Minnesanteckningar Forum för internationalisering 8 november 2017

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor MINNESANTECKNINGAR Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Minnesanteckningar Forum för internationalisering 8 november 2017 Deltagare Henrik Strömberg Croné, CSN David Lindstrand, Migrationsverket Patrik Henriksson, SFS Linn Svärd, SFS Teresa Soop, Sida Hans Pohl, STINT Marita Hilliges, SUHF Cilla Häggkvist, SUHF/Uppsala universitet Eva Åkesson, SUHF/Uppsala universitet Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Anna Lundh, Universitetskanslersämbetet Per Westman, Universitetskanslersämbetet Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Daniel Edquist, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Mats Embertsén, Universitets- och högskolerådet Gäster Agneta Bladh, Internationaliseringsutredningen Maria Wilenius, Internationaliseringsutredningen Albin Gaunt, Internationaliseringsutredningen Ragnhild Tungesvik, Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU) Katri Pohjolainen, Sida Ylva Hillbur, Sveriges lantbruksuniversitet Christina Murray, SUHF/KTH Sida 1 (7)

2 Inledning och presentationsrunda Tuula Kuosmanen, UHR Efter inledande välkomstord förslog ordförande Tuula Kuosmanen en ändring i agendan så att punkten Utredning om ökad internationalisering av universitet och högskolor flyttas till efter kaffepausen. Mötet accepterade den omkastade ordningen. Alla deltagare presenterar sig och Tuula hälsar särskilt välkommen till de som är med för första gången och de som är gäster vid dagens möte. Internationalisering i Norge Ragnhild Tungesvik, Senter for internasjonalisering inom utdanning (SIU), Norge Senter for internasjonalisering inom utdanning (SIU) är den myndighet som i Norge har det nationella ansvaret för internationalisering av utbildningsväsendet. De arbetar med samtliga utbildningssektorer. Tack vare utvecklat samarbete med Norska forskningsrådet är de samlade insatserna nu mer integrerade mellan utbildning och forskning. Till nästa år kommer SIU att växa som ett resultat av sammanslagning av myndigheter. I och med sammanslagningen kommer SIU få en större roll i att driva kvalitetsutveckling inom högre utbildning.norgesuniversitetet (utveckling av distansutbildning och digitalisering) och Program for kunstnerisk utviklingsarbeid (konstnärlig forskning och utvecklingsarbete), och ytterligare några mindre organisationer kommer efter årsskiftet bli del av SIU. Med den utökade verksamheten kommer myndigheten sannolikt få ett nytt namn. Ragnhild berättade om aktuella frågor i Norge som gäller högskolans internationalisering. Tidigare i år skrev den norska regeringen en stortingsmelding (icke beslutande policydokument riktat till riksdagen) om ambitioner för nytt kvalitetsarbete i högskolan. Regeringen betonar internationalisering som en förutsättning för kvalitet och att den inför begreppet Internasjonalitet som en egenskap som ska vara möjlig att utvärdera. Det är numer ökat fokus på internationalisering i innehållet i i utbildningsprogrammen och en ökad tyngd för internationalisering i kvalitetsutvärderingar.siu har också under året arbetat med strategier för utbildningsoch forskningssamarbete med utpekade länder (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika och Japan). En nysatsning är beslutad om att studieprogram där studentmobilitet är låg ska prioriteras i en särskild satsning. 10 miljoner kronor per år ska gå till en särskild satsning på mobilitet, framför allt för studenter på lärarutbildningarna. Monika Wirkkala frågade om det finansiella stöd som SIU gett till utsända norsklektorer och utbildning i norska vid utländska universitet (lektorsstötteordningen) och vad som händer med den verksamheten efter myndighetssammanslagningen. Ragnhild svarar att nuvarande verksamhet på SIU kommer att finnas kvar även efter sammanslagningen. Per Westman frågar om virtuell mobilitet som en del i internationalisering kommer att få en större roll i och med sammanslagningen med Norgesuniversitetet. Ragnhild svarade att det var troligt. Albin Gaunt frågade om det norska arbetet med att koppla ihop internationalisering av utbildningen med internationalisering av forskning. Ragnhild berättade om stöd till internationella partnerskap genom programmen INTPART och NORPART som samfinansieras av SIU och Forskningsrådet. De två myndigheterna samverkar också i beredningen av ansökningar och delar på en sekretariatsfunktion. SIU och Forskningsrådet samverkar även med Innovation Norge (motsvarigheten till Svenska VINNOVA) i att hitta synergier mellan Erasmus+ och Horisont Biståndets roll i högskolans internationalisering Teresa Soop, Sida Ylva Hillbur, Sveriges lantbruksuniversitet Teresa Soop gav en överblick över Sidas stöd till forskningssamarbeten. Det primära syftet är att bygga upp forskningskapacitet i samarbetsländerna, men det handlar också om att stötta forskning av relevans och nytta Sida 2 (7)

3 för samhällsutvecklingen i det aktuella landet. Organisatoriskt på Sida är stöd till forskningssamarbete uppdelat på stöd till regionala och globala organisationer respektive bilaterala samarbeten. Många av universiteten i Sidas samarbetsländer har utbildning i fokus. Sida stödjer universitetens utveckling av forskningskompetens, vilket inte bara är för forsknings egen skull. Bättre forskningskompetens leder också till att utbildningen i större utsträckning blir forskningsbaserad. I länder där Sida är aktiva satsar Sida även på att förstärka kapaciteten inom forskningsförvaltningen, både på de individuella universiteten och vid nationella myndigheter. En central del i satsningar på förstärkt forskningskapacitet är sandwichprogrammet där ännu inte disputerade lärare vid partneruniversiteten får en möjlighet till forskningsutbildning. Studietiden delas mellan hemmalärosätet och ett lärosäte i Sverige. Efter avslutad utbildning återvänder lärarna och bygger upp forsknings- och utbildningsmiljön vid det egna lärosätet. Samtidigt som de forskarstuderande får internationella erfarenheter att ta med sig hem bidrar de också till internationaliseringen vid svenska lärosäten. Ett bekymmer för sandwichprogrammet och för enskilda studenter är möjligheten till uppehållstillstånd eftersom regelverk och rutiner för uppehållstillstånd är anpassade för studenter som tillbringar hela sin studietid i Sverige. Andra utmaningar är att lösa forskningsfinansiering efter doktorsexamen, och inte minst att skapa långsiktigt fungerande strukturer som lever vidare efter att biståndet fasas ut. Ylva Hillbur, vice-rektor på SLU berättar om hur SLU arbetar med global utveckling och hur detta arbete är baserat på en strategi från Inom satsningen bildades en ny enhet SLU Global som samordnar arbetet och som har en tvärvetenskaplig ansats i utvalda strategiska forskningsteman. SLU global hade inledningsvis finansiering från UD och arbetet är starkt kopplat till Agenda Ylva berättar om hur klimatförändringar kommer påverka möjligheterna till livsmedelsproduktion i Afrika och speciellt de anpassningar som måste till för att minska beroendet av importerade livsmedel. Avgörande är att det Afrikanska jordbruket förmår öka sin produktivitet och för detta är forskning på plats mycket viktig. Saker som Ylva föreslår att Sverige kan göra för att stödja forskningsutvecklingen är stärkt alumnverksamhet med länk till forskarskolor och förbättra övergången från biståndsland till samarbetsland. Här kan behövas nya finansieringsformer. På lärosätesnivån bör vi sätta ökat fokus på internationalisering av grundutbildningen och satsa mer på sektorsövergripande samarbete (till exempel genom industridoktorander eller andra utvecklade samverkansmodeller). Hans Pohl påpekar att STINT har ett stort intresse för länder vars forskningsbistånd nyligen fasas ut. En utmaning är ofta att länderna byggt in sig i ett system där finansiering kommer från utlandet. Övergången till konkurrenssatt win-win samarbete får inte bli för snabb. Anders Ahlstrand förde in diskussionen på mobilitetsprogrammet Linnaeus- Palme som vi starten hade en bredare ansats att stödja internationalisering även vid svenska lärosäten. Programmet som även inkluderar övergångsländer har efter hand utformas med tydligare biståndsfokus och därmed även fokus på resursbasutveckling och prioriterade biståndsländer. I Norge finns mobilitetsprogram som finansieras av både nationella utbildnings- och biståndsmedel. Det kan vara ett bra sätt för att kombinera flera målsättningar, bistånd och internationalisering. Kurt Bratteby berömde Ylvas presentation och påpekar vikten av kopplingen till Agenda Kurt påminde också om att Agenda 2030 är en utvecklingsagenda, inte i första hand en agenda för bistånd. Efter en fråga från Maria Wilenius förklarade Ylva att SLU Global även arbetar med att få in globala frågor i SLU:s utbildningar även om programmet i första hand är en forskningsplattform. Efter en fråga från Albin Gaunt om Sidas fokus på forskarutbildning förklarade Teresa Soop att behovet av forskarutbildad personal är stort. I Bolivia till exempel finns idag bara 300 disputerade i hela landet. Tanken är att bra lärare är en förutsättning för bra undervisning. När det börjar finnas en kritisk massa av forskare stödjer Sida även uppbyggnad av lokala Masterutbildningar. Sida 3 (7)

4 Katri Pohjolainen förklarade att en del i sandwichmodellen är att samtidigt bygga upp infrastrukturen som gör det möjligt att verka som forskare vid hemmainstitutionen. Inte sällan händer det att de tidigare sandwichdoktoranderna gör karriär utanför akademien och placeras på framstående positioner i samhället. Eva Åkesson påpekade att när International Science Programme (Uppsala universitet) gjorde en uppföljning av tidigare studenter visade det sig att 92 % är verksamma i sina hemländer och en majoritet är arbetar inom universitetsvärlden. Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor (U 2017:02) Agneta Bladh, Regeringskansliet Agneta Bladh berättar om utredningens grundtanke om integrerad internationalisering och om att internationella och interkulturella aspekter ska vara en del i all svensk högskoleutbildning, forskning och andra uppgifter. Den integrerade internationaliseringen ska påverka styrningen på både nationell och lärosätesnivå. Internationaliseringsstrategin som är en stor del av utredningens första delbetänkande föreslås ha ett tioårsperspektiv , med uppföljning efter fem år. Det är inte bara de mål som anges i strategin som ska följas upp, utan även själva strategin. Utredningen har valt att avstå från att identifiera prioriterade samarbetsländer. Förutom strategin kommer det första delbetänkandet även behandla internationalisering på hemmaplan, goda exempel och mer detaljerade beskrivningar av strategins mål och delmål. Utredningen kommer också föreslå omformulering av högskolelagens stycke om internationalisering, med ett förtydligande om att högskolorna bör främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Agneta poängterar att det som står i en lagparagraf är inte ett mål, det är ett måste och det gäller så fort lagen har ändrats. I det andra betänkandet som ska lämnas i oktober 2018 återkommer utredningen om förslag på åtgärder för att öka Sveriges attraktivitet som studie- och kunskapsnation. Agneta gick igenom de åtta mål som är formulerade i nuvarande utkast till strategi: 1. En strategisk aspekt i styrningen av och vid universitet och högskolor 2. Internationalisering för alla studenter, inkl. mobilitet 3. Ökad internationell erfarenhet hos personalen 4. Ökad attraktivitet 5. Förbättrade villkor för strategiska samarbeten 6. Förbättrade förutsättningar för att stötta global utveckling 7. Förbättrat sektors- och myndighetssamarbete 8. Väletablerat system för uppföljning och utvärdering Bland utredningens rekommendationer finns bland annat förslag om utveckling av digital teknik och virtuell mobilitet, förstärkta satsningar på studieämnen med låg mobilitet och bättre möjligheter till utländsk etablering (se vidare bifogad presentation). Därpå följde en diskussion om de åtta målen (enligt lista ovan) generellt, men enligt utredningens önskemål med fokus på mål 4 och 6. Ragnhild reflekterar över skillnader med situationen i Norge och lyfter fram att diskussioner om lärosätenas möjligheter till utlandsetableringar inte är så livaktig i Norge. Marknadsföring av Norska utbildningar är inte heller så tydlig eftersom lärosätena inte tar ut studieavgifter av tredjelandsstudenter. Ragnhild ser mycket positivt på att utredningen betonar nordiskt samarbete. Att marknadsföra sig på en gemensam nordisk plattform kan vara ett sätt att samarbeta. Eva Åkesson argumenterade för att undanröjande av hinder skulle kunna vara ytterligare ett mål att lägga till de redan formulerade åtta. Ett exempel på betydande hinder för utländska studenter i Sverige idag är tillgången på bostäder, vilket är något som dessutom förvärrats under senare tid. Eva argumenterade också för ett mer utbyggt stipendieprogram för studieavgiftsskyldiga studenter. Det är bra att utredningen lyfter fram samverkan med aktörer utanför akademien, men här behövs mer tydlighet. Sida 4 (7)

5 Hans Pohl påpekade att när vi pratar om Sverige som kunskapsnation är det viktigt att vi inkluderar den kunskapsproduktion som sker utanför akademien, särskilt inom industrin. STINT har nyligen presenterat en rapport med titeln Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas?, viken kan ge viss ledning i det fortsatta tankearbetet. Kurt Bratteby berömde initiativet att bredda perspektiven och prata om Sverige som kunskapsnation, snarare än studienation. Sverige är redan idag mycket attraktivt när det gäller forskarutbildning. Det borde lyftas fram mer. En del av attraktiviteten handlar om möjligheten att få jobba kvar efter avslutade studier. Marita Hilliges uppskattar att strategin inte är så detaljerad. Ibland finns dock ett behov av ökad tydlighet som till exempel vad gäller samverkan såsom det beskrivs i mål 4. Går det att utveckla resonemangen kring att ta tillvara fördelar med utländska lärosätens etablering i Sverige? Agneta svarade att utredningen inte har något exempel på hur det i såna fall skulle se ut. Det skulle kunna röra sig om samarbeten universitet emellan där delar av utbildningar eller några program ges i Sverige. Eva Åkesson menade att utländsk etablering kanske borde ha fokus på forskning och svenska forskningscentra. Marita önskar att resonemangen borde tydliggöras. Katri Pohjolainen efterlyser mer konkretisering vad gäller synergier. Begreppet synergi är dessutom svårtolkat eftersom det kan ha flera olika betydelser. Ett bättre uttryck är vidareutveckla samarbetsformer. Tuula Kuosmanen påpekar att vid etablering utomlands måste man också ta i beaktande svenskt erkännande av utländska utbildningar. Idag finns ibland viss osäkerhet i bedömningen av examina från lärosätens utländska campus. Anna Lundh frågar om mål 6 och att beskrivningen inte tar upp utbildning i Sverige. Maria bekräftar att utredningen i detta sammanhang tänkt mer på den utbildning som sker utanför Sveriges gränser. Patrik Henriksson önskar att det inte bara är utländska studenter och forskare som förhoppningsvis ska betrakta Sverige som en attraktiv kunskapsnation i enlighet med mål 4. Målsättningen bör även vara att svenska forskare och studenter betraktar Sverige som attraktivt. Anders Ahlstrand frågade om utredningen tänker sig att ytterligare konkretisera behovet av den mer heltäckande statistiken som utredningen efterlyser och huruvida utredningen kommer att bli tydligare när det gäller myndighetssamarbete. Agneta svarar att alltför tydliga pekpinnar om statistik riskerar att försvåra arbetet för statistikansvariga myndigheter och att skrivningarna om myndighetssamarbete kommer att vara konkreta Henrik Strömberg Croné frågade på vilket sätt utredningen har tagit hänsyn till önskemål och tankar från studenter i arbetet. Albin svarade att referensgruppen har en representant från SFS (Patrik som också representerar SFS i Forum för internationalisering). Utredningen har haft stor nytta av befintliga studier, bland annat de som UHR genomfört, om studenters tankar om mobilitet och attityder till internationalisering. Förändring av Forums arbetsgrupp för migrationsfrågor När möten med Forum för internationalisering alltmer kom att handla om migrationsfrågor beslöt Forum 2011 att inrätta in arbetsgrupp för att bereda dessa frågor. Sammankallande för gruppen är SUHF:s kansli. Eftersom det finns andra grupper som också behandlar migrationsfrågor finns det ett behov av att se över gruppens roll. Då Migrationsverket är den centrala noden för dessa frågor och ingår i de olika grupperna föreslog Tuula för mötet att det sammankallande ansvaret för gruppen flyttas över till Migrationsverket, samt att gruppen får en mer flexibel sammansättning. Förslagsvis skulle de som kallas till gruppens möten kunna variera något beroende på vilka frågor som är aktuella. Två frågor som just nu är aktuell problemområden är uppehållstillstånd för tredjelandsstudenter som åker på utbyte och uppehållstillstånd för forskarstuderande som inte är antagna i Sverige. Christina påpekade också att det finns ett behov av att, utöver studenter, även lösa migrationsfrågor för forskande och undervisande personal. Cilla Häggkvist önskade att Forum behöver ett bättre underlag för att kunna fatta beslut om nyinrättad arbetsgrupp. Mötet beslutade låta Forums sekretariat förbereda uppdragsbeskrivning och förslag till beslut för diskussion vid februarimötet. Sida 5 (7)

6 Samordning av webbinformation för internationella studenter Susanne Wadsborn-Taube, chef för antagningsavdelningen på UHR och därmed ansvarig för UHR:s regeringsuppdrag om samordnad webbinformation till utländska studenter, hade inte möjlighet att vara med på mötet med Forum. Rapport och diskussion om arbetet flyttas därmed till mötet i februari. Avslutning Tuula tackade deltagarna för medverkan på dagens möte och upplyste om att möten under nästa år äger rum 15 februari och 21 november. Förslag till datum för ett andra möte våren 2018 fanns också med i förfrågan som alla forumrepresentanter har tagit ställning till. Internationaliseringsutredningen kommer gärna tillbaka till Forum för att diskutera kommande förslag och eftersom det skulle passa utredningen bättre beslutade mötet att tidpunkten för mötet skulle senareläggas. Datum för möte i juni bestäms efter separat förfrågan per e-post. Sida 6 (7)

7 Underlag till mötet Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor (U 2017:02) Underlag skickas ut ca en vecka innan mötet. Forums arbetsgrupp för migrationsfrågor Ärende 1: Uppehållstillstånd för tredjelandsstudenter som åker på utbyte Möjligheter till utbytesstudier utomlands vänder sig inte bara till svenska studenter, utan även till utländska studenter som studerar vid svenska lärosäten. Rutinerna med förlängning av uppehållstillstånd för tredjelandsstudenter blir ofta en besvärlig process när de ska studera utanför Sverige eftersom huvudregeln för uppehållstillstånd är att det ges för vistelse i Sverige. Att belägga framsteg i studierna i samband med förlängningsansökan kan också vara problematiskt när studier eller praktik ägt rum utanför Sverige. Möjligen handlar uppkomna svårigheter missförstånd i kommunikationen, men det kan också vara fråga om att klargöra riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ärende 2: Uppehållstillstånd för forskarstuderande som inte är antagna i Sverige Uppehållstillstånd för forskarstuderande som antagna vid forskarutbildning i annat länd än i Sverige är en fråga som varit upp i Forum vid flera tillfällen. Dessa studenter får problem med att få uppehållstillstånd eftersom de inte är formellt antagna vid svenskt lärosäte. Problemet rör bland annat SI-stipendiater och vissa Sidafinansierade doktorander. Frågan är dock inte löst, även om det finns förslag på lösningar. Ett sådant förslag kan vara att registrera studenter med ett liknande förfarande som sker när svenska forskarstuderande läser kurser vid annat lärosäte än där de är antagna. Förslaget behöver utredas ytterligare för att klargöra om det är en framkomlig väg. Sida 7 (7)