Forum för internationalisering,

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Clarhäll Anders Ahlstrand Minnesanteckningar MINNESANTECKNINGAR Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Forum för internationalisering, Deltagare Alexandra Swenning Berglin, CSN Markus Filipsson, Migrationsverket Patrik Pettersson, Migrationsverket Åsa Hansson, SFS Patrik Henriksson, SFS Hannah Akuffo, Sida Teresa Soop, Sida Hans Pohl, STINT Linda Gerén, SUHF Marianne Granfelt, SUHF Cilla Häggkvist, SUHF och Uppsala universitet Anders Söderholm, SUHF Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Per Westman, Universitetskanslersämbetet Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Jari Rusanen, Universitets- och högskolerådet Andreas Sandberg, Universitets- och högskolerådet Helena Lejon, Utbildningsdepartementet Albin Gaunt, Utbildningsdepartementet Kamilla Lindström, Utrikesdepartementet Gäster Therese Rantakokko, International Science Programme, Uppsala universitet Tina Murray, KTH/SUHF Marcus Johnsson, Migrationsverket Ingrid Pettersson, Universitetskanslersämbetet Daniel Tarschys, Utredningen om ansvar för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Sida 1 (8)

2 Inledning och presentationsrunda Tuula hälsade välkommen och alla deltagare presenterade sig. Anders Söderholm passade på att meddela att han efter årsskiftet kommer efterträda Marianne Granfelt som generalsekreterare för SUHF. Forum tackade Marianne för hennes medverkan i Forum och önskade henne lycka till i framtiden Internationell mobilitet på forskarutbildningsnivå Ingrid Pettersson, UKÄ Ingrid berättade om de sammanställningar UKÄ gör av statistik för både för in- och utresande studenter på forskarutbildningsnivå. Uppgifter samlas årligen in om inresande studenter som är antagna till en forskarutbildning i Sverige och som avser att ta svensk examen. UKÄ har dock inte tillgång till uppgifter om de som är här under en kortare period för fältarbete eller att studera del av forskarutbildningen i Sverige. Uppgifter om svenska doktoranders internationella mobilitet (utresande studenter) har inte samlats årligen. UKÄ har under 2016 genomfört en pilotundersökning som grundar sig på en enkät till lärosätena. Lärosätena ombads lämna in uppgifter om doktorander som tog sin examen 2015 och som någon gång varit på utlandsvistelse mer än tre månader under studietiden. Enkäten resulterade i uppgifter om 229 doktorander som tagit doktorsexamen och haft en internationell mobilitetsperiod längre än tre månader. 139 av dessa var män och 90 kvinnor. Det mest populära landet var USA, följt av Storbritannien och Frankrike. I datamaterialet finns också 32 studenter som tagit ut licentiatexamen under 2015 och som haft en internationell mobilitetsperiod längre än tre månader. Även bland dessa dominerar männen: 21 män och 11 kvinnor. Eftersom det är en pilotundersökning påpekade Ingrid att det kan finnas en viss osäkerhet avseende de rapporterade uppgifterna. Som underlag till forskarkarriärutredningen (SOU 2016:29) gjorde SCB på uppdrag av UKÄ en studie om internationell mobilitet för högskolans olika personalgrupper. I detta fall inkluderades även mobiliteter så korta som en vecka. Studien baseras på en enkät som gick ut till personer, varav 60 procent svarade. Av sammanställningen framgår att knappt 40 procent av doktoranderna varit på utlandsvistelse längre än en vecka under 2015, vilket är mer än för adjunkter och lektorer. Professorer, postdocs och forskarassistenter har varit på utlandsvistelser i högre grad än doktoranderna. Denna typ av undersökning kommer SCB hädanefter göra vart annat år och enkäten kommer distribueras till cirka personer. I Ingrids presentation framkom många intressanta uppgifter. Nedan följer några av de mer generella: 1997 uppgick de utländska doktorandnybörjare till 16 procent av alla doktorandnybörjarna har andelen ökat till 38 procent, vilket var en svag nedgång från året innan. Utländska doktorander var tidigare underrepresenterade bland de som har doktorandanställning. Skillnaden har under de senaste åren jämnat ut sig så att utländska doktorander i ökad utsträckning nu har doktorandanställning. Utländska doktorander läser i första hand naturvetenskap och teknik. Därav följer att lärosäten med teknisk inriktning har mer utländska doktorander än andra lärosäten. Sida 2 (8)

3 Migrationsärenden för studenter på forskarutbildning Anders Clarhäll, UHR Anders Clarhäll presenterade huvuddragen i PM (se bilaga) som beskriver några av de besvär med beviljande av uppehållstillstånd som speciellt gäller studenter på forskarutbildningsnivå. Nedan redovisas diskussionerna under rubriker som de anges i PM. Patrik Pettersson berättade om lagstiftningen för tillstånd att vistas i Sverige där det mest grundläggande är att Sverige har en reglerad invandring. Tillstånd att vistas i Sverige ges för specifika syften och regler för beviljande är olika beroende på syfte. Önskemål framförs ofta om att uppehållstillstånd för fleråriga utbildningar som forskarutbildning beviljas för längre perioder än ett år. Det blir dock en avvägning mot risken att personer avbryter sina studier i förtid och då har fortsatt tillstånd att visats i Sverige trots att syftet har ändrats. Det är nämligen svårare att återkalla ett tillstånd än att förlänga ett redan beviljat. 1. Besök i Sverige innan antagning till forskarutbildning Många lärosäten ställer krav på att sökande till forskarutbildningen ska besöka lärosätet för seminarium eller upprättande av studieplan innan studenten antas till utbildningen. Eftersom studenten vid detta inledande besök inte är antagen kan han eller hon inte söka om uppehållstillstånd som student. Lärosäten har olika sätt att hantera detta problem, såsom att ha antagningsseminarium med videolänk, att personal från lärosätet besöker studenten i dennes hemland, eller att de antas utan seminarium. Andra upprättar ett gästforskaravtal, så att den sökande kan komma till Sverige på uppehållstillstånd som gästforskare och sedan ansöka om statusbyte till uppehållstillstånd som student när han eller hon blivit antagen. Alla dessa varianter handlar om att kringgå ett system för uppehållstillstånd som är anpassat för studenter på grund- och avancerad nivå och som saknar anpassning till forskarutbildningens annorlunda system för antagning av studenter. 2. Uppehållstillstånd för växelvis vistelse i Sverige och studentens hemland En del forskarstuderande (bland annat inom Sida finansierade sandwich-program) delar sin utbildning mellan lärosäten i två olika länder. Studenten har då möjlighet att söka om en längre tids uppehållstillstånd trots att vistelsen sker växelvis mellan de två länderna. Informationen som Migrationsverket begär in vid ansökan är dock tämligen detaljerad, vilket minskar den flexibilitet som vore önskvärd för att studenten ska kunna anpassa sin utbildning efter hur avhandlingsarbetet framskrider. En praktisk lösning vore om den studieplan som ska biläggas ansökan endast intygar att studenten kommer vistas merparten av den sökta tiden i Sverige, istället för att ange exakta datum för in- och utresa. Migrationsverket bedömer dock att det inte är tillräcklig information för att de ska kunna fatta en välavvägt beslut. Även om det eventuellt kan bli så att Migrationsverket kan komma att ställa mindre rigorösa krav för beviljande av längre perioders uppehållstillstånd för den här gruppen studenter. Migrationsverket tar i ett första steg på sig att se över informationen med syfte att tydliggöra vilka krav som ställs för beviljande. Detta för att studenter bättre ska kunna planera och anpassa sina utbildningsplaner för längre sammanhängande perioder av uppehållstillstånd. 3. Uppehållstillstånd för doktorander som vistas vid svenskt lärosäte under del av sin studietid utan att vara antagna i Sverige Sida 3 (8)

4 Vissa studenter studerar endast del av sin forskarutbildning på svenskt lärosäte. De är då antagna på utbildning i annat land. Detta gäller exempelvis forskarstuderande med stipendium från Svenska institutet. Eftersom de inte är antagna i Sverige kan de inte söka om uppehållstillstånd som student, utan är hänvisade till uppehållstillstånd för besök eller som gästforskare. En möjlighet skulle kunna vara att dessa studenter vid handläggning av uppehållstillstånd betraktas som utbytesstudenter, som inte heller är formellt antagna till utbildning i Sverige. Möjligen är den springande punkten huruvida doktoranderna upptar en studieplats såsom utbytesstudenter gör. Mötet kunde inte avgöra svaret på den frågan. Cilla Hägglund föreslog att det inte borde vara omöjligt för svenska lärosäten att anta dessa studenter på en delkurs inom forskarutbildningen, utan att de för den skull är antagna till hela utbildningen. Huruvida detta skulle kunna genomförbart bereds vidare i SUHF:s expertgrupp för studieadministrativa frågor. 4. Uppehållstillstånd för doktorander med doktorandtjänst Doktorander med doktorandtjänst är studenter, men de är också universitetsanställda. Därmed skulle de möjligen kunna komma till Sverige på arbetstillstånd istället för uppehållstillstånd som student. Även om det möjligen skulle kunna vara ett alternativ, så är det knappast fördelaktigt för studenten eftersom arbetstillståndet är knutet till en specifik arbetsgivare, varvid studenten doktoranden inte kan byta lärosäte eller arbeta vid sidan av studierna Stipendiefinansierade doktorander Marianne Granfelt, SUHF SUHF uppmärksammade situationen för de cirka 800 stipendiefinansierade utländska doktorander när ett lärosäte rapporterade om en stipendiegivare som ställt krav som lärosätet upplevde som orimliga. SUHF tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga omfattningen, villkor samt föreslå åtgärder. Arbetsgruppen bestod av Kerstin Tham KI, Lotta Hansson SLU, Marlene Deogan KI och Lars Alberius från SUHF:s kansli. Kartläggningen presenterades för SUHF:s förbundsförsamling hösten 2015 som också tog ställning till rekommendationer till lärosätena. Bland annat innehöll rekommendationerna att svenska lärosäten inte ska acceptera återbetalningskrav. Däremot kan man acceptera återvändandekrav. SUHF beslutade att bordlägga ärendet i väntan på forskarkarriärutredningen som också arbetade med samma fråga. Forskarkarriärutredningen har nu kommit med sitt betänkande (SOU 2016:29) där utredaren föreslår att doktorander med stipendiefinansiering ska erbjudas doktorandtjänst senast när tre år återstår av utbildningstiden. Vissa undantag finns listade, men krav finns om att lärosätet ska ha insyn i stipendievillkoren och hur stipendiet betalas ut. Mariannes Granfelts bedömning är att vi kan förväntar oss besked i forskningspropositionen, vilken (enligt senaste besked) kommer att presenteras i slutet av november. SUHF är generellt skeptiska till stipendiefinansiering av doktorander, men det finns också en oro från lärosätena att när andra länder accepterar stipendievillkoren, framstår Sverige som udda. Det finns också en risk att antalet forskarstuderande minskar. SUHF kommer att bevaka frågan. Sida 4 (8)

5 Kaffe Långa väntetider vid ansökan om uppehållstillstånd Markus Filipsson, Migrationsverket Christina Murray, KTH Markus visade hur väntetider för uppehållstillstånd varierar över året och hur väntetider i år jämför sig med förra året. En av anledningarna till att väntetiderna har ökat är att utredningar om studieavsikt har ökat betydligt. Ökningen beror på att Migrationsverket har blivit mer uppmärksamma på att sökande som inte avser studera i Sverige ändå söker uppehållstillstånd för studier. När misstanke väcks kalls den sökande till intervju på utlandsmyndighet. I den senast ansökningsomgången var det ungefär 800 som utreddes, varav hälften fått avslag. Det stora problemet för antagningsprocessen är att utlandsmyndigheter haft svårt att hinna med, och det har förekommit att sökande inte kunnat kallas till intervju förrän efter ordinarie terminsstart. Om tiden gått för långt kan därmed studenten inte påbörja sina studier trots att han eller hon fått sin ansökan beviljad. I fortsättningen har Migrationsverket ambitionen ta fram tydligare rutiner för att identifiera bristande studieavsikt och göra bättre underlag för intervjuerna så att utlandsmyndigheternas arbete blir smidigare. Migrationsverket ska också ta fram prognoser för att underlätta utlandsmyndigheternas planering. Parallellt med detta finns en strävan att förbättra informationen till de sökande så att färre ansökningar behöver kompletteras. En dellösning för att få ner väntetiderna skulle kunna vara att fler av dem som inte har för avsikt att komma till Sverige för att studera identifieras redan tidigare i processen, redan vid behörighetsbedömningen i samband med antagning till studier. Ett samarbete har inletts mellan Migrationsverket, UHR och SUHF för att se över vilka möjligheter som finns. Andreas Sandberg som är ansvarig på UHR för den gemensamma antagningen av internationella studenter påpekar att en förbättra förmåga att identifiera de som uppenbarligen inte är studenter är en trovärdighetsfråga för antagningsprocessen. Sökande som blir antagna trots att de uppenbarligen inte kommer infinna sig på högskolan upptar studieplatser som hade kunnat gå till seriösa studenter. Samarbetsgruppen för de tre myndigheterna har träffats en gång och kommer att träffas igen 16 november. Cilla Häggkvist berättar att Uppsala universitet har tittat närmare på tio sökande till UU som nekats uppehållstillstånd. Bedömningen som UU gjorde var att det var mycket uppenbart att dessa inte hade för avsikt att studera. Frågan ställdes om vad som hände med dem som efter utredning bedömdes ha studieavsikt? Markus svarade att det inte är känt. Vissa har säkert kunnat påbörja sina studier, men andra har blivit så försenade i väntan på utredning att studiestart inte varit möjlig när terminen är för långt gången Utredning Ansvar för migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Daniel Tarschys Daniel Tarschys redogör för bakgrunden till utredningen och berättar något om de förslag som utredningen kommer presentera. Ca 200 personer arbetar med att hanterar migrationsärenden vid utlandsmyndigheterna. Av dessa är 150 lokalanställda, Sida 5 (8)

6 11 är utsända av Migrationsverket och ett 40-tal anställda av UD med en slags bottentjänst hos Migrationsverket. Kan detta organiseras bättre? Är det en bra hantering och arbetsfördelning mellan utlandsmyndigheterna och Migrationsverket i Sverige? Frågan har utretts många gånger tidigare. Några av slutsatserna är att det inte fungerar optimalt när myndigheter lånar ut anställda eftersom det blir för många delegeringsslingor. Att ansvaret är delat mellan flera myndigheter är ett problem i sig. Migrationsverket borde vara ansvarigt för utlandsmyndigheternas arbete, men de har ingen möjlighet att anställa personal lokalt. Viseringsärenden är det som upptar mest tid av migrationsärendena på utlandsmyndigheterna. En del av arbetet är utlagt på ett kommersiellt företag som genomför biometri på ett stort antal platser. De är inte bara anlitade av Sverige, utan även av många andra länder. Vad gäller utredningar om studieavsikt är problemet ofta att lokalanställda har ytterst ringa erfarenhet av svensk högskola. Instruktionerna om vad de förväntas kontrollera vid intervjun med den sökande är inte heller alltid uppenbara. Att mängden utredningar varierar högt under året, med pucklar i samband med terminsstarter försvårar arbetet och orsakar väntetider för de sökande. Den största arbetsbelastningen sammanfaller dessutom olyckligtvis med tiden då många önskar sommarsemester. Utredningen har också jämfört med hur andra länder organiserar denna verksamhet. Störts intryck har utredningen tagit av Storbritannien som har ett kontor i Sheffield som dygnet runt bedriver intervjuer på videolänk med sökande till den brittiska högskolan. Daniel Tarschys avslutade med att välkomna åsikter och förslag till utredningsarbetet. Uppdraget ska redovisas för regeringen 1 februari Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd Betänkande av tjänsteleverantörsutredningen Anders Ahlstrand, UHR Frågorna om externa tjänsteleverantörer i migrationsprocessen och frågan om D- viseringar har varit uppe i Forum ett antal gånger tidigare. I betänkande från tjänsteleverantörsutredningen (SOU 2016:36) föreslår utredaren möjligheten att lägga ut vissa förvaltningsuppgifter i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd till en extern tjänsteleverantör. Tanken är att det i såna fall skulle avlasta Migrationsverket och utlandsmyndigheterna samtidigt som sökande erbjuds bättre service. Vidare föreslås att bestämmelsen om nationell visering ändras på så sätt att utlänningar som har fått ett uppehållstillstånd i Sverige på grund av studier eller arbete kan få en nationell visering (så kallad D-visering) beviljad i avvaktan på att hans eller hennes uppehållstillståndskort utfärdas. Det skulle i såna fall innebära att utlänningen inte längre behöver vänta i hemlandet på utfärdande av uppehållstillståndskort, utan kan komma till Sverige på visering och sedan hämta ut kortet här Uppdrag till UKÄ om kartläggning av studieavgifter Per Westman, UKÄ Sida 6 (8)

7 Per berättade om det regeringsuppdrag om kartläggning av studieavgifter som UKÄ nu genomför. Kartläggningen förväntas svara på vad som hände vid införandet av studieavgiftsreformen och hur utvecklingen varit sedan dess. Som bas för studien fungerar registerdata från SCB och på svar från en enkät som distribuerats till alla lärosäten med avgiftsskyldiga studenter. Kartläggningen genomförs i nära samarbete med UHR eftersom UHR har uppgifter om studieavgifternas storlek, om antagningsprocessen och om det stipendieprogram för avgiftsskyldiga studenter som UHR administrerar. Albin Gaunt förklarade att kartläggningen förväntas föda in grundinformation till den utredning om högskolans internationalisering som regeringskansliet just nu skriver direktiven för. Kartläggningen ska vara färdig till 20 januari, vilket gör att vi kommer kunna återvända till resultaten vid nästa möte med Forum för internationalisering som äger rum 9 februari Avrapportering angående processkartläggningen Anders Clarhäll, UHR Monika Wirkkala, SI Anders Clarhäll berättade om hur arbetet med processkartläggningen framskrider. Den schematiska bilden över aktörer och informationsflöden är korrigerad och kompletterad och stegen är nu i möjligaste mån tidsatta. Rent illustrativt är det dock svårt med såna steg som bara gäller vissa studenter (t ex komplettering av ansökan), eller som varierar i handläggning mellan olika lärosäten (t ex ansökan om stipendier), eller som är mer flytande i tiden. Tre arbetsgrupper har övervägt den lista med förbättringsområden som identifierats i processen. Svaren från arbetsgrupperna har dock ännu inte sammanställts av Forumsekretariatet. Monika Wirkkala rapporterade från ett möte mellan UHR och Svenska institutet angående samordning av information till utländska studenter. Den samlade informationen kan framstå som spretig eftersom liknande (men inte identisk) information förekommer på ett flertal olika webbplatser. Detta eftersom varje myndighet eller lärosäte uppenbarligen väljer att informera, inte bara om sitt eget ansvarsområde, utan även om de delar i processen som vilar på andra myndigheters ansvar. Mötet mellan UHR och SI identifierade dock inga vägar att ta frågan vidare. Albin Gaunt frågade om myndigheterna har övervägt one-stop-shop där inte bara informationen är samlad, utan även funktioner finns för ansökan och möjligheter att följa sitt ärende. Monika svarade att det sannolikt är ett stort och kostsamt åtagande. Anders Clarhäll svarade också på Albin fråga med att jämförelsen med webbplatsen verksamt.se som är en one-stop-shop för den som vill starta ett företag. På verksamt.se har den blivande företagaren kontakt och utför alla sina ärenden mot Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Intressant med verksamt.se är dess tillblivelse som inte kom sig av ett uppdrag, utan genom ett medarbetarinitiativ från alla de tre myndigheterna Övriga frågor Sida 7 (8)

8 Inga övriga frågor Avslutning Tuula redogjorde för 2017 års mötestider som är den 9 februari, 10 maj och 8 november. Tina Murray önskade att nästa möte ska ha en uppföljning av de migrationsfrågor som diskuterades under punkten Migrationsärenden för studenter på forskarutbildning. Sida 8 (8)

9 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Anders Clarhäll utredare PM Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Organisationsnummer Bilaga 1, Forum för internationalisering möte Uppehållstillstånd för doktorander Jämfört med grund- och avancerad nivå skiljer sig studier på forskarutbildningsnivå på ett sådant sätt att det i vissa fall får konsekvenser för studenternas möjlighet at söka och beviljas uppehållstillstånd (UT). Det är framför allt annorlunda antagningsförfarande som får konsekvenser för UT, men också att forskarutbildningens friare form öppnat möjligheter för alternativa sätt att bedriva studierna som ibland går utanför gängse regler och rutiner för handläggning och beslut av studenters uppehållstillstånd. Beroende på syftet med vistelsen i Sverige är den sökande hänvisad till olika former av UT. Mest naturligt är att studenter beviljas UT för studier. På grund av regler för beviljande av UT kan dock studenter vara hänvisade till att söka de mindre fördelaktiga formerna av UT för besök eller som gästforskare. Den som besöker Sverige under en period som understiger 90 dagar ska istället resa in och vistas här med visering. Nedan utvecklas några av de fall där regler för utfärdanden av uppehållstillstånd försvårar möjligheterna att komma till Sverige som doktorander. För vart och ett av fallen finns förslag på lösning eller förslag på väg mot en mer hållbar lösning. Förslagen har utarbetats i samråd mellan Teresa Soop, Sida; Markus Boman, Svenska institutet; Patrik Pettersson, Migrationsverket och Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet. 1. Besök i Sverige innan antagning till forskarutbildning För att uppehållstillstånd (UT) för studier ska beviljas måste den som söker vara antagen till svensk högskoleutbildning (utbytesstudenter undantagna). Det betyder att sökanden till utbildning i Sverige inte kan beviljas UT som student vid inledande vistelse vid lärosäten för intervju eller seminarium innan beslut om antagning. Migrationsverket hänvisar den blivande studenten att söka UT för besök. Nackdel både för studenten och för Migrationsverket med att först söka UT som besökare och sedan som student är det merarbete som dubbla ansökningar innebär. I ansökan som besökare ingår också som rutin att den sökande ska infinna 1 (4)

10 sig för intervju på svensk utlandsmyndighet, vilket för sökande av UT som student bara sker undantagsvis. Två ansökningar blir också dubbla avgifter för studenten. Visserligen är många undantagna från kravet om ansökningsavgift när de söker UT student (t ex sökande med finansiering från Sida, Svenska Institutet eller EU), men det gäller bara när de söker som student, inte som besökare. När den blivande studenten fått beviljat UT för besök, varit i Sverige för intervju och blivit antagen till forskarutbildningen går det inte att byta status till UT som student. Studenten måste tillbaka till sitt hemland (eller från det land utanför Sverige där studenten har tillstånd att bo) och på nytt söka UT, denna gång som student. Förutom väntetiden på handläggning av nytt beslut innebär förfarandet även en extra resa som i många fall inte hade varit nödvändigt annat än för att lösa frågan om UT. Migrationsverkets webbsida hänvisar studenter som vistas vid svenskt lärosäte som en del av en utbildning i ett annat land till att söka UT som för besök. Dock är den generella regeln att alla besök som understiger 90 dagar skall ske genom visering. Ansökan om visum är avgiftsfri för studenter som reser till Sverige i studie- eller utbildningssyfte. Precis som för innehavare av UT för besökare gäller dock att UT som student inte går att söka på plats i Sverige. FÖRSLAG: Att få till en lösning som möjliggör beviljande av UT som student redan vid inledande besök kräver sannolikt en ändring i utlänningsförordningen. Ett sätt att kringgå problemet är att lärosäten i större utsträckning än idag utnyttjar möjligheten att genomföra intervjuer eller antagningsseminarium via videolänk eller på plats i studentens hemland. 2. Uppehållstillstånd för växelvis vistelse i Sverige och studentens hemland Doktorander finansierade av Sida inom det så kallade sandwich-programmet har ett upplägg för sina studier där de tillbringar tid växelvis mellan hemmainstitutionen där de har en anställning och lärosätet i Sverige där de är antagna på forskarutbildning. Naturligt är att studenten fördelar avhandlingsarbetets olika moment mellan de två arbetsplatserna. Till exempel kan det vara så fältarbete görs i hemlandet, laboratoriearbete och handledning sker i Sverige. Om arbetet ska gå någorlunda smidigt krävs flexibilitet så att studenten kan stanna längre i Sverige om laborationsarbetet drar ut på tiden, eller att det är möjligt att åka tillbaka till hemlandet för att samla nya prover. Många gånger kan också behovet att ändra på resplanerna vara, nog så viktigt, men av mer personlig karaktär. Den här flexibiliteten finns inte idag eftersom studieplanen med in och utresor ur Sverige förväntas redovisas med exakta datum, eller möjligen med en veckas precision. Dessutom är reglerna stränga för att kunna få UT som sträcker sig under maxtiden ett år. Om redovisad totaltid för vistelse i Sverige understiger halva tiden som ansökan avser, eller om tiden inte inleds och avslutas i Sverige, eller om vistelse i hemlandet överstiger sex månader någon gång under perioden kommer ansökan antingen avslås eller så kommer beviljad tid för UT bli kortare än ett år. 2 (4)

11 Om handläggningen av ansökan drar ut på tiden kommer också beviljad tid för UT kortas av. FÖRSLAG: Under arbetet med denna PM har vi diskuterat möjligheten att den sandwich-student som söker UT avstår från att ange exakta datum för vistelse i Sverige. Istället skulle studieplanen inskränka sig till att intyga att vistelse kommer ske växelvis mellan hemmainstitutionen och lärosätet i Sverige, samt att vistelsetiden i Sverige är tidsmässigt den dominerande delen. Migrationsverkets bedömning är dock att tiden sannolikt måste specificeras mer om UT ska kunna beviljas för ett helt år. Ett annat förslag till lösning är att Migrationsverket redovisar exempel på hur planerad vistelsetid i Sverige påverkar beviljad tid för UT i enlighet med nuvarande rutiner. Migrationsverket har redan tagit fram såna exempel, men det är inte okomplicerat. Att varje sökande ska behöva sätta sig in i handläggningsrutinerna på en sådan detaljnivå kan knappast betraktas som en förenkling. En bra lösning för sandwichstudenternas UT är en lösning som är lika för alla oavsett studiernas detaljerade upplägg, som är enkel att förstå och som är arbetsbesparande både för studenten och för Migrationsverket. Den lösningen har vi ännu inte. 3. Uppehållstillstånd för doktorander som vistas vid svenskt lärosäte under del av sin studietid utan att vara antagna i Sverige Utländska forskarstuderande kan bedriva del av sina studier vid svenskt lärosäte utan att vara antagna till utbildning i Sverige. Det gäller till exempel de doktorander som har stipendium från Svenska institutet (SI) eller International Science Program (ISP), vilka är antagna på forskarutbildning i det land utanför Sverige där de huvudsakligen bedriver sina studier. En förutsättning för att beviljas uppehållstillstånd som student är att man är antagen vi utbildning i Sverige. Eftersom dessa doktorander inte är antagna är de, enligt nuvarande ordning, hänvisade till andra typer av uppehållstillstånd. Migrationsverket hänvisar den som ska bedriva del av sin utbildning i Sverige att ansöka om uppehållstillstånd för besök (Migrationsverkets webbinformation). En uppenbar nackdel för den som söker UT för besök är att han eller hon måste inställa sig för intervju på svensk utlandsmyndighet, vilket bara sker i särskilda fall för den som söker som student. Det förefaller som ett onödigt steg i handläggningsprocessen eftersom det knappast finns någon anledning att betvivla dessa studenters avsikt med vistelsen i Sverige. Även om Migrationsverket hänvisar till UT som besökare, finns även en möjlighet för doktorander att söka UT som gästforskare. Många väljer detta alternativ på grund av kortare handläggningstider. Nackdel med att söka UT som gästforskare är att Migrationsverket kräver upprättande av mottagningsavtal mellan doktoranden och det svenska lärosätet. Här kan osäkerhet uppkomma om finansiering eftersom 3 (4)

12 Migrationsverket (enligt webbinformation) förutsätter att doktoranden blir anställd vid svenskt lärosäte. Även om anställning inte är ett krav förefaller det för parterna som upprättar avtalet att avtalet är anpassat för disputerade forskare som inte längre är studenter. Det är också vilseledande att forskarstuderande skulle falla under kategorin gästforskare eftersom gästforskare är ett etablerat begrepp vid svenska lärosäten där forskarstuderande normalt inte inkluderas. Möjlig parallell till utbytesstudenter? Utbytesstudenter har möjlighet att söka UT som student trots att de inte är antagna vid utbildning i Sverige. Detta undantag kommer sig av att Migrationsverket tolkar kravet om antagning som att även studenter som får en studieplats i kraft av avtal/överenskommelse betraktas som antagna vid tillståndsprövningen (Handbok i migrationsärenden, uppdaterad ). Vid jämförelse med forskarstuderande som genomför del av sin utbildning i Sverige befinner sig även den gruppen här med stöd av avtal/överenskommelse. Möjligen är dock den springande punkten huruvida de upptar en studieplats. Detta är en fråga vi inte kunnat svara på med säkerhet vid arbetet med denna PM. FÖRSLAG: En möjlighet för forskarstuderande som genomför del av sin utbildning i Sverige att ansöka och beviljas UT som student skulleunderlätta både för studenten och för Migrationsverket. Det skulle också minska den förvirring som uppstår när olika studentgrupper har olika vägar till tillstånd om att få vistas i Sverige. Möjligen är den springande punkten huruvida dessa studenter upptar en studieplats eller om de är här som gäster vid ett svenskt lärosäte. 4. Uppehållstillstånd för doktorander med doktorandtjänst Den som går på forskarutbildning är en student, men den som har en doktorandtjänst är samtidigt också universitetsanställd. Vid ansökan om uppehållstillstånd betraktas dock alla forskarstuderande som studenter oberoende av om de är anställda eller ej. En eventuell möjlighet för innehavare av doktorandtjänster att söka arbetstillstånd istället för UT som student innebär fördelen att de rutinmässigt beviljas tillstånd att vistas i Sverige i tvåårsperioder istället som för studenter ett år i taget. I övrigt finns dock flera nackdelar: den som vistas i Sverige på arbetstillstånd kan inte byta arbetsgivare eller ha inkomst från flera arbetsgivare, vilket för doktorander innebär att de inte kan arbeta vid sidan av studierna eller byta lärosäte utan att söka nytt arbetstillstånd. Att öppna upp för ytterligare en möjlighet för doktoranders tillstånd för vistelse i Sverige skapar lätt förvirring. Vår strävan bör snarare vara att skapa mer enhetlighet och färre alternativ för studenters tillstånd att bedriva studier i Sverige. FÖRSLAG: Det finns ingen anledning att driva frågan om att doktorander med doktorandtjänst ska kunna komma till Sverige på arbetstillstånd istället för UR student. 4 (4)