Forum för internationalisering,

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Ahlstrand Jari Rusanen MINNESANTECKNINGAR Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Minnesanteckningar Forum för internationalisering, Deltagare Karin Henning, CSN Josefin Agelii Mayotte, Justitiedepartementet Marie Ivarsson, Näringsdepartementet Linn Svärd, SFS Teresa Soop, Sida Hans Pohl, STINT Marita Hilliges, SUHF Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Carl Wadell, Tillväxtanalys Tomas Egeltoft, Universitetskanslersämbetet Ulf Hedbjörk, Universitetskanslersämbetet Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Daniel Edquist, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Jari Rusanen, Universitets- och högskolerådet Susanne Wadsborn Taube, Universitets- och högskolerådet Sara Bringle, Utbildningsdepartementet Martin O Persson, Utbildningsdepartementet Gäster Agneta Bladh, Internationaliseringsutredningen Albin Gaunt, Internationaliseringsutredningen Maria Wilenius, Internationaliseringsutredningen Inledning och presentationsrunda Tuula hälsade välkommen. Därefter gjordes en kort presentationsrunda. Sida 1 (7)

2 Myndigheternas och organisationernas remissvar på En strategisk agenda för internationalisering, informationsrunda Tillväxtanalys: Ser det ut Närings- och tillväxtperspektiv, svensk högre utbildning som attraktionskraft. Internationalisering bör sättas mer i sammanhanget kompetensförsörjning i Sverige. Statistik kring vilka som stannar i Sverige efter examen bör utvecklas. Det skulle ge bättre förutsättningar för utvärderingar. CSN: CSN ser utredningens förslag i ett utresande perspektiv. Flexibiliteten i mobiliteten som utredningen föreslår kan ställa till det i studiemedel, t.ex. är inte distansstudier utanför EU studiemedelsberättigade. CSN har också problem med ECTS och högskolepoäng eftersom den faktiska studietiden kan vara olika trots att antalet högskole- och ECTS-poäng är de samma. SUHF: Marita redogör för det gemensamma svaret. Enskilda lärosäten svarar också separat. SUHF inleder sitt svar med att tacka utredningen för ett gott samarbete. Sektorn har efterfrågat denna utredning. SUHF:s svar innehåller huvudsakliga uppmaningar till regeringen att utreda saker vidare. Målen i strategin är klokt presenterade men SUHF är tveksamt till återkommande tematiska utvärderingar. Det bör utredas om inte internationalisering istället bör integrerat i reguljära kvalitetsutvärderingarna. Sida: Sida välkomnar särskilt att utredningen ser internationalisering av utbildning och forskning som en sammanhållen enhet. Bra att avståndet mellan forskning och utbildning täpps igen. Sida välkomnar också att högre utbildning ges en roll i biståndet. Teresa poängterar att det är viktigt med ett ägarskap i samarbetsländerna. Bredare samarbeten mellan myndigheter, forskningsfinansiärer och organisationer är positivt. Kan krävas en viss struktur för samordning. Finns förutsättningar för jämbördiga samarbeten med samarbetsländerna. SFS Linn avstod från att kommentera SFS svar då hon inte har varit med i beredningsprocessen. UKÄ: UKÄ kommenterar särskilt det som ligger inom myndighetens verksamhetsområde, som förslagen som rör kvalitetssäkringssystemet och statistiken. UKÄ sjösätter nu ett välförankrat utvärderingssystem och ser inte hur internationalisering på ett enkelt sätt skulle kunna läggas till detta system i dagsläget. Dock ställer sig UKÄ positivt till att inom ramen för kvalitetssäkringssystemets komponent tematiska utvärderingar undersöka möjliga bedömningsgrunder för området internationalisering. Angående förslaget i utredningen om etablering av svensk högre utbildning utomlands konstaterar UKÄ att ansvarsfrågan behöver utredas. Viktigt att samarbeta med europeiska kvalitetssäkringsorgan men även med organisationer utanför Europa. UKÄ är positivt till att utveckla statistiken, även göra den tillgänglig snabbare, men varnar för att snabb statistik kan inverka menligt på kvaliteten. UKÄ genomför en uppföljning av tillgodoräknande generellt och möjligen skulle tillgodoräknande efter utlandsstudier kunna ingå i den, resonerar myndigheten. Att lärosätena ges möjlighet att genomgå