Forum för internationalisering,

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Ahlstrand Anders Clarhäll Minnesanteckningar MINNESANTECKNINGAR Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Forum för internationalisering, Deltagare Henrik Strömberg Croné, CSN Oscar Berger, Justitiedepartementet Erik Jönsson, Justitiedepartementet Markus Filipsson, Migrationsverket Patrik Pettersson, Migrationsverket Patrik Henriksson, SFS Caroline Sundberg, SFS Teresa Soop, Sida Hans Pohl, STINT Cilla Häggkvist, SUHF/Uppsala universitet Jenny Ljung, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Anna Lundh, Universitetskanslersämbetet Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Jari Rusanen, Universitets- och högskolerådet Susanne Wadsborn-Taube, Universitets- och högskolerådet Kamilla Lindström, Utrikesdepartementet Gäster Therese Rantakokko, International Science Programme, Uppsala universitet Dag Stenvoll, Senter for internasjonalisering av utdanning, SIU, Norge Margrete Søvik, Senter for internasjonalisering av utdanning, SIU, Norge Catarina Silveuira, praktikant, Sida Per Nilsson, SUHF/Umeå universitet Marie Kahlroth, Universitetskanslersämbetet Mats Embertsén, Universitets- och högskolerådet Andreas Sandberg, Universitets- och högskolerådet Sida 1 (7)

2 Inledning och presentationsrunda Tuula hälsar välkommen och alla deltagare presenterar sig. Med på mötet finns några nya ordinarie representanter och flera gäster. Kartläggning av studieavgifter - regeringsuppdrag Marie Kahlroth, UKÄ Regeringsuppdrag om kartläggning av studieavgifter rapporterade UKÄ till regeringen 20 januari. Även om det inte var uppenbart när UKÄ fick uppdraget, blev det så småningom klart att kartläggningen skulle utgöra basinformation till kommande utredning om internationalisering. Uppdraget har UKÄ genomfört i nära samarbete med UHR. För att kunna svara på uppdragets frågor har arbetsgruppen använt data från UKÄ (intäkter av studieavgifter, antal betalande med stipendier), SCB (uppgifter om sökande och antagna, samt studentmobilitet), SI (stipendier), STINT (utbildning på engelska) och UHR (studieavgifter och stipendier, samt rekryteringsprocessen). Flera av uppdragets frågor kunde dock bara besvaras med uppgifter från lärosätena som samlades in via en enkät. Alla 38 lärosäten som har eller har haft avgiftsskyldiga studenter besvarade enkäten. Studieavgifternas storlek: De flesta lärosäten uppger i enkäten att de vid prissättningen strävar efter full kostnadstäckning och att de utgår från de nationella ersättningsbelopp lärosätena får för avgiftsbefriade studenter. Sedan lägger lärosätet på ett tillägg för att täcka merkostnader antingen i form av ett fast belopp eller i en procentandel av ersättningsbeloppen. I praktiken visar det sig dock att flera lärosäten vid prissättningen även tar hänsyn till storleken på avgifterna för jämförbara utbildningar vid andra lärosäten i Sverige eller i andra länder. I genomsnitt kostar en svensk högskoleutbildning kr/läsår att jämföra med kr som är genomsnittet för de statliga ersättningsbeloppen. Avgiftsökningen sedan studieavgiftsreformen 2011 har varit marginell. På frågan om vilka kostnader som lärosätet täcker med intäkterna från studieavgifterna svarar lärosäten ganska lika. Avgiften täcker studieadministration och studievägledning, ekonomisk administration, marknadsföring och rekrytering, mottagande och service. Några lärosäten inkluderar också avsättningar för stipendier i avgifterna. Enligt studieavgiftsförordningen (Svensk författningssamling 2010:543) får lärosätena återbetala studieavgiften om särskilda skäl föreligger. Avsaknaden av förtydligande om vad som utgör särskilda skäl gör att lärosätena gör olika tolkningar om när de förväntas återbetala studieavgifter. Många har också satt upp egna regler (som t ex tidsgräns för ansökan om återbetalning) som egentligen inte har stöd i förordningen. I rapporten påpekar UKÄ att det finns ett stort behov av att reglerna om återbetalning av studieavgifter behöver förtydligas. I samband med införandet av studieavgifter inrättades två statliga stipendieprogram, som administreras av Svenska institutet respektive UHR. Flera lärosäten har också byggt upp egna stipendier. Hösten 2015 hade 38 procent av de studieavgiftsskyldiga studenter stipendium för hela eller del av studieavgiften. Stipendierna från Svenska institutet täcker både hela studieavgiften och levnadsomkostnader och är helt avsedda för studenter från Sveriges långsiktiga samarbetsländer, konflikt- och Sida 2 (7)

3 postkonfliktländer och övriga OECD/DAC länder. Även om UHR-stipendierna (som enbart får användas för studieavgifter) inte har sådana specifikationer, så används de till 90 % (hösten 2015) till studenter från samma länder som ovan. Utbildningsutbudet har förändrats sedan studieavgifternas införande så att programutbudet kontinuerligt ökat i de internationella ansökningsomgångarna, samtidigt som kurserna blivit färre. Andelen utbildningar som ges på engelska har ökat. Kartläggningen har även studerat huruvida studieavgifter påverkat rekryteringen till forskarutbildningen. Trots att forskarutbildningen är avgiftsfri, så har studieavgiftsreformen sannolikt haft en negativ inverkan på rekryteringen till forskarnivå. Eftersom internationella studenter på avancerad nivå är färre har rekryteringsbasen sannolikt minskat något. Detta syns också i och med att antalet doktorandnybörjare från länder utanför EU/EES har minskat. Aktuell debatt i Norge om studieavgifter Margrete Søvik, SIU, Norge Utomeuropeiska studenter i Norge betalar inte studieavgifter, men nu pågår en politisk diskussion om att möjligen införa avgifter blev frågan aktuell efter ett regeringsförslag om att minska lärosätenas statsanslag för utbildning, vilket de enligt förslaget skulle kunna ta igen genom avgifter från studenter. Förslaget blev inte verklighet 2014, men nu är frågan uppe på den politiska dagordningen igen. Diskussionen liknar mycket den svenska för knappt tio år sedan: norsk utbildning ska konkurrera med kvalitet istället för pris och gratis utbildning för utomeuropeiska studenter blir alltför kostsamt. Många röster hörs också om nackdelar med införande av avgifter. Studentorganisationerna påpekat att om norska högskola ska lyckas med sina internationaliseringssträvanden, så är inflödet av internationella studenter viktigt. Att utbildning ska vara gratis är en grundläggande princip. Andra ifrågasätter om avgifterna är ekonomiskt försvarbara. Det är trots allt relativt få studenter det handlar om och införandet kommer också innebära ökade utgifter till att administrera systemet, bygga upp stipendielösningar och marknadsföring. Cilla påpekar att införandet av studieavgifter i Sverige ökat lärosätenas administration, och därmed kostnader. Det är inte bara administrationen av de avgiftsskyldiga studenterna som tillkommit. Alla studenter måste numera avgiftsprövas, vilket gör att administrationen totalt, inte bara kring antagning, ökat. Internasjonal studentutveksling - hvordan og hvorfor? Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU) Dag Stenvoll, SIU, Norge Idag läser 6 procent av de norska studenterna hela sin utbildning utomlands. 14 % läser del av sin utbildning utomlands. Utresande utbytesstudenter ökade fram till 2012, men ökningen har sedan dessa avstannat. Rapporten Internasjonal studentutveksling - hvordan og hvorfor? Bygger på intervjuer med 181 studieprogramsansvariga vid 13 norska lärosäten (8 universitet, 5 högskolor). Sida 3 (7)

4 De flesta av de studieprogramsansvariga var övertygade om att internationella utbytesstudier är viktiga för studentens utveckling, men förvånande nog vara det så många som en tredjedel som ansåg att utbytesstudier minskar inhämtandet av kunskaper och färdigheter. Ungefär en fjärdedel av de studieprogramsansvariga var nöjda med antalet utresande utbytesstudenter vid den egna institutionen. Värt att notera är att den här uppfattningen inte var relaterad till andelen utbytesstudenter studieprogramsansvariga på institutioner med hög andel utbytesstudenter var inte mer nöjda än de på intuitioner med låg andel. Ungefär en tredjedel av de studieprogramsansvariga uppmanar studenterna till utbytesstudier. Där fanns också en stor mellangrupp som tycker att utlandsstudier är bra, men att de inte speciellt uppmuntrar studenterna att söka sig utomlands. När de studieprogramsansvariga får frågor om hinder för utbyte svarar många att studenterna helt enkelt inte vill åka. Det ka också var svårt att få till bra möjligheter när utbildningens studieplan är högst specificerad, som den är på många yrkesprogram. Vissa ämnen har en mer internationell prägel än andra, vilket ofta verkar beror på om det finns internationella forskningskontakter. Om lärarna har internationella kontakter i sin forskning så underlättar det studentutbyte. Utbyte bör bli en naturlig del av utbildningen. Studenter påpekar ofta de personliga erfarenheterna framför de ämnesmässiga. Ett tydligt resultat av studien är att de som lyckas med hög andel utresande utbytesstudenter ofta har bra samarbete mellan ämnesansvariga lärare och rådgivande/administrativ personal. Migrationsärenden för studenter på forskarutbildning Uppföljning från möte Cilla Häggkvist, UU och SUHF Patrik Pettersson, Migrationsverket Vid förra mötet med Forum för internationalisering väcktes frågan om det skulle vara möjligt att anta studenter på del av forskarutbildningen, möjligen genom att skapa enstaka kurser på forskarutbildningsnivå. Det skulle i såna fall underlätta uppehållstillstånd för internationella doktorander som annars inte är antagna på forskarutbildning i Sverige. Frågan rör emellertid inte bara internationella studenter, utan skulle kunna vara en möjlighet för fler. Cilla har tagit upp frågan med jurister och SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor. Det verkar tyvärr inte vara förenligt med nuvarande skrivning ar i Högskoleförordningen, men det är en god idé tycker många. SUHF kommer ha ett möte kring forskarutbildning där frågan ska tas upp bland flera andra frågor. Patrik Pettersson berättade om nya rutiner för tillståndstider för studenter på forskarutbildning. Eftersom nästan alla förlängningsansökningar om uppehållstillstånd redan idag beviljas, skulle det vara möjligt att bevilja längre tillstånd i taget. Två år har Migrationsverket ansett vara en bra kompromiss mellan förenklad handläggning och myndighetens kontrollansvar. Möjligen kan det i framtiden bli fråga om att förlänga tillståndstider även för andra studentgrupper. Sida 4 (7)

5 Även doktorander som visats växelvis i Sverige och sitt hemland (sandwichdoktorander) kan få uppehållstillstånd sammanhängande i två år. Det krävs dock att doktoranden vistas minst halva sammanlagda tiden i Sverige och att han eller hon inte vid något tillfälle planerar att var utanför Sverige mer än 6 månader i sträck. Myndighetssamarbete om bedömning av internationella studenter Markus Filipsson, Migrationsverket Andreas Sandberg, UHR Grunden för att få uppehållstillstånd för studier är att man har studieavsikt. Om Migrationsverket vid handläggningen av en ansökan om uppehållstillstånd fattar misstanke om att studieavsikt inte föreligger, kallas den sökande på utredning vid svensk utlandsmyndighet. Antalet utredningar har ökat eftersom Migrationsverket blivit mer uppmärksamma på de signaler som kan finnas ansökan. Det har bidragit till att väntetiderna på uppehållstillstånd ökade kraftigt under andra halvan av Migrationsverket försöker minska väntetiderna genom att förbättra handläggningsordningen och göra ett mer begränsat frågebatteri som ska användas vid utredningarna. Vidare arbetar Migrationsverket med att förbättra insamlingen av data angående vilka kurser och lärosäten som är överrepresenterade i ansökningar som får avslag med hänvisning till bristande studieavsikt. Ett syfte är att ge bättre prognoser till utlandsmyndigheterna. En del i arbetet innefattar också samordning mellan Svenska institutet, Migrationsverket, SUHF, UHR, samt löpande möten med utrikesdepartementet. Andreas Sandberg poängterar att den antagningsprocess som görs av UHR i samarbete med lärosäten kan bli bättre på att identifiera sökande med förfalskade kvalifikationer. Att förbättra processerna är komplext men tack vare gott samarbete myndigheterna emellan går det framåt. Kamilla Lindström frågar om man skulle kunna upprätta en lista över säkra länder där den här typen av problem sällan finns. Markus svarar att han är osäker, men att han ska ta med sig frågan. Nytt från SUHF:s expertgrupp för internationalisering Per Nilsson, UmU och SUHF Under 2016 har expertgruppen anordnat två tematiska workshop, varav en om etiska dilemman och en om rekryteringsagenter. Expertgruppen har annars arbetat med ett förslag till nytt stipendieprogram, vilket också var tema för ett seminarium i Almedalen. Lärosätenas utlandsetablering har varit en annan större fråga som senare presenterads på SUHF:s förbundsförsamling. Gruppen jobbar vidare med dessa frågor. Inför 2017 är planen att gruppen ska ta fram nya rekommendationer kring avgiftsstudenter och en uppförandekod för användning av rekryteringsagenter. Uppföljning av nya bestämmelser avseende studiemedel för utlandsstudier regeringsuppdrag till CSN Henrik Strömberg Croné, CSN Sida 5 (7)

