Forum för internationalisering,

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Clarhäll Anders Ahlstrand MINNESANTECKNINGAR Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Minnesanteckningar Forum för internationalisering, Tid: torsdag 4 februari, Plats: Universitets- och högskolerådet, Wallingatan 2, Stockholm Deltagare Henrik Strömberg Croné, CSN Elin Jansson, Justitiedepartementet Markus Filipsson, Migrationsverket Patrik Pettersson, Migrationsverket Patrik Henriksson, SFS Teresa Soop, Sida Andreas Göthenberg, STINT Linda Gerén, SUHF Marianne Granfelt, SUHF Anders Söderholm, SUHF och Mittuniversitetet Cilla Häggkvist, SUHF och Uppsala universitet Kurt Bratteby, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska institutet Carl Wadell, Tillväxtanalys Anders Ahlstrand, Universitets- och högskolerådet Anders Clarhäll, Universitets- och högskolerådet Mats Embertsén, Universitets- och högskolerådet Tuula Kuosmanen, Universitets- och högskolerådet Jari Rusanen, Universitets- och högskolerådet Per Westman, Universitetskanslersämbetet Albin Gaunt, Utbildningsdepartementet Adjungerade Åsa Arffman, Bankföreningen Eva Malmström, SUHF och KTH Sida 1 (9)

2 Inledning och presentationsrunda Ordförande Tuula Kuosmanen hälsade deltagarna välkomna och speciellt välkommen till de som inte varit med på Forum-möten tidigare: Patrik Petterson, Migrationsverket; Eva Malmström Jonsson, KTH och Patrik Henriksson SFS. Presentation av SUHF:s expertgrupp för internationalisering Eva Malmström Jonsson, KTH Eva presenterade den av SUHF nyinrättade expertgruppen för internationalisering. Gruppen består av 11 ledamöter där Per Nilsson UmU är verkställande ledamot med tid avsatt att arbeta med expertgruppens frågor mellan mötena. Gruppen är inrättad för att öka möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan lärosätena och tar sig an lärosätenas internationalisering inom alla de tre verksamhetsgrenarna; utbildning, forskning och samverkan. Expertgruppen ska också verka för större internationell synlighet för studier i Sverige. Projektet Study Destination Sweden är numera avslutat, men erfarenheterna är viktiga att ta tillvara i expertgruppens arbete. Internationella frågor ska få synlighet i övriga expertgrupper. Arbetsgruppens arbete kommer att preciseras närmare under året men kommer att fokusera på strategiska frågor inom fyra hudsakliga områden; förordningsfrågor, migrationsfrågor, stipendiefrågor och internationella samarbeten. Mer information om expertgruppen finns vid webblänken nedan. Där publiceras också sammanfattande mötesanteckningar. Tuula summerar mötespunkten med att välkomna SUHF:s initiativ att inrätta Expertgruppen för internationalisering. Expertgruppen och Forum delar flera gemensamma intresseområden och att det därför är viktigt att vi drar nytta av varande och inte dubbelarbetar med frågorna. Det är bra att både Eva Åkesson och Marianne Granfelt deltar i båda grupperna. Se också PP-bilder Svensk internationaliseringsstrategi för forskning och högre utbildning rapport från genomförda hearingar Albin Gaunt, utbildningsdepartementet För att förbereda kommande arbete om högskolans internationalisering genomförde regeringen fem hearingar med representanter från lärosäten under förra året. En inledande hearing ägde rum i Stockholm och sedan ytterligare fyra regionala hearingar. Hearingarna har samlat representanter för universitet och högskolor, näringsliv och organisationer. Helen Hellmark Knutsson var med vid samtliga sammankomster. Albin berättade om hearingarna som värdefulla tillfällen att diskutera frågor om mobilitet, studieavgifter och migrationsrätt i lite mindre grupper. Exempel på frågor som lärosätena fört fram som viktiga för regeringen att överväga är främjande av Sverige som kunskapsnation, etiska och demokratiska värden i internationella samarbeten samt hur forskning och undervisning kan länka samman med andra politikområden handel och biståndspolitik. Sida 2 (9)

3 Regeringen har ännu inte beslutat om det förberedande arbetet ska leda fram till en internationell strategi för svensk högskola. Frågan har kommit upp under hearingarna men ingen samstämmig uppfattning om behovet tycks finnas inom sektorn. Många av de aktuella frågorna kan adresseras på annat vis exempelvis i höstens forskningsproposition. Det sker också mycket annat som kan bli dellösningar på internationaliseringsfrågorna. Det kommande student- och forskardirektivet ska vara införlivat i svensk lag inom två år och det kommer leda till förbättrade möjligheter och enklare hantering av utomeuropeisk mobilitet. Efter den nya exportstrategin har Svenska Institutet (SI) fått två nya uppdrag: att se över möjligheten att inrätta stipendieprogram som är delfinansierat av näringslivet och att arbeta fram alumnplattformar i samarbete med utrikesmyndigheterna. Även UKÄ:s uppdrag om följa upp lärosätenas uppdragsutbildningar, uppdraget att kartlägga lärosätenas utbildningssamarbeten och rapporten om MOOC:s ger inspel till frågan. Monika Wirkkala berättade att SI planerar att ordna utbildningar med lokalanställda på utlandsmyndigheterna om de verktyg som kan användas för att marknadsföra Sverige som studienation. Förberedelser för uppdraget inom Exportstrategin om en gemensam Sverigealumnplattform har bestått i en enkät som riktar sig till svenska lärosäten, näringsliv och utlandsmyndigheter. Meningen är att det ska mynna ut i ett gemensamt alumnnätverk där alla som studerat på högskolenivå i Sverige är välkomna att delta. Utlandsmyndigheterna kan söka pengar hos SI för att ordna alumnaktiviteter. Arbetet med ett stipendieprogram delfinansierat av näringslivet, även det inom Exportstrategin, ligger ännu bara i startgroparna. SI kommer att rapportera vid kommande Forum-möten om hur arbetet framskrider. Rapport från hearing med internationella studenter Göteborgs universitet, 2 december 2015 Anders Clarhäll, UHR Vid hearingen i Göteborg deltog ett 40-tal studenter från GU, Chalmers, Högskolan Väst och Högskolan i Borås. Uppdelade i sju diskussionsgrupper redovisade varje grupp slutsatser av sina diskussioner om förenkling och effektivisering av processen att komma till Sverige för att studera. När Anders Clarhäll refererade slutsatserna lyfte han fram flera av de problemområden som är välkända för Forum, men också några som Forum ännu ej ägnat så mycket arbete åt. Ett problemområde av oväntat stor omfattning var sjuförsäkring och tillgång på hälso- och sjukvård. Studenter är ofta omedvetna om i vilken mån de är försäkrade, hur det går till när man ska utnyttja försäkringen och hur man söker sjukvård. Uppenbart var också att hemförsäkring var ett område där många var förvirrade. Resultaten från hearingen finns sammanfattade i rapporten Coming to Sweden to study a hearing on conditions for international students in Sweden (UHR 2016). (länk) Se också PP-bilder Sida 3 (9)

4 Vad kommer bankkontodirektivet betyda för utländska studenters möjlighet att öppna bankkonton? Åsa Arffman, Bankföreningen När EU:s betalkontodirektiv genomförs i nationell lagstiftning kommer alla som är lagligen bosatta inom EU har rätt till ett bankkonto med tillhörande tjänster. En förstärkt rätt att överklaga bankärenden till Allmänna reklamationsnämnde, ARN, föreslås också bli del av svensk lagstiftning. I Sverige är planen att lagändringarna ska träda i kraft i september Även om det kommer att innebära att utomeuropeiska studenter har laglig rätt att öppna ett bankkonto, så kvarstår de svårigheter som har att göra med identifikation. Om identitetshandlingarna är svårtydda kan det innebära att det behövs kompletterande handlingar som styrker identiteten. När en banktjänsteman känner sig tveksam om ett svenskt körkort är det enkelt att kontakta Transportstyrelsen, men om han eller hon inte tycker sig kunna bedöma ett utländskt pass äkthet är det inte lika uppenbart var man vänder sig med frågor. Banken ska i framtiden inte bara identifiera kunden utan också alltid kontrollera identiteten. Även enligt dagens regler