VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT"

Transkript

1 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT Mot en nationell struktur

2 Titel: Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur Utgiven av Valideringsdelegationen Omslagsfoto: Scanpix Foto inlaga: Scanpix Upplaga: ex ISBN: Grafisk form: AB Typoform Tryck: Edita, Västerås 2008

3 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT Mot en nationell struktur

4

5 Innehåll Förord 7 Prolog: Tyst kunskap 9 Sammanfattning 11 DEL 1 VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG Förslag för att säkerställa en verksamhet med validering Definition av validering Valideringsinsatser Ansvar departement Ansvar myndighet Ansvar lokal nivå Samverkan på regional nivå Kvalitet och kvalitetssäkring Legitimitet Likvärdighet Utförare Utveckling av metoder och modeller Dokumentation Individens försörjning under validering Finansiering vid anordnande av validering Forskning Lärarexamen Förslag för att säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad bedömning av utländsk utbildning Bedömningen/erkännandet så tidigt som möjligt efter ankomsten till Sverige En gemensam ingång för alla med utländsk utbildning Myndigheter som ska ha uppdraget att göra bedömning Bindande beslut Presentation av resultatet av ett erkännande 51

6 3. Uppdrag att lämna författningsförslag rörande genomförande och dokumentation av validering m.m Uppdrag Sammanfattning Utgångspunkter för författningsförslagen Begreppet validering Genomförande av validering Dokumentation Ekonomiska konsekvenser Förslag till lagtext avseende validering Förslag till författningstext om ändring i förordningen (2002:1012) eller förslag till ny förordningsskrivning 66 DEL 2 BAKGRUND Valideringsutredningar och politiska förväntningar Valideringsfrågans sammanhang Livslångt lärande Valideringsfrågans utveckling i Sverige Internationell utveckling Valideringsdelegationens ställningstaganden kring målsättningar och utgångspunkter 82 DEL 3 VALIDERINGSDELEGATIONENS UPPDRAG Främjande av kvalitet, legitimitet och likvärdighet Utgångspunkter Insatser inom arbetsmarknadsområdet Insatser inom vuxenutbildningen Insatser inom vägledningsområdet Insatser inom folkbildningen Samverkan med Arbetsmarknadsverket (AMS) Övriga insatser Ett ramverk för validering 162

7 6. Att främja regional samverkan Regionala seminarier Frågeställningar Slutsatser Informationsinsatser Strategi Webbplats Nyhetsbrev Databas Portal med stödmaterial för validering Provbanken Övrigt material på Valideringsdelegationens webbplats Trycksaker Konferenser och seminarier Slutsatser Särskilt uppdrag om validering av utländsk utbildning och yrkeserfarenhet i samverkan med Högskoleverket och Verket för högskoleservice Sammanfattning Inledning Valideringsdelegationens förslag för att säkerställa en effektiv och kvalitetssäker bedömning av utländsk utbildning Nuvarande ansvarsförhållanden när det gäller att värdera och erkänna utländsk utbildning Erkännande av utländsk högre utbildning i Bolognaprocessen Valideringsdelegationens arbete med uppdraget Konsekvenser av förslagen Avslutning Exempel på utlåtande Bindande beslut Exempel på utlåtande Bindande beslut och rekommendationer 287

8 9. Särskilt uppdrag: pilotverksamhet avseende utländsk yrkeskompetens Sammanfattning Bakgrund Måluppfyllelse Avgränsningar Påverkande faktorer Projektförlopp och produktionsmodell Övriga erfarenheter Rekommendation till fortsatt arbete Uppföljning av pilotverksamhet 313 DEL 4 INTERNATIONELL UTVECKLING Översikt över de nordiska ländernas arbete Danmark Island Finland Norge Utvecklingen i Europa Europeiska gemensamma principer Utkast till europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande 332 Referenser 337 DEL 5 BILAGOR 343 Bilaga 1A. Instruktion för Valideringsdelegationen 344 Bilaga 1B. Uppdrag att lämna författningsförslag m.m 346 Bilaga 1C. Tilläggsuppdrag avseende samverkan kring utländsk högskoleutbildning 348 Bilaga 1D. Tilläggsuppdrag avseende validering av utländsk yrkeskompetens 349 Bilaga 1E. Ändring av tilläggsuppdrag avseende validering av utländsk yrkeskompetens 351