6 2015 infördes nya regler för studiemedel i samband med utlandsstudier. I regleringsbrevet för 2017 har CSN fått i uppdrag att analyser effekterna av reformen. I de nya reglerna ingick en mer flexibel användning av lånen, enhetliga studiemedelsbelopp, nytt merkostnadslån för studieavgifter, utvidgade möjligheter att läsa europeiska språk utanför Europa och månadsvisa utbetalningar. En annan förändring är att språkkurser numera klassas som gymnasiala. CSN ska se på förändringar i lånebeteenden och om det finns ökad risk för bedrägeri. Preliminärt verkar reformen haft begränsad effekt på vilka lärosäten studenterna söker sig till. Detta trots att en av ambitionerna med reformen var att öka möjligheten att välja dyra prestigeutbildningar utomlands. Vad gäller risken för bidragsbrott verkar det vara betydligt vanligare med oriktiga uppgifter i samband med språkstudier. 60 procent av de uppdagade bidragsbrotten gäller språkstudier. Förmodligen beror det på att det ställs lägre krav för antagning till språkstudier och att antagningsförfarandet är enklare. Utredningen ska baseras på CSN:s egen statistik och på en enkät till studenter. Uppdraget redovisas till regeringen 30 november Nytt uppdrag för Forum för internationalisering i UHR:s regleringsbrev Tuula Kuosmanen och Susanne Wadsborn-Taube berättar om ny formulering i UHR:s regleringsbrev där Forum för internationalisering ska främja en tydlig och samordnad webbaserad information riktad till utländska studenter och potentiella studenter. Inom UHR:s organisation är det Avdelningen för antagning och studentstöd som närmast är ansvarig för information till utländska sökande till svensk högskola. Därför är det också naturligt att den avdelningen tar på sig att forma det myndighetssamarbete som krävs för att lösa uppgiften. Susanne kallar samman representanter från UHR, Svenska institutet, SUHF och Migrationsverket för att planera. Frågan om samordnad webbinformation kommer tas upp på nästkommande möten med Forum under året. Analys av konsekvenser av Storbritanniens utträde ur EU uppdrag i UHRs regleringsbrev Mats Embertsén, UHR I regleringsbrevet för 2017 har UHR fått ett uppdrag att analysera ett framtida Brexits potentiella konsekvenserna på samarbeten inom utbildnings- och ungdomsområdet. Särskilt lyfts fram att konsekvenser för studieavgifter och studiestöd ska analyseras i samråd med Centrala studiestödsnämnden. Uppdraget innefattar även frågor med koppling till det ungdomspolitiska området och därför ska även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor medverka i uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj Även Vetenskapsrådet och VINNOVA har fått ett uppdrag att tillsammans analyser konsekvenserna av Brexit på forskningssamarbeten. Mats Embertsén som är projektledare på UHR har varit i kontakt med VR och VINNOVA och eventuellt ska flera av myndigheterna som är berörda av regeringsuppdragen om Brexit anordna ett gemensamt seminarium senare i vår. Sida 6 (7)

7 Anna Lundh uppmanar de som kommer jobba med uppdraget att tänka brett och även försöka få med perspektiv utanför högskolesektorn. Metoder för omvärldsanalys kan vara ett sätt att ta sig an uppdraget. Monika Wirkkala påpekar att det kan var värt att även betona möjligheterna för Sverige som Brexit kan erbjuda. Det är inte omöjligt att Sverige kan locka studenter som annars skulle åka till Storbritannien. Henrik berättade att CSN redan har börjat titta på frågan om studieavgifter för svenska studenter i Storbritannien. De som antas till studier hösten 2017 kommer inte drabbas av höjda avgifter även om Storbritannien träder ur EU innan de avslutat sina studier. Mats kommer återrapportera uppdraget vid nästa möte med Forum 10 maj. Övriga frågor Hans Pohl informerade om att STINT öppnat en utlysning på temat nyanlända flyktingar. En miljon kronor finns att fördela. Utlysningen stänger i slutet av mars. Avslutning Mötet avslutades med en påminnelse om näta möte som är 10 maj Sida 7 (7)