Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Professionens medverkan i kunskapsprocessen"

Transkript

1 Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd.

2 En definition av utvärdering Att utvärdera är att noggrant bedöma. Att bedöma innebär att fastställa värde. Utvärdering är att systematiskt skilja det värdefulla från det värdelösa. (Scriven 1991:1 i Vedung 1998:20)

3 Programteori är inte en teori i strikt vetenskaplig mening En programteori är hur de ansvariga för en verksamhet (program) tänker sig att denna logiskt hänger ihop. Men denna tanke kan, medvetet eller omedvetet, vila på vetenskaplig kunskap.

4 En programteori i generella termer Förutsättningar Allt som går in i en verksamhet, främst pengar och personal. Kunskapsbas. Processer Vad som görs för att åtgärda ett givet problem (verksamhetens uppdrag).hur, vilka aktörer, när? R E Prestationer De direkta produkterna av processerna. Utfall 1, 2. S U L Effekter Den skillnad som processer/prestationer T gör för ett målobjekt (individ, organisation, A samhälle). T Effekter kan vara på kort och lång sikt; avse individ/organisation/samhälle;

5 En programteori är i praktiken flera En teori om genomförandet implementeringendet här ska vi göra En teori om resultaten de här aktiviteterna ska leda till det här resultatet - på kort och längre sikt En teori om vilka mekanismer som är av betydelse för effekterna identifiera framgångsfaktorer

6 Olika grader av komplexitet Den enklaste programteorin visar enbart hur en enda mellanliggande prestation leder till det slutliga utfallet. Mer komplexa programteorier visar hur flera mellanliggande prestationer kan kombineras för att nå det slutliga utfallet. Den mest komplicerade programteorin består av en hel serie boxar för både input, process, prestation och utfall (på kort och lång sikt). Kari Jess et.al. med hänvisning till Rogers et al (2000) i Programteori för utvärderingverkstader (2011)

7 Övergripande utvärderingsfrågor i programteoriutvärdering Genomfördes projektet som det var tänkt (processutvärdering) Uppnåddes de avsedda effekterna, på kort och lång sikt (resultat/måluppfyllelseutvärdering) Synliggör/värdera verksamma mekanismer (kräver närhet/dialog/aktion/interaktion)

8 Programteoriutvärdering med en följeforskningsansats innebär att Inledningsvis formulera programteorin skaffa och få kunskap, bygga arbetsrelation. Förstå hur projektledarna har tänkt. Ifrågasätta bakomliggande antaganden. Återföring. Att i programteoritermer beskriva hur man tänkt sig, vilka aktörer ska göra vad när. Identifiera huvudprocesser, förlopp, särskilda aspekter, värderingar återföring, vad förväntas leda till vad. Så här var det tänkt. (Jämför programteori). Operationalisera de övergripande utvärderingsfrågorna Datainsamling med inslag av djupstudier av delar eller aspekter av projektet (Jmf programteori - gör man det man säger att man ska göra)

9 Programteoriutvärdering med en följeforskningsansats innebär att forts. Vara Bollplank, coach för projektledning, återföring, lärande. Ger möjlighet att korrigera i projektet, ställa om under projekttiden för att nå målen. Förmedla relevant teoretisk kunskap förmedla tankeverktyg både kontrollerande och lärande inslag det är ett sätt att stödja komplexa förändringsprocesser ett förpliktigande åtagande att från sin roll och funktion bidra till projektets möjligheter att nå sina mål

10 Följeforskningens mål och medel lärande och kunskapsuppbyggnad under projektet att öka möjligheterna nå projektets målsättningar kunskapsspridning genom återföringar av resultat och erfarenheter under pågående projekt

11 Ett exempel: Unga till arbete Ett ESF projekt i Dalarna

12 Regional utvecklingsgrupp för en dörr in Regional styrgrupp för projektet, 3 politiker, 1 kommunchef, 1 arbetsförmedlingschef, chef, esf-repr. Projektledning Region Dalarna W 18-24, 1 projektledare, 1 samordnare. 1 ekonom, 1 utb. i hälsa och jämlikhet M Å L G R U P P Lokal styrgrupp och samordnare En D ö r r i n Kursledare utses i alla kommuner. Ung vuxen Samverkan m. ame och soc/fös, af, ev.komvux, Utgallrad tillhör ej målgruppen Kartläggning Vägledning Sex nätverksträffar u 2 år för kursledare FAS 1. Introduktion Utbildning 4 v (lokala variationer). Handlingsplan Praktikplats Kursledare och Klippanresurs = 80 t för 2 kurser Kompetensverifiering - unga vuxna, intresserade kommuner deltar i framtagandet. Utbildning av kursledare dgr, mtrl 7-tjugo Klippan samt pers.stöd t. kursledning. Handledning (8 ggr, 2/termin) till kursledare genom projektledning. Innehåll: Samtal, indiv. o. i grupp. Hälsa, livskvalitet, jämställdhet Jobbsökaraktiv. Kommunikation och relationer samhällsinform. m.m. FAS 2. Praktik ca 8 mån, ev. olika platser - även icke traditionella 1 dag/v kurs. Kursledaren besöker och följer upp praktikplats Mål: 50 % av delt. ska få ett personligt kompetensbevis Mål Självgående kursledare, alla kommuner delaktiga, två konferenser för kommuner och Af anordnas. Mål: % ska fullfölja programmet (alt fått arbete/utb). 2. Av dessa ska minst 70% vara självförsörjande, studera, arbeta eller vara i annan aktivitet som leder mot arbete, 3 mån efter avslut % av de 70 % ska må bättre tre mån. efter avslut. Mål långsiktigt: En dokumenterad modell finns för länet avseende arbete med målgruppen. Minst 8 kommuner i länet har en verksamhet som kan kallas en dörr in där af är en samarbetspartner. Framgångsfaktorer: utgå från den unges önskningar, resurser och behov, kursledarnas kompetens och förhållningssätt, stöd till kursledare, struktur/modell för introduktion och praktiken, nära samarbete med arbetsgivare, stöd i kommunledningen, styrgrupp i kommunen, samverkan af/kommun, rutiner för uttagning

13 Framgångsfaktorer: utgå från den unges önskningar, resurser och behov, kursledarnas kompetens och förhållningssätt, stöd till kursledare, struktur/modell för introduktion och praktiken, styrgrupp i kommunen, samverkan af/kommun, rutiner för uttagning

14 Datainsamling Ungdomarnas faktiska situation före och efter kartläggningmall Djupstudier i tre kommuner Intervjuer med aktörer och ungdomar Kursutvärderingar Återföringar Kort om resultaten

15 Förtjänster/möjligheter Lärandet pågår under projekttiden ger möjlighet till att förändra, styra om projektet om så krävs Utvärderaren följer processen på nära håll och får förståelse för komplexiteten vilket ökar trovärdigheten som utvärderare Formulerandet av programteorin i dialog hjälper till att förtydliga viktiga processer Programteorin ger en bra utgångspunkt att värdera ifrån Programteorin blir en ryggrad för utvärderaren Programteorin och följeforskningen i kombination synliggör mekanismer vad som brister och vad som går bra Sätter fokus både på process och resultat

16 Fallgropar/svårigheter Svårt som utvärderare att svara upp mot alla förväntningar man ska kunna väldigt mycket Risk att blanda ihop förförståelse med resultatet Att man blir en aktör i projektet förmår inte hålla distans. Man ser inte skogen för alla träd. Att ge kritik men ändå behålla kontakt och relation Kostnadskrävande att samarbeta/samverka

17 Uppdragsgivarens syn så här långt Vi är väldigt nöjda med som utvärderare Programteorin ger en bra struktur Den påminner oss om fokus i arbetet Bra att ni är fler i utvärderare i projektet Ni är lätta att ha med att göra Närheten sitter i samma hus Hade förväntat oss mer av ifrågasättande och bollplank

18 Frågor att diskutera Hur ska en utvärderare kunna vara både kritiker och stödjare (en kritisk vän)? För den som har en hammare ser alla problem ut som spikar vilka faror hotar för en sådan följeforskare? Hur kan det undvikas?

19 Resultat i stora drag Slutligen kan konstateras att programteorin verkar fungera mycket bra för det stora flertalet deltagare och projektet ser ut att kunna nå de uppställda målen. Frågan är om inte programteorin skulle behöva anpassas för den grupp unga vuxna som mår sämst och som har det sämst socialt. När det gäller genomförandet finns vissa brister i relation till hur projektet är tänkt att fungera.

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Halvtidsutvärdering av projektet Unga till arbete - strukturfondsprojekt W 18-24. Marie Nyman, Johanna Jansson och Karin Alexanderson

Halvtidsutvärdering av projektet Unga till arbete - strukturfondsprojekt W 18-24. Marie Nyman, Johanna Jansson och Karin Alexanderson Halvtidsutvärdering av projektet Unga till arbete - strukturfondsprojekt W 18-24 Marie Nyman, Johanna Jansson och Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd, augusti 2011 INLEDNING...3 PRESENTATION AV

Läs mer

http://vimeo.com/77776423 Vi som presenterar idag är Nicholas Singleton, projektledare GRAF Karin Westberg, dokumentationsstrateg GRAF Tidsplan Våren 2011 nätverket för chefer inom FH får information om

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK AVSLUTNINGSKONFERENS 16 OKTOBER 2014 OM FEM KOMMUNERS UTVECKLINGSARBETE HUR HAR DET GÅTT OCH HUR GÅ VIDARE? Vad är en programteori

Läs mer

Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus.

Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus. Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus. Vad håller du på med, frågade någon. Skrämmer bort tigrarna. Men det finns ju inga tigrar häromkring. Just det. Effektivt, va? Idries Shah Den oefterhärmlige

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte

Läs mer

Skolbiblioteksutveckling i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. genom Europeiska Socialfonden

Skolbiblioteksutveckling i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län. genom Europeiska Socialfonden Skolbiblioteksutveckling i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län genom Europeiska Socialfonden Jag som pratar: Catharina Aineström, projektledare, Skolbibliotekarielyftet Föredraget

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Enkät & Analysmetoden

Enkät & Analysmetoden 3a Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. Följande tre underlag används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 för organisationer med färre än 200 medarbetare och i Kvalitetsutmärkelsen

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer

Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare. Framgångsfaktorer Utvecklingssamtal under utbildning på forskarnivå A: Doktorand och handledare Utvecklingssamtal under forskarutbildningen är en speciellt strukturerad form av feedback mellan doktorand, handledare och

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning

Kunskap, vetenskap och forskning Kunskap, vetenskap och forskning Vad är kunskap? Vi behöver goda kunskaper för att beskriva, förklara och förutsäga händelser Viktigt att kunna göra i vardagslivet (få mening och ordning i det som sker

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå

Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-06-11 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren)

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014 Likabehandling en del av skolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i förhållningssätt,

Läs mer

Förtydligande underlag till uppdraget om att genomföra en förstudie om utvecklingssatsning för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i länen

Förtydligande underlag till uppdraget om att genomföra en förstudie om utvecklingssatsning för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering i länen MISSIV Datum -03-11 Dnr 800-3267-2012 1(1) Utbildningsdepartementet, elektroniskt via registrator@education.ministry.se Förtydligande underlag till uppdraget om att genomföra en förstudie om utvecklingssatsning

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 15 11 09 Kursfakta

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16

Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Folkhälsomyndigheten 2015-04-16 Malin Bergqvist Folkhälsosamordnare/ Drogsamordnare Åre kommun Maria Warne Lektor Avdelningen för hälsovetenskap Mittuniversitetet ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN PRAKTIKER

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan 2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer