Kompetensenkät Fokus: Arbetsplatslärande. Industriarbetsgivarnas kompetensråd

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensenkät 2015. Fokus: Arbetsplatslärande. Industriarbetsgivarnas kompetensråd"

Transkript

1 Kompetensenkät 2015 Fokus: Arbetsplatslärande Industriarbetsgivarnas kompetensråd

2 Innehållsförteckning Kompetensenkät Vilka besvarade enkäten?... 3 Kontakt med utbildningsanordnare... 5 Vilka typer av utbildningar är företagen engagerade i?... 6 Lärande på arbetsplatsen... 9 Företagens skäl för att ta emot elever och praktikanter Önskemål om stöd Yrkesintroduktion Önskemål om stöd Yrkeskategorier/befattningar särskilt lämpade för YI-anställningar Handledning Hur ser företagen på handledarskapet? Tillgänglighet på handledare Att vara handledare - effekter Kompetensinventering och kompetensutveckling Inventering av kompetensbehov Inventering av kunskap och kompetens hos befintlig personal Kompetensutveckling Övriga generella synpunkter, kommentarer, önskemål Diskussion Tack! Bilaga Metod Enkätfrågor

3 Kompetensenkät 2015 Industriarbetsgivarnas kompetensråd (IAKR) är en partsgemensam grupp där Industriarbetsgivarna samarbetar med IF Metall och GS-facket i yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsfrågor. Kompetensrådets roll är att säkerställa kvaliteten på den gymnasiala yrkesutbildningen så att den motsvarar de krav företagen ställer. Likaså måste den eftergymnasiala utbildningen bättre anpassas efter företagens behov och önskemål. Löpande frågor för IAKR är utveckling av Teknikcollege, tävlingar i yrkesskicklighet, remissvar och att aktivt påverka utredare och projekt inriktade mot tekniska utbildningar. IAKR ansvarar även för projekt inom avtal om yrkesintroduktion. IAKR beslutade att under första halvåret 2015 genomföra en enkät bland medlemsföretagen, primärt de som innefattas av kompetensrådets arbete (avtalsområdena SVEMEK, Stål och Metall, Gruvornas Arbetsgivareförbund och Sågverk), rörande företagens arbete med det arbetsplatsförlagda lärandet samt kompetensförsörjning och kompetensutveckling i stort. Syftet med enkäten var att kartlägga företagens engagemang och få insikt i vilka typer av stöd företagen efterfrågar för att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet. Resultatet från enkäten används av IAKR för planering av fortsatta aktiviteter, arbete och projekt inom området, framförallt kopplat till det arbetsplatsförlagda lärandet under yrkesintroduktionsanställningar. Det är även IAKRs förhoppning att denna rapport, som sammanfattar resultaten från den genomföra enkäten, kan bidra med inspiration till och tankar kring läsarens eget arbete med lärande på arbetsplatsen. 2

4 Vilka besvarade enkäten? Enkäten skickades ut till medlemsföretag inom avtalsområdena SVEMEK, Stål och Metall, Gruvornas Arbetsgivareförbund (GAF) och Sågverk, avtalsområden representerade i IAKR. Enkäten gjordes även tillgänglig via Industriarbetsgivarnas webbplats. Metod för genomförande och enkätfrågorna återfinns i bilaga 1. Enkäten skickades ut via mail till cirka 650 deltagare. Totalt så inkom 69 stycken svar. Då inbjudan inte gick via mail till företag inom avtalsområde Massa och Papper dras slutsatsen att dessa nått enkäten via hemsidan. Det relativt låga antalet svar gör att alla resultat och slutsatser bör behandlas med försiktighet; än större mätosäkerhet gäller i de fall där svaren delats upp på exempelvis avtalsområde. Vid uppdelning av resultaten på avtalsområde har avtalsområdet Massa och Papper ej redovisats separat med anledning av de få inkomna svaren (tre svarande, varav två representerade samma företagskoncern) och därmed hög sannolikhet för att svaren inte ger en korrekt bild av medlemsföretagen inom detta område. Av samma anledning har inte svaren för företag i storlekskategori 0 anställda redovisats separat då enbart ett företag i denna kategori besvarat enkäten. Svaren från dessa företag är dock medräknade vid redovisning av samtliga svarande. I frågeavsnittet Bakgrundsinformation ingick frågor om bland annat avtalsområde, storlek på företaget räknat i antal anställda och kontaktuppgifter. Detta för att få möjlighet att vidare analysera svaren utifrån parametrar som exempelvis avtalsområde och företagsstorlek och för att kontakta ett urval av de svarande för uppföljande djupintervjuer. I figur 1 visas fördelningen mellan de svarande per avtalsområde, relaterat till det totala antalet företag inom samma avtalsområde. Att andelen svarande inom avtalsområde Massa och Papper är relativt låg beror sannolikt på som nämnt ovan att enkäten inte distribuerades via till kontaktpersoner inom detta avtalsområde. Andelen svarande bland företag inom avtalsområde GAF (20 %) är relativt hög jämfört med övriga avtalsområden där andelen svarande uppgår till ca 8 %. 25% Andel svarande per avtalsområde (relaterat till det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde) 20% 15% 5% 0% 8% 9% 8% 3% 20% Antal svarande, andel av företag inom samma avtalsområde SVEMEK Stål och Metall Sågverk Massa och Papper GAF Figur 1 Avtalsområde - fördelning bland de svarande, relaterat till det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde. 3

5 I figur 2 visas storleksfördelningen på de företag som besvarade enkäten räknat i antal anställda. 59 % av de svarande representerar relativt små företag (0-49 anställda), ett något oväntat resultat. Det förväntade resultatet var att fler större företag skulle besvara enkäten då de oftast har mer och fler resurser och därmed tid att avsätta för denna typ av förfrågningar. Storleksfördelning hos svarande företag 9% 1,4% 19% % % 500- Figur 2 Storleksfördelning hos svarande företag relaterade till det totala antalet svarande företag. Storleken beräknas i antal anställda. I frågeavsnittet Bakgrundsinformation ingick även fråga nr 7 Arbetar företaget med kompetensförsörjning och kompetensutveckling i partssamverkan, men svaren på denna fråga bedöms inte vara tillförlitliga då det av fritextkommentarerna framgick att frågan var otydlig och att flertalet svarande inte uppfattade vad som menades med partssamverkan. En mer lämpad fråga skulle kunna ha varit Arbetar företaget med kompetensförsörjning och kompetensutveckling i partssamverkan, det vill säga att arbetsgivare och fack samverkar i dessa frågor?. 4

6 Kontakt med utbildningsanordnare Frågorna i avsnittet Kontakt med utbildningsanordnare syftade till att ge en bild av de svarandes engagemang i utbildningar av olika slag. Som företag finns möjlighet att påverka utbildningar genom att t.ex. ta emot elever på praktik, engagera sig regionalt eller lokalt i Teknikcollege 1 eller anordna studiebesök för elever och lärare. I figur 3 visas svaret på frågan Är ert företag med och påverkar utbildningar riktade mot er verksamhet?. Resultatet visar på att över hälften av de svarande (52 %, 36 stycken företag) är med och påverkar utbildningar riktade mot sina respektive verksamheter. Är ert företag med och påverkar utbildningar riktade mot er verksamhet? 1 Ja Nej Inget svar Figur 3 Svarsfördelning på frågan "Är ert företag med och påverkar utbildningar riktade mot er verksamhet?". För att få en bättre förståelse för vilken typ av företag som engagerar sig i att påverka utbildningar så visas i figur 4 och 5 storleksfördelning respektive avtalsområde för de företag som angett att de är med och påverkar utbildningar riktade mot sin verksamhet, angiven som en andel av totalt antal svarande i samma storlekskategori respektive avtalsområde. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Påverkar utbildningar: svarande per storlekskategori 23% 52% 47% 86% 83% 0% Figur 4 Storleksfördelning hos de företag som svarat "Ja" på frågan "Är ert företag med och påverkar utbildningar riktade mot er verksamhet", relaterat till det totala antalet svarande företag i samma avtalsområde Teknikcollege är modell för att stärka yrkesutbildning inom industri och teknik. Teknikcollege drivs inom ramen för Industrirådet där de flesta av industrins parter finns med. Mer information finns på 5

