Forum för internationalisering,

Transkript

1 Minnesanteckningar Forum för internationalisering, Deltagare: Eva Rummel, CSN Henrik Strömberg Croné, CSN Lars Holberg, Linköpings universitet/suhf Sven Bergqvist, Migrationsverket Charlotte Rydberg, Migrationsverket Åsa Hansson, SFS Samantha Hyler, SFS Linda Gerén, SUHF Marianne Granfelt, SUHF Niklas Tranaeus, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Martin Wikström, Tillväxtanalys Kristina Lindberg, UD Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Gunnar Enequist, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Albin Gaunt, Utbildningsdepartementet Jenny Furusvärd, Utbildningsdepartementet Gäster: Ewa Polano, Ambassaden i Doha, Qatar (via länk) Rebecka Herdevall, Universitets- och högskolerådet Therese Lindström, Universitets- och högskolerådet Kay Svensson, Uppsala universitet Cilla Häggkvist, Uppsala universitet/suhf Inledning Tuula Kuosmanen hälsade välkommen. Då några deltog i Forum för första gången gjordes en presentationsrunda. Agendan justerades genom att punkten Förtydligande av tidigare mötesanteckningar om Kammarkollegiets försäkringar för internationella studenter flyttades till slutet av mötet. Samarbete mellan lärosätena och UD/Utlandsmyndigheterna Syftet med punkten var att diskutera vilka roller UD och Sida 1 (14)

2 utlandsmyndigheterna kan ha i förhållande till högskolesektorn samt vilka möjligheter som finns till ökad samverkan med sektorn. Lärosätenas roll i tjänsteexporten Anders Ahlstrand föredrog punkten och inledde med att ge några exempel på i vilka sammanhang universitet och högskolor kan spela en roll i utlandsmyndigheternas främjandearbete. Ett utvecklat samarbete mellan lärosäten och utlandmyndigheterna skulle kunna främja såväl lärosätenas internationaliseringssträvanden som utlandsmyndigheternas exportfrämjande åtgärder. Lärosätenas roll i tjänsteexporten kan gälla mycket mer än att bara rekrytering. Anders fortsatte med att referera till några internationella rapporter om vilka samhällsekonomiska effekter som genereras genom rekrytering av internationella studenter. Intresset för att beräkna denna typ av effekter beror på det faktum att antalet studenter som studerar utanför det egna landet stadigt ökar. Enligt siffror från OECD ökade antalet från 1,3 miljoner 1990 till 4,1 miljoner År 2015 beräknas antalet vara uppe i 4,3 miljoner studenter. Beräkningarna av de samhällsekonomiska effekterna har främst gällt inresande studenter. De är gjorda med olika metoder och med olika utgångspunker vilket gör dem svåra att jämföra. Gemensamt för de beräkningar som forumsekretariatet har studerat är dock att de visar att rekrytering av utländska studenter ger samhällsekonomiska vinster. Forumsekretariatet har studerat beräkningar av ekonomiska effekter av inresande studenter som har gjorts bl.a. i Nederländerna, Tyskland och Danmark (se PP-presentation för länkar till rapporterna). Några slutsatser från studierna är följande: I den nederländska rapporten konstateras att det lönar det sig ekonomiskt att ta emot internationella studenter även om endast 2,5 procent av studenterna stannar efter examen. I den tyska rapporten redogörs det för beräkningar gällande flera länder. För Tysklands del beräknar man att om 20 procent av de studenter som kommit till Tyskland för att studera skulle stanna i landet 7,4 år för att arbeta efter examen lönar det sig samhällsekonomiskt. Om 30 procent stannar och arbetar efter examen lönar det sig efter 5 år. De danska beräkningarna utifrån nuvarande antal internationella studenter visar positiva effekter på de offentliga finanserna på mellan 360 och 790 miljoner danska kronor per år. Sida 2 (14)

3 När det gäller andelen internationella studenter som stannar i Sverige efter sina studier är underlaget svagt. Migrationsverket har uppgifter om antal som ändrar status på sitt uppehållstillstånd från studier till arbete. Att inte alla internationella studenter har personnummer gör det svårt att följa dem, t.ex. genom de studieadministrativa systemen. Se också PP-presentation Utlandsmyndigheterans engagemang aktuella behov för bl.a. UHR:s kontaktseminarier och lärosätenas samarbetsprojekt Mycket av UHR:s internationella verksamhet är inriktad på Europa där myndigheten har goda kontakter. Men UHR har även flera program som stödjer samarbeten med länder utanför Europa, där liknande kontaktnät ofta saknas. Myndigheten har därför särskilt intresse av att öka samarbetet med utlandsmyndigheterna i dessa länder. Therese Lindström, Avdelningen för internationellt samarbete, redogjorde för UHR:s program som riktar sig till länder utanför Europa. Hon inledde med att beskriva det största Sida-finansierade programmet, Linnaeus-Palme, med en budget på ca 50 miljoner årligen. Programmet finansierar ömsesidigt utbyte av lärare och studenter med lärosäten i utvecklingsländer. För närvarande finns det samarbeten i ett 60-tal länder. Antalet personer som deltar i utbytet inom programmet är stort. Årligen kommer det ca 300 studenter och lika många lärare till Sverige. Ungefär samma antal studenter och lärare åker från Sverige årligen. Andra program som UHR administrerar är Minor Field Studies, Sidas resestipendier, ASEM-DUO (Asia-Europe Meeting) och Stipendier till avgiftsskyldiga studenter. Utöver dessa program ansvarar UHR också för programdelar inom Erasmus+ som avser samarbete och utbyte med länder utanför Europa. Therese berättade att UHR har begränsad kontakt med utlandsmyndigheterna idag. Exempel på kontakter är att handläggarna för Linnaeus-Palme besöker pågående projekt kontinuerligt och i samband med dessa besök har viss kontakt med utlandsmyndigheterna. UHR brukar också uppmana lärosätena att informera berörda ambassader när stipendiater är på väg till landet. Therese konstaterade att informationsutbytet skulle kunna vara större än det är idag, t.ex. skulle UHR kunna förse ambassaderna med information om vilka samarbeten som har fått finansiering genom myndighetens program. Det skulle ge ambassaderna förutsättningar att använda redan upparbetade kontakter mellan lärosätena i sitt främjandearbete. Kanske skulle också informationen i någon mån kunna underlätta ambassadernas arbete med viseringar. UHR ska undersöka om Sida 3 (14)

4 informationen kan spridas bättre än idag, kanske via Svenska institutets informationskanaler till utlandsmyndigheterna. Frågan om i vilken omfattning universitet och högskolor informerar ambassaderna när studenter och personal är på väg diskuterades. Lars Holberg menade att lärosätena troligen inte har som rutin att kontakta respektive utlandsmyndighet när enskilda individer åker till landet, men att de gör det när det är fråga om t.ex. en delegationsresa. Martin Wikström påtalade att lärosätena skulle kunna stärka kontakten med Tillväxtanalys. Tillväxtanalys har en kontinuerlig omvärldsbevakning och har kontor i fem länder utanför Sverige. Lärosätena är välkomna att vända sig till dem och till deras utlandskontor. Det går även att prenumerera på nyhetsbrev från Tillväxanalys. Kay Svensson berättade att Uppsala universitet har en person på plats i Vietnam på försök i två år. Syftet med satsningen är att stimulera till ökat samarbete mellan det egna universitetet och lärosäten i Vietnam, men också att rekrytera studenter. Vietnam finansierar ett stipendieprogram för att sända ut studenter och Uppsala universitet satsar på att rekrytera studenter som kan finansiera sina studier genom detta program. Kay berättade också att den svenska ambassaden har varit till stor hjälp och det har varit viktigt att ha det stödet. Men även med gott stöd av ambassaden är det många praktiska frågor man måste hantera menade Kay. Rebecka Herdevall redogjorde för de kontakseminarier som UHR har arrangerat med syfte att skapa nya kontakter för svenska lärosäten i utomeuropeiska länder. Det gäller särskilt länder där det finns få samarbeten med svenska lärosäten. Sedan 2010 har myndigheten genomfört kontaktseminarier i Syrien, Kirgizistan, Uzbekistan, Armenien, Georgien, Albanien, Bosnien & Hercegovina, Algeriet och Marocko. Detta är länder i EU:s närområde där det finns upparbetade kontakter med lokala myndigheter. På kontaktseminarierna har det varit mellan 9 och 18 svenska lärosäten representerade och mellan 10 och 40 lärosäten från landet och/eller regionen där seminarierna har hållits. Resultaten av kontaktseminarierna är goda. Enkäter till deltagarna har visat att kontaktseminarierna har lett till fortsatta kontakter och att de också har resulterat i konkreta samarbetsprojekt. UHR har i varierande utsträckning varit i kontakt med utlandsmyndigheterna inför och under kontaktseminarierna. Kontakten har i de flesta fall fungerat bra men omfattningen av stödet har varierat Sida 4 (14)