9 Förord Begreppet validering används i ökande utsträckning såväl nationellt som internationellt när det gäller att synliggöra, kartlägga och bedöma enskilda individers kunskaper och kompetens. Validering innebär att individens kunskaper och kompetens systematiskt bedöms, värderas och dokumenteras oavsett hur de har förvärvats. Det handlar om att lyfta fram det informella och icke-formella lärandet och att se att lärande inhämtat i andra miljöer utanför det formella utbildningsväsendet ges ett erkännande. Validering är inte och får inte vara ett självändamål. Validering kan ge individen ett ökat självförtroende. Men det är viktigt att valideringsformerna blir sådana att de ökar individens anställningsbarhet på en alltmer föränderlig arbetsmarknad och att de ökar individens möjlighet att söka till högre utbildningar. Validering måste bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad och en ökad sysselsättning lika väl som till ett effektivt utbildningssystem där man undviker onödig utbildning i sådant som individen redan kan. Valideringsdelegationen har av det skälet främst fokuserat sitt utvecklingsarbete på en samverkan med de organisationer på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn som kan medverka till att validering får nationell legitimitet samt med de aktörer som kan erbjuda valideringsmöjligheter som bygger på kvalitet och likvärdighet. Vi har kunnat ta del av erfarenheter från tidigare utredningar och olika projekt inom validering, såväl lokala som regionala, men det behövs också en förankring på nationell nivå för att validering ska erhålla en bred acceptans och legitimitet. Valideringsdelegationens slutrapport är till största delen baserad på de erfarenheter som inhämtats under vår verksamhetstid Rapporten beskriver främst vad vi har gjort, vilka vi har samarbetat med samt vilka förslag vi lämnar för att valideringsfrågan fortsatt skall utvecklas till att bli ett framgångsrikt alternativ för att synliggöra en individs reella kunskaper och kompetens. Vi vill också uppmärksamma läsaren på det faktum att vårt uppdrag handlar om validering utanför det akademiska utbildningsområdet förutom det särskilda uppdrag som vi erhöll under år 2006 att se över kvaliteten och effektiviteten i validering av utländska högskoleutbildningar. 7 FÖRORD

10 Vi har gett vår slutrapport underrubriken Mot en nationell struktur. Valideringsfrågan kommer att behöva ytterligare tid och utvecklingsinsatser innan vi kan säga att vi har en etablerad nationell struktur för validering som täcker både arbetsmarknaden och utbildningssektorn. Men vi är ett gott stycke på väg. Valideringsdelegationens utvecklingsarbete i samverkan med branschorganisationer och yrkesnämnder, regionala företrädare, experter inom olika kompetensområden, referensgrupper inom vuxenutbildning, folkbildning, vägledning samt Arbetsmarknadsverket med flera ligger till grund för våra förslag. Utan deras engagemang hade vårt arbete inte varit möjligt att genomföra och våra förslag hade saknat förankring hos dessa viktiga intressenter när det handlar om validering. Vi vill därför rikta ett stort tack till samtliga aktörer som på olika sätt medverkat i vårt utvecklingsarbete och en förhoppning att arbetet fortsätter i samma goda anda! Norrköping i januari 2008 Jan Edgren Valideringsdelegationens ordförande 8 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