måste dock identifieringen av kunden bedömas som tillförlitlig av banken. Ny information från bankföreningen, om att bli bankkund, finns numera på 17 språk. Eventuellt kommer även en informationsfilm att tas fram för att nå alla kunder. Speciell information om utländska studenters möjligheter att öppna bankkonton finns på bankföreingens webbplats Åsas tips till lärosäten är att bjuda in de lokala bankerna för samtal. Hon erbjöd sig att hjälpa till med kontaktuppgifter. Det är också bra om nya studenter får information om vilka handlingar som krävs för att öppna bankkonto redan innan studenten lämnar hemlandet. Cilla Häggkvist berättade om positiva erfarenheter av regelbundna möten mellan UU och de lokala bankerna i Uppsala. Finansinspektionen har tagit fram ett allmänt råd om kringtjänster till bankkontot. Det är dock inte tvingande, utan är att betrakta som rådgivande. Ander Ahlstrand frågade om inte bankerna skulle kunna lita på migrationsverkets bedömning av identitetshandlingarnas äkthet. Åsa svarade att bankerna själva har skyldighet att säkerställa id-handlingarnas äkthet och att det i dag inte finns något åtagande från myndigheten att verifiera handlingars äkthet på förfrågan från banken. Det är lämpligt att Bankföreningen har en ingång till lärosätena i dessa frågor. I och med införandet av Bankkontodirektivet kanske information behöver formuleras om då kan det vara bra att stämma av den med lärosätena. Lämpligast är att kontakterna går genom någon av SUHF:s representanter i Forum. Processen att komma till Sverige för att studera Presentation om framsteg i processkartläggningen, Anders Ahlstrand, UHR och Marcus Filipsson, Migrationsverket Anders Ahlstrand introducerade kartläggningen av processen att komma till Sverige för att studera och det flödesschema som är kartläggningens resultat. Utskrift av flödesschemat satt uppsatt på väggen i mötesrummet och mötesdeltagarna Sida 4 (9)

5 uppmanades att studera schemat under fikapusen, samt göra noteringar om kompletteringar eller eventuella oklarheter direkt på den uppsatta utskriften. Efter fikapausen diskuterade mötet vilka steg i processen där det fortfarande finns oklarheter eller där processen skiljer sig mellan olika lärosäten. Delsteg som involverar lärosätena och som bör studeras mer ingående är ansökan, migration och uppehållstillstånd samt stipendier. Ytterligare arbetsmaterial för analys och eventuella förenklingsförslag är de förbättringsområden som identifierades av arbetsgruppen för processen Att komma till Sverige för att studera. En förhoppning från mötet är att följande grupperingar tar sig an de delar av processen som faller inom respektive grupps ansvarsområde och återrapporterar till Forum om möjliga förbättringsåtgärder: Ansökan Expertgruppen för studieadministrativa frågor i samarbete med expertgruppen för internationaliseringsfrågor, SUHF Migration och uppehållstillstånd Forums migrationsgrupp, SUHF sammankallande Stipendier Internationaliseringsgruppen, SI Forumsekretariatet erbjuder sig att delta i ovanstående gruppers arbete för att redogöra för processkartan och de hinder och förbättringsområden som identifierats under arbetet med processkartan. Informationsöverföring mellan Migrationsverket och lärosäten Utifrån en idé som presenterades vid Migrationsverkets möte med lärosätena 27 oktober 2016, har nu Migrationsverket planerat en webbsida som ska underlätta informationsöverföring. Markus Filipsson presenterade förslaget till webbplats och vilka steg i informationsöverföringen som webbplatsen är tänkta att lösa. En formgiven webbplats med den presenterade funktionaliteten planeras vara färdig till slutet av februari Markus efterlyste lämplig kontaktpunkt för Migrationsverket vid respektive lärosäte. Cilla föreslog att begäran om att få en kontaktpunkt i fråga om migrationsärenden skickas via registrator. Information från Migrationsverket Patrik Pettersson, Migrationsverket 1. Studerande- och forskardirektivet Arbetet inom EU att ta fram ett nytt studerande- och forskardirektiv har nu kommit fram till en slutfas där det förväntas att bli antaget av Europarådet senare i vår. Implementeringen i nationell lagstiftning ska sedan ske inom två år. Även om det finns möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa direktivet på lite olika sätt, finns sannolikt några saker som kommer att gälla samtliga länder: som student kommer det vara enklare att förflytta sig mellan olika EU-länder eftersom uppehållstillstånd inte bara kommer att gälla enskilt land, utan kommer att gälla i hela EU; Sida 5 (9)

6 vid beviljad ansökan om att stanna kvar efter avslutad examen kommer studenter kunna vara kvar i Sverige upp till nio månader för att söka jobb; för forskare kommer det bli förenklade rutiner att ta med familjen. Forum diskuterade vilka regler som gäller för doktorander där lärosätet önskar att studenten ska närvara för intervju eller kollokvium innan antagningsprocessen slutförs. När studenten behöver besöka Sverige och lärosätet redan innan han eller hon är antagen finns ingen möjlighet att inför ett sådant besök få uppehållstillstånd som student. Detta eftersom man måste vara antagen för att kunna söka. Det betyder att den person som behöver komma till Sverige för antagningsprocessen måste ansöka om visum som allmän besökare. Även den som kommer till Sverige för att göra praktik behöver söka uppehållstillstånd som besökare. 2. Försörjningskrav i samband med ansökan om uppehållstillstånd Migrationsöverdomstolen har nyligen avgjort ett fall med en student som överklagat kravet om att kunna uppvisa försörjning under hela den tilltänkta studietiden i Sverige. Migrationsöverdomstolen gav studenten rätt och eftersom fallet betraktas som prejudicerande kommer Migrationsverket hädanefter endast kräva uppvisad finansiering för den tid som ansökan gäller. Migrationsverket har redan anpassat både webbinformation kraven vid handläggning. Internationell omvärldsbevakning Inför mötet hade representanter för deltagande organisationer i Forum uppmanats att förbereda en kort presentation för att svara på tre frågor om omväldsbevakning utifrån den egna organisationens perspektiv: 1. Vilka behov har din organisation av omvärldsbevakning/analys? 2. Hur är omvärldsbevakning/analys organiserat vid din organisation? 3. Är den omvärldsbevakning/analys som görs vid din organisation primärt för intern eller externt bruk? UHR: Myndigheten bedriver omvärldsanalys dels för kompetensförsörjning och planering av den egna verksamheten, dels inom ramen för specifika uppdrag som Eurydike och Euroguidance vars syfte är omvärldsbevakning och analys. Analysavdelningen arbetar med analyser, ibland i samarbete med motsvarande organisationer i andra länder, främst inom EU. Att bevaka vad som händer inom EU är viktigt för UHR eftersom myndigheten ansvarar för en rad EU-program. I uppdrag om bevakning ligger också att sprida, vilket ibland sker i tryckta rapporter och genom UHR:s olika webbplatser. MV: Migrationsverkets omvärldsbevakning är inriktat på flyktingströmmar uppskattningar av kommande asylärenden. SI: Svenska Institutet har ett brett behov av omvärldsbevakning för planering av den egna verksamheten, men också för extern spridning. SI har ett instruktionsenligt uppdrag att tillsammans med utlandsmyndigheterna följa Sverigebilden utomlands. Bevakningen är uppdelad per verksamhetsområde. Tillsammans med STINT har SI haft en dialog om gemensam omvärldsbevakning för högskoleutbildning. Det finns ett tydligt behov av ett mer systematiserat arbete som också inkluderar Sida 6 (9)

7 angelägenhetsbedömning. Del av systematiseringen kan vara att bli bättre på att dela information. KTH: Ett förnyat behovet av omvärdsbevakning aktualiserades i och med införandet av studieavgifter. Det är inte kostnadseffektivt att varje lärosäte gör det på egen hand. Utbildningsdepartementet: Vi utnyttjar i första hand det vi får från våra myndigheter. Problemet är dock att systematisera och dra slutsatser. När informationen inte finns systematiserad är det svårt att få fram rätt uppgifter när man behöver dem. Att beställa informationen är inte heller oproblematiskt eftersom det ofta tar tid att få fram. Mycket vore vunnet med bättre samordning. UU: Alla lärosäten har stort behov av omväldsbevakning, och på UU görs också mycket för att hålla sig uppdaterad om vad som är på gång. Bevakningen är dock spridd och det är därför svårt att snabbt få fram information när behov plötsligt uppstår. SUHF: Inom SUHF sker en stor del av arbetet genom arbetsgrupperna, vilka också bedriver en del omvärldsbevakning. Det internationella nyhetsbrev som Gunnar Eneqvist och Lars Alberius sätter samman är mycket uppskattat och får stor spridning. Till hösten planerar SUHF att anordna en konferens speciellt om omväldsbevakning. Ansvarig för konferensens planering är Gunnar och Lars. Information kommer att läggas upp på SUHF:s webbplats. SUHF ingår i det myndighetsövergripande nätverket av omväldsbevakare. Justitiedepartementet: Fokus för Justitiedepartementets omväldsbevakning ligger på flyktingströmmar och migration. Information om forskning och högskoleutbildning kommer ofta från departementets medverkan i olika EU-sammanhang. European Migration Network publicerar rapporter bland annat om internationella studenter. UKÄ: Inom kvalitetsutvärdering och statistik, samt studenträttsliga frågor har UKÄ en omfattande omvärldsbevakning. Detta görs bland annat för att sätta den svenska statistiken i internationellt perspektiv. Tillväxtanalys: Myndigheten har ett särskilt regeringsuppdrag att bedriva omväldsbevakning och analys. I uppdraget ligger också att koordinera och sprida den information som tas fram. Under rubriken Hänt i välden publicerar Tillväxtanalys kortar rapporter om omvärldsfrågor. Dessa publiceras på webben. För att förstå den svenska kontexten ser Tillväxtanalys ett behov av mer dialog. Tillväxtanalys tar också fram underlag till delegationer. CSN: Myndighetens främsta behov av omväldsbevakning är för den egna kompetensförsörjningen, mest för att kunna bedöma vilka utbildningar utomlands som ger rätt till svenskt studiestöd. Kunskap krävs också om främmande länders studiesystem för att kunna bedöma studieomfattning och rapporterade studieresultat. I arbetet med återbetalning krävs kunskap om utländska skattesystem och juridiska system. Del av kunskapsinhämtandet kommer från deltagande i internationella nätverk som ASIM för de nordiska länderna och Network for study support in Europe, Nessie. För att kunna prioritera och lägga upp myndighetsövergripande planer har CSN skapat en samordningsgrupp från olika avdelningar. Gruppen är ny sedan i höstas. STINT: Omfattande omväldskunskap krävs för STINT för att kunna planera och lägga upp bra program som bygger upp forskningssamarbeten mellan Sverige och nya dynamiska regioner i välden. Genom en omvärldsstrategi ska STINT bygga upp egen Sida 7 (9)

8 kompetens, men också hjälpa universiteten med mer kunskap. Bra omväldskunskap krävs också för att kunna rekrytera externa granskare för bedömning av ansökningar. För att underlätta anslyser av forskning och internationella forskningssamarbeten där Sverige ingår har STINT köpt in anslysverktyget SciVal (Elsevier). För kunskapsspridning anordnas STINT-forum som är återkommande seminarier, ofta om forskningens internationalisering. Tillsammans med SI har STINT funderingar på hur svensk forskning och högskoleutbildning kan få bättre kontakt med omvälden. Danmark har satsat på hög bevakning av högskolefrågor ute i världen med personer utlokaliserade vid utlandsmyndigheter som har dessa frågor som särskilt uppdrag. Ett av målen med närvaron är att underlätta bedömning av vilka regioner och enskilda lärosäten som kan komma att bli betydelsefulla för samarbeten i framtiden. Sverige skulle kunna planera för något liknande där funktionen skulle kunna kombinera analys av forskning och aktivt arbete med studentrekrytering. Sida har ett viktigt nätverk med utsända som jobbar med forskningssamarbetet. Det borde finnas en möjlighet att koppla ihop med Sidas projekthandläggare utsända på ambassaden. Sida: Myndigheten arbetar i första hand med de sex prioriterade länder som regeringen beslutat om. Det kan sannolikt bli aktuellt med ytterligare tre. En stor del av omväldsbevakningen görs på plats och handlar om att förstå sig på systemet i det aktuella landet. Fältorganisationen arbetar också med uppföljning och landstrategier. Sida är gärna med på samarbeten där handläggarna blir inkopplade, både i fältorganisationen och i Sverige. Förutom bevakning av enskilda länder behöver Sida också hålla sig uppdaterade om vad som är på gång inom internationella organisationer som Världsbanken. SFS: Omvärldsbevakning på SFS sker till stor del genom internationella kommittén, European Student Union (ESU) och Nordiskt ordförandemöte. Spridning till de lokala studentkårerna är viktigt. Diskussion Tuula summerar intrycket från presentationerna med att det uppenbarligen är mycket som görs, men att det görs utefter olika behov. Frågan är vad som inte täcks och om Forum kan ha betydelse för samordning och spridning. Albin G: Även om vi har många och skilda behov borde det gå att samordna resurser när det gäller bevakning som gäller studenter och högskoleutbildning. Att ha nationell närvaro utomland är en framtidsfråga, men primärt borde vi kunna gå till en bättre samordning bland organisationerna. Önskvärt vore också att få till bearbetning, prioritering och analys av informationen. Rapporter från utlandsmyndigheterna om utbildningsfrågor till utrikesdepartementet skulle kunna utnyttjas bättre. Säkert finns också ett behov hos utlandsmyndigheterna av att få information om söktryck och ansökningsstatistik till svenska högskolan eftersom det påverkar deras arbetesbelastning med uppehållstillstånd. Till exempel skjuter nu sökande från Egypten i höjden. Ambassaderna behöver veta detta för sin planering. Andreas G: Det borde gå att skapa ett program där forskare söker och placeras ut på ambassader för service till hela det svenska systemet. (För att prenumererar på SUHF:s internationella nyhetsbrev kan man anmäla sig här: Sida 8 (9)

9 Övriga frågor Inga övriga frågor anmälda Avslutning Inrättandet av SUHF:s expertgrupp för internationalisering är en mycket positiv förstärkning av högskolands internationaliseringsarbete och det öppnar upp för bra framtida samarbeten med Forum. I och med genomförandet av processkartläggningen och hearingen för internationella studenter har Forum kommit flera steg framåt i arbetet med att dokumentera och identifiera förbättringsområden inom processen att komma till Sverige för att studera. Nu återstår arbetet med att forma de effektiviseringar som kan underlätta processen för såväl studenter, lärosäten och övriga myndigheter. Följande grupperingar tar sig an de delar av processen som faller inom respektive grupps ansvarsområde och återrapporterar till Forum: Ansökan Expertgruppen för studieadministrativa frågor i samarbete med expertgruppen för internationaliseringsfrågor, SUHF Migration och uppehållstillstånd Forums migrationsgrupp, SUHF sammankallande Stipendier Internationaliseringsgruppen, SI Bankföreningens rekommendationer om bankkonto för internationella studenter borde spridas mer och önskvärt vore om studenterna hade denna vetskap redan innan de kommer till Sverige. Rekommendationerna skulle kunna ingå i det välkomstpaket som lärosätena skickar till antagna studenter. Det skulle också kunna vara länkat från centrala webbsidor som universityadmission.se. Fortsättningsvis fungerar Linda Gerén som Bankföreningens kontakt på SUHF. Forum har tidigare pratat om att belysa frågor om utresande svenska studenter. Därför föreslås att Forums möte 11 maj ägnas specifik åt utresande studenter. I detta bör inkluderas studenter inom Sida-programmen. Nästa möte Nästa möte med Forum hålls 11 maj på UHR. Mötestid för hösten är inte bestämt, men det avgörs genom att sekretariatet skickar ut förslag för forums ledamöter att ta ställning till. Sida 9 (9)