5 från land till land. I Marocko t.ex. fungerade samarbetet väl och ambassaden gav gott stöd under seminariet och i samband med förberedelserna. Innan seminariet träffade ambassadören, Anna Hammargren, de svenska deltagarna. Hon höll också ett välkomsttal under seminariet och anordnade en middag på residenset för alla deltagare med speciellt inbjudna marockanska gäster, bl.a. utbildningsministern. Marianne Granfelt frågade hur UHR väljer ut länder där kontaktseminarier ska hållas. Tar UHR några kontakter med lärosätena inför dessa beslut? Rebecka svarade att UHR i samråd med en referensgrupp bestående av representanter från lärosäten väljer ut länder där svenska samarbeten är sällsynta. Kristina Lindberg frågade varifrån stipendiemedlen till de nämnda programmen kommer från och om det är fråga om ett ömsesidigt utbyte. Therese Lindström svarade att det dels rör sig om EUfinansierade program, dels om program som finansieras av Sida. Flera av programmen bygger på ömsesidigt utbyte av både studenter och lärare, t.ex. Linnaeus-Palme som finansieras av Sida. Nästa år kommer UHR att arrangera ett kontaktseminarium utanför det europeiska närområdet, troligen i Sydamerika. Eftersom UHR inte har upparbetade kontakter med lokala myndigheter eller organisationer i denna världsdel hoppas UHR på samarbete med utlandsmyndigheterna. På frågan om UHR återkopplar till ambassaderna efter besöken svarade Rebecka att det inte har gjorts på ett systematiskt vis, men att det bör kunna ske i fortsättningen. Se också PP-presentation Ambassadernas engagemang ett konkret exempel Forums sekretariat hade bjudit in Ewa Polano, ambassadör i Qatar, till en intervju via Adobe Connect. Anders Ahlstrand (AA): Vilken roll ser du att universitet och högskolor kan ha i exportfrämjande insatser? Ewa Polano: Sverige är världsberömt för innovation. För att ytterligare stärka det budskapet behövs universitet och högskolor. När ambassaderna ska främja de svenska företagens export är det mycket bra att tillföra det positiva värde som lärosätena står för. Det förstärker bilden av Sverige som ett kunskapssamhälle. Våra företag Sida 5 (14)

6 älskar att få uppträda med forskare! Här i Quatar är mitt mål att få till stånd ett Innovations- och forskningscentrum i Doha i samarbete med landets myndigheter. Här kan svenska universitet och högskolor spela en avgörande roll. AA: Vad kan ambassaderna göra för universitet och högskolor i deras strävan att etablera samarbeten och att rekrytera studenter? Ewa Polano: Jag beundrar det arbete som görs på ambassaden i Sydkorea. Att ha en anställd på plats för utbildningsfrågor är rätt väg att gå! Ambassaderna behövs i marknadsföringen av svensk högre utbildning, men då behövs också resurser. Fler personer skulle behöva placeras ut på ambassaderna runt om i världen. Så gör andra länder. Nederländerna t.ex. har en person i Indonesien som arbetar särskilt med utbildningsfrågor. AA: Personer placerade på ambassaderna låter som en bra idé, men om vi saknar resurser till detta hur skulle vi då kunna samarbeta kring utbildningsfrågor? Kan vi t.ex. förbättra kontaktvägarna mellan lärosätena och ambassaderna? Ewa Polano: Vi behöver jobba mycket med sociala medier. Och vi ska ha bra länkar på våra webbsidor. Men det är också viktigt att identifiera alumner från svenska högskolor. De är mycket användbara och hjälper gärna till i marknadsföringen. Kanske kan man finansiera resor för dem i regionen. AA: Hur mycket vet utlandsmyndigheterna egentligen om de samarbeten som pågår mellan lärosäten i Sverige och lärosäten i deras länder? Ewa Polano: Vi på ambassaderna lever nog i tron att samarbeten mellan lärosäten lever sitt eget liv. Man skulle nog behöva kartlägga detta när man kommer som ny på ambassaden, men det kräver mycket arbete. Mer information vore bra för att hitta uppgifter om vilka samarbeten som pågår. Kan det komma genom något nätverk, t.ex. mellan högskolornas internationella chefer? AA: Har ambassaderna information om lokala stipendieprogram i respektive land? Kan ni i så fall hjälpa till så att informationen om dessa når ut till svenska lärosäten? Ewa Polano: Det är en resursfråga förstås. Det är svårt att hinna med extra uppgifter. Mässor förekommer i många länder och där brukar vi försöka vara på plats. På dessa får man mycket information. En annan Sida 6 (14)

7 möjlighet för lärosätena är att använda ländernas ambassader i Stockholm mer aktivt. De skulle kunna uppvaktas! Många länder har stipendiefonder. I Qatar finns det stora fonder för bl.a. stipendier till utresande studenter. AA: Vi ska nu försöka hinna med en kort diskussion om hur en utvecklad samverkan mellan utlandsmyndigheterna, UD och högskolesektorn skulle kunna se ut Kay Svensson: De personliga mötena är mycket viktiga! Skulle det vara möjligt att arrangera seminarier med ambassadörer och deltagare från lärosätena i något sammanhang? Ewa Polano: Jag tycker att det skulle vara möjligt för högskolorna att vara med under ambassadörernas årliga möte i Stockholm. Ta kontakt med UD:s expeditionschef Fredrik Jörgensen! Det borde också kunna arrangeras regionala möten mellan ambassader och lärosäten. Exempelvis arrangeras det inom kort ett möte i Adu Dhabi för ambassaderna i MENA-regionen. De som vill delta i det mötet bör ta kontakt med chefen för UD-MENA, Robert Rydberg. Jag tycker att Sverige generellt sett behöver bli bättre på internationalisering. För närvarande är det några få företag som står för den internationella etableringen och dessutom på traditionella marknader. Detta behöver breddas med nya aktörer och nya marknader. AA: Vi behöver nu avrunda intervjun. Ett stort tack till dig Ewa det märks tydligt att du är mycket engagerad i dessa frågor! Innan samtalet med Ewa Polano avslutades framförde hon att man gärna får kontakta henne om samarbete i Qatar. Diskussionen fortsatte med att Kristina Lindberg uttryckte sin glädje över att höra hur Ewa Polano har arbetat med dessa frågor. UD har som mål att nå ut till nya målgrupper. Att främja innovation är också prioriterat. Kristina uppskattade att Ewa tog upp de regionala mötena. Det kan vara svårt att slå sig in på augustimötena med ambassadörerna då det är många som vill delta och då kan regionsala möten vara en annan väg att gå. För att vara med i de regionala mötena ska man kontakta de regionala cheferna på UD. Kristina kan bistå med kontaktuppgifter. På en fråga från Gunnar Enequist om hur möjligheterna till lärosätesrepresentation på samrådsmöten med ambassaderna kan hanteras, åtog sig SDS/SUHF att ta tag i detta. Sida 7 (14)

8 En annan möjlighet till kontakter med ambassaderna är främjandedagarna som sammankallas vartannat år. Vid dessa möten närvarar den personal på ambassaderna som arbetar med främjandefrågor. Det är nog lättare att komma in på dessa mötet än i ambassadörernas möten i augusti i Stockholm. Lars Holberg understödde Ewas förslag om att ha särskilda utbildningsattachéer vid ambassaderna. Utan den funktionen kan det vara svårt att få kontinuitet i verksamheten. Nu tycks mycket av verksamheten kring utbildningsfrågor på ambassaderna vara beroende av eldsjälar som Ewa Polano. Monika Wirkkala sade att det egentligen inte behöver röra sig om så mycket pengar. Satsningen i Korea med en person anställd med kontor på ambassaden kostar kr årligen. Den betalas av SI tillsammans med lärosätena. En satsning likt den i Korea kan dock inte ske utan ambassadens stöd. Niklas Tranaeus tillade att vi generellt sett behöver jobba med Sverigebilden. Bilden av Sverige utomlands är i allmänhet ganska vag. Gunnar Enequist nämnde att det lär pågå arbete med en ny exportstrategi för Sverige, och undrade vad kommer att innehålla. Kristina Lindberg svarade att arbetet har inletts, men att utfallet av den aktuella budgetomröstningen gör att läget är oklart. Hon menade dock att det skulle kunna vara ett unikt tillfälle för utbildningssektorn lyfta fram vad den kan bidra med. Diskussionen visade att det nog måste ligga på varje enskild organisation att ge inspel, men att såväl SI som UHR är intresserade av att medverka i arbetet på en exportstrategi. Albin Gaunt kommenterade att Utbildningsdepartementet naturligtvis ska delta i ett sådant arbete, och att om de centrala utbildningsmyndigheterna ger inspel ser Utbildningsdepartementet gärna att man informeras. Också Kay Svensson menade att utvecklandet av en exportstrategi är intressant och att Sverige här står inför ett val. Ska vi välja Australiens väg med i huvudsak rekrytering av studenter eller vill ha en annan väg som handlar mer om samarbeten? Oavsett vilken väg vi väljer kan det inte göras utan att näringslivet deltar. Niklas Tranaeus framförde att man skulle behöva ta ett samlat grepp om innovation och kopplingen mellan högskolan och företag. Tuula Kuosmanen tog upp frågan om högskolesektorns medverkan i handelsdelegationer. Universitet och högskolor skulle sannolikt kunna spela en roll i sådana handelsfrämjande åtgärder. Men frågan gäller inte bara svenska företags etableringar utomlands utan även utländska Sida 8 (14)

9 företagsetableringar i Sverige, som kan ge arbetstillfällen. Universitet och högskolor kan spela en viktig roll i det sammanhanget genom att via sin forskning ge förutsättningar för företagens etablering och utveckling. Tuula undrade också hur svenska företag arbetar för att göra sig kända hos internationella studenter. Åsa Hansson påtalade att det är viktigt att ta tillvara all kompetens och att lärosätena inte bara bör tänka på rekrytering utan också på genomströmningen, så vi inte förlorar studenter på vägen. Monika Wirkkala fick frågan om hur SI:s kontakter med ambassaderna ser ut. Hon svarade att SI har kontinuerliga kontakter och att det anges i myndighetens instruktion att de ska ha samarbete med ambassaderna. Det står också i SI:s instruktion att myndigheten ska utbilda ambassadpersonal som arbetar med främjandefrågor. SI har hittills gjort begränsade insatser inom detta område, men det ingår i planeringen för framtiden. SI informerar årligen ambassaderna om studenter som återvänder hem efter att ha studerat i Sverige på stipendier från SI. Frågan ställdes om myndigheten skulle kunna undersöka hur ambassaderna kan få mer information om utbildningsrelaterade frågor. Skulle SI t.ex. i samarbete med lärosätena kunna skicka någon form av nyhetsbrev till utlandsmyndigheterna några gånger per år? Monika svarade att SI åtar sig att undersöka detta. Gunnar Enequist sammanfattade diskussionen med att Forums medlemmar verkar vara rörande eniga om att det är viktigt med samarbete mellan utbildningssektorn och utlandsmyndigheterna. Det tycks också finnas potential för förbättringar. Några tillfällen för samverkan har pekats ut; UD:s möten med ambassadörerna i augusti, regionala ambassadmöten och främjardagarna i Stockholm. Därutöver ska möjligheterna till att ge bättre information om högskolesektorn till utlandsmyndigheterna ses över. Slutligen bör Forums medlemmar ta vara på möjligheten att påverka en kommande exportstrategi. Se också PP-presentation om SI:s samarbete med utlandsmyndigheterna Avrapportering från arbetsgrupper SUHF:s uppdrag om kontakter med Bankföreningen Linda Gerén rapporterade att SUHF har haft möte med Bankföreningen. De kommer att ha ett möte den 8 december med representanter från alla banker. Vid detta möte kommer Bankföreningen att informera om utländska studenters möjlighet att öppna bankkonto och de kommer även att senare skicka ut information om detta till bankerna. Sida 9 (14)

10 Arbetet i migrationsgruppen Linda Gerén rapporterade att det har varit en del förändringar i sammasättningen av gruppen. Linda kommer själv att vara sammankallande i fortsättningen. Till nästa möte kommer representanter från Migrationsverket, SUHF, SFS, SI, UHR, Skatteverket att bjudas in. Arbetet i gruppen som undersöker vad Forum kan göra för att öka den utåtriktade mobiliteten Anders Ahlstrand redogjorde för arbetet i gruppen med uppgift att se på åtgärder som Forum skulle kunna vidta för att stimulera svenska studenter att tillbringa delar av sina studier utomlands. Gruppen utsågs av Forum och sammankallas av UHR. Den har sammanträtt två gånger. Drivkrafter och hinder för mobilitet har diskuterats. Det gäller inte minst den roll som den ordinarie studievägledningen kan spela, liksom utbytesstudiernas koppling till utbildningens ordinarie lärandemål. Gruppens arbete kommer under 2015 att bedrivas inom ramen för ett EU-finansierat projekt som syftar till att stimulera den utgående mobiliteten. UHR har nyligen fått besked om att projektet har beviljats medel och ett första möte med en extern expertgrupp kommer att ske vid årsskiftet. Arbetet i gruppen som ska kartlägga processen Att komma till Sverige för att studera Gunnar Enequist redogjorde för arbetet i processkartegruppen, som även den utsågs av Forum Gruppen har haft tre möten hittills. Dess uppgift är att rita en processkarta, d.v.s. på ett överskådligt sätt visa vilka steg en internationell student går igenom för att etablera sig i Sverige. Gruppen har identifierat 23 steg. Målet är att visualisera processen och att peka ut de problem som eventuellt finns i den. Kartläggningen ska kunna ligga till grund för diskussioner om hur de olika myndigheter som är inblandade i processen kan underlätta densamma för studenterna. Nästa steg blir att koppla in en konsult för själva visualiseringen. Se också PP-presentation Vad Forum har gjort för att avlägsna hinder för internationalisering? Vid tidigare möten har medlemmarna framfört önskemål om att en redovisning bör göras av vad som har åstadkommits sedan Forum bildades. Forumsekretariatet har påbörjat en sammanställning och bad nu om hjälp från forummedlemmarna för att få reda på om en sammanställning av det slag som nu skisseras kan fungera som underlag Sida 10 (14)

11 för att visa vad som har åstadkommits inom Forum. Dessutom bad forumsekretariatet om hjälp att räta ut en del frågetecken. Många frågor som har lyfts i Forum har nämligen lösts genom direkta kontakter, utanför forummötena. Därför känner inte forumsekretariatet till allt som har skett. För att kunna diskutera frågorna ingående delades deltagarna in i fyra grupper som diskuterade om formen för redovisningen är ändamålsenlig och om det finns punkter i listan som kan anses avklarade. Efter gruppdiskussionerna var alla överens om att den föreslagna modellen med en lista över behandlade ärenden är bra, eftersom det ger en överblick. Vissa frågor i listan som hade markerats med frågetecken visade sig faktiskt vara lösta. I vissa fall var det oklart om vilket problem som avsågs. Det berodde delvis på att beskrivningarna av problemen var alltför knapphändiga. Detta bör åtgärdas. Det kan även vara värt att definiera vilken instans som är ansvarig för respektive fråga. Vidare var det tydligt att vissa frågor varken kan eller ska lösas inom Forum. Det vore också bra att på något sätt ange vilken prioritering problemet har och om frågan fortfarande är aktuell. Dessutom skulle vissa ärenden behöva grupperas eftersom listan som den ser ut nu är svårläst. Frågan om vilka ärenden som ska sättas upp på listan diskuterades också. Nu består listan av en blandning av högt och lågt, stort och smått. Vad som är intressant är beroende på målgruppen och syftet med listan. Eftersom målgrupperna skiljer sig åt kan det vara bra att kunna sortera listan efter olika kategorier. Några specifika frågor som kom upp till diskussion var uppehållstillstånd för doktorander, digital mobilitet och breddad mobilitet. Det senare avsåg undanröjande av hinder för mobilitet för studenter med funktionsnedsättning. Även best practice i mottagande av utländska studenter nämndes. Det senare föreslogs Forum ta upp vid lämpligt tillfälle. Tuula Kuosmanen sammanfattade diskussionen med att säga att en lista med frågor som har varit uppe i Forum behövs, men att forumsekretariatets förslag till redovisning av sådana ärenden behöver justeras. Frågan behöver sannolikt tas upp vid framtida möten. Flera frågor som diskuterades och som finns på listan återkommer också som punkter i kartläggningen av processen att komma till Sverige för att studera (se ovan). Sida 11 (14)

12 Vårens aktiviteter förslag till hearing Utöver två ordinarie möten i Forum under 2015 föreslår sekretariatet en (eller möjligen ett par) regionala hearing(ar) för att skaffa mer kunskap om internationella studenters upplevelser av att komma till Sverige för att studera. Anders Ahlstrand redogjorde för sekretariatets förslag. Studentrepresentanterna i Forum har vid flera tillfäller tagit upp frågan om att de internationella studenterna bör få tillfälle att själva dela med sig av sina erfarenheter. Förslag till tema är därför Internationella studenters erfarenheter av att komma till Sverige för att studera. Processkartläggningsgruppens kartläggning bör kunna utgöra grunden för en sådan diskussion. Ett stegvis uppläggning för hearingar skulle kunna vara möjligt. SI arrangerar olika typer av möten där de bjuder in sina stipendiater i Sverige och alumner utomlands. Det skulle vara möjligt att bjuda in dessa till en diskussion om deras erfarenheter av att komma till Sverige för att studera. Då en sådan gruppering skulle bestå av både stipendiater som befinner sin i Sverige och av alumner som har lämnat Sverige kan de ge olika perspektiv. Resultaten av en sådan mindre gruppdiskussion skulle kunna ge frågeunderlag till en större regional hearing dit man bjuder in såväl utbytesstudenter som programstudenter (avgiftsskyldiga och avgiftsbefriade). Som en möjlig komplettering av hearingar med internationella studenter som målgrupp skulle man kunna ha en hearing med svenska studenter för att få ta del av deras upplevelser av hinder för mobilitet. Samantha Hyler påpekade att SI-stipendiaterna inte är helt representativa för gruppen internationella studenter. De får sannolikt mer stöd än andra studenter. Monika Wirkkala menade att SI:s stipendiater inte får någon extra service. Kay Svensson framförde att lärosätena nog redan känner till flertalet av de problem som internationella studenter stöter på. För att få en mer framåtsyftade ansats borde därför hearingarna vara inriktade på vad som skulle kunna få studenter att stanna i Sverige efter avslutade studier. Anders Ahlstrand höll med om att det var ett bra förslag och menade att det skulle kunna utgöra en del av innehållet i en hearing. Tuula Kuosmanen avslutade punkten med att säga att det viktigt att studenterna får vara i fokus eftersom Forums syfte till stor del handlar om studenters möjlighet att delta i internationalisering. Sida 12 (14)

13 Övriga frågor Några frågor inom Migrationsverket Charlotte Rydberg informerade om att Migrationsverket arbetar med att försöka få in uppdragsutbildningar i sin reguljära hantering av migrationsärenden. Vidare nämnde hon att Migrationsverket har justerat sin grund förberäkning av belopp som studenten måste uppvisa för att möta försörjningskravet. Från den kommer försörjningskravet att vara 18 procent av prisbasbeloppet. Förtydligande av tidigare mötesanteckningar om Kammarkollegiets försäkringar för internationella studenter Vid Forums möte diskuterades bl.a. försäkringsfrågor. Vid mötet deltog Erland Törngren och Liselott Hollman från Kammarkollegiet. Till det som diskuterades hörde frågan om huruvida EU-medborgare som är utförsäkrade i sina hemländer täcks av Kammarkollegiets försäkringar. Det svar som Kammarkollegiet gav blev felaktigt återgivet i minnesanteckningarna. Formuleringen ger intryck av att alla studenter kan åtnjuta Kammarkollegiets försäkring, förutsatt att de kan uppvisa ett bevis för att de är utförsäkrade. Det gäller dock endast utbytesstudenter. En ny formulering kommer att läggas in i minnesanteckningarna (tilläggen är kursiverade): "Studenter från vissa EU-länder har svårt att få ett europeiskt sjukförsäkringskort och i andra, som exempelvis Tyskland, blir man utförsäkrad så snart man lämnar landet för en längre period. Ett annat problem är att i vissa EU-länder utfärdas inte sjukvårdskortet till en medborgare som är bosatt utanför det egna landet. I de flesta fall av denna karaktär är studenterna alltså utförsäkrade av en eller annan anledning. Om det rör sig om utbytesstudenter som är utförsäkrade kan de ändå åtnjuta Kammarkollegiets försäkringsskydd för sjukvård om de kan bevisa att de är utförsäkrade. Eftersom det kan vara svårt att få officiella intyg från myndigheter om att man inte är försäkrad godtar Kammarkollegiet exempelvis mejl-svar som säger att studenten ifråga inte finns i hemlandets försäkringsregister eller liknande. Kammarkollegiets grundförsäkringar (Student-In och FAS) omfattar endast studenter som är avgiftsskyldiga eller som studerar inom utbytesavtal. Därför måste t.ex. en italiensk medborgare bosatt i Brasilien, som i kraft av sitt italienska medborgarskap är avgiftsbefriad men som har förvägrats ett europeiskt sjukvårdskort, teckna en egen försäkring. Sida 13 (14)

14 Cilla Häggkvist frågade om det inte var möjligt att få in dessa fåtalet studenter i kammarkollegiets försäkring? Anders Ahlstrand svarade att Kammarkollegiet har meddelat att det är möjligt för lärosätena att teckna individuella försäkringar för dessa studenter, men att det skulle bli dyrt. Cilla menade att det inte borde vara en fråga om att teckna individuella försäkringar eftersom lärosätena inte vet på förhand vilka studenter det gäller. Dessa studenter bör istället ingå i någon av de gruppförsäkringar som lärosätena tecknar. Ärende till forum, nekat tillgodoräknande Umeå studentkår har lämnat in ett ärende till Forum om problem med förhandsbesked om tillgodoräknande. En student vid Stockholms universitet har nekats tillgodoräknande av vissa kurser trots att hon hade fått ett förhandsbesked om tillgodoräkning. Studenten överklagade till Överklagandenämnden för högskolan, men fick avslag med motiveringen att förhandsbesket endast är preliminärt. Umeå studentkår föreslår att frågan utreds. Forumsekretariatet föreslår att ärendet bereds av UHR och sedan avrapporteras till Forum. Mötet accepterade förslaget. Avslutning Tuula Kuosmanen konstaterade att sammanfattningar hade gjorts under respektive punkt, och tackade ledamöterna för aktivt deltagande. Utifrån svaren på den fråga som ställts tidigare till ledamöterna föreslog Tuula datum för möten under Vårens möte flyttades sedermera till den 22/4, Höstens möte bestämdes till den 30/9, När det gäller datum för hearingar återkommer Forumsekretariatet med förslag. Sida 14 (14)