11 Prolog: Tyst kunskap AV INGELA JOSEFSON, LEDAMOT AV VALIDERINGSDELEGATIONENS STYRELSE Elsa är undersköterska på akutavdelningen vid ett stort sjukhus i Stockholm. Jag är kursansvarig för den högskoleutbildning i handledarskap för undersköterskor som Elsa går på. Vid kursstarten ombeds alla deltagarna att beskriva sina arbetsuppgifter. Turen kommer till Elsa och efter en stunds tystnad svarar hon: Jag har inga speciella arbetsuppgifter. Men vad gör du då under din arbetstid?, blir frågan. Elsa förklarar: Min uppgift är att avgöra vilka av dem som kommer in på akuten som behöver tas om hand omedelbart och vilka som kan vänta. Men, säger vi lärare häpna, det du beskriver handlar ju om väldigt kvalificerade arbetsuppgifter som innebär stort ansvar. Nej, svarar Elsa, det tycker jag inte. Det kan väl varenda kotte. Hur ska vi förstå den här berättelsen? Jag tror att Elsa undervärderar sitt eget yrkeskunnande eftersom hon inte har en formell utbildning. Som tonåring skolades hon som lärling in i yrket men hon har inga papper som visar vad hon kan. Jag ber Elsa beskriva hur hon fäller sina avgöranden. Hur ser hon när en patient kräver omedelbart omhändertagande? Hon funderar en stund och säger sedan: Jag tittar på ansiktsfärgen, ser på ögonen, på håret och så känner jag på lukten. Men jag kan inte uttrycka den kunskap jag har på läroboksspråk, så att man kan läsa sig till den. Elsas kunskaper i den här situationen består delvis av faktakunskaper. Det är en aspekt på yrkeskunnandet som ibland kallas för påståendekunskap, en kunskap som kan fångas verbalt. Men hon har också ett kunnande som innebär att hon gör en bedömning utifrån patientens unika situation. Det kräver omdöme och urskillningsförmåga; här rör det sig om en kunskap som visar sig i handlingen. Däremot låter den sig inte fångas i påståendekunskapens precisa begrepp. I den meningen kan vi kalla den tyst. Tyst kunskap blev en omdiskuterad term i arbetslivsforskningen på 1980-talet. Då kom den att användas för att försöka tolka datateknikens konsekvenser i arbetslivet. Forskningsområdet artificiell intelligens riktade uppmärksamheten på grundläggande frågor om vad kunskap är. När forskningen inom området inrikta- 9 PROLOG: TYST KUNSKAP

12 de sig på att utveckla så kallade expertsystem, maskiner som tänktes fungera som t ex läkare eller domare reste sig frågan: Kan erfarna yrkesmänniskor beskriva sitt yrkeskunnande så exakt, precist och uttömmande att kunskapen i regelns form kan överföras på maskinen? Vid en värdering av yrkeskunnande måste båda aspekterna på kunskap värderas, dels påståendekunskapen, de systematiska kunskaper som ofta kan beskrivas i regler, dels det omdöme som krävs för att handla i unika situationer. Det är denna tysta form av kunskap som ofta faller bort eftersom den inte är mätbar i formella tester. Men är denna kunskap tyst i den meningen att den inte går att överföra till andra människor? Nej, men den kräver andra uttryckssätt. Den kan visas fram i handling och den kan fångas med hjälp av t ex berättelser, exempel. Berättelsen om Elsa visar på den praktiska kunskapens sammansatta natur. Hennes tysta kunskap är en central del i hennes yrkeskunnande och måste således visas fram för att man ska kunna göra en bedömning av hennes yrkesskicklighet. Den grekiske filosofen Aristoteles är den tänkare som till skillnad från sina föregångare Sokrates och Platon lyfter fram mänsklig praxis som ett självständigt kunskapsområde med egna premisser. Praktisk klokhet är inte en vetenskaplig kunskap eftersom klokheten vänder uppmärksamheten mot hur vi handlar i unika situationer. Visserligen finns vid dessa tillfällen de allmänna reglerna och faktakunskaperna med som vägvisare och hjälpare men i mötet med det unika fallet krävs andra insikter. Urskillningsförmåga, uppmärksamhet, improvisationsförmåga, fantasi och känslomässig begåvning är nödvändiga förutsättningar i mötet med det unika. När Aristoteles reflekterar över vad en duglig praktiker måste kunna urskiljer han olika kunskapsformer. Praktikern måste veta att, dvs hon måste ha gedigna faktakunskaper, hon måste veta hur hon ska omsätta kunskapen i praktisk handling, dvs ha en färdighetskunskap och hon måste veta när hon ska göra något eller avstå från att göra något. Detta senare förutsätter praktisk klokhet. Veta när-kunskapen visar sig i förmågan att handla i mötet med unika situationer. När praktikers yrkeskunnande ska värderas bör prövningen utformas så att dessa tre kunskapsformer kommer varandra till mötes. Med detta inlägg vill Valideringsdelegationen göra läsaren uppmärksam på en kunskapssyn som varit vägledande för arbetet i delegationen. 10 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

13 Sammanfattning Föreliggande slutrapport avseende Valideringsdelegationens uppdrag presenterar till en början ett antal förslag. Valideringsdelegationen föreslår att den definition och beskrivning av validering såsom den formulerats i departementsskrivelsen Ds 2003:23 Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande fortsatt ska gälla som officiell definition varje valideringsinsats bör beskrivas utifrån syftet och målet med insatsen ett departement ska ha det övergripande ansvaret för nationella strategi- och utvecklingsfrågor kring validering en myndighet bör åläggas det övergripande ansvaret för fortsatt utveckling inom arbetet med validering kommuner, Arbetsförmedling och Försäkringskassa ska verka för att individ ges möjlighet att valideras varje region bör om det är möjligt upprätta en regional samverkan kring valideringsinsatser staten ska stödja kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring kring validering validering inom arbetsmarknadsområdet ska utgå från av arbetsmarknadens parter och branschorganisationer utvecklade ramverk de insatser som genomförs ska utgå från individens förutsättningar och behov och präglas av en likvärdig process oavsett var i landet valideringen genomförs utförare av validering kan vara verksamma lokalt, regionalt och centralt respektive myndighet eller organisation inom utbildning eller arbetsmarknad ska tillse att utveckling av metoder och modeller fortsatt utvecklas dokumentation ska utfärdas efter genomförd insats inom validering individen ska beredas möjlighet till försörjning under validering utan kostnad för individen validering som anordnas på initiativ av kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan eller arbetsgivare ska finansieras av respektive part en professorstjänst bör inrättas för att fortlöpande bedriva forskning och utvärdering av valideringens effekter målen för lärarexamen bör förtydligas avseende förhållningssättet till informellt och icke-formellt lärande 11 SAMMANFATTNING

14 Migrationsverket ges i uppdrag att ansvara för att ställa frågan när en person flyttar till Sverige angående personens utbildning och yrkeserfarenhet en gemensam ingång för alla med utländsk utbildning inrättas med ansvar för information, vägledning och kvalitetssäkring av bedömningsprocessen Högskoleverket ges i uppdrag att bedöma all utländsk högre utbildning och eventuell relevant yrkeserfarenhet oavsett om utbildningen är avslutad eller oavslutad den planerade Yrkeshögskolan ges i uppdrag att bedöma utländsk postgymnasial utbildning utanför högskolan Verket för högskoleservice ges i uppdrag att bedöma all utländsk studieförberedande utbildning Nationellt referenscentrum för yrkesutbildning (NRP) ges i uppdrag att bedöma de yrkesmässiga delarna i en utländsk yrkesförberedande gymnasieutbildning de utlåtanden som ges efter en värdering av Högskoleverket, den planerade Yrkeshögskolan, Verket för högskoleservice och NRP bör vara juridiskt bindande beslut Därefter återger Valideringsdelegationen de författningsförslag som lämnades till uppdragsgivaren i augusti Rapportens del 2 beskriver den bakgrund av valideringsfrågans utveckling nationellt och internationellt som Valideringsdelegationen hade att utgå från i arbetet. I del 3 beskrivs de insatser och utvecklingsarbete som Valideringsdelegationen ansvarat för under sin verksamhetsperiod åren Det gäller insatser för att främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet inom validering. Det handlar också om insatser inom arbetsmarknadsområdet, vuxenutbildningen, folkbildningen och vägledningsområdet. Delegationens samverkan med AMS och företrädare för universitet och högskolor. I denna del av rapporten beskrivs också delar av regionala insatser och informationsinsatser. Del III avslutas med en rapport kring det särskilda regeringsuppdraget med validering av utländsk kompetens. Del 4 beskriver kort den internationella utvecklingen i ett antal länder och en kort summering över de nordiska ländernas arbete med validering. Del 5 är bilagor som beskriver Valideringsdelegationens instruktion, uppdrag och tilläggsuppdrag. Den observante läsaren noterar troligen att förslag avseende validering av utländsk kompetens återfinns på två ställen i rapporten. Det är med anledning av att rapporten i de delarna av praktiska skäl ska kunna skiljas från rapporten i helhet med anledning av att Valideringsdelegationens huvudsakliga uppdrag gällde validering utanför högskoleområdet. 12 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

