord och begrepp som används i det danska dokumentet.

2 Information Information är ett centralt område för utvecklingen av kvalitet inom validering. Det gäller både information till de som är i målgruppen för en validering, men även information till andra aktörer och samarbetspartners. Informationen ska omfatta information om vem, vad, varför, hur och när. Den ska vara tydlig och lätt tillgänglig där det finns behov för att informera om validering. Tydlig information som är anpassad till olika målgrupper, både internt och externt. Det är tydligt vem validering är relevant för och vad en validering kan leda till för individen. Informationen är lättillgänglig på webben och i andra former. Det framgår vem man kan kontakta för mer information. Det framgår av informationen vad som förväntas av personen som söker validering, både vad gäller arbetsinsats, vilka riktlinjer som ska följas, tidsåtgång med mera. Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn INFORMATION :

3 Förutsättningar Kvalitet i validering handlar även om kvalitet i förhållande till de ramar och förutsättningar som ligger till grund för att genomföra en validering vid den enskilda institutionen/ organisationen. Med förutsättningar menas till exempel lagar och förordningar, nationella och lokala riktlinjer inom området, om valideringsaktiviteter är finansierade och hur de är finansierade, om hur samarbetet med andra aktörer är organiserat, och om validering är baserad på standarder och kompetenskriterier som är kända. Man kan inte nödvändigtvis ändra på de förutsättningar som sätter ramarna för valideringsutövandet vid den enskilda institutionen/organisationen men man kan reflektera över hur förutsättningarna spelar roll för kvaliteten på det valideringsarbete som utförs. Det finns lagar och förordningar till grund för att genomföra en valideringsprocess. De begrepp och termer som används är accepterade och överensstämmer med riktlinjer och standarder. Valideringsaktiviteter är finansierade. Bedömningen är baserad på standarder/ kriterier (och dessa standarder/kriterier är knutna till nationella kvalitetsramverk) Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn FÖRUTSÄTTNINGAR :

4 Dokumentation Kvalitet i validering har även att göra med hur en valideringsprocess dokumenteras internt av den institution/organisation som ansvarar för delar av, eller hela, valideringen. Dokumentation av till exempel samtal, att ange tidsramar osv bidrar till att stödja den interna arbetsgången och koordineringen av processen. Dokumentationen och de administrativa rutinerna (handläggningspraxis) bidrar även till att rättssäkerheten tillvaratas för den som ansöker om validering. Det finns administrativa system och handläggningspraxis samt utvärdering av dessa. Varje del av valideringsprocessen dokumenteras. Dokumentationen är entydig och klar. Utbildningsbeviset har samma status som ett traditionellt examensbevis. Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn DOKUMENTATION :

5 Samordning Koordinering (samordning) och samarbete säkerställer att den personal som utför valideringen utvecklar och använder metoder, samt gör bedömningar och fattar beslut på ett professionellt sätt. Samordningen leder även till att kompetensnivån är hög och den säkerställer att individens rättigheter tas tillvara och blir respekterade. Koordinering säkrar således att individer blir behandlade lika, rättvist och i överensstämmelse med regler och förordningar. Det finns en koordinator för valideringsprocessen. Samordningen har stöd och uppbackning av ledningen. Samordningen är transparent. Samordningen är varaktig och det finns en klar rollfördelning. Det finns tid och resurser för samordning/samarbete/närverk för personalgrupper som arbetar med validering. Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn SAMORDNING :

6 Vägledning Vägledning är avgörande för individen när det gäller själva utbytet av valideringen. Det är viktigt med ett positivt bemötande och aktivt lyssnande till individen när denne söker erkännande och validering - glaset är alltid halvfullt. Vägledningen stödjer individen genom faserna i valideringsprocessen och bör vara en integrerad del i själva valideringsprocessen. Vägledningen bidrar till att få individens kompetenser kartlagda. Personal som vägleder har genomgått fortbildning. De är utbildade i att utföra validering, arbetar enligt erkända vägledningsmetoder och är lyssnande och opartiska. Vägledningen stödjer individen och bidrar till att individens rättigheter tillvaratas i valideringsprocessen. Vägledningen informerar om möjligt utfall av valideringen. Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn VÄGLEDNING :

7 Kartläggning Kartläggningen dokumentationen av individens kompetenser är en slags framkallningsprocess. De metoder som används med tillhörande vägledning har som syfte att ta fram en så exakt och heltäckande bild av individens kompetenser som möjligt. Individen är i centrum för processen och resultaten ska vara valida. Individen har ansvaret men ges vägledning och stöd i själva kartläggningsfasen. Det finns öppenhet kring vad som är relevant dokumentation. Det ska vara klart vad som gäller angående dokumentation. Kartläggningsprocessen är målinriktad (till exempel lärandemål i kursplan). I kartläggningen används varierande metoder för att få fram olika aspekter av kunskap och färdigheter. Kartläggningsmetoderna avspeglar kompetenserna hos den som ansöker om validering och processen är dialogisk. Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn KARTLÄGGNING :

8 Bedömning Bedömning av sökarens reella kompetenser är den summativa delen i valideringen. Beslutet har juridisk status och betydelse för individens fortsatta utbildning och arbetsliv. Bedömningen är kulmen i valideringsprocessens förarbete sett i relation till de andra kvalitetsfaktorerna. Bedömningens kvalitet bygger på validitet, pålitlighet, opartiskhet samt hög kompetensnivå hos valideringspersonalen. En variation av metoder finns tillgängliga. Möjligt med bedömare och medbedömare. Triangulering möjligt där en kombination av metoder för bedömning används. Tydliga och förklarande kriterier för bedömningen. Validitet i bedömning. Rättssäker bedömning. Transparens och öppenhet vid bedömning. Ständig utbildning och kompetensutveckling för bedömare och övrig personal som är delaktiga i valideringsprocessen. Bedömningen ses som en pågående lärandeprocess för individen. Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn BEDÖMNING :

9 Uppföljning Uppföljning riktar sig mot den som söker (individen) och mot utveckling och förbättringar av hela valideringsprocessen. Individen har krav på information om möjlighet till överklagan och om det önskas så kan en vägledande uppföljning fås kring resultatet av valideringen. Institutionen/organisationen och personal involverade i valideringsprocessen ska även ta hänsyn till löpande utvärderingar, och kunna följa upp med åtgärder och förbättringar som en del av kvalitetssäkringen. Valideringsresultatet meddelas och erkännande av reell kompetens leder till att individen får kurser eller del av kurser tillgodoräknade. Studieplan upprättas vilket kan innebära att utbildningstiden förkortas. Det finns ett fungerande system för överklagan av beslut. Uppföljning av valideringsaktiviteter genomförs enligt erkända riktlinjer (t ex europeiska guidelines) - Extern uppföljning - Intern uppföljning Samarbeten t ex genom nätverk finns att tillgå kring valideringaktiviteter. Gruppens övriga kommentarer när det gäller kvalitetsfaktorn UPPFÖLJNING :