ETT FRISKARE SVERIGE

Transkript

1 ETT FRISKARE SVERIGE Bedömning av ändamålsenligheten i regeringsuppdraget och Statens folkhälsoinstituts genomförandestrategier i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv Ann-Sofie Bakshi/HR.Statistik AB 1

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8 MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE 8 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER: FORSKNINGSÖVERSIKT 11 RESULTAT: DOKUMENT- OCH INTERVJUANALYS 18 DISKUSSION 42 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 50 REFERENSER BILAGOR 2

3 SAMMANFATTNING År 2009 fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att samordna uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige. Insatsen skulle handla om fysisk aktivitet och matvanor och riktas till hela befolkningen, samt till grupperna barn, tonåringar, personer över 65 år och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Särskilt fokus skulle sättas på området sociala skillnader i hälsa. Utifrån regeringsuppdraget formulerade Statens folkhälsoinstitut följande övergripande syfte för uppmärksamhetsveckan: Öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Uppmärksamma sociala skillnader och nå de grupper som har störst behov. Särskilt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. Enligt regeringsdirektiven skulle insatsen vara ett samverkansprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket, idéburna och ideella organisationer, branschföreträdare och näringslivet samt kommuner och landsting/regioner. Uppmärksamhetsveckan genomfördes genom olika aktiviteter som Folkhälsoinstitutet och en mängd aktörer över hela landet arrangerade. Aktiviteterna bestod bland annat av nyhetsspridning och opinionsbildning i media genom debatt- och nyhetsartiklar, prova-på aktiviteter, konferenser, föreläsningar och tävlingar. Utvärderingen Syfte, frågeställningar och material I regeringsuppdraget ingick att Statens folkhälsoinstitut skulle låta genomföra en oberoende utvärdering av insatsen. Utvärderingens syfte var att bedöma ändamålsenligheten både i regeringsuppdraget och i de strategier Statens folkhälsoinstitut initierat i relation till regeringsuppdraget, och utgick från följande frågeställningar: Vilka mål är enligt aktuell forskning möjliga att uppnå med insatser liknande uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige? Vilken typ av insatser är enligt aktuell forskning lämpliga för att uppnå de mål som ryms inom det övergripande syftet i uppdraget Ett friskare Sverige? Har regeringsuppdraget och Statens folkhälsoinstituts strategier för att genomföra Ett friskare Sverige varit ändamålsenliga i relation till aktuell forskning? 3

4 För att kunna göra en bedömning utifrån utvärderingens syfte och frågeställningar gjordes en översikt av vad relevant forskning visar om vilka strategier som bör genomföras och vilka effekter dessa strategier ger i insatser liknande Ett friskare Sverige. Därefter gjordes en analys av de strategiska dokument som producerats inom ramen för uppmärksamhetsveckan. Analysen kompletterades med en intervju med nyckelaktörer inom Statens folkhälsoinstitut som planerat och genomfört insatsen. Resultatet av dokument- och intervjuanalysen jämfördes sedan med resultatet av forskningsöversikten för att bedöma ändamålsenligheten i regeringsuppdraget och genomförandet. Resultat Forskningsöversikten visade att kampanjer, särskilt multikomponenta insatser, kan vara effektiva. Evidensen är dock osäker för vilken effekt de har på medvetenhet, kunskap och beteende, och i vilken mån de har korttids- respektive långtidseffekt. Detta beror främst på bristfälliga och inkonsekventa utvärderingsmetoder. För att uppnå effekt har vissa strategier visat sig vara mer framgångsrika. Kampanjer som är teoribaserade och använder folkhälsovetenskaplig teori och kommunikationsstrategiska kunskaper för att utforma en insats har större möjlighet att ge effekt. Stödjande miljöer och resurser i närmiljön kan möjliggöra beteendeförändring. Bättre effekt, och i viss mån vidmakthållande, kan erhållas genom att skapa delaktighet bland målgrupperna och i lokalsamhället (community participation). Formativa utvärderingar ökar möjligheterna att åtgärda problem för bättre slutresultat. Budskapsinnehållet bör bygga på målgruppsanalyser, eftersom målgruppsanpassade budskap har större möjligheter att påverka än generella budskap. Enkla och tydliga budskap, med trovärdiga avsändare och förmedlat genom trovärdiga kanaler samt att budskapen propagerar för något som upplevs som realistiskt att genomföra för målgruppen ökar genomslaget. Regeringsuppdraget och de strategier som använts av Folkhälsoinstitutet för att genomföra Ett friskare Sverige har förankring i vad relevant forskning bedömer som ändamålsenliga i insatser liknande Ett friskare Sverige. Ett friskare Sverige är en multikomponent insats med komponenter som informationsspridning för påverkan på kunskap, budskapsförmedling för påverkan på medvetenhet och community participation för delaktighet, vilket är en typ av insats som anses kunna ge effekt på medvetenhet och kunskap. 4

5 Dock har vissa problematiska aspekter noterats både i genomförandet och i regeringsuppdraget. I genomförandet har funnits svårigheter i att adressera sociala skillnader i hälsa och att nå grupper med störst behov av hälsofrämjande insatser. Dessa svårigheter kan troligen förklaras av att en tidsbegränsad befolkningsinriktad kampanj med begränsade resurser inte ger tillräckliga förutsättningar för att nå dessa grupper i sådan mån att det ger resultat. Det har också funnits problem avseende samverkan med externa aktörer. Samverkansproblematiken har främst förekommit på nationell nivå, medan regionala och lokala samverkansprocesser varit mer framgångsrika. Problemen anses delvis vara orsakade av en otydlighet i regeringsuppdragets direktiv för samverkan samt av för högt ställda krav på mängden samverkansparter för Folkhälsoinstitutet. Det är dock tänkbart att Folkhälsoinstitutet kunde vidtagit fler åtgärder på central nivå, istället för att delegera samverkansstrategierna till regional och lokal nivå. Regeringsuppdraget är otydligt formulerat avseende definitionen av insatsens målgrupper och i direktiven för samverkan. Att rikta insatsen mot sociala skillnader i hälsa är välbetänkt, men för att öka genomförbarheten med en sådan inriktning kunde regeringsbesluten mer konsekvent tagit utgångspunkt i begreppet proportionell universalism, och explicit prioriterat grupper med mest behov av hälsofrämjande insatser. Exempelvis hade resurser för målgruppsanpassning av riktade budskap till grupper som är svåra att nå behövt avsättas. Slutsatser och rekommendationer Vissa problematiska aspekter har noterats. Ur ett helhetsperspektiv vad gäller både regeringsuppdraget och genomförandet ser utvärderingen dock inga hinder för att Ett friskare Sverige fortsätter. Denna bedömning görs särskilt mot bakgrund av det vetenskapliga stöd som finns för denna typ av insatser och att genomförandet följt de riktlinjer forskningen anger som lämpliga för att ge effekt på medvetenhet. Utvärderingen rekommenderar att framtida uppmärksamhetsveckor sker i samverkan med forskare, eftersom utvärdering av kampanjer generellt präglas av bristfällig metodik. En sådan samverkan skulle kunna bidra till att utveckla utvärderingsmetodiken inom området. Även mer bärande strategier för samverkan med externa aktörer behöver utvecklas för att öka deras medverkan i det hälsofrämjande arbetet. Ytterligare rekommendation är en fortsatt utveckling mot att integrera uppmärksamhetsveckan i befintliga strukturer och pågående arbete, inte minst inom området sociala skillnader i hälsa. 5

6 ETT FRISKARE SVERIGE Bedömning av ändamålsenligheten i regeringsuppdraget och Statens folkhälsoinstituts genomförandestrategier i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv BAKGRUND Ett friskare Sverige År 2009 fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag av regeringen att samordna en uppmärksamhetsvecka om fysisk aktivitet och matvanor. Insatsen skulle riktas till hela befolkningen, samtidigt som särskilt fokus skulle sättas på området sociala skillnader i hälsa. Förutom att satsningen skulle riktas till hela befolkningen fanns även de prioriterade grupperna barn, tonåringar, personer över 65 år samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Utifrån regeringsuppdraget formulerade Statens folkhälsoinstitut följande övergripande syfte för uppmärksamhetsveckan: Öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Uppmärksamma sociala skillnader och nå de grupper som har störst behov. Särskilt uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning. Insatsen fick namnet Ett friskare Sverige och var ett samverkansprojekt där regeringen angav att samverkan skulle ske med Livsmedelsverket, idéburna och ideella organisationer, branschföreträdare och näringslivet samt med kommuner och landsting/regioner. För att sprida information om Ett friskare Sverige skedde massutskick till relevanta samverkansaktörer, såsom kommuner och landsting, folkhälsosamordnare, tjänstemän och kontaktpersoner inom idéburna och ideella organisationer, politiker och personer med ledningsfunktion inom både offentlig förvaltning och privat sektor samt till forskare och journalister. Uppmärksamhetsveckan genomfördes genom olika typer av aktiviteter som både Folkhälsoinstitutet och en mängd aktörer över hela landet arrangerade. Aktiviteterna bestod bland annat av nyhetsspridning och opinionsbildning i media genom debatt- och 6

7 nyhetsartiklar, prova-på aktiviteter, konferenser, föreläsningar och tävlingar. För att aktörernas utformning av budskap och aktiviteter skulle följa ramarna för regeringsuppdraget utvecklades forskningsbaserade kvalitetskriterier som aktörerna skulle uppfylla för att delta i uppmärksamhetsveckan. Kvalitetskriterierna föreskrev att budskap och aktiviteter skulle följa nationella rekommendationer för näring och fysisk aktivitet, samt ha hälsofrämjande fokus. För att underlätta aktörernas arbete med aktiviteter under uppmärksamhetsveckan utvecklade Folkhälsoinstitutet under de tre år satsningen genomfördes kommunikations-, kunskaps- och samverkansstöd. Kommunikations- och kunskapsstöden fanns tillgängliga på Folkhälsoinstitutets två webbsidor för Ett friskare Sverige. Den ena webbsidan vände sig till allmänheten och visade bland annat uppmärksamhetsveckans aktiviteter, råd och rekommendationer för matvanor och fysisk aktivitet (även i lättläst-version) och uppdaterad information om uppmärksamhetsveckan. Där fanns även nedladdningsbart kunskapsstöd om sociala skillnader i hälsa, inklusive en checklista för sociala skillnader i hälsa och hälsofrämjande verksamhet i skolan. På sidan kunde också arrangörer anmäla aktiviteter de planerat att genomföra under uppmärksamhetsveckan. Aktiviteterna granskades av Folkhälsoinstitutet och publicerades sedan för att synliggöra landets aktiviteter under uppmärksamhetsveckan. Den andra webbsidan riktade sig huvudsakligen till de aktörer som deltog exempelvis som aktivitetsarrangörer i uppmärksamhetsveckan, men sidan var tillgänglig för hela allmänheten. På sidan fanns bland annat information om och instruktioner för uppmärksamhetsveckan, och en verktygslåda med nedladdningsbar symbol och mallar för annonsering. Där fanns också PR-stöd med mallar och checklistor för tidningsartiklar och pressmeddelanden för de aktörer som genomförde massmediala aktiviteter. Samverkanstödet bestod av länskontakter, vilka främst utgjordes av folkhälsosamordnare inom landets landsting. Länskontakterna tillkom under uppmärksamhetsveckans andra år, och funktionen syftade till att utgöra en stödjande struktur och underlätta samverkan mellan regionala och lokala aktörer. I länskontakternas uppgifter ingick bland annat att initiera och upprätta nätverk för respektive läns relevanta aktörer, sprida information och kommunikations- och kunskapsstöd i länen och samordna lokala PR-insatser. 7

8 Antalet aktiviteter som arrangerades i landet under uppmärksamhetsveckan ökade från cirka 1000 aktiviteter år 2010 till cirka 2800 aktiviteter år Utvärderingsuppdraget I regeringsuppdraget att samordna en uppmärksamhetsvecka ingår även att Statens folkhälsoinstitut ska låta genomföra en oberoende utvärdering av insatsen. Utvärderingen ska omfatta de tre år uppmärksamhetsveckan arrangerats och bedöma effektiviteten och ändamålsenligheten i uppdraget och utförandet av uppdraget i förhållande till dess syfte. (Regeringsbeslut S2011/8070/FS/). Denna utvärdering undersöker ändamålsenligheten med uppmärksamhetsveckorna Ett friskare Sverige i förhållande till det övergripande syftet att hos allmänheten främja bra matvanor och fysisk aktivitet, deltagande i hälsosamma aktiviteter samt öka kunskapen och medvetenheten om hälsosamma kost- och motionsvanor. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Utvärderingens syfte är att bedöma ändamålsenligheten i regeringsuppdraget samt ändamålsenligheten i de strategier Statens folkhälsoinstitut initierat i relation till regeringsuppdraget. För att bedöma ändamålsenligheten i uppdraget och genomförandestrategierna har dessa ställts i relation till aktuell forskning inom området. Utvärderingen utgår från följande frågeställningar: Vilka mål är enligt aktuell forskning möjliga att uppnå med insatser liknande uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige? Vilken typ av insatser är enligt aktuell forskning lämpliga för att uppnå de mål som ryms inom det övergripande syftet i uppdraget Ett friskare Sverige? Har regeringsuppdraget och Statens folkhälsoinstituts strategier för att genomföra Ett friskare Sverige varit ändamålsenliga i relation till aktuell forskning? MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE För att kunna göra en bedömning utifrån utvärderingens syfte och frågeställningar har flera typer av datamaterial använts: 8

9 vetenskapliga översiktsartiklar (reviews in peer reviewed scientific journals) regeringsbesluten för Ett friskare Sverige intervju med de nyckelaktörer inom Statens folkhälsoinstitut som initierat, planerat samt genomfört Ett friskare Sverige Statens folkhälsoinstituts övergripande strategiska dokument i form av projektplaner, kommunikationsstrategier samt slutrapporter för Ett friskare Sverige. Vetenskapliga översiktsartiklar Forskningsöversikterna utgörs av vetenskapliga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter (peer reviewed) mellan De översiktartiklar som används i utvärderingen har lokaliserats genom sökning i databasen PubMed. Huvudsakligen utgörs artiklarna av systematiska forskningsöversikter (systematic reviews) där en systematisk genomgång och presentation görs av det aktuella forskningsområdet. Dessutom har retrospektiva artiklar om forskningsutvecklingen inom området inkluderats i den mån de systematiskt redovisar relevant forskning. En systematisk forskningsöversikt är en genomgång av de publicerade studier som finns inom ett område i relation till en specifik frågeställning. För denna utvärdering har inkluderats studier om strategier jämförbara med de som gjorts i Ett friskare Sverige samt de effekter de bedöms ge. Översiktsartiklarna som ingår i denna utvärdering behandlar alltså en samlad bedömning av de strategier och effekter för kampanjer, tidsbegränsade informationssatsningar och kunskapssatsningar som anses ge effekt på för att påverka folkhälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsstil i relation till hälsa i de studier av enskilda insatser som översiktsartiklarna analyserar. Inga artiklar över enskilda insatser ingår i utvärderingens forskningsöversikt. De tidigaste översiktsartiklarna fångar in forskning från 1990-talet medan de senast publicerade också förhåller sig till forskningens frontlinje. Totalt ingår 13 artiklar (se Bilaga 1 för inklusionskriterier samt de sökord som användes för att finna artiklar i Pubmed). Syftet med genomgången av de vetenskapliga artiklarna har varit att besvara frågor om vilka strategier som bör genomföras och vilken effekt de anses ge avseende insatser liknande Ett friskare Sverige, för att generera bedömningskriterier för utvärderingen. Resultatet av 9

10 genomgången av de vetenskapliga artiklarna redovisas i avsnittet Teoretiska utgångspunkter. Dessa vetenskapsbaserade bedömningskriterier har sedan ställts i relation till uppdraget och uppdragets genomförande utifrån resultatet av dokument- och intervjuanalysen för att bedöma ändamålsenligheten utifrån relevant forskning inom området. Denna avslutande analys återfinns i studiens diskussionsavsnitt. Intervju En intervju med nyckelaktörer på Statens folkhälsoinstitut används för att komplettera dokumentanalysen i syfte att få genomförarnas perspektiv på uppdraget och hur insatsen genomförts (Bilaga 2). Intervjun utgörs av en gruppintervju med insatsens två projektledare för respektive 2012, projektbeställaren/ansvarig avdelningschef och 2010 och 2011 års kommunikatörer. Gruppintervjun ägde rum i Stockholm och varade cirka tre timmar. Intervjun genomfördes av utvärderaren och dokumenterades genom digital inspelning samt anteckningar under hela sessionen. Intervjuns syfte var dels att undersöka i vilken mån nyckelaktörernas berättelser om genomförandet överenstämde med de strategiska dokumenten, dels för att få förtydliganden på frågor som uppkommit under utvärderingsarbetet, exempelvis om oklarheter i dokumenten. Dokument Arbetet med Ett friskare Sverige har pågått i över tre år och resulterat i flera olika typer av strategiska dokument som använts för att ge direktiv, planera, styra och dokumentera insatsen. I syfte att kartlägga och följa arbetet med Ett friskare Sverige under de år insatsen pågått har följande dokument valts ut för analys: Regeringsbeslut avseende åren 2010, 2011, 2012 Projektplaner avseende åren 2010, 2011, 2012 Kommunikationsstrategier avseende åren 2010, 2011, 2012 Slutrapporter avseende åren 2010, 2011(vid tiden för denna utvärderingsstudie fanns slutrapporten för år 2012 ännu ej tillgänglig) Centrala komponenter för att kunna bedöma uppdragets och genomförandets ändamålsenlighet utgörs av dokumentens syfte, direktiv, mål, angivna strategier och 10

11 resultatformuleringar. Därför gjordes en systematisk genomgång av samtliga dokument och dessa komponenter kategoriserades. I resultatavsnittet redovisas det innehåll i de strategiska dokumenten som bedömts som relevant i relation till utvärderingens syfte och frågeställningar, vilket kompletteras med resultat från intervjun. Vissa analytiska kommentarer görs i detta kapitel, men avsnittet är främst deskriptivt. Den huvudsakliga analysen redovisas i diskussionsavsnittet, där resultaten från dokument- och intervjustudien ställts mot de bedömningskriterier för ändamålsenlighet som genererats utifrån den vetenskapliga översiktsstudien. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER: FORSKNINGSÖVERSIKT Denna del av utvärderingsstudien syftar till att ge en översikt över vad relevant forskning visar om vilka strategier som bör användas för att skapa en framgångsrik kampanj och vilka effekter som är möjliga att uppnå vid insatser liknande Ett friskare Sverige. Kampanjer definieras generellt som tidsbegränsade insatser som genomförs med ett antal samordnade aktiviteter och som utifrån specifika syften inriktas mot ett större antal människor (jfr Rogers & Storey, 1987; Jarlbro, 2002). Kampanjer används främst i syfte att sprida information, öka medvetenhet, sätta ett ämne på agendan, påverka normer, värderingar och bilda opinion samt skapa diskussion (även interpersonell) men också för att motivera till handlinga och påverka beteenden (Wakefield et al, 2010). Kampanjverksamhet bygger på att budskap sprids genom olika kommunikationskanaler, oftast genom olika typer av media men även genom aktörer i form av vidareförmedlare. Kampanjer kan enbart baseras på budskapsförmedling via media, men kan även vara multikomponenta. Exempel på detta är när en kampanj sker i samband med genomförande av mer reglerande insatser i form av lagändringar och policyimplementering eller för att komplettera interventioner. Ett annat exempel är när en kampanj innehåller inslag som syftar till att skapa mer strukturella, långtgående effekter i form av samverkan eller mobilisering av lokalsamhället i en viss fråga. Speciellt senare års forskning visar att kampanjer har effekt. Evidensen för effekten är dock inte entydig, avseende dels hur stor effekten är, dels vad kampanjerna har effekt på: kunskap, värderingar och normer eller på beteende såsom ändrade vanor. Trots att det finns problematiska aspekter av de utvärderingsmetoder som används för att mäta kampanjeffekter, visar forskningen relativt entydigt fram ett antal strategier som visat sig framgångsrika vad det gäller att åstadkomma en förändring. 11

12 I två artiklar om de erfarenheter som gjorts och vetenskapligt dokumenterats om vilken typ av strategier som använts i kampanjer som visat sig kunna påverka beteenden i hälsofrämjande riktning presenteras flera olika strategier som kan ge effekt. Författarna påpekar vikten av ett helhetsperspektiv och att strategierna tillsammans behöver ingå för att bygga upp en kampanj som kan betraktas som framgångsrik (Randolph & Viswanath, 2004; Noar, 2006). En grundläggande strategi för hälsofrämjande kampanjer som syftar till att påverka föreställningar, attityder och beteenden är att ha en teoribaserad bas bestående av kunskap om determinanter för hälsa och om beteendeförändring och påverkan av normer, attityder och värderingar. Målgruppsanalyser behövs för att anpassa budskapet till de målgrupper kampanjen ska nå. Målgruppsanpassning ökar möjligheterna att målgrupperna känner att budskapet tilltalar dem och att det upplevs som relevant och angeläget för dem. Kampanjer som kombinerar budskapsförmedling med en stödjande miljö ökar möjligheten för positiva effekter och beteendeförändring (Randolph & Viswanath, 2004; Wakefield et al, 2010; Heath et al 2012). En stödjande miljö möjliggör för målgruppen att genomföra förändringen, och är inte sällan nödvändig för att uppnå effekt. Det är exempelvis i princip meningslöst att genomföra stora kampanjer om vikten av att äta hälsofrämjande om dagligvaruhandeln i ett område saknar ett hälsofrämjande utbud eller om frukt och grönsaker är dyra i ett fattigt område. Ett sätt att skapa en stödjande miljö är genom community participation, där lokalsamhällets invånare engageras att delta i insatsen (Randolph & Viswanath, 2004). Community partcipation kan inbegripa mer strukturella komponenter såsom samverkan med politiker för att åstadkomma policyförändringar, eller bygga på ett delaktighetsperspektiv där lokalsamhällets invånare är med och utformar insatsen. Grundprincipen är att insatser och förändringar genomförs i samverkan med lokalsamhällets invånare och representanter: These campaigns, in addition to using traditional channels of mass communication, such as local radio, television and newspapers, to influence the message environment, have also attempted to mobilize entire communities by involving community leadership, civic and voluntary groups, and organizations. Randolph & Viswanath (2004; p. 426) 12

13 Också Snyder (2007) visar att kampanjer som skapar delaktighet hos målgruppen och i lokalsamhället, exempelvis genom att involvera dem i insatsens design och genomförande, tenderar att ge bättre resultat i effektmätningar. Snyder menar även att mycket talar för att sådana strategier kan generera vidmakthållande och mer långsiktiga effekter. Randolph & Viswanath (2004) anger att ett processperspektiv på uppföljningar och utvärderingar kan påverka en kampanj i önskvärd inriktning. Dock måste resultaten analyseras och användas för att styra och ändra strategier under pågående kampanj och inte endast fungera formativt, dvs. för att redovisa resultat. En komponent som använts av kampanjer som varit mer framgångsrika är användandet av upptryckt kampanjmaterial, som kan komplettera kampanjens budskap (Randolph & Viswanath, 2004). Detta innebär en extra kostnad, vilket bör vägas mot den extra påverkansfaktor som exempelvis en broschyr eller ett informationsblad med enkelt utformade råd om hälsofrämjande vanor kan medföra. Mediaexponering är ett vanligt effektmått i utvärderingsstudier av kampanjer. Dock har det varit svårt att visa samband mellan mediaexponering och påverkan på beteende, och de studier som gjorts visar motsägelsefulla resultat. Randolph & Viswanath (2004) nämner en antirökkampanj riktad till ungdomar, där det fanns ett visst samband mellan att mottagarna mindes kampanjen och att de var mindre benägna att börja röka i jämförelse med dem som inte mindes om de sett kampanjen eller inte. Däremot visar en annan studie över kondomanvändning inom ett HIV-preventionsprogram inget samband mellan hög exponering under en kampanj och ökad kondomanvändning. Enligt författarna är effektmätningar av exponering problematiska, och hänvisar till flera forskningsstudier som är kritiska till validiteten i den typen av mätningar. För att bättre kunna uppskatta i vilken mån exponering har samband med påverkan bör man undersöka budskapsdiskriminering, uppmärksamhetsgrad, igenkänning, mm, vilket alltför sällan görs. Finlay & Falkner (2005) konstaterar i en systematisk översiktsstudie om kampanjer för att främja fysisk aktivitet i massmedia att det behövs mer utvecklade metoder för att mäta effekten av kampanjer. Enligt Viswanath & Bond (2007) påverkar socioekonomisk status i form av utbildning, inkomst och yrke vilken effekt kampanjer får i olika befolkningssegment. Exempelvis har en högre utbildningsnivå ett i princip prediktivt samband med högre tillgång till kommunikativa 13

14 medier, medan högre inkomst ökar möjligheten till vissa hälsofrämjande aktiviteter och produkter (träningsinstitutioner, frukt och grönsaker). Enligt Finlay & Falkner (2005) finns ett mindre antal studier som visar vissa osäkra samband mellan hur väl mottagaren minns en kampanj och förändringar i kunskaper om fysisk aktivitet, och att dessa förändringar främst sker vid strategiska målgruppsanpassningar och där mottagaren är välutbildad, inte tillhör en etnisk minoritet samt inte är överviktig. Samma konstaterande görs av Leavy et al (2011), i en översiktsstudie över utvärderingsstudier av mediakampanjer. Studierna visar också att den förändring som uppstår troligen har korttidseffekt på fysisk aktivitet, men eftersom mätmetoderna är problematiska är det inte möjligt att utifrån en mer evidensbaserad position uttala sig om vilka effekter som egentligen uppnås. Community Preventive Services Task Force (2012) konstaterar i en artikel om kampanjer utan multikomponenta inslag att evidensen för att påvisa vilka effekter som uppnås av kampanjer för att öka fysisk aktivitet riktade till befolkningen är ofullständiga. Detta beror på att effektmätningarna i olika studier uppvisar så stor variation avseende vad som mäts att jämförelser blir svåra att göra: They ranged from a single question asking respondents whether awareness of the campaign increased their physical activity behavior to more-comprehensive assessments of the type, intensity, frequency, and duration of weekly physical activity. Overall, the great heterogeneity among studies as described above complicated efforts to compare their findings. Community Preventive Services Task Force (2012; p. 563) I en studie av Wakefield et al (2010) dras liknande slutsatser, och man noterar att kampanjer för att påverka fysisk aktivitet främst gett kortsiktiga förändringar, och framför allt på högmotiverade individer. Dock har man sett vissa långtidseffekter associerat till kampanjexponering i form av minskat BMI efter kampanjer specifikt inriktade på barnfetma. Studien konstaterar dock att långtidseffekter tycks svåra att upprätthålla, vilket kan bero på konkurrerande miljöer som erbjuder fet och onyttig mat. En annan orsak som nämns i studien är att rekommendationerna som förmedlas för hälsofrämjande matvanor och fysisk aktivitet upplevs som komplexa och att rekommendationerna förändras över tid, vilket gör dem svårare att förhålla sig till. Wakefield et al (2010) menar också att effekter av kampanjer har en mer inneboende komplexitet vad gäller mätningar genom att det är svårt att avgöra vad exakt som ger effekt. Detta beror på att kampanjer och liknande hälsofrämjande insatser sker i en samhällskontext 14

15 där insatsen blandas upp med andra element som kan tänkas påverka ett hälsofrämjande utfall. Vid multikomponenta insatser försvåras effektutvärderingen ytterligare, och man konstaterar att svårigheten att isolera enskilda kampanjelement för att mäta deras effekt utgör ett avsevärt forskningsproblem vid effektstudier, vilket även poängteras av Randolph et al (2012) i deras översiktstudie av utvärderingar av effekter av specifika strategier i hälsofrämjande kampanjer: The most striking outcome of this review is that so few evaluations were conducted in a way that permitted assessment of the unique impact of particular intervention strategies on health promotion campaign outcomes. Randolph et al (2012; p. 351) I flera studier som diskuterar effektmätning lyfter man även fram frågan om vilka effekter som är troliga eller möjliga att uppnå genom kampanjer. Utifrån resultaten i en översiktsartikel om kampanjer som försökt påverka fysisk aktivitet drar Cavill & Bauman (2004) slutsatsen att en valid kampanjeffekt är förändringar i normer, värderingar och kunskap. Författarna anser, i likhet med bland andra Snyder et al (2004) och Hutchinson & Wheeler (2006), att medias och kampanjers möjligheter att påverka normer och attityder inte bör underskattas, bland annat beroende på sin kostnadseffektivitet, och att detta är en viktig del av ett hälsofrämjande arbete på befolkningsnivå: From this point of view, mass media campaigns may be difficult to justify from an efficiency perspective of behaviour change. However, it is crucial to remember that these two types of interventions are operating at entirely different levels: in primary care there are often selected or motivated practices, and this will often not achieve a population-wide impact. By contrast, a media campaign may produce the most efficient route to influencing social norms and attitudes in the community, and be more efficient when the goal is defined in that way, compared to individual or environmental strategies. Cavill & Bauman (2004; p. 773) Resultaten av Cavills & Baumans (2004) studie visar dock att kampanjer främst har effekt på välmotiverade individer, särskilt de små och inkonklusiva effekter på beteendeförändring som har dokumenterats. Dessa förändringar tycks främst vara av korttidskaraktär. I likhet med flertalet andra studier ser Cavill & Bauman (2004) de mätmetoder som används som problematiska. Även om kampanjer tycks ge effekt på exempelvis medvetenhet och förståelse finns ingen evidens för vilken dos, frekvens och längd en kampanj bör ha för att ge effekt, och inte heller vilka övriga effekter kampanjer kan ge. De tillägger att deras översiktsstudie främst 15

16 fokuserat på studier om kampanjer som getts endast en gång (single events), och framhåller det som troligt att kampanjer som sker återkommande över flera års tid kan ge större effekter. Hur stor effekt en kampanj får beror på vad kampanjer syftar att påverka. I översiktsartiklar om i vilken mån hälsokommunikation i kampanjform påverkar beteende visar Snyder et al (2004) och Snyder (2007) att effekten varierar i relation till den typ av beteende eller hälsoproblem som insatsen inriktas på. Bäst effekt uppnås när en kampanj sker i samband med en tvingande komponent, såsom en förbudsreglering (exempelvis bilbälteskampanjer och sluta röka-kampanjer i samband med lagstiftning). Näst bäst effekt uppnås vid kampanjer som syftar till att få målgrupperna att börja med något nytt, medan sämst effekt erhålls vid kampanjer som inriktas på att förändra beroenden eller att få målgrupperna att sluta med något, som droger och alkohol. Snyder (2007) konstaterar att vanor som människor har generellt är svårare att påverka än att initiera nya handlingsmönster. De strategier som visat sig mest framgångsrika är riktade budskap till specifika målgupper med anpassade budskap som fokuserar på attityder, värderingar och normer om levnadsvanor. En sådan målgruppsstrategi kan vara svår att genomföra när en kampanj ska nå flera grupper eller hela befolkningen samt förfogar över begränsade resurser. Detta kan lösas genom att exempelvis använda olika illustrationer, talespersoner och förebilder för olika grupper, använda olika kanaler och arenor där grupperna kan nås samt anpassa budskapet så att tilltalet passar de olika subgrupperna. I samband med målgruppsstrategier lyfter Snyder (2007) fram begreppet kunskapsgapet (the knowledge gap/communication effects gap). Forskning visar att även om människor har kunskap om något innebär det inte att de agerar utifrån denna kunskap. Detta innebär att även om kampanjer syftar till att öka kunskap, ändra attityder och normer etc. bör de också inriktas på beteenden, exempelvis genom att lära ut olika förmågor eller metoder (såsom hur man väljer mer hälsosam mat, kondomanvändning, träningstips): Sometimes campaigns use intermediate goals, such as increasing knowledge or awareness of a problem, with an assumption that people will automatically take action when they learn of a problem. However, people do not always act on what they know a phenomenon known as the knowledge gap or the communication effects gap so even when campaigns include knowledge, awareness, or belief change goals, they should also include behavior goals. Snyder (2007; p. 34) 16

17 Enligt Snyder (2007) samt Noar (2006) bör budskapen som förmedlas fokusera på det som är nytt för målgruppen samt det som är grundläggande för en beteendeförändring. En framgångsfaktor utgörs av enkelt och tydligt utformade budskap för att undvika feltolkningar. Både avsändare och de kanaler och media som används ska vara trovärdiga, och budskapet måste propagera för något som upplevs som realistiskt att genomföra för målgrupperna vare sig det gäller tillgänglighet eller ett beteende som ska påverkas och förändras. Sammanfattning av forskningsöversiktens resultat Sammanfattningsvis visar forskningen att kampanjer, och särskilt multikomponenta insatser, kan vara effektiva. Evidensen är dock osäker för vad de har effekt på, och i vilken mån de har korttids- respektive långtidseffekt. Mer forskning om och utveckling av valida mätmetoder efterfrågas för att ge förbättrade förutsättningar för att studera kampanjeffekter och skapa en säkrare evidensbas för utvärdering av denna typ av insatser. Strategier Teoribaserade kampanjer som baseras på kunskap om påverkan av attityder, normer, värderingar, beteendeförändringar och determinanter för hälsa ökar möjligheten att kampanjen får önskvärd effekt. Det behövs även stödjande miljöer och resurser i närmiljön som kan möjliggöra beteendeförändring. Att involvera målgrupperna och lokalsamhället, exempelvis i kampanjens design och genomförande, kan ge bättre effekt, inklusive viss vidmakthållandeeffekt. För att öka möjligheterna att uppmärksamma och åtgärda problematiska aspekter för bättre slutresultat bör formativa utvärderingar användas som feedback och styrmedel under en pågående kampanj. Budskap som bygger på målgruppsanalyser och som är anpassade till specifika målgrupper har större möjligheter att få effekt än generella budskap riktade till flera målgrupper eller hela befolkningen. Genomslaget ökas av enkla och tydliga budskap, med trovärdiga avsändare och förmedlat genom trovärdiga kanaler. Av vikt är också att budskap propagerar för något som upplevs som realistiskt att genomföra för målgruppen. Insatser vars mål är att påverka kunskap och medvetenhet bör inte utgå från att kunskap leder till handling. För att öka insatsens hälsofrämjande effekt bör därför det s.k. kunskapsgapet adresseras genom att budskapsförmedlingen inkluderar beteendeförändringar. Förutom att lyfta fram det som är 17

18 nytt för målgrupperna bör också det som är grundläggande för beteendeförändring ingå i budskapet. Effekter Det är främst effekter på uppmärksamhet och medvetenhet om kampanjen och dess budskap som har kunnat påvisas och som anses möjliga att uppnå med denna typ av insats. På förändring i normer, värderingar och attityder, på motivation och på beteende har vissa effekter påvisats, främst korttidseffekter. Vad det gäller beteendeförändringar fastslår forskningen att det är svårare att förändra vanor och beteenden som orsakas av beroende, samt att få människor att sluta med något, medan det är lättare att få människor att börja med något nytt. Bristfälliga och inkonsekventa utvärderingsmetoder har lett till att evidensen är bristande för vilken dos, frekvens och längd på exponering som behövs för att ge effekt och vilken effekt som uppnås. Det är också osäkert i vilken grad kampanjexponering korrelerar med beteendeförändring, och vilken effekt enskilda strategier genererar. Forskningen konstaterar att kampanjer, särskilt då de riktas till stora målgrupper eller hela befolkningen troligen kan betraktas som kostnadseffektiva, exempelvis i jämförelse med mer individinriktade insatser såsom hälsosamtal. RESULTAT: DOKUMENT- OCH INTERVJUANALYS Analysen omfattar de strategiska dokument som producerats inom ramen för Ett friskare Sverige. Dessa utgörs av regeringsbesluten där uppdragets syfte definierats och direktiv för genomförande ges, samt Statens folkhälsoinstituts projektplaner, kommunikationsstrategier och slutredovisningar där Folkhälsoinstitutet anger syfte, mål och strategier för genomförande av uppdraget. Dokumentstudien kompletteras av intervjuinslag med Statens folkhälsoinstituts nyckelaktörer för att berika analysen med deras perspektiv på uppdraget. Regeringsbeslut Regeringen gav Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka inom området goda matvanor och fysisk aktivitet under åren 2010, 2011 och Uppdragsbesluten har förnyats och delvis omformulerat för varje aktuellt år. 18

19 Regeringsbeslut avseende 2010 Regeringsbeslutet för den första uppmärksamhetsveckan inleds med att fastställa att Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka om goda matvanor och fysisk aktivitet under 2010 och att det är ett samverkansprojekt, vilket följs av uppdragets syfte: Uppmärksamhetsveckan kan beskrivas som ett samverkansprojekt som syftar till att hos allmänheten främja goda matvanor och fysisk aktivitet och deltagande i hälsosamma aktiviteter samt öka kunskapen och medvetenheten om hälsosamma kost- och motionsvanor. Regeringsbeslut S2009/5082/FH Det första året anslogs kronor att främst användas till informationsinsatser riktade till allmänheten samt för att initiera samverkan med aktörer inom området genom information och kommunikation. Regeringen anger att avsikten med uppdraget är att mobilisera aktörer och genomföra aktiviteter på både lokal och central nivå under uppmärksamhetsveckan. Dessutom anger regeringsbeslutet ett antal direktiv som Statens folkhälsoinstitut ska följa för att genomföra uppdraget. Folkhälsoinstitutet ska genomföra uppdraget i samverkan med olika aktörer i idéburna organisationer som är verksamma inom området främjande av goda matvanor och fysisk aktivitet, samt med Livsmedelsverket, branschföreträdare och andra berörda aktörer. Ytterligare direktiv är att hälsosamma alternativ ska uppmärksammas vilket exemplifieras med frukt, grönsaker och nyckelhålsmärkta produkter, samt livsmedel som främjar både miljö och hälsa. Vad det gäller målgrupper anger regeringsbeslutet initialt att uppmärksamhetsveckan ska riktas till allmänheten, dvs. befolkningen i sin helhet. Dessutom lyfts vissa grupper fram, som anges som angelägna att nå: I arbetet ska sociala skillnader i folkhälsa beaktas så att uppmärksamhetsveckans aktiviteter ska kunna nå de grupper som särskilt har behov av dem. Som en del i uppmärksamhetsveckan 2010 ska särskild uppmärksamhet riktas mot förebyggande insatser för gruppen med intellektuella funktionsnedsättningar Regeringsbeslut S2009/5082/FH 19

20 I ett senare stycke refererar dokumentet till en proposition där fler grupper utpekas: I mars 2008 presenterade regeringen propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2008/09:110). I denna framhålls att åtgärder för att främja bra kostvanor och fysisk aktivitet är prioriterade. Vidare framhölls att barn och unga samt äldre är särskilt angelägna grupper för det hälsofrämjande arbetet. Regeringsbeslut S2009/5082/FH Grupperna barn, unga och äldre framhålls som viktiga grupper för ett hälsofrämjande arbete, men beslutet anger inte att dessa grupper ska utgöra målgrupper för uppmärksamhetsveckans insatser. Dock lyfts de även fram i det stycke där regeringen anger att en rapport om hur medlen använts och hur arbetet genomförts samt vilka effekter uppmärksamhetsveckan bedöms ha haft ska lämnas till regeringen: Av redovisningen ska framgå vilka aktiviteter som varit riktade särskilt till barn och unga, respektive äldre. Regeringsbeslut S2009/5082/FH Här nämns andra grupper än de grupper som tydligt anges i andra stycken i beslutet: grupper i behov av hälsofrämjande insatser på grund av sociala skillnader samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Beslutet avslutas med att deklarera regeringens uppfattning om varför denna typ av insatser är viktiga: Mot denna bakgrund anser regeringen att det är viktigt att stimulera aktiviteter som kan främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Regeringen anser vidare att det är viktigt att stimulera arrangemang som kan öka kunskaperna om goda matvanor och fysisk aktivitet samt som kan förbättra förutsättningarna för individer att, utifrån eget intresse och situation, delta i hälsosamma aktiviteter. Regeringsbeslut S2009/5082/FH Regeringsbeslut avseende 2011 Regeringsbeslutet för andra årets uppmärksamhetsvecka är lite annorlunda formulerat. Den inledande syftesformuleringen är kortare: 20

21 Ett friskare Sverige syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Regeringsbeslut S2010/5352/FH Definitionen från föregående år att uppmärksamhetsveckan är ett samverkansprojekt är utelämnat liksom att insatsen syftar till att hos allmänheten främja deltagande i hälsosamma aktiviteter samt öka kunskapen och medvetenheten om hälsosamma kost- och motionsvanor (Regeringsbeslut S2009/5082/FH). Efter inledningen förs ett nytt direktiv in, som anger att budskapen som produceras och förmedlas inom Ett friskare Sverige ska vara hälsofrämjande och forskningsbaserade, samt att de aktörer som medverkar i satsningen ska uppfylla de kvalitetskriterier Statens folkhälsoinstitut satt upp. I samma stycke anges också att uppmärksamhetsveckan bör syfta till att bygga vidare på det långsiktiga folkhälsoarbetet kring mat och fysisk aktivitet som görs på olika nivåer i landet. (Regeringsbeslut S2010/5352/FH). I detta års regeringsbeslut lyfts alltså ett långsiktighetsperspektiv fram genom att ytterligare ett syfte för uppdraget läggs till att uppmärksamhetsveckan. Syftet anger att insatsen bör förläggas i en kontext av befintliga hälsofrämjande strukturer. För detta år anslogs kronor. Vad gäller samverkansaktörer har få förändringar skett jämfört med föregående års beslut. Dock har en ny aktörsgrupp tillförts näringslivet, och den tidigare odefinierade gruppen andra berörda aktörer har exemplifierats med kommuner och landsting. De grupper som lyftes fram i föregående års beslut kvarstår, dvs. direktiven anger att sociala skillnader i hälsa ska beaktas i syfte att nå grupper med särskilt behov av hälsofrämjande insatser och att personer med intellektuellt funktionshinder särskilt ska uppmärksammas. I beslutet detta år är också hänvisningen i föregående års beslut till den regeringsproposition som lyfte fram målgrupperna barn, unga och äldre borttagen. Dock finns en hänvisning till att dessa grupper fortfarande är aktuella genom att beslutet anger att Statens folkhälsoinstitut i en rapport ska redovisa hur aktiviteterna har fördelat sig mellan grupperna. De grupper för uppmärksamhetsveckan som tydligt lyfts fram är alltså allmänheten, grupper med särskilda 21

22 behov av hälsofrämjande insatser i relation till sociala skillnader i hälsa samt personer med intellektuella funktionshinder. Mer otydligt anges även grupperna barn, unga och äldre. Regeringsbeslut avseende 2012 Detta år kvarstår i princip syftesformuleringen från föregående år, både vad gäller det inledande mer övergripande syftet och direktivet som anger att insatsen bör syfta till att bygga på landets långsiktiga folkhälsoarbete. Dock finns en mindre förändring i det inledandet syftet, där uppmärksamhetstemat återkommer: Ett friskare Sverige syftar till att uppmärksamma betydelsen av bra matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Regeringsbeslut S2011/8070/FS Syftet har under de tre år som satsningen pågått förändrats. Första året handlade det om att främja goda matvanor och fysisk aktivitet samt öka kunskap och medvetenhet, andra året att endast främja goda matvanor och fysisk aktivitet, tredje året att uppmärksamma betydelsen av bra matvanor och fysisk aktivitet alla tre åren hos allmänheten. Detta år anger också beslutet att en utvärdering av arbetet med uppmärksamhetsveckorna ska genomföras av en oberoende extern aktör, och utvärderingen ska undersöka både uppdragets ändamålsenlighet och effektivitet samt hur uppdraget genomförts. För att täcka de högre kostnaderna som bland annat utvärderingen innebar anslogs kronor detta år. Statens folkhälsoinstituts strategiska dokument För att planera och genomföra verksamhetsveckan har Folkhälsoinstitutet producerat tre olika dokumentgrupper för varje år insatsen arrangerats: projektplaner, kommunikationsstrategier och slutredovisningar. I projektplanerna beskrivs syfte och genomförande. Eftersom insatsen till stora delar bygger på kommunikation, bland annat informationsspridning, kompletteras projektplanerna av kommunikationsstrategier. Folkhälsoinstitutet har dessutom varje år i en slutredovisning till regeringen redovisat hur medlen fördelats, hur arbetet genomförts samt bedömda resultat av uppmärksamhetsveckan. Redovisningarna har använts som underlag för utformningen av kommande uppmärksamhetsveckor, och betraktas i denna utvärdering som strategiska dokument. 22

23 Projektplaner Projektplan 2010 Projektplanens syfte följer det syfte som formulerats i regeringsbeslutet för första årets uppmärksamhetsvecka utan avvikelser: Det övergripande syftet för veckan är att stimulera arrangemang som ökar kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Dessutom ska veckan särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov, personer med intellektuell funktionsnedsättning, samt öka förutsättningarna för individer att delta i hälsosamma aktiviteter. Projektplan 2010 Syftet följs i direkt anslutning av tre mål som Folkhälsoinstitutet satt upp för att fullfölja regeringsuppdraget: 1. få en överblick av pågående aktiviteter/arbete kring att främja matvanor och fysisk aktivitet på lokal, regional och nationell nivå 2. beskriva arbetssättet för hur aktiviteter genomförs med utgångspunkt i lokala förutsättningar, samverkansformer och ansvarsfördelning 3. alla aktörer utgår från den gemensamma kommunikationsstrategin för veckan Projektplan 2010 I de övergripande målformuleringarna som satts upp för uppmärksamhetsveckan finns ingen tydlig relation till syftet avseende mål 1 och mål 2. Mål 3 är närmare knutet till syftet då det handlar om att samordna och skapa genomslagskraft under uppmärksamhetsveckan. Dokumentet anger att dessa mål syftar till att skapa underlag för ett långsiktigt arbete inom matvanor och fysisk aktivitet, vilket de väl uttrycker. Dock hade de två första målen antagligen fungerat bättre som underordnade mål i en målgruppshierarki där de övergripande målen tydligare kunde ha fokuserats på uppdragets syfte att öka kunskap och medvetenhet om matvanors och fysisk aktivitets betydelse för hälsan. Avsnittet om insatsens genomförande i projektplanen inleds med att ge exempel på aktiviteter Folkhälsoinstitutet anser kan lyfta upp och synliggöra pågående arbete och aktiviteter som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet : 23

24 Exempel på detta kan vara workshops, prova på-aktiviteter, informationskvällar, offentlig debatt/möte, tävlingar och utmaningar, kurser, utbildningar, konferenser, etc. Projektplan 2010 Det rör sig alltså mest om aktiviteter riktade till allmänheten i hälsofrämjande syfte, där förslagen går ut på att förmedla information, initiera dialog och även diskussion samt erbjuda möjligheter att prova olika aktiviteter inom området goda matvanor och fysisk aktivitet. I projektplanen formuleras följande uppgifter för Folkhälsoinstitutet: Vårt ansvar är att ha en översyn av vad för olika aktiviteter som sker ute i landet, samordna att de sker under vecka 16, ta fram ramar för veckan, vara ett kunskapsstöd, samt underlätta och möjliggöra att aktiviteter synliggörs och genomförs. Projektplan 2010 Utifrån citatet framgår att Folkhälsoinstitutet har tagit på sig ett ansvarsområde som inbegriper en samordnande funktion för uppmärksamhetsveckan. Dessutom återfinns i denna formulering både en översynsfunktion och en kunskapsstödjande funktion. Översyn kan betyda både överblick och kontroll. Under intervjun bekräftar informanterna att det här främst handlar om en överblickande funktion. De lade dock till att det också funnits en mer kontrollerande funktion, eftersom de varit noga med att aktiviteterna var utformade inom ramarna för uppmärksamhetsveckan. För att underlätta genomförandet för aktivitetsarrangörerna utvecklade Folkhälsoinstitutet ett kommunikationsbaserat koncept som erbjöd en gemensam kommunikationsstrategi, en grafisk verktygslåda med mallar för PR- och presentationsmaterial såsom affischer och annonser, PRstöd som aktivitetsarrangörerna kunde ladda ned från uppmärksamhetsveckans webbsidor. På webbsidorna fanns också information om de aktiviteter som arrangerades under veckan, och information med hälsofrämjande råd riktade till allmänheten. Folkhälsoinstitutet har även kontinuerligt informerat om uppmärksamhetsveckan genom nyhetsbrev till de olika samverkans- och aktivitetsarrangörerna och publicerat uppdaterad information om veckan på Ett friskare Sveriges webbsidor. 24