15 VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG 13 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT DEL

16 1. Förslag för att säkerställa en verksamhet med validering 1.1 Definition av validering VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG: Den definition och beskrivning av validering såsom den formulerats i departementsskrivelsen Ds 2003:23 Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande ska fortsatt gälla som officiell definition, det vill säga Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Definitionen får numera anses vara vedertagen. Vid remissbehandlingen avseende ovan nämnda departementsskrivelse var det ytterst få remissinstanser som hade något att invända mot denna definition. Det flesta verksamheter som arbetar med validering använder sig av ovanstående uttryck när det gäller begreppet validering. I Nationalencyklopedins nätversion finns en kort beskrivning av ordet validering: validering, värdering, särskilt av kompetens som traditionellt varit svår att mäta, till exempel inom utbildning eller yrkesliv, men även vid vetenskapliga metodbedömningar och inom industrin. I Nationalencyklopedins längre beskrivning av validering framgår följande: Sedan slutet av 1990-talet används begreppet särskilt om bedömning och utvärdering av en persons kunskaper och kompetens, oavsett hur dessa har förvärvats. Därvid tas hänsyn till såväl studier som arbetslivserfarenheter. Validering kan användas inom till exempel en utbildning i syfte att fastställa kunskapsnivån och anpassa innehållet för den enskilde eller för att dokumentera kunskaper och färdigheter inför en anställning eller i samband med personalutveckling. Denna förklaring av begreppet och i vilka situationer validering kan vara till gagn för individen överensstämmer i stort med det som formulerades i departementsskrivelsen. 14 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

17 Det finns ett flertal uttryck för vad som avses med kompetens. Gemensamt i de flesta av dessa beskrivningar är att det handlar om att ha kunskaper, erfarenheter och förmåga för att genomföra en viss uppgift. Det är viktigt att reflektera över vilken kompetens det är frågan om när det gäller validering. Det handlar om den kompetens individen innehar kontra den kompetens som den som validerar vill se eller den kompetens en arbetsgivare efterfrågar. Utgångspunkten bör alltid vara den kompetens individen har. Ansvaret ligger sedan på den som genomför validering att lyfta fram och synliggöra denna kompetens genom ett såväl för individen som för andra avnämare rättvist och legitimt förfarande. Det bör också poängteras att det även handlar om sådan kompetens som kan beskrivas som överförbar mellan olika tillämpningsområden inom utbildning och arbetsliv. Det bör beaktas att de flesta individer har förutsättningar att utvecklas vidare och anpassa sig till nya utbildnings- eller arbetssituationer. I rapporten Företagens kompetensbehov en utmaning för Sverige 1 samt skriften Till er tjänst 2 beskrivs företagens syn på framtida kompetensbehov. Det handlar om baskompetens, social kompetens, interkulturell kompetens, analytisk kompetens, ledarkompetens och entreprenörkompetens. Varje valideringsinsats bör beakta olika delkompetenser, men framförallt vinnlägga sig om att individen får en så rättvis beskrivning av sin kompetens som det är möjligt. Därför kan det komma att krävas att det inte bara är en bedömare som genomför validering när det handlar om att beskriva dessa olika delkompetenser. Att mäta kunskaper innebär ofta något annat än att bedöma kompetens. Det är också viktigt att tänka på att i vissa arbetskulturer såväl nationellt som internationellt är en del av ovanstående kompetenser inte alltid beskrivna eller uppmärksammade. Det kan innebära för en individ att sådan kompetens inte anses kunna valideras, medan den viktigaste faktorn att beakta är att individen i tidigare arbete inte givits möjlighet att utveckla sådan kompetens och att det inte innebär att individen saknar potential och förutsättningar. I en utbildningssituation finns det vanligen mer möjligheter till inhämtning av formella kunskaper än möjligheter till reell kompetensutveckling. I det informella och icke-formella lärandet kan det handla om det omvända. Det kan inom vissa yrkesområden finnas skäl att fråga sig hur detta ska värderas i förhållande till var- 1. Svenskt Näringsliv och KK-stiftelsen (2006), Företagens kompetensbehov en utmaning för Sverige 2. Spak, Gisela och Wahlström, Bengt (2007), Till er tjänst tjänsteföretagen, kompetensen och framtiden, Almega 15 FÖRSLAG FÖR ATT SÄKERSTÄLLA EN VERKSAMHET MED VALIDERING