7 Figur 4 visar att en större andel av de stora företagen (över 250 anställda) är engagerade i att påverka utbildningar. Detta var ett väntat resultat då engagemang i utbildningar är resurskrävande, där större företag troligen har större möjligheter att engagera sig. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Påverkar utbildningar: svarande per avtalsområde 40% 63% 47% 69% SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk 0% Figur 5 Fördelning per avtalsområde hos de företag som svarat "Ja" på frågan "Är ert företag med och påverkar utbildningar riktade mot er verksamhet", relaterat till det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde. I figur 5 syns även skillnader mellan avtalsområdena, där företag inom avtalsområde Sågverk samt GAF i större utsträckning är engagerade i att påverka utbildningar riktade mot sina verksamheter jämfört med företag inom avtalsområde SVEMEK samt Stål och Metall. Vilka typer av utbildningar är företagen engagerade i? Då det finns en mängd olika typer av utbildningar som företag kan vara engagerade i från grundskolenivå upp till universitets- och högskolenivå så ställdes frågan Vilken typ av utbildningar gäller detta bland de svarande som angett att de var engagerade i att påverka utbildningar riktade mot deras verksamhet. I figur 6 visas resultatet relaterat till antalet svarande företag som angett att de engagerar sig i utbildningar (36 st). Observera att samma företag kan vara engagerad i flera olika typer av utbildningar, varför den totala procentsatsen för alla fem staplar överstiger 100 %. 6

8 Påverkar utbildningar: typ av utbildningar 60% 50% 50% Gymnasieskola (ej Teknikcollege) 40% 39% 39% 33% Teknikcollege 30% Yrkeshögskola 20% Högskola/universitet 0% 5% Annan Figur 6 Svar på frågan "Om du svarat ja på frågan "Är ert företag med och påverkar utbildningar riktade mot er verksamhet", vilken typ av utbildningar gäller detta?", relaterat till antalet företag som angett att de påverkar utbildningar riktade mot deras verksamhet (36 st). Observera att samma företag kan vara engagerad i flera olika typer av utbildningar, varför den totala procentsatsen för alla fem staplar överstiger 100 %. Uppdelat på avtalsområde ser engagemanget i att påverka utbildningar ut som visat i figur 7. Observera att svaren visas som en andel av de företag inom samma avtalsområde som har angett att de påverkar utbildningar riktade mot deras verksamhet, varför urvalsgruppen är liten. Påverkar utbildningar: typ av utbildningar, per avtalsområde 90% 80% 80% 80% 86% 70% 60% 58% 60% 57% 56% 50% 43% 40% 30% 20% 25% 29% 29% 33% 33% 22% 8% 0% SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Gymnasieskola, ej certifierat Teknikcollege Yrkeshögskola Annan Teknikcollege Högskola/universitet Figur 7 Typ av utbildningar som påverkan avser, per avtalsområde. Svaren är relaterade till det antalet svarande företag inom samma avtalsområde som angett att de engagerar sig i utbildningar riktade mot deras verksamhet. Observera att samma företag kan vara engagerad i flera olika typer av utbildningar, varför den totala procentsatsen inom varje avtalsområde kan överstiga 100 %. 7

9 Av figur 7 kan det utläsas att de svarande företagen inom avtalsområde SVEMEK nästan uteslutande är engagerade i att påverka utbildningar på gymnasienivå, medan företag inom övriga avtalsområden är engagerade i utbildningar på alla nivåer. Engagemanget i Teknikcollege, som Industriarbetsgivarna, IF Metall och GS arbetar aktivt med, varierar stort mellan avtalsområdena. Engagemanget anges vara som högst bland de företag som svarat att de påverkar utbildningar riktade mot deras verksamhet inom avtalsområde Stål och Metall (86 %) och som lägst bland de svarande företagen inom avtalsområde GAF (0 %). Däremot är de svarande företagen inom avtalsområde GAF i stor utsträckning (80 %) engagerade i gymnasieskolor som ej är certifierade Teknikcollege. Det ska poängteras att alla typer av utbildningar inte finns på alla orter, varför detta kan vara en orsak till att man som företag inte har möjlighet att engagera sig i en viss typ av utbildning. Bland de som svarat ja på frågan Är ert företag med och påverkar utbildningar riktade mot er verksamhet? lämnade ett antal svarande korta beskrivningar av sitt engagemang. Bland svaren nämndes bland annat deltagande i lokala och/eller regionala styrgrupper för Teknikcollege, ledningsgrupper för yrkeshögskoleutbildningar, anordnare av studiebesök för grund-, gymnasie- och högskolan, deltagande i bransch- och kompetensråd och mottagande av elever för praktik/lärlingsutbildning. Bland de företag som svarat att de är engagerade i utbildningar av typ Annan lämnades enbart ett fåtal kommentarer med närmare specificering. Ett exempel som lämnades var engagemang i KomTek 2. 2 KomTek, den kommunala teknikskolan, verkar för att öka barn och ungdomars intresse för teknik, design och entreprenörskap. 8

10 Lärande på arbetsplatsen Företagens engagemang är avgörande gällande lärande på arbetsplatsen, och det finns ett ständigt behov av arbetsplatsförlagt lärande på olika nivåer. T.ex. via det reguljära utbildningssystemet genom att elever på gymnasieskolan gör praktik på företagen, men också inom ramen för initiativ som till exempel yrkesintroduktionsanställningar. Frågorna i avsnittet Lärande på arbetsplatsen syftade till att ge en bild av de svarandes engagemang gällande olika former av lärande på arbetsplatsen, med utgångspunkt i de olika praktikanter/elever och liknande som man som företag kan ta emot. I figur 8 visas vilken en sammanställning över vilken typ av praktikanter/elever och liknande som de svarande företagen har tagit emot under det senaste året, relaterat till det totala antalet svarande företag. Observera att samma företag kan ha tagit emot flera olika typer av praktikanter/elever och liknande, varför den totala procentsatsen för alla fem staplar överstiger 100 %. Andel av de svarande som tagit emot någon av följande det senaste året 48% 32% 16% 30% 0% 20% 30% 40% 50% 60% Elev på APL från gymnasiet Tekniksprånget-praktikant Annan Elev på LIA från yrkeshögskolan Yrkesintroduktionsanställd Ingen av ovanstående Figur 8 Andel av de svarande som tagit emot någon av följande under det senaste året. Observera att företagen kan ha tagit emot flera olika typer av praktikanter/elever och liknande, varför den totala procentsatsen för alla fem staplar överstiger 100 %. Tekniksprånget är ett praktikprogram för avgångselever under 21 år som är behöriga att söka en ingenjörsutbildning, se för mer information. Vanligast är det att de svarande företagen tar emot elever på APL (arbetsplatsförlagt lärande) från gymnasieskolan, därefter är det lika vanligt att antingen ta emot elever på LIA (lärande i arbetslivet) från yrkeshögskolan som att inte ta emot elever alls. Att 30 % (21 st) av de svarande företagen inte har tagit emot någon av de föreslagna praktikanterna/eleverna kan även utläsas som att 70 % av de svarande företagen tagit emot någon praktikant/elev under det senaste året. Uppdelat på avtalsområde, relaterat till det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde, ser resultatet ut som visas i figur 9. 9

11 80% Företag som tagit emot någon av följande det senaste året: andel per avtalsområde 75% 70% 60% 50% 40% 43% 40% 53% 54% 30% 20% 27% 23% 23% 3% 27% 25% 25% 20% 13% 13% 7% 23% 23% 8% 31% 0% SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Ingen av ovanstående Annan Yrkesintroduktionsanställd Tekniksprånget-praktikant Elev på LIA från yrkeshögskolan Elev på APL från gymnasiet Figur 9 Andel av de svarande som tagit emot någon av följande under det senaste året uppdelat per avtalsområde, relaterat till det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde. Observera att företagen kan ha tagit emot flera olika typer av praktikanter/elever och liknande, varför den totala procentsatsen för alla sex staplar per avtalsområde överstiger 100 %. Bland de som uppgett alternativet Annan så angavs ett fåtal fritextkommentarer, däribland Grundskola, Nystartsjobb. Utöver fråga om vilken typ så ställdes också frågan om hur många elever/praktikanter och liknande som de svarande i genomsnitt tar emot per år. Resultatet redovisas per storlekskategori i figur 10, relaterat till antalet svarande företag i samma storlekskategori. Som väntat så tar de större företagen i genomsnitt emot fler praktikanter per år jämfört med det mindre. 10

12 Genomsnitt antalet praktikanter som tas emot per år: per storlekskategori företag 90% 80% 78% 83% 70% 60% 62% 57% 0 50% 40% 30% 20% 31% 8% 22% 47% 40% 13% 29% 14% 17% >10 0% Figur 10 Svar på frågan "Hur många elever/praktikanter och liknande tar företaget i genomsnitt emot per år?" per storlekskategori, visat som andel av antalet svarande företag i samma storlekskategori. Företagens skäl för att ta emot elever och praktikanter För att få en djupare förståelse för varför de svarande företagen väljer att ta emot elever/praktikanter och liknande för lärande på arbetsplatsen så ställdes frågor där de svarande fick ange på en skala mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (helt avgörande) vilka skäl för att ta emot elever/praktikanter som är viktiga för företaget. Resultatet redovisas i figur

13 Vilket skäl för att ta emot elever/praktikanter och liknande för lärande på arbetsplatsen är viktiga för ert företag? Att ställa upp för samhället Det reguljära utbildningssystemet bistår inte med relevant utbildning för vårt företags behov Att lära upp andra bidrar till den egna kompetensutvecklingen Ekonomiskt stöd (från t.ex. Arbetsförmedlingen eller Skolverket) Framtida rekryteringsbehov Antal svarande 5 - helt avgörande inte alls viktigt Inget svar Figur 11 Svar på frågorna 13-17, där de svarande fick ange på en skala mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (helt avgörande) vilka skäl för att ta emot elever/praktikanter som är viktiga för företaget. 67 % av samtliga svarande angav värdet 4 eller 5 för skälet Framtida rekryteringsbehov. Ett annat skäl som fick höga svarsvärden var Det reguljära utbildningssystemet bistår inte med relevant utbildning för vårt företags behov där 49 % av samtliga svarande angav värdet 4 eller 5 detta skäl genererade även flest svar med värdet 5 (helt avgörande). Flest låga värden 1 respektive 2 fick skälet Ekonomiskt stöd med 41 % av de svarande som angav dessa värden. I tabell 1 redovisas svarsmedelvärdet för varje skäl, både för samtliga svarande men även uppdelat på svarande per avtalsområde. Observera att medelvärdet har beräknats enbart på svar med värde; det vill säga att de som ej besvarat frågan inte räknas med. 12

14 Tabell 1 Svarsmedelvärdet för svaren på fråga 13-17, där respondenterna fick ange på en skala mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (helt avgörande) vilka skäl för att ta emot elever/praktikanter som är viktiga för företaget. Observera att svarsmedelvärdet enbart beräknats på svar mellan 1 och 5, det vill säga att de som ej besvarat frågan inte räknats med. Svaren är redovisade både per avtalsområde och för samtliga företag. Skäl samt svarsmedelvärde per avtalsområde SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Samtliga avtalsområden Att ställa upp för samhället 3,1 2,7 3,4 3,3 3,2 Det reguljära utbildningssystemet 3,7 2,8 3,7 3,5 3,6 bistår inte med relevant utbildning för vårt företags behov Att lära upp andra bidrar till den egna 3,0 2,7 3,3 3,4 3,2 kompetensutvecklingen Ekonomiskt stöd (från t.ex. 3,1 2,0 2,3 2,7 2,7 Arbetsförmedlingen eller Skolverket) Framtida rekryteringsbehov 3,8 3,0 3,6 3,8 3,7 De starkaste skälen för att ta emot elever/praktikanter och liknande, både sett till medelvärde och flest antal höga svar (4:a alternativt 5:a), inom samtliga avtalsområden anges både vara att det reguljära utbildningsystemet inte bistår med relevant utbildning för företagens behov samt ett framtida rekryteringsbehov. Andra anledningar/kommentarer som gavs som fritextsvar: Göra en insats, Dessa barn är våran framtid. Önskemål om stöd För att undersöka om de svarande företagen önskade någon typ av stöd för att utveckla lärandet på arbetsplatsen så ställdes frågan Vad önskar ditt företag för stöd för att kunna utveckla lärandet på er arbetsplats?. De svarande fick välja ett eller flera av de föreslagna alternativen, eller ange egna alternativ. Resultatet redovisas i figur % 40% 35% Vad önskar ditt företag för stöd för att kunna utveckla lärandet på er arbetsplats? 33% 42% Önskar inget ytterligare stöd Annat 30% 25% 20% 15% 5% 26% 16% 22% 12% Extern stödperson vid frågor etc. Utbildning i pedagogik Erfarenhetsutbyte med andra företag som jobbar med lärande på arbetsplatsen Handledarutbildning 0% Figur 12 Svar på frågan "Vad önskar ditt företag för stöd för att kunna utveckla lärandet på er arbetsplats?". Observera att fler svarsalternativ var möjliga, varför den totala procentsatsen av de 6 staplarna överstiger 100 %. Handledarutbildning och erfarenhetsutbyte var de mest önskade stödfunktionerna. Uppdelat på de svarande per avtalsområdena ser önskemålen ut som visas i tabell 2, där procentsatserna anger hur många som önskar respektive stöd. I denna tabell blir skillnaderna mellan de svarande i de olika 13

15 avtalsområdena tydliga, där önskemål om handledarutbildning varierar mellan 13 % (GAF) och 53 % (Stål och Metall) och önskemål om erfarenhetsutbyte med andra företag varierar mellan 8 % (Sågverk) och 50 % (GAF). Tabell 2 Önskemål om stöd för att utveckla lärandet på arbetsplatsen, angett som de svarande företag som önskar respektive stöd per avtalsområde som en andel av det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde. Vad önskar ditt företag för stöd för att kunna utveckla lärandet på er arbetsplats? SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Handledarutbildning 50 % 13 % 53 % 23 % Erfarenhetsutbyte med andra företag som jobbar med lärande på arbetsplatsen 27 % 50 % 40 % 8 % Utbildning i pedagogik 10 % 13 % 20 % 8 % Extern stödperson vid frågor etc. 27 % 13 % 27 % 8 % Annat 13 % 0 % 13 % 15 % Önskar inget ytterligare stöd 13 % 50 % 27 % 31 % Resultatet på samma fråga uppdelat på storlekskategori ser ut som redovisas i tabell 3. Här syns att önskemålet om handledarutbildning är relativt lika i alla storlekskategorier, undantaget svarande företag i storlekskategorin med fler än 500 anställda där intresset är något högre. Intresset för erfarenhetsutbyte med andra företag är störst bland svarande företag i storleken anställda. De minsta företagen (1-9 anställda) anger i störst utsträckning att det inte önskar ytterligare stöd. Tabell 3 Önskemål om stöd för att utveckla lärandet på arbetsplatsen, angett som de svarande företag som önskar respektive stöd per storlekskategori som en andel av det totala antalet svarande företag inom samma storlekskategori. Vad önskar ditt företag för stöd för att kunna utveckla lärandet på er arbetsplats? Handledarutbildning 31 % 37 % 47 % 43 % 67 % Erfarenhetsutbyte med andra företag som jobbar med lärande på arbetsplatsen 23 % 33 % 33 % 57 % 17 % Utbildning i pedagogik 8 % 7 % 20 % 14 % 17 % Extern stödperson vid frågor etc. 15 % 19 % 27 % 29 % 33 % Annat 15 % 22 % 7 % 14 % 17 % Önskar inget ytterligare stöd 46 % 22 % 27 % 14 % 17 % 14

16 Även om resultatet är statistiskt osäkert ger det en indikation på att olika typer av stöd behövs till olika företag, där det är skillnader på önskemål både mellan avtalsområden (och därmed branscher) såväl som mellan storlekskategorier av företag. Bland de företag som svarat att de önskat Annat så angavs bland annat följande: Sökande idag en bristvara! Branschen borde driva frågan att få igång relevanta utbildningar som är inriktade mot vår bransch. Att samhället ställde upp med en koordinator som planerade praktiktillfällena för företagen. Det vore bättre med en kontakt än med ett tiotal skolor Ekonomiskt stöd Vet ej 15

17 Yrkesintroduktion Yrkesintroduktionsavtalen möjliggör visstidsanställning av personer upp till 25 år som saknar relevant yrkeserfarenhet. Yrkesintroduktionsanställningen varvar jobb med utbildning och handledning, där företaget själva utformar utbildnings- och handledningsinslagen efter sitt behov och individens kunskaper och erfarenheter. Utbildning kan ske genom t.ex. teori, interna/externa kurser och arbete under handledning. Den yrkesintroduktionsanställde kan ha genomgått industriinriktad gymnasieutbildning inom t.ex. Teknikcollege, men kan också sakna sådan grundläggande teknisk utbildning. Möjlighet finns att söka ekonomiskt stöd för yrkesintroduktionsanställningar (YI-anställningar) via Arbetsförmedlingen. Avtalen om yrkesintroduktion har funnits sedan 2010 mellan Industriarbetsgivarna och IF Metall och sedan 2013 mellan Industriarbetsgivarna och GS-facket. Det ekonomiska stödet för denna typ av anställningar infördes i januari Trots omfattande partsgemensamma informationsinsatser kring anställningsformen så har antalet yrkesintroduktionsanställningar på Industriarbetsgivarnas avtalsområden uppgått till endast 33 stycken enligt Arbetsförmedlingens statistik. 3 Syftet med frågeavsnittet Yrkesintroduktion var att få en djupare förståelse kring de svarande företagens inställning till yrkesintroduktionsanställningar och eventuella utmaningar och önskemål om stödfunktioner. I avsnittet Lärande på arbetsplatsen angav 16 % (11 st svarande) att de anställt inom yrkesintroduktionsavtalen. De yrkesintroduktionsanställningar som redovisas i Arbetsförmedlingens statistik, 33 stycken, motsvarar att ca 4 % av alla Industriarbetsgivarnas medlemsföretag inom berörda avtalsområden har anställt på yrkesintroduktion under denna period. I denna statistik syns endast företag som har använt sig av det ekonomiska stöd som kan sökas av Arbetsförmedlingen, vilket leder till att det troligtvis finns ett mörkertal av yrkesintroduktionsanställningar eftersom företagen kan anställa på yrkesintroduktion utan att ansöka om det ekonomiska stödet. Samma företag kan även ha tagit emot fler yrkesintroduktionsanställda, vilket inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Det är därför svårt att uppskatta om siffran 4 % eller 16 % bäst representerar antalet medlemsföretag som anställt inom yrkesintroduktionsavtalen; men den reella andelen kan antas ligga emellan dessa värden. På frågan om företaget skulle kunna tänka sig att anställa inom yrkesintroduktionsavtalet svarade 86 % (59 st) att de har anställt på yrkesintroduktion och kan tänka sig att anställa igen, alternativt kan tänka sig eller kanske tänka sig anställa på yrkesintroduktionsavtalet. Se figur13. Skulle ert företag kunna tänka sig att anställa inom yrkesintroduktionsavtalet? 4% 4% Ja 38% Kanske Nej Har anställt, vill anställa igen 43% Inget svar Figur 13 Svar på frågan "Skulle ert företag kunna tänka sig att anställa inom yrkesintroduktionsavtalet?" 3 Perioden , enligt statistik från Arbetsförmedlingen. 16

18 Att 4 % (3 st) av de svarande angett att de har anställt på yrkesintroduktion och kan tänka sig att anställa på yrkesintroduktion igen ska jämföras med att 16 % (11 st) av de svarande angett att företaget haft yrkesintroduktionsanställda under det senaste året. Bland dessa 11 svarande som angett att de haft yrkesintroduktionsanställda det senaste året såg svarsfördelningen för frågan Skulle ert företag kunna tänka sig att anställa inom yrkesintroduktionsavtalet? ut som presenterat i figur 14. Ingen av dessa har angett det möjliga svarsalternativet Har anställt, vill inte anställa igen. "Skulle ert företag kunna tänka sig att anställa inom yrkesintroduktionsavtalet" - företag som anställt på yrkesintroduktion 9% 18% Ja 45% Har anställt, vill anställa igen Kanske Inget svar 27% Figur 14 Svar på frågan "Skulle ert företag kunna tänka sig att anställa inom yrkesintroduktionsavtalet" bland de företag som angett att de har haft yrkesintroduktionsanställda under det senaste året. I figur 15 visas fördelningen per avtalsområde för de företag som är positiva till att anställa på yrkesintroduktion, det vill säga de som svarat att de att de kan eller kanske kan tänka sig att anställa på yrkesintroduktion, alternativt att de redan har anställt och vill anställa igen. Företag som är positivt inställda till att anställa på yrkesintroduktion: svarande per avtalsområde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 87% 75% 80% 92% SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Figur 15 Andelen företag per avtalsområde, relaterat till det totala antalet svarande företag i samma avtalsområde, som är positiva (kan eller kanske kan tänka sig att anställa på yrkesintroduktion, alternativt redan har anställt och vill anställa igen) till att anställa på yrkesintroduktion. 17

19 Av samtliga svarande så lämnades bland de som svarat att de inte kan tänka sig att anställa inom yrkesintroduktionsavtalet (10 %, 7 st) bland annat kommentarerna nedan. För stor insats för ett litet företag i förhållande till vad det eventuellt skulle ge Inom vår bransch, och säkert inom andra branscher också tätnar konkurrensen allt mer och gör det svårare (inte omöjligt) för oerfarna unga att lära sig jobbet ute på företagen. Önskemål om stöd Till synes så är alltså majoriteten av de svarande företagen positivt inställda till möjligheten att anställa på yrkesintroduktion. Som tidigare nämnt så är dock antalet yrkesintroduktionsanställningar inom Industriarbetsgivarnas avtalsområden få, varför IAKR med denna enkät ville undersöka närmare om det finns några faktorer som skulle kunna bidra till att fler företag skulle välja att tillämpa yrkesintroduktionsavtalet. Frågan ställdes därför hur betydande ett antal olika typer av stöd skulle vara för att bidra till att företaget skulle anställa (fler) inom yrkesintroduktionsavtalet. I figur 16 redovisas svaret på dessa frågor, där de svarande fick ange betydelsen av olika föreslagna stödfunktioner på en skala mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (helt avgörande). Vilket av följande skulle kunna bidra till att ditt företag anställer (fler) inom yrkesintroduktionsavtalen? Exempel på utbildnings- och handledningsplaner för olika yrkeskategorier/befattningar Möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra företag som har anställt inom yrkesintroduktionsavtalen Exempel/erfarenheter från företag som anställt inom yrkesintroduktionsavtalen Mer information kring yrkesintroduktionsavtalen Ökat ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen helt avgörande inte alls viktigt Inget svar Figur 16 Svar på frågorna 21-26, där de svarande fick ange hur betydande på en skala mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (helt avgörande) olika typer av stöd skulle vara för att bidra till att företaget skulle anställa (fler) inom yrkesintroduktionsavtalet. 45 % av samtliga svarande har gett höga svarsvärden (4 eller 5) till alternativet Ökat ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen. Därefter har Exempel på utbildnings- och handledningsplaner samt Mer information om yrkesintroduktionsavtalen fått flesta höga svar, bland 38 % respektive 36 % av samtliga svarande. 18

20 Flest låga svar (1 eller 2) har Möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra företag som anställt inom yrkesintroduktionsavtalen samt Exempel och erfarenheter från företag som anställt inom yrkesintroduktionsavtalen fått, bland 39 % respektive 36 % av samtliga svarande. Detta var ett något överraskande resultat då dessa önskemål ofta framkommer i dialog med medlemsföretagen. I tabell 4 redovisas svarsmedelvärdet för varje stödförslag, både för samtliga svarande och uppdelat på avtalsområde. Sett till medelvärdena kan inget av de föreslagna stöden anses vara något som för samtliga avtalsområden är direkt avgörande för att företagen ska anställa (fler) på yrkesintroduktionsavtalet. De högsta svarsmedelvärdena återfinns bland Ökat ekonomisk stöd från Arbetsförmedlingen (medelvärde 3,6, SVEMEK), Mer information kring yrkesintroduktionsavtalen (medelvärde 3,4, SVEMEK) Exempel på utbildnings- och handledningsplaner för olika yrkeskategorier/befattningar (medelvärde 3,4, Stål och Metall). Tabell 4 Svarsmedelvärden för svaren på fråga 21-26, där de svarande fick ange på en skala mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (helt avgörande) hur betydande olika typer av stöd skulle vara för att bidra till att företaget skulle anställa (fler) inom yrkesintroduktionsavtalet. Observera att svarsmedelvärdet enbart beräknats på svar mellan 1 och 5, det vill säga att de som ej besvarat frågan inte räknats med. Svaren är redovisade både per avtalsområde och för samtliga företag. Skäl samt svarsmedelvärde per avtalsområde Exempel på utbildnings- och handledningsplaner för olika yrkeskategorier/befattningar Möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra företag som har anställt inom yrkesintroduktionsavtalen Exempel/erfarenheter från företag som har anställt inom yrkesintroduktionsavtalen Mer information kring yrkesintroduktionsavtalen Ökat ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk 3,2 2,5 3,4 3,3 3,1 2,7 2,5 2,9 2,8 2,7 2,8 2,4 2,9 2,8 2,7 3,4 2,4 3,1 3,2 3,1 3,6 2,4 3,0 3,2 3,2 Samtliga avtalsområden I tabell 5 redovisas svarsmedelvärden för varje stödförslag uppdelat per storlekskategori på de svarande företagen, för att undersöka om skillnaderna i betydelse av de föreslagna stödfunktionerna är större i de olika storlekskategorierna av företag. 19

21 Tabell 5 Svarsmedelvärdet för svaren på fråga 21-26, där de svarande fick ange på en skala mellan 1 (inte alls viktigt) och 5 (helt avgörande) hur betydande olika typer av stöd skulle vara för att bidra till att företaget skulle anställa (fler) inom yrkesintroduktionsavtalet. Observera att svarsmedelvärdet enbart beräknats på svar mellan 1 och 5, det vill säga att de som ej besvarat frågan inte räknats med. Svaren är uppdelade per företagsstorlek (antal anställda). Skäl samt svarsmedelvärde per storlekskategori Exempel på utbildnings- och handledningsplaner för olika yrkeskategorier/befattningar Möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra företag som har anställt inom yrkesintroduktionsavtalen Exempel/erfarenheter från företag som har anställt inom yrkesintroduktionsavtalen Mer information kring yrkesintroduktionsavtalen Ökat ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen ,5 3,2 3,4 3,4 3,3 2,5 2,7 3,0 3,2 2,3 2,2 2,8 3,0 3,1 2,3 2,8 3,2 3,1 3,1 3,0 3,0 3,6 3,1 2,9 2,5 I tabellen kan utläsas att svarande företag med 1-49 anställda anger att ett ökat ekonomiskt stöd har störst betydelse, medan svarande företag med över 50 anställda främst anger att exempel på utbildnings- och handledningsplaner för olika yrkeskategorier/befattningar är det som i störst utsträckning skulle kunna bidra till att företaget skulle anställa (fler) inom yrkesintroduktionsavtalet. Bland de som har svarat att de önskar en annan typ av stöd än de angivna ovan och därför angett alternativet Annat (ej redovisat i figur och tabell) så lämnades bland annat följande kommentarer: Hjälp med att hitta intresserade och motiverade personer för en sådan anställning. Vi måste ju först och främst ha ett behov av att öka personalstyrkan Enkel information om hur det fungerar och goda exempel som gör att cheferna vågar prova Yrkeskategorier/befattningar särskilt lämpade för YI-anställningar Vidare ställdes frågan Finns det specifika yrkeskategorier/befattningar där ni tror att yrkesintroduktionsanställningar skulle vara lämpliga för att introducera nya medarbetare till yrket?. Svaren redovisas i figur 17. Finns det specifika yrkeskategorier/befattningar inom ert företag där ni tror att yrkesintroduktionsanställningar skulle vara lämpliga för att introducera nya medarbetare till yrket? 19% 6% Ja Nej 49% Kanske 26% Inget svar Figur 17 Svar på frågan Finns det specifika yrkeskategorier/befattningar där ni tror att yrkesintroduktionsanställningar skulle vara lämpliga för att introducera nya medarbetare till yrket?. 20

22 Vid svaret Ja eller Kanske uppmanades de svarande att specificera vilka yrkeskategorier/befattningar detta skulle kunna vara. Ett urval av de yrkeskategorier/befattningar som angavs redovisas i tabell 6 nedan. Yrkeskategorier/befattningar markerade i fetstil angavs av tre eller fyra svarande företag, andra yrkeskategorier/befattningar angavs av ett eller två svarande företag. Tabell 6 Ett urval av de yrkeskategorier/befattningar som de svarande angav att yrkesintroduktion skulle kunna vara lämpliga för att introducera nya medarbetare till yrket/befattningen. Montörer Svetsare Betongtillverkning Gjuteriarbetare, inriktning underhåll Operatörer (olika typer) Elutbildade/industrielektriker Lager- och verkstadspersonal Smeder Styr- och reglertekniker Bergarbetare Miljötekniker Planerare/beredare Sågverksarbetare (generellt) Sprängare Bergborrare Ett företag kommenterade även följande; Det är viktigt inom alla yrkeskategorier. Men där vi ser störst behov är på el-sidan, där har vi några medarbetare som kommer att gå i pension under några år. Här skulle yrkesintroduktionen fungera alldeles utmärkt. Tankarna vi har är att identifiera när våra elektriker ska gå i pension och sedan bemanna med nya unga elektriker som får gå bredvid våra seniorer under det sista året innan pension. Yrkesintroduktionsanställningar kan således, som kommentaren visar på, t.ex. vara ett alternativ vid ett kommande generationsskifte där kompetensöverföringen då sker genom att äldre medarbetare som snart går i pension handleder de yrkesintroduktionsanställda. 21

23 Handledning Handledaren spelar en viktig roll vid mottagandet av t.ex. praktikanter från gymnasieskolan och yrkesintroduktionsanställda på företaget. Syftet med detta frågeavsnitt var att få en fördjupad förståelse för hur de svarande företagen ser på handledarskapet och eventuella behov av stöd inför denna roll. Hur ser företagen på handledarskapet? Som inledning ställdes frågan Vad anser ert företag att handledarens främsta uppgift är där 53 av 69 (77 %) svarade. Ett urval av svaren är listade nedan: Vägleda/instruera/ta hand om Skola in individen i sin yrkesroll och de värderingar som gäller i vårt företag Förse praktikanten med uppgifter, samt hjälpa praktikanten att reflektera över sitt lärande. Vara en resurs och stöd för praktikant/yrkesintroduktionsanställd. Innehar en viktig roll när det kommer till praktiskt lärande i arbetet, att lära ut arbetet på ett rätt och säkert sätt. Handledaren ska se till att såväl praktikanten som företaget får ut så mycket som möjligt av praktiken och att praktikanten får en positiv upplevelse av företaget och branschen. En handledare hos oss ska tycka det är roligt, känna att det finns tid till handledning, ha både kunskap i uppgiften men också vara pedagogisk och kunna förklara och lära ut. Främsta uppgiften är att ge praktikanter och yrkesintroduktionsanställda en generell inblick i arbetslivet samt en specifik inblick i just vårt företag. Det ska främja båda parter. Allt beror på hur länge praktiken/lärlingsperioden är. Om det är för årskurs 2 som är ute 3 veckor per gång handlar det mest om att lära dom att man måste ha en vilja, visa intresse, hålla tider, skyddstänk, kamratskap, företagslojalitet osv Är det årskurs 3 så är det längre perioder och då handlar det om att lära dom mer om hur och varför man gör jobbet på detta vis. Av svaren framgår att handledarrollen är bred och komplex och innefattar både att lära ut arbetsmoment och skyddstänk likväl som att hjälpa praktikanten reflektera över sitt eget lärande, visa upp en positiv bild av både företaget och branschen och bidra till att både företaget och praktikanten/eleven får en meningsfull praktikperiod. 22

24 Tillgänglighet på handledare I enkäten ställdes även frågan Hur lätt/svårt upplever ert företag det är att få medarbetare att ställa upp som handledare? där de svarande fick ange sitt svar på en skala mellan 1 (mycket lätt) och 5 (mycket svårt). Som synes i figur 18 så har den största andelen angett värdet 3, men nästan lika stora andelar har angett att det är lätt respektive svårt (svar under respektive över 3) att få medarbetare att ställa upp som handledare. Hur lätt/svårt upplever ert företag det är att få medarbetare att ställa upp som handledare? Inget svar 1 - mycket lätt 4% 2 23% 3 35% 4 22% 5 - mycket svårt 6% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Figur 18 Svar på frågan "Hur lätt/svårt upplever ert företag det är att få medarbetare att ställa upp som handledare?", angett på en skala mellan 1 (mycket lätt) och 5 (mycket svårt). Uppdelat på avtalsområde så ligger svarsmedelvärdet kring 3, se tabell 7. Tabell 7 Svarsmedelvärde på frågan "Hur lätt/svårt upplever ert företag det är att få medarbetare att ställa upp som handledare?" per avtalsområde. Observera att medelvärdet enbart beräknats på svar mellan 1 och 5, det vill säga att de som ej besvarat frågan inte räknats med. Svaren är redovisade både per avtalsområde och för samtliga företag. Hur lätt/svårt anser företaget det är att få tag i handledare på företaget? SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Samtliga avtalsområden (5 = mycket svårt, 1 = mycket lätt) 2,9 2,9 2,9 3,1 3,0 För att komplettera denna fråga ställdes följdfrågan Finns det något som ert företag upplever begränsar tillgången på handledare?. Denna fråga besvarades av 40 svarande (58 %, relaterat till totalt 69 svarande). Avsaknad av tid angavs av 28 svarande bland dessa 40 (70 %) som en begränsning. Ett urval av svaren är listade nedan. Tid för handledning under stort produktionstryck, lättillgänglig handledarutbildning, tid för att genomföra handledarutbildning Det är avsaknaden av tid som är den stora begränsningen 23

25 Tiden är idag inte avsatt för detta ändamål. Det gäller att se det som en naturlig process bland övriga processer, annars upplevs det som något som man inte har tid med. Tid och avsaknad av interna rutiner Det kräver alltid tid och engagemang från egen personal Det är besvärligt för personalen att hinna med eleverna i den omfattning som krävs. Att vara handledare - effekter De företag som besvarat enkäten upplever flera positiva effekter hos de som varit handledare vilket redovisas i figur 19. Där visas svaret på frågorna 31-35, där de svarande fick ange hur väl olika påståenden om de medarbetare som är/har varit handledare stämmer, angett på en skala mellan 1 (stämmer inte alls) och 5 (stämmer mycket väl). Hur väl stämmer följande påståenden in på de medarbetare som är/har varit handledare? Handledarna upplevs hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter utöver handledaruppdraget Handledarnas egen kompetens ökar Handledarna blir mer innovativa Handledarna får ökade ledaregenskaper stämmer mycket väl stämmer inte alls Inget svar 31 Figur 19 Svar på frågorna 31-35, där företagen fick ange hur väl olika påståenden om de medarbetare som är/har varit handledare stämmer, angett på en skala mellan 1 (stämmer inte alls) och 5 (stämmer mycket väl). Påståendena om att handledaruppdraget ökar handledarnas egen kompetens och ledaregenskaper samt att handledarna blir mer innovativa får flest höga poäng (4 alternativt 5). Tydligt är dock att tiden är en begränsande faktor vid handledning då många angett att handledarna inte upplevs hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter utöver handledaruppdraget. Mellan avtalsområdena finns små skillnader i svarsmedelvärdet för respektive påstående om de medarbetare som är eller har varit handledare, se tabell 8. 24

26 Tabell 8 Svarsmedelvärdet för svaren på fråga 31-35, där de svarande fick ange på en skala mellan 1 (stämmer inte alls) och 5 (stämmer mycket väl) hur väl olika påståenden stämmer in på de medarbetare som är/har varit handledare. Svaren är redovisade både per avtalsområde och för samtliga svarande. Påstående samt svarsmedelvärde per avtalsområde SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Samtliga avtalsområden Handledarna upplevs hinna med sina 2,3 2,9 2,7 2,8 2,6 ordinarie arbetsuppgifter utöver handledaruppdraget Handledarnas egen kompetens ökar 3,4 3,4 3,9 3,5 3,5 Handledarna blir mer innovativa 3,0 2,9 3,4 3,1 3,1 Handledarna får ökade ledaregenskaper 3,2 3,4 3,7 3,5 3,4 25

27 Kompetensinventering och kompetensutveckling För att få en helhetsbild av hur de svarande företagen arbetar med kompetensförsörjning och lärande på arbetsplatsen, utöver initiativ såsom elever på APL och yrkesintroduktionsanställda, så ställdes i detta avsnitt frågor som rörde kompetenskartläggning- och utveckling av befintligt anställda. Inventering av kompetensbehov I figur 20 visas svar på frågan Inventerar ni företagets kompetensbehov på kort och lång sikt?. Inventerar ni företagets kompetensbehov på kort och lång sikt? 13% 3% Ja, på kort och lång sikt Ja, på kort sikt Ja, på lång sikt 6% 58% Nej Vet ej Inget svar Figur 20 Svar på frågan Inventerar ni företagets kompetensbehov på kort och lång sikt?. Totalt så angav 74 % av de svarande att de inventerade företagets kompetensbehov på kort och/eller lång sikt. I figur 21 visas svaren på samma fråga uppdelade per avtalsområde, relaterat till antal svarande företag inom samma avtalsområde. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 57% "Inventerar ni företagets kompetensbehov på kort och lång sikt?": svar per avtalsområde 50% 38% 53% 69% 20% 0% 13% 13% 13% 15% 15% 13% 13% 13% 7% 3% 3% SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Ja, på kort och lång sikt Ja, på kort sikt Ja, på lång sikt Nej Vet ej Inget svar Figur 21 Svar på frågan "Inventerar ni företagets kompetensbehov på kort och lång sikt?", svar per avtalsområde (relaterat till det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde). 26

28 På frågan Om ja, beskriv gärna på vilket sätt/med vilka metoder detta sker? så svarade 33 av de 51 svarande (65 %) som angav att de inventerade företagets kompetensbehov på kort och/eller lång sikt. Ett urval av svaren är listade nedan: Varje chef ska upprätta en kompetensmatris, vi har även årliga medarbetarsamtal där utbildningsbehov diskuteras men även vilka utbildningar medarbetaren har gått under året. Vi har börjat göra kompetensinventeringar kopplade till de kompetenser som krävs på arbetsplatsen. Översiktligt med hänsyn till kända förändringar, ex pensionsavgångar Det viktigaste är att försöka bedöma vad som sker i framtiden. INTE efter hur det ser ut idag Behovsinventering hos våra kunder samt medarbetarsamtal Upprättat kompetenslistor på vilka utbildningar personalen har och vilka utbildningar de behöver på lång sikt Vi följer marknadstrender och därmed även behov av specialkompetens Genom diskussioner med medarbetarna tar vi fram underlag på vilken kompetens som behöver utvecklas och på vilket sätt dessa kompetenser ska kunna uppnås. Kompetensmappning av alla i företaget. Utvecklande av roller. Ledarskapsreviews på samtliga chefer och andra typer av ledande befattningar. Inventering av kunskap och kompetens hos befintlig personal Vidare ställdes frågan Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda?, något som 68 % (47 st) av de svarande angav att de gjorde. Svarsfördelningen på denna fråga visas i figur 22. Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda? Ja 22% Nej Inget svar 68% Figur 22 Svar på frågan Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda?. I figur 23 visas andelen svarande som svarat ja på frågan Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda?, uppdelat per avtalsområde och relaterat till det totala antalet svarande företag inom samma avtalsområde. Som synes är skillnaderna mellan avtalsområdena små. 27

29 "Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda?": svar per avtalsområde 90% 80% 70% 60% 50% 63% 63% 73% 77% SVEMEK GAF 40% 30% 20% Stål och Metall Sågverk 0% Figur 23 Svar på frågan Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda?, uppdelat per avtalsområde, relaterat till det totala antalet svarande företag i samma avtalsområde. På frågan Om ja, beskriv gärna hur ofta och på vilket sätt/med vilka metoder detta sker så svarade 25 av de 47 (53 %) svarande som angav att de inventerade den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda. Ett urval av svaren är listade nedan: Vi frågar vilken utbildning de har vid anställningen och ser sen till att de får den nödvändiga vidareutbildningen hos oss. Genom utvecklingssamtal, genom kompetensmatris där all personals utbildning registreras och följs upp Genom kompetensmatriserna så har cheferna en god uppfattning om vad som saknas. Fortlöpande Kompetensutveckling Bland de svarande som angav att de inventerade den kunskapen och kompetens som finns hos de redan anställda så ställdes följdfrågan Tar ni fram individuella utvecklingsplaner utifrån resultatet av inventeringen?. Svaren på denna fråga, relaterat till antalet som angett att de genomför en sådan inventering (47 st), redovisas i figur

30 Om ja, tar ni fram individuella utvecklingsplaner utifrån resultatet av inventeringen? 4% Ja 30% Nej 66% Vet ej Figur 24 Svar på frågan Tar ni fram individuella utvecklingsplaner utifrån resultatet av inventeringen bland de företag som svarat Ja på frågan Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda, relaterat till antalet som svarat Ja på just denna fråga (47 st). I figur 25 visas svaret på samma fråga, uppdelat på avtalsområde och relaterat till antalet företag inom samma avtalsområde som angett de genomför en sådan inventering. Om ja, tar ni fram individuella utvecklingsplaner utifrån resultatet av inventeringen? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 63% 91% 60% 50% 40% 37% 40% 9% Ja Nej Inget svar SVEMEK GAF Stål och Metall Sågverk Figur 25 Svar på frågan Tar ni fram individuella utvecklingsplaner utifrån resultatet av inventeringen bland de företag som svarat Ja på frågan Inventerar ni den kunskap och kompetens som finns hos de redan anställda, relaterat till antalet som svarat Ja på denna fråga inom samma avtalsområde. Bland de som angett att de tar fram individuella utvecklingsplaner ställdes frågan Genomför ni utbildningsinsatser för de anställda utifrån de individuella utvecklingsplanerna. Svaret visas i figur 26, relaterat till antalet företag som angett att de tar fram individuella utvecklingsplaner (31 st). 29

Yrkesintroduktion Vilka erfarenheter har företagen? Vilka utmaningar finns?

Yrkesintroduktion Vilka erfarenheter har företagen? Vilka utmaningar finns? Yrkesintroduktion Vilka erfarenheter har företagen? Vilka utmaningar finns? Ylva Häggblad, partsgemensam projektledare Industriarbetsgivarna/IF Metall Yrkesintroduktion Avtal om yrkesintroduktion slöts

Läs mer

Yrkesintroduktion. Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen.

Yrkesintroduktion. Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen. Yrkesintroduktion Yrkesintroduktion Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen. Det här är något helt annat än att lära samma sak

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare Bilaga 3 Enkäter och enkätresultat Inom ramen för delrapporten om stödet för yrkesintroduktionsanställningar har Statskontoret genomfört fyra olika enkäter: En webbenkät till arbetsförmedlare som har fattat

Läs mer

Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA)

Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) Helén Ängmo, ordförande Marianne Feldt, huvudsekreterare Hans-Eric Wikström, sekreterare Amanda Lindqvist, sekreterare Uppdraget

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND STEG 1 Plats: Tid: PROGRAM Kl 08.00 08.30 Syfte, möjligheter och allmän information om Teknikcollege regionalt och lokalt Catarina Carlsson, processledare

Läs mer

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt.

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Energi och nyfikenhet är viktigt och påverkar hela arbetsplatsen. Yrkesintroduktionsanställning. Vad är det? En yrkesintroduktionsanställning, YAanställning,

Läs mer

Rekryteringsundersökning

Rekryteringsundersökning Rekryteringsundersökning 2015 Rekryteringsbehovet inom trä- och möbelindustrin fram till 2020 TMF TRÄ & MÖBELFÖRETAGEN TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola

Läs mer

Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden

Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden En unik möjlighet att säkra kompetens Yrkesintroduktionsanställning (YA) är en ny anställningsform.

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt.

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Ungas energi och nyfikenhet är viktig och kan påverka hela arbetsplatsen. Yrkesintroduktionsanställning. Vad är det? En yrkesintroduktionsanställning, YA-anställning,

Läs mer

Guide och fakta om Fastighetsbranschens utbildningar

Guide och fakta om Fastighetsbranschens utbildningar Guide och fakta om Fastighetsbranschens utbildningar 6 råd till branschen 1. Kontakta gymnasieskolor i din kommun/region för att se om de ger VVS- och Fastighetsprogrammet. Erbjud platser för APL, prao

Läs mer

Senaste nytt från YA-delegationen

Senaste nytt från YA-delegationen 2016-12-11 Senaste nytt från YA-delegationen Pia Enochsson, ny ordförande i YA-delegationen Yrkesintroduktionsanställning är en genial form av anställning som är väl förankrad hos parterna på arbetsmarknaden

Läs mer

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke

Läs mer

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion Elin Landell Jonas Olofsson Helena Asp Peter Holmberg Annika Jervgren Uppdraget (Fi 2013:D) Kartlägga och analysera former av lärande på arbetsplatser arbetsgivarnas

Läs mer

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar. Inom den gemensamma gymnasieregionen

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er

Läs mer

Fastighetsbranschen har ett stort rekryteringsbehov

Fastighetsbranschen har ett stort rekryteringsbehov Fastighetsbranschen har ett stort rekryteringsbehov - en analys av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd Att behovet av kompetens är stort i en bransch där byggandet är uppe på de högsta nivåerna på många

Läs mer

Yrkesintroduktion. Industrigemensamma exempel på utbildnings- och handledningsplaner under yrkesintroduktionsanställning.

Yrkesintroduktion. Industrigemensamma exempel på utbildnings- och handledningsplaner under yrkesintroduktionsanställning. Yrkesintroduktion Industrigemensamma exempel på utbildnings- och handledningsplaner under yrkesintroduktionsanställning. Yrkesintroduktion Industrigemensamma exempel på utbildnings- och handledningsplaner

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft -en behovsanalys 2009-2021 En undersökning genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd. Stockholm i September 2009 www.utbildningsnamnden.se Innehållsförteckning

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan

Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Rätt kompetens i rätt tid! Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens och anordnarnas ansvar att beskriva efterfrågan Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet att bedöma

Läs mer

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Yrkesutbildning för bättre matchning. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Yrkesutbildning för bättre matchning Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Valfrågan i fokus Arbeta en Arbete en Arbeta en en Arbete en Arbeta en Arbete en Arbete Arbeta Arbete Arbete en Arbete

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Föreningen VO-College

Föreningen VO-College Föreningen VO-College Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvalitén på utbildningar och verksamheter inom vård och omsorg.

Läs mer

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen

Läs mer

Information om LIA. lärande i arbete vid Trädgårdsakademin

Information om LIA. lärande i arbete vid Trädgårdsakademin Information om LIA lärande i arbete vid Trädgårdsakademin 1 Innehåll Vad är LIA? 3 Fördelar med att ta emot en student på LIA 4 Försäkring 4 Handledarens ansvar under LIA 4 Studentens ansvar under LIA

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 31 mars 2015 Avser perioden 2014-12-29 2015-01-31 Sida: 2 av 16 Sida: 3 av 16 Dnr: Af-2014/016118 Datum: 31 mars 2015 Regeringen beslutade den 9 januari 2014 att

Läs mer

REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2014

REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2014 REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2014 Nästan hälften av företagen har rekryterat Den positiva trenden håller i sig. Under det senaste året har 45 procent av företagen rekryterat lastbilsförare. Andelen

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Till handledare vid företaget. Tack för att du har möjlighet att handleda vår studerande. vid LÄRANDE I ARBETE (LIA) vecka - År:

Till handledare vid företaget. Tack för att du har möjlighet att handleda vår studerande. vid LÄRANDE I ARBETE (LIA) vecka - År: Till handledare vid företaget Tack för att du har möjlighet att handleda vår studerande vid LÄRANDE I ARBETE (LIA) vecka - År: Målsättningen är att den studerande ska vara hos er 40 tim/vecka och följa

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Lärlingsutbildning i Vård och omsorgsprogrammet. Goda exempel. från Luleå

Lärlingsutbildning i Vård och omsorgsprogrammet. Goda exempel. från Luleå Lärlingsutbildning i Vård och omsorgsprogrammet Goda exempel från Luleå Artur Nilsson, lärlingselev i årskurs 3 berättar Lärlingar i hela Sverige 9 398 lärlingar (hösten 2016) varav 877 studerar inom VO-programmet

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2016

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2016 Innehåll Arbetsförmedlingens Återrapportering 2016 Pilotprojekt med branschanpassad yrkesutbildning för ungdomar i 1 juni 2016 Avser februari 2013-april 2016 1 Innehåll Arbetsförmedlingen Författare: Sofie

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post Lokalt VO-College Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon 0707437430 E-post kerstin.persson@sydgym.se Styrgruppens ordförande Kristina Privér

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan

Svenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016 8 juni 2016 Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016 Sammanfattning I samband med ansökningsprocessen för höstens praktikperiod 2016 har IVA-Tekniksprånget genomfört en målgruppsundersökning hos de personer

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Handbok för handledare på LIA

Handbok för handledare på LIA Handbok för handledare på LIA Välkommen som handledare! Du är som handledare en mycket viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du är inte bara den studerandes stöd

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Ingmar Steinbruck ingmar.steinbruck@sll.se 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Utbildning och kompetensförsörjning

Ingmar Steinbruck ingmar.steinbruck@sll.se 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Utbildning och kompetensförsörjning 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Utbildning och kompetensförsörjning Handläggare E-post Ingmar Steinbruck ingmar.steinbruck@sll.se Riktlinjer för arbetsplatsförlagt lärande,

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017 Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna Resultat Uppdragsgivare Regler Information Beteende

Läs mer

Reviderat Cirkulär 14-024

Reviderat Cirkulär 14-024 Reviderat Cirkulär 14-024 2014-06-27 Arbetsmarknad och Juridik Revidering cirkulär 14-024: Ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar Detta är en revidering av cirkulär 14-024 (2014-05-15). Sedan det

Läs mer

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan.

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan. Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan Kvalitet i LIA studerande Växlingen mellan skolbaserad undervisningen och LIA är styrkan. Att anordnare och handledare talar med varandra. Kunnig, engagerad och tillgänglig

Läs mer

Kompetens- kartläggning av. svetsare

Kompetens- kartläggning av. svetsare Kompetens- kartläggning av svetsare Innehåll 3 Förord 4 En grundlig undersökning 6 Arbetslivskontakter vid fördjupad kartläggning 8 Fördjupad kartläggning steg för steg 11 Blanketter och länkar SVEMEK

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Kompetens- och rekryteringsbehov 2015 Stort rekryteringsbehov i motorbranschen 5 000 nyanställningar under tre år Kompetenskrav nu och i framtiden TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Om rapporten

Läs mer

Riktlinjer för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA

Riktlinjer för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och utbildning Handläggare E-post Mary Folkesson mary.c.folkesson@sll.se Riktlinjer för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA för

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Ge oss lärare mer tid En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Undersökning... 7 Yrkeslärarnas

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Instruktion Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet Läsåret 2015/2016 INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Paloma in Sweden AB FÖRETAGSPRESENTATION

Paloma in Sweden AB FÖRETAGSPRESENTATION FÖRETAGSPRESENTATION Bästa jobbet Tävlingen om Dalarnas mest attraktiva arbetsplats Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft ökar och är en aktuell utmaning. Inom Falun Borlänge regionen AB arbetar vi

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre Du och din lön eller hur du kan göra din lönedialog bättre STs lönepolitik Din lön ska vara saklig Ju högre krav som ställs på ditt jobb och skickligare du är desto mer ska du tjäna Osakliga löneskillnader

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG Teknikcollege 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) Teknikcollege Strömsund invigdes hösten 2008 Teknikcollege Mitt TC-Mitt Hjalmar Strömerskolan Strömsund Teknikprogrammet

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd Elektriska Installatörsorganisationen Elteknikbranschen i gymnasieskolan Arbeta i programråd Tips och idéer från Elektriska Installatörsorganisationen EIO 2015-02-23 Elektriska Installatörsorganisationen

Läs mer