frivilliga certifieringar av internationalisering kunde vara intressant, men UKÄ frågar sig hur stor efterfrågan är från sektorns sida. UKÄ är inte främmande för utföra sådana utvärderingar om uppdraget ges, men anser att frivillig certifiering i första hand bör utföras av externa aktörer. UKÄ ställer sig också positivt till stärkt samarbete inom omvärldsbevakning och påminner om att myndigheten som ansvarig för den officiella högskolestatistiken har en viktig roll att spela inom omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Stint: Hans Pohl meddelar att Stints svar inte är klart men att det bl.a. kommer beröra förslagen om omvärldsanalys och utlandskontor. UHR: Daniel Edquist redogör för UHR remissvar. UHR välkomnar strategin, positiv till de förordningsändringar som föreslås. UHR ställer sig också positivt till de uppdrag som myndigheten föreslås få. Det är viktigt att koppla ihop de stipendieprogram som föreslås med de befintliga. När det gäller det föreslagna uppdraget angående Sida 2 (7)

3 digitalisering föreslår UHR att myndigheten först uppdras att kartlägga frågan innan myndigheten inleder uppdraget att fördela medel för ändamålet. Uppdraget hänger väl ihop med främjandeuppdraget som myndigheten också föreslås få. Höjda mål för utresande mobilitet är bra. UHR stödjer uppdraget till Sida och poängterar att UHR har sidafinansierade program för lärosätessamarbeten som kan utgöra en resurs i detta arbete. UHR stödjer också förslaget om ett förstärkt Forum för internationalisering och poängterar att den strukturen bör ha koppling till omvärldsbevakningsuppdraget. När det gäller omvärldsbevakning påminner UHR om att myndigheten är säte för ENIC-NARIC kontoret som är en kompetensresurs som kan bidra till omvärldsbevakningen. SI: SI ställer sig positivt till den breda ansatsen angående internationalisering. SI välkomnar förslaget att myndigheten ska främja SE som kunskapsnation. Samordning också bra, lika så främjande och kommunikation om Sverige som kunskapsnation. Kap 7-9 är i fokus för SI:s svar. Det finns ett behov av aktörssamordningen, dvs en obruten kedja för studenten. Regelverk kring Migrationsverkets handläggning bör ses över, bl.a. tog Monika och Kurt upp att delade bankkonton bör vara OK, tvååriga UT för mastersstudenter borde införas. SI är också berett att ta sig an rollen att marknadsföra Sverige som forskningsnation. SI också positivt till de stipendieprogrammen som föreslås. Likaså är myndigheten positiv till förslaget att Sida ska utveckla arbetet inom högre utbildning. SI efterlyser även en samlad styrning av utbildning och forskning. SI stödjer även förslaget om ett förstärkt Forum för internationalisering. Myndigheten bifaller även förslaget om koordinerade insatser i prioriterade länder och kontor i utlandet. SI kommenterar även behovet av utbyggd statistik och en mer samordnad analysverksamhet behövs. SI ser ett behov av att följa utvecklingen i andra länder. Den juridiska statusen för utbytesstudenter bör ses över. Mobilitetsstöd för inkommande studenter behövs. Lägesbeskrivning innovations- och forsknings råd vid svenska ambassader Marie Ivarsson, Näringsdepartementet Sara Bringle, Utbildningsdepartementet Marie Ivarsson, Näringsdepartementet, presenterar regeringens innovations- och forskningsråd vid svenska ambassader. Det är en omstart av Tillväxtanalys verksamhet utomlands, men i en ny kostym. Till de 5 kontoren, USA, Brasilien, Indien, Kina och Japan/Korea är 14 personer knutna. Innovations- och forskningsråden är en funktion i svensk innovations- och forskningsdiplomati som del i regeringens uppdrag att långsiktigt och strategiskt främja innovation, forskning och högre utbildning inom områden av betydelse för Sverige som kunskapsnation. Målet för verksamheten är bl.a. fler och mer strategiska samarbeten för svenska innovations-, forsknings- och högre utbildningsaktörer, ökat intresset för kunskapsnationen Sverige utomlands och fler utländska investeringar i forskning och innovation till Sverige. Råden ska kunna ge stöd till myndigheter, lärosäten, forskningsinstitut bl.a genom att vara dörröppnare och kunskapsförmedlare. Kontoren startade i sin nuvarande form under Verksamheten ska styras utifrån politiska prioriteringar men samtidigt vara lyhörd för enskilda aktörers viljor. Råden ska ha en tydlig förankring i utbildningsvärlden och ska exempelvis kunna utgöra en resurs för att verifiera om man har de relevanta kontakterna i landet. Några exempel på aktiviteter är; framtagande av innovationspartnerskap, marknadsföra gemensamma utlysningar om FoI-samarbeten, regelbundna hemmaveckor som inbegriper möten med aktörer och tematiska rundabordssamtal. Marie och Sara Bringle, utbildningsdepartementet, fick frågan om hur tankarna gick angående på vilka platser råden ska finnas. Regeringskansliet har valt att inledningsvis behålla Tillväxtanalys tidigare placeringar. Inriktning och placering kommer att diskutera utförligare i framtiden. Exempelvis har det gjorts en förstudie av Singapore, men inga beslut om flytt eller nya kontor har fattats. Kurt noterar att myndigheter kan ta direktkontakt med råden, vilket är positivt. Han frågar också hur den strategiska planeringen kommer att göras och hur synlig den planeringen kommer vara för andra aktörer? Formerna för hur kommunikation kring planeringen ska gå till inte helt spikad. Tuula kommenterade att det är bra att offentliggöra vilket stöd kontoren kan ge och att regeringskansliet publicera information om det på webbplatsen. För mer information se: Sida 3 (7)

4 Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor (U 2017:02), diskussion ang. utvalda områden som ska ingå i slutbetänkandet Agneta Bladh, Maria Wilenius, Albin Gaunt, Internationaliseringsutredningen Agneta inleder med att säga att det andra betänkandet är svårare än den första eftersom förslagen i det kostar pengar. Utredningen måste föreslå finansiering. Utöver innehållet i underlaget som skickades ut till forumrepresentanterna kommer Agneta ta upp stipendier. Migrationsfrågor också en svår fråga. Utredningen kommer inte att föreslå någon förändring av anmälningsavgiften utan kommer att föreslå att den ligger kvar på 900 kr. Agneta nämnde också inledningsvis att en enkät om studentinflytande har gått ut till studentkårer. I slutbetänkandet fördjupar utredningen det förslag som finns i det första delbetänkandet angående en ny struktur för samordning mellan myndigheter som föreslås ersätta Forum för internationalisering. Utredningen föreslår en samordningsstruktur där Svenska institutet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova ingår i styrgruppen. Uppdraget ska framgå av regleringsbreven för dessa myndigheter och skulle kunna innefatta samordning för strategisk internationalisering, för att informera om och verka relationsskapande för Sverige som kunskapsnation, för att förbättra förutsättningarna för mobilitet och för samverkan om omvärldsbevakning och analys. Utredningen föreslår vidare att myndigheternas generaldirektörer ska ingå i styrgruppen. Till styrgruppen för strukturen ska undergrupperingar kunna kopplas, permanenta och ad-hoc grupper. Det är viktigt att även Migrationsverket är med men det kan vara svårt för generaldirektören för Migrationsverket att delta i styrgruppen eftersom studenter utgör en liten del av Migrationsverkets verksamhet. Sekretariatet för samordningsstrukturen föreslås placeras på UHR som finansieras genom resurser från ingående myndigheter. Utredningen föreslår också att SFS och SUHF ingår i styrgruppen. Carl Wadell påpekade att Tillväxtanalys bör tillfrågas att vara med i styrgruppen eftersom myndigheten är en analysmyndighet som arbetar aktivt med internationaliseringsfrågor relaterade till lärosätena. Monika Wirkkala undrade vilken myndighet som ska vara huvudman för gruppen. Agneta svarade att myndigheterna troligen inte kommer att vilja överlämna besluten till gruppen utan beslut som rör den egna myndigheten fattas av respektive myndighet. Flera representanter menade att Migrationsverket är viktigt i denna gruppering. Det finns en risk att denna grupp kan komma i skymundan i förhållande med andra grupper. Kanske kan överdirektören eller någon ansvarig avdelningschef ingå? Sara Bringle undrar om samordningsstrukturen krockar med den samordningsgruppering som idag finns mellan forskningsfinansiärerna och menar att det är viktigt att inte upprätthålla separata spår. Utredningen menar att det behövs ökade ansträngningarna att marknadsföra Sverige som kunskaps- och studiedestination planerar att föreslå att Svenska institutet ges ett utökat uppdrag att informera om Sverige som kunskapsnation i utlandet. Mer resurser behövs för det ändamålet. Uppdraget innebär att tillhandahålla basinformation samt att stödja utlandsmyndigheter. Uppdraget ska genomföras i samråd med myndigheter och organisationer inom högre utbildning, forskning och innovation. Även SI:s uppdrag att främja och marknadsföra Sverige som studiedestination bör utökas. Agneta framför att SI har samarbete med ambassader och har information och nätverk som är användbara i sammanhanget. Vidare ämnar utredningen, med inspiration från DAAD i Tyskland, föreslå att det inrättas utbildnings- och forskningsambassadörer. Det skulle röra sig om personer utomlands med anknytning till Sverige som kan få uppdrag att med ersättning för omkostnader agera utbildnings- och forskningsambassadörer. Anders Ahlstrand påpekar att UHR är säte för det svenska Enic-Naric kontoret som har i uppdrag att informera om svensk högre utbildning utomlands. Utredarna som arbetar med den verksamheten bedömer också utländsk utbildning och är således en resurs när det gäller kunskap om svensk utbildning i relation till utbildning utomlands. Sverige bör ha ett nätverk av utbildnings- och forskningsnav med tio kontor i Afrika, Nordamerika, Latinamerika, Asien och Mellanöstern och Sydasien. Det borde vara minst 10 kontor. De nuvarande innovations- och forskningsråden är till stor del koncentrerade i Asien medan Afrika och Mellanöstern saknar representation. Utredningen har tittat på de danska innovationskontoren (Innovation Centre Denmark). Det rör sig om stora kontor med upp till personer per kontor som arbetar ganska hands-on med relationerna med universitet och högskolor. De danska kontoren ligger inte nödvändigtvis i huvudstäder utan där verksamheten finns. DAAD och Nuffic har också kontor utomlands som är nära kopplade till sektorn. Sverige är Sida 4 (7)

5 en god forskningsnation och känd för sin innovationsförmåga men endast ca 0,7 % av de internationella studenterna kommer till Sverige. Kurt Bratteby påpekar att Sida har forskningsråd i utvecklingsländer som också skulle kunna vara en resurs. Frågor restes också om hur huvudmannaskapet för kontoren ska se ut och hur kontoren ska samordnas med verksamhet i Sverige. Det är viktigt att de inte blir isolerade öar. Agneta svarar att alla detaljer inte har diskuterats klart men tillägger att det är viktigt att kontoren fokuserar både på utbildning och forskning. DAAD:s och Nuffics kontor har den svagheten att de huvudsakligen fokuserar på utbildningsfrågor. Förslaget om en kraftsamling för satsning på ett land som tas upp i delbetänkandet kommer att preciseras i slutbetänkandet. Utredningen kommer att föreslå att det skapas en rörlig resurs för en femårig satsning på kontakter med ett specifikt land. Beloppet bör initialt uppgå till minst fem miljoner kronor. Det ska möjliggöra en kraftsamling kring ett land. Utredningen kommer inte peka ut ett specifikt land utan överlåter det valet till andra, förslagsvis till den nya samordningsfunktionen. Processen att komma till Sverige som student är en fråga som universitet och högskolor är angelägna om. Processen i de inblandade myndigheterna fungerar bra men det skaver i gränssnittet mellan dem. Samarbetet som idag existerar mellan lärosätena och berörda myndigheter bör kunna fördjupas och förbättras. Frågan är hur det skulle vara möjligt att få ihop olika system som antagnings-, stipendie- och migrationsprocesserna. Utredningen ämnar inte komma med några detaljerade förslag, men kanske kan processen på sikt skötas genom en gemensam webbsida. På vilket sätt samordningen kan förbättras lämnar utredningen till de inblandade. Kanske kan en det lösas inom ramen för den förstärkta strukturen för samarbetet som utredningen föreslår? Agneta menar att separat antagning inte utnyttjas av lärosätena i den utsträckning som de skulle kunna göra. Det är viktigt att sätta sig i den enskilde studentens sits. Nu har vi Sverige långa väntetider i processen. När Migrationsverket bedömer ansökningar om uppehållstillstånd tidigast tre månader innan studiestart i dessa fall leder inte en tidig antagning till en snabbare process. Agneta exemplifierar vidare med att nämna att studieavsiktsbedömning kommer först i slutskedet av migrationsprocessen. Utredningen kommer att komma med förslag på hur denna bedömning kan förändras. Utredningen har bl.a. tittat på systemet i Nederländerna där att lärosätena hanterar ansökningar om uppehållstillstånd. Utredningen menar också att längre uppehållstillstånd skulle underlätta för studenter då de slipper att söka förlängning efter ett år. Det skulle också underlätta för Migrationsverket då färre ansökningar om förlängning behöver behandlas. Om längre uppehållstillståndsperioder ges måste dock lärosätena vara mer aktiva med att rapportera studieavhopp eftersom förlängningsansökan också utgör en kontroll av att studenten fortfarande befinner sig i Sverige. Stipendier för inkommande studenter är viktiga. De medlen (60 miljoner kr.) UHR fördelar till lärosätena används av lärosätena på olika sätt men oftast till en nedsättning av en del av studieavgiften. Stipendiemedlen kan dock inte användas till att täcka levnadsomkostnader vilket stipendierna från SI kan. SI:s stipendier riktar sig dock bara till en begränsad grupp länder. Agneta menar att det bör finnas stipendier som täcker levnadsomkostnader även för studenter utanför gruppen av länder som SI:s stipendier avser. Exempelvis bör inte tidigare utvecklingsländer lämnas efter att biståndet har dragits in. Det bör finnas stipendier även till studenter från dessa länder. Utredningen arbetar med olika förslag om hur ett utökat stipendiesystem ska kunna finansieras. Forum diskuterade olika möjligheter till finansiering och möjlig utformning av utökade medel till existerande stipendieprogram och/eller upprättandet av nya program. Ska stipendiemedel avsättas till att stödja kraftsamlingarna på utvalda länder? Ska det röra sig om stipendiemed till speciellt kvalificerade studenter? Kommer utredningen också föreslå stipendiemedel till forskning? Någon påpekar att även små stipendieprogram kan vara verkningsfulla i speciella satsningar. Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft Carl Wadell, Tillväxtanalys Carl inleder med att säga att studien han ska redovisa är en del av ett ramprojekt om förutsättningar för att attrahera högkvalificerad arbetskraft till Sverige som Tillväxtanalys har arbetat med det senaste året. Sida 5 (7)

6 Studier har två huvudsakliga frågeställningar: Hur bidrar svenska lärosäten till att attrahera och behålla internationella studenter och doktorander? Vilka utvecklingsmöjligheter finns för att svenska lärosäten i större utsträckning ska kunna bidra till att attrahera och behålla internationella studenter och doktorander? Carl redogör för metoden som bestod av analys av statistik och intervjuer med lärosätesrepresentanter. Det finns en del svagheter i statistiken. Exempelvis är det svårt att följa de nordiska studenterna. För att kunna följa studenterna som stannar behöver de ha personnummer. Det har ungefär hälften av studenterna. Studenter bör fås att stanna i Sverige eftersom det är en lönsam affär för svenska staten. Studenterna bidrar till ekonomin i Sverige om de stannar. Andra skäl är att de bidrar till innovation och export samt att de bidrar till minskad kompetensbrist i Sverige. För närvarande har Sverige brist på kompetent arbetskraft inom ingenjörsyrken, särskilt inom IT, och inom sjukvården. Antalet internationella studenter i världen ökade kraftigt under det första årtiondet på 2000-talet och uppgår nu till ca 4,6 miljoner. Ökningen har nu avstannat, troligen till följd av att flera länder har byggt ut sina utbildningssystem. Framför allt stora engelskspråkiga länder tar emot en stor andel av de internationella studenterna. Sverige har tappat i antal studenter som vi rekryterar i jämförelse med vissa andra jämförbara länder. Studien innehåller en litteraturgenomgång av faktorer som får studenter att stanna. Den visar på push- och pull-faktorer. Några push-faktorer som får studenter att söka utbildning utomlands är låg BNP eller ekonomiska kriser och brist på demokrati. Några pull-faktorer är hög BNP och utbildningsnivå samt språk och diasporor. Vad studenter menar med hög utbildningskvalitet är ofta kopplat till olika rankningar. Det finns färre studier av vad som får studenter att stanna. En dansk undersökning visar bland annat att språkkunskaper och arbete under studietiden bidrar till att studenter stannar efter examen. Carl säger att det är svårt att jämföra länder när det gäller förmågan att behålla studenter men bland OECD-länderna stannar i genomsnitt 25 % av de internationella studenterna kvar efter avslutade studier. Två kohorter av studenter har studerats, en som avslutade studierna innan införandet av studieavgifter och en som avslutade studierna efter införandet av studieavgifter. Den ena gruppen inresande studenter och doktorander avslutade sina studier 2010 den andra avslutade sina studier Andelen studenter som hade sysselsättning i Sverige skiljer sig inte nämnvärt åt mellan grupperna, av dem som avslutade sina studier 2010 stannade 21 % medan 20 % stannade av dem som avslutade studierna Några få lärosäten, bl.a. KTH, Chalmers samt Lunds och Stockholms universitet, står för majoriteten av de studenter som stannar. De flesta av dem som stannar har sysselsättning i storstäderna, speciellt i Stockholm. Drygt 80 % av dem som stannade hade sysselsättning i företag. Studien innehåller också en jämförelse med andra länders policy för att attrahera och behålla studenter. Carl nämner ett exempel från Danmark där internationella studenter har möjlighet att söka etableringskort, som gör det möjligt att arbeta utan arbetstillstånd, byta arbete utan att ansöka om nytt uppehållstillstånd, samt starta företag under 2 år. Av lärosätesintervjuerna framgår att lärosäten tycker det är viktigt att attrahera internationella studenter men bara några få anser det vara viktigt att de stannar. För många lärosäten saknas ekonomiska incitament att attrahera studenter från tredjeland. Andra slutsatser är att inresande studenter inte får kontakt med arbetslivet under studierna, långa handläggningstider hos Migrationsverket och att det finns ett behov av utvecklade stipendieprogram. Carl avslutar med att redogöra för några saker Tillväxtanalys med stöd av rapporten tycker att Sverige kan göra; satsa på att få fler lärosäten att arbeta strategiskt med att rekrytera studenter från tredjeland, stärkt arbetslivsanknytning för inresande studenter, skapa ekonomiska incitament för lärosätena och individen för att få fler att stanna och arbeta, förlänga tiden som studenter får stanna och söka arbete, alternativt göra undantag för studenter från tredjeland som vill starta företag m.m. Sida 6 (7)

7 I diskussionen som följde Carls presentation framfördes bl.a. att Sverige behöver paketera studier med praktik och annan arbetsmarknadskoppling. Företagen hittar inte de studenter de skulle kunna rekrytera trots att det finns ett stort behov av kompetens personal att fylla. Brister i kunskaper i det språket är ett hinder. Även om Sverige är ett land med hög kunskap i engelska krävs det för de flesta arbeten kunskaper i svenska. Teresa tog upp att strävan att få studenter att stanna kvar i Sverige efter studierna står i direkt konflikt med Sidas mål. Rapporten finns publicerad på Tillväxtanalys webbplats: Återkoppling Forums arbetsgrupp för migrationsfrågor Anders Ahlstrand, UHR I Markus Filipssons frånvaro redogjorde Anders för Forums arbetsgrupp för migrationsfrågor. Svenska Institutet, Sida, Migrationsverket, UHR och SUHF har föreslagit representanter till gruppen. Sammankallande för gruppen är Markus Filipsson på Migrationsverket. Han kommer att kalla till möte så snart som möjligt. Migrationsverket har föreslagit att mötena utgår från ett antal typer av studerande och forskare för att gemensamt identifiera problematik gällande dessa då det gäller mobilitet etc. Även förslag på lösningar bör vara ett ämne för mötena. Övriga frågor Inga övriga frågor Avslutning Tuula tackar för ett intressant möte och påminner att nästa möte är den 21 november. Sida 7 (7)