18 andra det vill säga hur formell kunskap värderas i förhållande till reell kompetens. Det måste också vara möjligt att få vetskap om vilka förväntningar som bör vara uppfyllda när det gäller kunskap och kompetens för den individ som söker tillträde till arbetsmarknaden. Valideringsdelegationen vill uppmärksamma det faktum att det inom såväl utbildnings- som arbetsmarknadssektorn förekommer uttryck som personlig, generell eller social kompetens och att det inte alltid verkar vara lätt att beskriva vad som avses eller ens kunna skilja på dessa kompetenser. Det bör även påpekas att det i definitionen av validering framgår att det handlar om kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Med detta avses att det även handlar om var och när denna kunskap och kompetens inhämtats. Vid validering krävs stor öppenhet för kunskaper och kompetens inhämtade i andra länder. Kunskaper inhämtade i Norden kan vara lättare att identifiera, men om kunskaper och kompetens inhämtade utom Norden inte tillvaratas riskerar värdefulla erfarenheter och kompetens att gå förlorade. 1.2 Valideringsinsatser VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG: I författningstexter och i kommentarmaterial kring validering behöver följande framhållas: Varje valideringsinsats bör beskrivas utifrån syftet och målet med insatsen. Insatser som avser kartläggning och bedömning av en enskild persons reella kompetens bör terminologiskt skiljas från insatser som avser exempelvis validering av utländska gymnasiala betyg eller utländsk utbildning Delegationen vill framhålla att en korrekt beskrivning av vilken valideringsinsats som avses eller genomförs är nödvändig eftersom det annars inte går att kvalitetssäkra processerna. Andra förekommande begrepp som används för att synliggöra en individs kompetens är till exempel yrkesbedömning och yrkesprövning. Valideringsdelegationen menar att det är svårt att erhålla legitimitet för begreppet validering om det inte utvecklas en gemensam terminologi och att det som avses med de olika insatserna går att beskriva. Ett sådant förtydligande kan beskrivas enligt följande; validering genom översiktlig eller fördjupad kartläggning, validering genom bedömning avseende gymnasial nivå, postgymnasial nivå, licensnivå med mera, 16 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

19 validering av utländsk utbildning (tidigare ekvivalering), validering av utländska dokument (värdering av redan utfärdade dokument) Begreppet validering används ofta för att beskriva något som till sin karaktär liknar prövning eller en prövningsliknande situation inom utbildningsområdet. I departementsskrivelsen Ds 2002:23 finns en förklaring kring skillnaden mellan validering och prövning. Det finns fortfarande anledning att understryka denna skillnad att validering i ett helhetsbegrepp handlar om att få befintlig kunskap erkänd och bedömd och att prövning kan ses som en fas i valideringsprocessen där det endast handlar om att mäta kunskaper mot ett bestämt kursmål. Det är upp till den som genomför validering att i samråd med individen avgöra vilken insats som avses inom valideringsprocessen. Det som egentligen skiljer en utforskande validering från en kontrollerande prövning är hur insatsen genomförs. Det är vanligt att individen anmäler sig till prövning efter att själv tagit ett beslut att det finns tillräckliga kunskaper för att klara kraven i kursen/ämnet. Beslutet kan tas efter samråd med en lärare och genomförs oftast vid ett begränsat tillfälle där läraren utformar ett prov eller en observation som ska avgöra om individen uppnår fastställda mål i en kurs eller ämne. Vid validering som sker utifrån ett utforskande perspektiv är det individen som själv avgör vilka kunskaper och kompetenser som han/hon vill kunna få kartlagda och bedömda utifrån ett utforskande förhållningssätt. Ett möjligt tillvägagångssätt eller en möjlig metod för sådan validering är t ex att använda portfoliometodiken vilket innebär att individen ges möjlighet att utvärdera och reflektera över den egna kompetensen ofta utifrån vissa givna kriterier. Kunskaper och kompetens ska kunna dokumenteras i form av utlåtande, referens, intyg gärna samlade i en meritportfölj. Det som oftast är resultatet efter en genomförd valideringsprocess vilken utgått från insatser kring kartläggning, bedömning och dylikt är en mer beskrivande bild av kunskaper och kompetens där vissa delar av individens kompetens är kartlagd och beskriven, vissa delar har bedömts i förhållande till vedertagna kriterier inom ett kunskapsområde och andra delar av individens kompetens har genom observation av någon sakkunnig bekräftats. Om det under valideringsprocessen eller efter genomförd validering kan konstateras att individen har kunskaper som motsvarar betygskriterier kan individen välja att genomgå prövning och erhålla betyg. Ett problem med att kalla prövning för validering uppstår när betyget Icke godkänt utfärdas. En individ kan knappast erhålla Icke godkänt för de kun- 17 FÖRSLAG FÖR ATT SÄKERSTÄLLA EN VERKSAMHET MED VALIDERING

20 skaper och den kompetens individen har. Ett sådant utlåtande/betyg kan ges när individens kunskaper mäts mot och inte uppnår fastställda krav och kriterier i kursmål eller liknande. Den viktigaste förutsättningen i validering är att det handlar om att ge individen möjlighet att visa befintlig kunskap och kompetens oavsett om dessa kunskaper inte når upp till nivå godkänt. En individ som bedöms ha kunskaper och kompetens på annan nivå, vilket inte behöver innebära en underliggande nivå, kan förfördelas i situationer där de bedömda kunskaperna saknar beskrivning i en kursplan. Valideringsdelegationen föreslår att den myndighet som får ansvar för valideringsfrågor särskilt ska uppmärksamma detta faktum så att de individer som deltar i validering ej klassas som icke valideringsbara. Validering ska inte användas i exkluderande syfte. En individ som tagit till sig kunskap och kompetens i andra lärandemiljöer kan svårligen helt sakna någon kunskap att beskriva, synliggöra och bedöma. Om en individ bedöms vara icke valideringsbar kan det bero på bedömarens bristande förmåga att upptäcka den kunskap och kompetens individen bär på. Det kan också innebära att det saknas språkliga möjligheter att kommunicera kring denna kompetens eller andra organisatoriska faktorer, som till exempel att bedömaren inte vet vart individen bör vända sig för att få denna kunskap validerad. Därför bör det återigen poängteras att validering alltid handlar om att beskriva vad individen kan. 1.3 Ansvar departement VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG: Det övergripande ansvaret för nationella strategi- och utvecklingsfrågor kring validering ska samlas under Utbildningsdepartementet. Validering är en politikområdesövergripande fråga. Den berör i valda delar och utifrån olika perspektiv utbildnings-, arbetsmarknads-, närings-, integrations-, jämställdhets-, social- och EU-politik. Det gäller såväl individnivå som samhället i stort. Utveckling inom validering ska omfatta allt från grundläggande till akademisk nivå inom utbildningsområdet och ske i samverkan med företrädare för arbetsmarknadsområdet. Ansvar för det pågående arbetet med den nya gymnasieutbildningen, lärlingsutbildningen, fristående vuxenutbildningsverksamheter, yrkeshögskolan samt validering inom det akademiska området åligger Utbild- 18 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

21

22 ningsdepartementet, vilket medför att valideringsfrågan bör hanteras i det sammanhanget. Folkbildningsrådet har i samverkan med Valideringsdelegationen utarbetat ett underlag att använda i valideringsinsatser inom folkbildningsområdet. Valideringsdelegationen föreslår att Folkbildningsrådet ges i uppdrag att fortsatt verka för underhåll och implementering av det utarbetade underlaget. Folkbildningsrådet ges i uppdrag att återrapportera till regeringen i vilken utsträckning validering sker inom folkbildningens verksamhetsområde. Det kommer även fortsättningsvis att finnas olika möjligheter att tillägna sig kunskaper i ett formellt, icke-formellt och informellt lärande. Genom deltagande i utbildningsinsatser, lärande på arbetsplats eller lärande i andra sociala miljöer kommer en kontinuerlig kunskaps- och kompetensinhämtning att ske. Utbildningssystemet kommer inte att kunna dimensioneras för att erbjuda och tillhandahålla allt det lärande som sker till exempel på en arbetsplats. Av det skälet måste alternativ i form av valideringsmöjligheter fortsatt utvecklas och det är då viktigt att validerade kompetenser ges ett erkännande likvärdigt som om kunskaperna inhämtats i formell miljö. 1.4 Ansvar myndighet VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG: En myndighet ska åläggas det övergripande ansvaret för fortsatt utveckling, implementering av valideringsmetoder, valideringsstöd och kvalitetssäkring av insatser rörande validering. Myndigheten ska tillhöra Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Myndigheten ska samverka med berörda parter inom utbildningsområdet och på arbetsmarknaden enligt direktiv och på uppdrag av regeringen. På arbetsmarknadsområdet är det av avgörande vikt att ansvarig myndighet främjar en aktiv medverkan av arbetsmarknadens parter och branschorganisationerna i detta utvecklingsarbete, bland annat genom att lägga ut utvecklingsuppdrag på branschorganisationerna och svara för finansiering av dessa uppdrag. På uppdrag av regeringen kan andra myndigheter i förordning, regleringsbrev eller genom regeringsuppdrag åläggas att upphandla eller tillhandahålla valideringsinsatser för de individer som av särskilda skäl bör ges möjlighet att bli validerade. Vid sådan upphandling ska myndigheterna verka för att validering genomförs med kvalitetssäkrade metoder och av utförare som har legitimitet inom utbildnings- och arbetsmarknadssektorerna. 20 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT

VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG

VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG 13 VALIDERINGSDELEGATIONENS SLUTRAPPORT DEL 1. Förslag för att säkerställa en verksamhet med validering 1.1 Definition av validering VALIDERINGSDELEGATIONENS FÖRSLAG: Den

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering

VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering VALIDERINGSMANUAL BYNs riktlinjer för validering Beslutad i BYNs styrelse 2012-04-12 Rubriker 1. Översikt BYNs valideringsmodell... Sid 3 2. Utgångspunkter... Sid 4 3. Översiktlig kompetenskartläggning...

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

1 (8) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1345

1 (8) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1345 1 (8) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1345 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende utveckling av nationella kvalitetskriterier, som måste uppfyllas om en kvalifikation ska få anslutas till

Läs mer

Kompetensförsörjning och matchning

Kompetensförsörjning och matchning Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE

VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE A N D R E A S F E J E S P R O F E S S O R I V U X E N P E D A G O G I K L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T 1 PRESENTATIONENS

Läs mer

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket 2010-02-16 1 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom

Läs mer

ValiAnte Validering inom folkbildning

ValiAnte Validering inom folkbildning ValiAnte ValiAnte Validering inom folkbildning 10 år av utveckling har gett ValiAnte. Den fackliga rörelsen såg ett behov hos sina medlemmar att synliggöra den informella kunskap som individen fått igenom

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2009-01-12 Dnr: PU2-9/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Expertgruppen för studieadministrativa

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar.

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapporteringar 2012 1 (8) Datum: 2012-06-16 Diarienr: 2012/1165 Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

STÖDMATERIAL Validering inom vuxenutbildning

STÖDMATERIAL Validering inom vuxenutbildning STÖDMATERIAL Validering inom vuxenutbildning Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer:

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

2013:6. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda

2013:6. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda 2013:6 Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda MISSIV DATUM DIAR ENR 2013-05-27 2013/25-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 A2012/4286/IU Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

I DE NORDISKA LÄNDERNA

I DE NORDISKA LÄNDERNA VALIDERING I DE NORDISKA LÄNDERNA Policy och praktik Åsa Hult Per Andersson Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande ISBN 978-91-976112-2-0 Åsa Hult, Per Andersson: Validering i de nordiska länderna Policy

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens

Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens YH2000, v1.4, 2013-03-05 1 (27) Diarienummer: YH 2012/428 Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post Box 145 Ingenjör Bååths gata 19

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschens

Hotell- och restaurangbranschens Hotell- och restaurangbranschens yrkesvalidering samt gesäll Den tysta kunskapen är ett värdefullt reservkapital, för individen, branschen och för hela samhället. UHRs valideringsmodell för hotell och

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare?

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Dokumentation från konferensen på Scandic Crown, Göteborg 12 november 2014 1 Matchad arbetsmarknad 2020!?

Läs mer

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl LATHUND Arbetsplatsförlagt lärande, apl 1 (10) Arbetsplatsfö rlagt la rande Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen

Läs mer

10. Särskilda skyldigheter vid anställning för yrkesutbildning enligt detta avtal

10. Särskilda skyldigheter vid anställning för yrkesutbildning enligt detta avtal 1. Inledning Följande avtal beträffande utbildningsformer inom byggnadsplåtslageri och ventilationsarbeten (nedan utbildningsavtalet ) har denna dag träffats mellan Plåtslageriernas Riksförbund (nedan

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning

Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Stockholms universitet Rektor Caroline Cruz BESLUT 2007-06-14 Reg.nr 31-4513-06 Anmälan mot Stockholms universitet om kontakttolkutbildning Anmälan N N har i en anmälan till Högskoleverket ifrågasatt kontakttolkutbildningen

Läs mer

Rapport 2009:21 R. Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden

Rapport 2009:21 R. Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden Rapport 2009:21 R Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa

Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Konvention för erkännande av utbildningsbevis inom Europa Lissabonkonventionen reglerar erkännande Sedan november 2001 ingår den så kallade Lissabonkonventionen i Högskoleförordningen (6 kap.6 ). Konventionen

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer