Forum för internationalisering,

Transkript

1 Avd. för analys, främjande och tillträdesfrågor Anders Ahlstrand Mikael Olsson INBJUDAN Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Minnesanteckningar Forum för internationalisering, Deltagare: Annika Åhlin, CSN Elin Jansson, Justitiedepartementet Ulrika Moberg, Justitiedepartementet Lena Bruce, Kansliet för innovations- och forskningskontoren i utlandet, Näringsdepartementet Camilla Odin, Migrationsverket Daniel Lindblom, SFS Hans Pohl, STINT Marita Hilliges, SUHF Tina Murray, SUHF/KTH Cilla Häggkvist, SUHF/Uppsala universitet Johanna Jeppsson, Svenska institutet Monika Wirkkala, Svenska Institutet Anders Ahlstrand, UHR Tuula Kuosmanen, UHR Mikael Olsson, UHR Susanne Wadsborn Taube, UHR Anna Lundh, UKÄ Helena Lejon, Utbildningsdepartementet Gäster: Karin Derestam, Migrationsverket, esam Maria Wilenius, Internationaliseringsutredningen Inledning och presentationsrunda Tuula hälsade välkommen. Därefter gjordes en kort presentationsrunda. Anna Lundh (UKÄ) hade innan mötet anmält en övrig fråga. Inga ytterligare frågor. esam, livshändelsen Ny i Sverige Karin Derestam, Migrationsverket Karin presenterar förslaget till en myndighetsgemensam digital lösning för det som går under namnet Livshändelsen ny i Sverige ; ett arbete som drivits inom esam som i sig är ett samarbete som f.n. har 24 medlemmar och där Pensionsmyndigheten är värdmyndighet för kansliet. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter. Sida 1 (9)

2 Utgångspunkten för arbetet är att man ska samarbeta över organisationsgränser och att den resulterande digitala samverkan ska underlätta för individer, företag och offentliga förvaltning. Den övergripande målsättningen är att skapa en enklare, öppnare och effektivare samhällsservice med medborgaren i centrum. Grunden till samarbetet lades i och med E-delegationen ( ) och är baserat på den gemensamma insikten om att digitalisering är en lednings- och styrningsfråga och därmed plägar förankring på högsta nivå inom berörda myndigheter; något som i sin tur kräver tillit. Under sin existens har esam tagit fram ett antal vägledningar för så kallade livshändelser; som livshändelse är definierat sådana händelser som man som privatperson kan stöta på och där man behöver ta en eller flera myndighetskontakter. Exempel på sådana händelser är om man har barn som börjar skolan, om man blir sjuk, när man får barn, om/när man startar företag eller börjar arbeta. De vägledningar som tagits fram har baserats på kartläggningar av processen av involverade myndigheter och efterföljande analyser som definierat olika förbättringsområden. I sitt arbete har esam i tillägg till de rena myndighetskontakterna också samarbetat och fört samtal med olika delegationer och utredningar. Det arbete som fokuseras under presentationen är livshändelsen ny i Sverige som skapats utifrån en målsättning om att myndigheter tillsammans ska kunna ge de som är nya i Sverige bättre service, snabbare etablering och minskat antal myndighetskontakter. De organisationer och myndigheter som deltagit i arbetet är: Arbetsförmedlingen, CSN, SKL, Skatteverket, Tillväxtverket, Länsstyrelserna, Försäkringskassan, UHR, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten. I tillägg till dessa så har esam:s även fört samtal med olika delegationer och utredningar. Tidsperioden och målgruppen för livshändelsen ny i Sverige täcker de individer och de händelser som utspelar sig mellan det att tanken/idén att vilja bosätta sig i Sverige väcks till dess att personen inte länge har särskilda behov som har sin grund i att denne är inflyttad. Orsakerna till flytten eller den tänkta flytten är i sammanhanget irrelevanta och händelsen ska täcka allt ifrån de som flyr utomeuropeiska krig till att man som europeisk medborgare flyttar för att man fått jobb eller att man utifrån personliga skäl (t.ex. kärlek) flyttar till Sverige från annat land. Det påpekas dock att det finns ett antal grupper som inte inkluderas i livshändelsen eftersom de berörs av andra processer och myndigheter. De exempel som ges är: 1. Personer som har fått avslag på sin ansökan och ska lämna Sverige 2. Säsongsarbetare 3. Personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd 4. EU-medborgare i utsatta förhållanden De behov som livshändelsen ska täcka rör i huvudsak tre olika och på varandra följande områden och börjar med förberedelser inför att komma till Sverige (jämförelser av länder, förberedelser etc.) följt av behov i samband med att komma i ordning i Sverige (praktiska arrangemang, språk, bostad, kunskaper om rättigheter och skyldigheter, sysselsättning och försörjning, socialt liv m.m.) och avslutas då man klassas in i att vara i det nya livet i Sverige då man också förväntas uppleva sig som en del av det svenska samhället. Resan mellan dessa punkter karakteriseras av det som Karin beskriver som ett myndighetssafari som inbegriper framför allt Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, SKL, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelserna, Tillväxtverket, CSN och Pensionsmyndigheten. Utmaningarna som den som är ny i Sverige möter handlar om att hitta rätt men också om att saker måste ske i rätt ordning för att det inte ska bli fel. Arbetet som sin egen projektledare under denna resa försvåras också av att olika myndigheter svänger sig med olika begrepp som ibland kan hänföra sig till samma fenomen. Problematiken sammanfattas under presentationen av en bild där fem övergripande utmaningar för den offentliga sektorn målas upp: 1. Det är svårt att veta vem som gör vad i myndighetssverige. 2. Man måste som kund ofta agera som sin egen projektledare. 3. Språkbruket är svårhanterligt även för relativt insatta. Sida 2 (9)

3 4. Kunden tvingas ofta agera kurir och sambandscentral mellan olika myndigheter. 5. Konfirmering på att man gjort fel kommer oftast i efterhand. Avsikten med livshändelsen ny i Sverige är således att man ska skapa en myndighetsgemensam lösning för målgruppens digitala informationsbehov; detta mot bakgrund av att nuläget är sådant att det finns väldigt många olika plattformar med olika budskap (myndigheter informerar ofta i stuprör på sina egna webbplatser) och ibland återfinns även samma information på olika plattformar. Utifrån en myndighetsgemensam lösning är förhoppningen att man ska undvika situationer där personer tappar bort sig i myndighetsvärlden antingen på grund av bristande egna förkunskaper om specifika system eller på grund av bristande överblick över hur dessa system interagerar. Ett ytterligare problem som man söker åtgärda är att i brist på korrekt och personanpassad information från de relevanta myndigheterna till individerna så förlitar sig människor på hörsägen från t.ex. släkt och vänner. