REFERAT #5 JANUARI 2007

Transkript

1 REFERAT #5 JANUARI 2007 REKRYTERING I FOKUS Hur ska den arbetskraft som transportbranschen ropar efter lockas fram? Frågan stod i centrum när TYAs årliga konferens för de regionala utbildningsråden ägde rum i Borlänge i slutet av Just i den tyaregion som omfattar Dalarnas och Gävleborgs län har man framgångsrika erfarenheter av samverkan mellan skola och näringsliv i transportbranschen och mycket att dela med sig av. Mötet blev också ett tillfälle för både fack och arbetsgivare att samla erfarenheter av tyas modell med arbetsplatslärande. Transports andre vice ordförande Martin Viredius kunde läsa av genomgående positiva erfarenheter: Jag har stärkts ofantligt i min uppskattning av det arbete som parterna tillsammans utför inom ramen för arbetsplatslärande, i tya och i de regionala utbildningsråden. I vår omfattande verksamhet är det viktigt att samtalsklimatet är så levande och positivt som jag uppfattar att det är. Både Martin Viredius och TransportGruppens Ulf Zetterstedt underströk vikten av väl utbildade lastbilsförare med en bra balans mellan yrkesinriktade och allmänna kunskaper. Ulf Zetterstedt, utbildningsansvarig vid TransportGruppen, pekade på hur den demo- L ÄS MER OM : Branschen ropar efter duktiga förare, sid 2 Rekrytering genom utbildning, sid 3 Hur ungdomar väljer väg, sid 4 Betona yrkesstoltheten, sid 4 Företagen är utbildningsresurs, sid 5 Växer med ansvaret, sid 5 Eleverna lär sig företaget, sid 6 Kvalitetskontroll på nätet, sid 6 grafiska utvecklingen kommer att leda till ökad konkurrens om arbetskraften. Bland annat är det viktigt att finna effektiva former för validering av utlandsföddas kompetens. Det behöver bli lättare att byta yrke utan att för den sakens skull behöva vara arbetslös. Vi måste fortsätta att klargöra hur vi som bransch ser på kompetensbehovet och hålla många vägar in i yrket öppna. För att vi ska locka arbetskraft är det a och o att vi kan framstå som goda arbetsgivare, betonade Ulf Zetterstedt. Framgångsmodell för skolan, sid 7

2 REFERAT #5 BRANSCHEN ROPAR EFTER DUKTIGA FÖRARE JANUARI, 2007 Både siffror från AMS, SCB och den undersökning som SIFO gjort på TYAs uppdrag visar entydigt att transportbranschen har arbetstillfällen att erbjuda. Jag kan höra företagen skrika efter folk, säger Olle Mats, chef för TransportGruppens regionkontor i Falun. Under det senaste året har cirka 500 yrkesförare anställts på grund av ökande transportbehov i 239 större åkeriföretag med sammanlagt cirka anställda. Det visar tyas sifo-undersökning av arbetskraftsbehovet i åkeribranschen. Totalt uppskattar tya att det finns närmare lastbilsförare i landet. sifo-undersökningen visar att företagens årliga rekryteringsbehov fram till 2009 kommer att vara ungefär lika stort som under det senaste året. Därmed kommer företagen att behöva nyanställa yrkesförare per år. Drygt hälften av de undersökta företagen tror att det kan bli svårt att få tag i förare med rätt kompetens. Samtidigt uppger företagen att det är elever från gymnasieskolan som bäst motsvarar dagens komplexa kompetensbehov. Vid tyas konferens i Borlänge lyfte Krister Söderstam från Mittåkarna fram sikas prognos som visar att vägtransporterna kan komma att öka med 31 procent fram till år Han pekade även på åldersstrukturen i branschen. Båda faktorerna talar för att behovet av nya lastbilsförare kommer att vara mycket stort. Företagen måste kunna svara mot beställarnas behov av leveranser just in time. Åkeriföretagen utvecklas mot en tydligare affärsmässighet. Det innebär allt högre krav på den enskilde anställdes kompetens. Inte minst därför är transportutbildning genom arbetsplatslärande en viktig väg in i transportbranschen. Detta innebär, påpekade han, att allt högre krav ställs på den enskilde anställdes kompetens. Inte minst därför såg han transportutbildning genom arbetsplatslärande som en betydelsefull väg in i transportbranschen. Inom tyas regionala utbildningsråd för Dalarnas och Gävleborgs län arbetar man febrilt med att samtidigt öka antalet utbildningsplatser vid transportutbildningarna, antalet företag som medverkar i modellen med arbetsplatslärande och antalet elever som söker sig till transportutbildningen. Jag kan höra företagen skrika efter folk, säger Olle Mats som förestår TransportGruppens regionkontor, och länsarbetsnämnden i Dalarna har utnämnt lastbilsförare till ett bristyrke Han beskriver regionen som mycket transporttung. I Dalarna finns åtskilliga större industrier men inga hamnar. Dalarnas hamn finns i Gävle. I Gävleborgs län finns förutom flera hamnar och tung industri en mycket stor avlösningsverksamhet. Många transportföretag som finns i till exempel södra Sverige med trafik på norra Sverige har förare som bor i länet för det är geografiskt lämpligt att långväga förare byter av varandra där. Bland annat dessa faktorer gör det svårt att få ett exakt grepp om hur stor bristen på förare är men Hans Olsson, Jale Åkeri, har gjort ett försök att sätta siffror på den. Han utgår från att det finns tunga lastbilar i Dalarnas och Gävleborgs län. Om man antar att det går i genomsnitt 1,6 förare på varje bil sysselsätts lastbilsförare i regionen. Med ett årligt nyrekryteringsbehov om 8 procent blir rekryteringsbehovet 674 lastbilsförare per år. Man får en uppfattning om den utmaning som vi står inför om vi samtidigt konstaterar att gymnasieskolan och vuxenutbildningen i länen tillsammans ger ett nytillskott om 358 lastbilsförare. Bristen blir därmed 316 personer per år, konstaterade Hans Olsson. Thomas Nordin, Transport avd 88, Borlänge och Bosse Zetterman, Josef Lindbergs Åkeri, Sandarne, skämtar med varandra i en paus. 2 REFERAT #5, TYAs REGIONAL A UTBILDNINGSRÅD

3 REKRYTERING GENOM UTBILDNING Dahlqvists Åkeri i Årsunda rekryterar förare genom att utbilda gymnasieelever i samverkan med skolan. Ove Dahlqvist är tillsammans med brodern åkeriägare i andra generationen i Årsunda utanför Sandviken. De har 35 bilar och drygt 40 anställda. Några är 40-talister och Ove Dahlqvist uppskattar de närmaste årens rekryteringsbehov till ett par, tre nya lastbilsförare per år. Hittills har de inte behövt expandera verksamheten i någon högre grad. Många mindre transportuppdrag som tillkommit på marknaden har utländska åkare tagit hand om. Men framtiden ligger i att kunna hantera större uppdrag. Ove Dahlqvists bild av marknaden är att allt fler transportköpare efterfrågar helhetslösningar med logistik och lagerhållning. Samtidigt finns vid sidan av de större uppdragen en viss efterfrågan på mindre transporter, ofta i form av tilläggsbeställningar. Det kräver en flexibilitet som det är svårt att erbjuda. I regel har våra förare fullt upp med de större uppdragen och då är det inte så lätt att dessutom med kort varsel flytta en sak från punkt a till punkt b. Utvecklingen mot mer komplicerade transportuppdrag innebär att behovet av förarkompetens breddas. Dagens förare behöver bland annat behärska data och ny informationsteknik. Nuförtiden vill ju kunden redan under transportens gång få underlag för sina elektroniska fakturor. Ove Dahlqvist förklarar att rekryteringen av förare sker antingen genom gymnasieskolan i Gävle-Sandviken eller genom att åkerierna kniper förare från varandra. För Dahlqvists åkeri har det varit en nödvändighet för att få förare överhuvudtaget och för att få förare med rätt kompetens att redan från starten delta i det arbetsplatslärande som transportföretag utför i samverkan med gymnasieskolan i Gävle- Sandviken.För att kunna utbilda gymnasieskolans elever finns två apl-instruktörer och sex apl-handledare i företaget. Bara för att en kille visar att han har C-kortet säger det ju ingenting om vad han har för kompetens. En sådan skulle man inte utan vidare kunna sätta bakom ratten i en ny bil. Det skulle krävas en form av lärlingsutbildning men det har vi inte råd att ägna oss åt. Men de här ungdomarna som vi har hos oss under utbildningen, de är klara att kliva in som förare när utbildningen är klar. Under tiden som vi har hand om dem får de utbildning under verkliga förhållanden och vi hinner med att se vilka det är som har rätt inställning till jobbet och som vi kan vara intresserade av att anställa. Ove Dahlqvist driver eget åkeri och ser klara fördelar med arbetsplatsförlagd utbildning. VARFÖR ARBETAR TYA MED ARBETSPLATSLÄRANDE, APL? 1. Rekryteringsaspekten. Det behövs fler välutbildade yrkesförare till branschen. APL möjliggör att fler förare kan utbildas. 2. Trafiksäkerhetsaspekten. Att komma direkt från en utbildning till en anställning i ensamarbete blir för många elever ett alltför stort steg. Föraren förväntas kunna utföra transporterna miljöriktigt, kvalitetsmedvetet och inte minst trafiksäkert. APL innebär att nödvändig mängdträning möjliggörs på ett kostnadseffektivt sätt att utbildningen blir 100% verklighetsanknuten. 3. Kompetensaspekten. Långsiktiga utbildningssatsningar som innehåller arbetsplatslärande inom grundutbildnings- och personalutbildningsområdet är viktiga för att höja transportnäringens konkurrenskraft, kompetensnivå och status. De anställdas kompetensnivå är av avgörande betydelse för till exempel miljö- säkerhets- och kvalitetsfrågor. R EFER AT #5, TYAs R EG I O N A L A U T B I L D N I N G S R Å D 3

4 REFERAT #5 FÖRETAGEN ÄR UTBILDNINGSRESURS JANUARI, 2007 TYAs regionala utbildningsråd i Dalarna och Gävleborgs län arbetar intensivt med att locka fler elever och att få fler företag med i gymnasieskolans transportutbildning. Den viktigaste frågan för det regionala ut-bildningsrådet här i Dalarna och Gävleborg, säger Olle Mats, TransportGruppen, är att få företagen att förstå att de behöver ställa upp som en utbildningsresurs i samverkan med skolorna. Ända sedan det regionala utbildningsrådet i Dalarnas och Gävleborgs län bildades har fack och arbetsgivare tillsammans verkat för att få samarbeta med skolan om utbildningen av lastbilsförare. Det är i modellen Arbetsplatslärande 30 procent som skola och företag funnit varandra. Efter fem års verksamhet finns det nu i båda länen 49 företag som är involverade i samarbete med fem gymnasieskolor med 202 årliga utbildningsplatser. Det finns 17 apl-instruktörer och 122 apl-handledare. Men utbildningsplatserna behöver bli fler. Kan man öka antalet företag som deltar i arbetsplatslärande kan man också öka antalet utbildningsplatser. För att åstadkomma detta skriver det regionala rådet brev till alla åkeriföretag i regionen. Dessutom besöker Olle Mats och Thomas Nordin, Transports avdelning 88, tillsammans med den regionala projektledaren Björn Johansson en strategiskt viktig aktör, lastbilscentralerna. De sitter ju redan så att säga med rekryteringsproblemet i knäet. Jobbet som lastbilsförare bör vara attraktivt för ungdomar, menar Olle Mats, i och med att man kan få jobb men ändå bo kvar i sin hembygd. Med den modell för samverkan som prövas i Hälsingland kan eleverna dessutom gå på transportutbildningen på hemmaplan. Där samverkar Söderhamn, Bollnäs och Hudiksvall om transportutbildningen. Det innebär att kärnämnena läses i hemkommunen, vissa karaktärsämnen i Söderhamn men de flesta är förlagda till en transportarbetsplats på hemorten. tyas regionala utbildningsråd i Dalarnas och Gävleborgs län deltar bland annat i utbildningen av studie- och yrkesvägledare och ställer upp så fort skolorna vill ha branschkontakt. Här borde vi kunna göra betydligt mer, säger Olle Mats. Det är viktigt, tycker jag. Man möter ofta ungdomar idag som tycker att det är synd att de inte har valt en yrkesutbildning för då skulle de både haft ett jobb idag och samtidigt möjlighet att studera vidare på högskolan. Elin Persson fick efter utbildning i Borlänge direkt jobb på Jale Åkeri men kör nu för Trailerfrakt. VÄXER MED ANSVARET Elever på yrkesinriktade program växer som människor genom det ansvar som det innebär att vara ute på en arbetsplats, hävdar Thomas Nordin, ombudsman vid Transports avdelning 88 i Dalarna Han arbetar mycket med information till högstadieelever om transportutbildningen i länet. Det jag har märkt, säger Thomas Nordin, är att eleverna ofta har en annan uppfattning än föräldrarna om vad de ska göra i skolan. Han berättar om en mamma som vid ett öppet hus sa Den där skitlinjen ska du inte bry dig om till sin son. Men jag märkte att killen verkade vara mer intresserad av våra grejor än av skolbänken, så jag sa till mamman att det antagligen var hennes egna studieambitioner som slog igenom. Hon gav mig rätt och gav med sig gentemot grabben. Jag resonerade så här: Om sonen skulle följa mammans önskemål och efter ett år märka att han inte klarade av det skulle han sannolikt känna sig mycket misslyckad. Men med fordonsprogrammet skulle eleven få en ordentlig bas och dessutom möjlighet att välja om inriktning senare. På fordonsprogrammet skulle han se sammanhang med en gång och förstå varför han behöver lära sig matte. Thomas Nordin har hört att pojken stortrivs och att hans skoltrötthet är bortblåst. 4 REFERAT #5, TYAs REGIONAL A UTBILDNINGSRÅD

5 HUR UNGDOMAR VÄLJER VÄG Undersökningen Vägvalet kan ge pusselbitar till en rekryteringsstrategi för transportbranschen. Jonas Ahlstedt från kommunikationsföretaget Greycells presenterade Vägvalet, en undersökning om ungdomars studie- och yrkesval under läsåret 2006/07. En generaliserad bild av den typiske eleven på fordonsprogrammet vare sig han fortsätter på transportinriktningen eller ej är en kille som är relativt säker i sitt yrkesval. Han har goda kunskaper om branschen. Den starkaste grunden för programvalet är hans personliga intresse, kanske av att köra bil. Beslutet att välja fordonsprogrammet fattas relativt tidigt. Ungdomar har överlag blivit säkrare i sina programval, förklarade Jonas Ahlstedt. En förklaring kan vara att flera branscher har börjat arbeta aktivt för att locka elever. Han påpekade också att det är betydligt svårare och dyrare att förändra en negativ attityd än att tidigt skapa en positiv. I Vägvalet kan man bland utläsa att fordonsprogrammet ligger ungefär i mitten av de yrkesförberedande programmen beträffande popularitet. Mellan 1 procent (i Stockholm) och 6 procent (i Mellersta Norrland) av eleverna valde fordonsprogrammet. Bygg- och elprogrammen utgör fordonsprogrammets tvillingprogram som fordonseleverna också visat relativt högt intresse. Transportbranschen hamnar på fjärde plats från botten när det gäller ungdomarnas attityder. Könsskillnaderna är stora. Tre gånger så många pojkar som flickor är positiva till transportbranschen. Flickor är mer intresserade än pojkar av bland annat service-, tjänste- och kunskapsproducerande branscher. En tredjedel av dem som valde yrkesförberedande program fattade sitt beslut i årskurs åtta eller tidigare. Nästan tre fjärdedelar av ungdomarna vill ha information inför gymnasievalet i årskurs åtta eller tidigare. Det som avgjorde elevernas val av gymnasieprogram var i första hand intresset, i andra hand att utbildningen leder till arbete i en bransch där de vill jobba och i tredje hand att utbildningen leder till arbete i en bransch där det finns jobb samt i fjärde hand att det är en bred utbildning. Det som mest påverkat ungdomarnas val av gymnasieprogram har varit besök på gymnasieskolor. prao, besök från gymnasieskolor eller företag samt studiebesök på företag uppskattas mer av elever som valt yrkesförberedande program än av elever som valt studieförberedande program. Mer än hälften av eleverna vill ha fler sådana kontakter. Den information som ungdomarna i hög grad vill ha ska handla om vilka yrken som olika utbildningar kan leda till, vilka studier man kan fortsätta med, vilka arbetsuppgifter som ingår, och vilken karriär kan man göra. Jonas Ahlstedt presenterade en undersökning om ungdomars studieoch yrkesval. R EFER AT #5, TYAs R EG I O N A L A U T B I L D N I N G S R Å D 5

6 REFERAT #5 JANUARI, 2007 ELEVERNA LÄR SIG FÖRETAGET Av de 18 elever som lämnade transportutbildningen i Borlänge våren 2006 har 17 jobb. Det var en bra kull, alla utom en har CE-behörighet nu, säger Mevludin Kaljunin stolt. Han har som APLinstruktör vid Jale Åkeri mött många av dem. Det var för små bilar, stressigt och alldeles för många stopp, säger hon. Mel, som egentligen heter Mevludin Kuljanin, saknar också Elin Persson, en elev som han efter att ha handlett i utbildningen med glädje kunde rekommendera för anställning. Johanna Thörn är en av transporteleverna. Hon var i andra årskursen övertygad om att hon inte ville köra timmer det är syrrans grej utan fjärrbil. Inte desto mindre tog hon logg-boken, dokumentationen av sin till stor del arbetsplatsförlagda transportutbildning, med sig och sökte jobb hos Stefan Westlund i Insjön. Nu kör trots allt hon timmerbil och trivs bra. Klasskamraten Elin Persson kör för Trailerfrakt i Borlänge. Hon har mycket goda erfarenheter av att vara elev i arbetsplatslärande. Det bästa är att man får prova på olika saker och hur det fungerar på riktigt, till exempel med lastsäkring. Och så får man lära sig de där småknepen som det annars skulle ta flera år att komma på, hur man ska kasta banden när man lastar på Scania till exempel. Hon trivs bra på Trailerfrakt. Jobbet är omväxlande och det blir aldrig tråkigt. Samtidigt saknar hon ibland det mycket större företag, Jale Åkeri, där hon fick jobb genast efter utbildningen. Inte minst saknar hon Mel, apl-instruktören, för han var något särskilt. Men Elin tyckte efter sommarmånaderna att jobbet Jag tycker att vi borde göra ännu mera för våra nyanställda, säger han. När de har fått sin e- behörighet och ska arbeta på egen hand, då börjar den svåraste tiden. Då ska de klara sig utan Mel. Jag tycker att vi borde organisera det så att alla nyanställda har en mentor. Får de inte stödet och känner att de inte klarar arbetstempot försvinner de efter ett tag. Hans Olsson är personalchef på Jale Åkeri. Han håller med om att företaget borde bli bättre på att introducera och på andra sätt stötta de nyanställda men det är inte så lätt att ordna med den personalbrist som råder. Samtidigt pekar han på ett dilemma. Eleverna har gått uppåt hela tiden, de har fått b-kort, c-kort och till slut ce-kort. När de står på topp ska de ut på en arbetsplats och börja från början igen. Vi är ett stort företag med en del tunga fjärrtransporter men mest distributionstrafik. Det är fler än de nya ungdomarna som vill ut och köra tunga transporter. Jag har annan personal att ta hänsyn till och därför som distributionsförare inte riktigt var hennes. Mevludin Kuljanin, APLinstruktör på Jale Åkeri. kan det gå några år som de får ägna åt distribution. FRAMGÅNGSMODELL FÖR SKOLAN Rektor Marcus Hjelm leder en framgångsrik verksamhet vid Erikslundsgymnasiet i Borlänge. Hans fordonsprogram utökas med 13 platser under innevarande läsår. Allt fl er inriktningar genomförs med en stor andel arbetsplatsförlagd utbildning. Modellen är hämtad från transportutbildningen. För fem och ett halvt år sedan stod Marcus Hjelm inför ett vägval. Hans utbildningar behövde flytta från de dåvarande lokalerna. Förutom transportutbildningen omfattades den lastbilsmekaniska verksamheten och bygg- och anläggningsutbildningen. Det var svårt att hitta lämpliga lokaler men jag blev varse att vi inte måste ha alla lokaler för transportutbildningen själva. Den 18 augusti 2002 kunde vi tillsammans med lokala åkeriföretag starta transportutbildning genom arbetsplatslärande. Jag kunde då erbjuda realistisk utbildning 6 REFERAT #5, TYAs REGIONAL A UTBILDNINGSRÅD

7 med moderna fordon och avyttra mina 12 lastbilar och tre släp från tidigt som vi hade låtit eleverna köra runt ett hus med för att bli lastbilsförare, säger Marcus Hjelm. Att gå från traditionell till arbetsplatsförlagd transportutbildning har även varit en ekonomisk framgång. I runda tal tjänar jag kronor per år, säger Marcus Hjelm, framst genom lägre lokal- och driftskostnader. Eftersom det finns en skriande brist på lastbilsförare ska vi ge en sådan utbildning. Men det är onödigt att utbilda till ett yrke om man inte stannar i det. Därför krävs att eleverna får en realistisk bild av yrket redan när de söker utbildningen och under utbildningen. Från förskoleklass till årskurs nio, förklarar Marcus Hjelm, ska eleverna få skola men när de kommit till en yrkesutbildning ska skolinslaget tonas ned. De ska äta i en matsal tillsammans med yrkesfolk och lära sig att komma klockan sju på morgonen. Marcus Hjelms transportelever blir inte bara duktiga yrkesförare utan även väl förberedda för vidare studier. I fjol gick 94 procent av fordonsprogrammets elever ut med godkänt i 90 procent av kurserna, det vill säga med grundläggande högskolebehörighet. De goda resultaten förklaras delvis av en hög antagningspoäng men bygger till stor del på det som Marcus Hjelm kallar en rättvänd pedagogik. Eleverna börjar i det konkreta (upptäcker en svårighet vid beräkningar för lastsäkring eller när de ska byta bromsbackar), reflekterar, tar till sig teoretiska kunskaper (till exempel matematik) och återvänder till praktiken för att pröva igen. Annelie Pettersson som är lärare i svenska och religionskunskap understryker att det är en stor fördel att eleverna finns på arbetsplatserna. Därigenom blir det lätt att koppla skolans kärnämnen till en konkret verklighet som de känner igen. Min erfarenhet är att yrkeseleverna inte är så ointresserade av kärnämnen som det ibland kan låta, säger Annelie Pettersson. Om man skulle tona ner deras roll skulle elevernas möjlighet att få behörighet för vidare studier minska. Det finns också en verk- lighet utanför arbetslivet som eleverna behöver förberedas för. Marcus Hjelm är rektor vid Erikslundsgymnasiet i Borlänge. KVALITETSKONTROLL PÅ NÄTET De transportföretag runt Borlänge som samverkar med gymnasieskolan kring arbetsplatslärande har bland annat utvecklat ett webbaserat system för information och dokumentation av arbetsplatslärande. Bland annat har företagen utvecklat ett webbaserat system för information och dokumentation av arbetsplatslärande. Dels får elever och andra lätt tillgång till schemafrågor och annan information, dels dokumenteras varje elevs deltagande i olika utbildnings- och praktikmoment som ingår i karaktärsämnena som de får utbildning i. På så vis skapas en loggbok som eleverna senare kan använda när de ska söka jobb. Systemet kan också användas för elevernas reflektioner över olika moment, texter som också kan användas i exempelvis undervisningen i svenska och andra kärnämnen. Ur skolans synpunkt används även det webbaserade systemet för uppföljning av varje elevs utveckling och som ett kompletterande underlag för den betygssättning som sker genom fortlöpande kontakter mellan skolans lärare och arbetsplatsernas APL-instruktörer och -handledare. R EFER AT #5, TYAs R EG I O N A L A U T B I L D N I N G S R Å D 7

8 TYAs REGIONALA UTBILDNINGSRÅD TYA har åtta regionala utbildningsråd. Rådens uppgifter är huvudsakligen att: utveckla kontakterna mellan skolor, arbetsförmedlingar och transportföretag få till stånd långsiktiga utbildningssatsningar inom såväl ungdomssom vuxenutbildningen För mer information om TYAs regionala utbildningsråd, se arbeta för att fortbildningssatsningar av anställd personal utvecklas. TYA har även regionala projektledare. De är transportbranschens kontaktpersoner när det gäller yrkesförarutbildning och arbetsplatslärande i regionerna. Projektledarna arbetar för en eller flera rådsregioner. Utbildnings- och yrkesinformation, se T YA E T T S A M A R B E T S O R G A N F Ö R A R B E T S G I VA R - O C H A R B E T S TA G A R O R G A N I S AT I O N E R I N O M T R A N S P O R T B R A N S C H E N TYA TRANSPORTFACKENS YRKES - OCH ARBETSMILJÖNÄMND TYA, B OX 1826, SOLNA TELEFON: TELEFAX: E-POST: info@tya.se HEMSIDA : ANSVARIG UTGIVARE: Bill Rehn MER INFORMATION om TYAs regionala utbildningsråd: se eller kontakta PROJEKTLEDARE Robert Dierks, , robert.dierks@tya.se ART.NR H UPPLAGA : 1:1, ex TEXT OCH PORTRÄTTBILDER: BO SILFVERBERG, SILFVERS TEXTVERK ÖVRIGA BIDLER: VOLVO LASTVAGNAR AB GRAFISK FORM: RED EYE AB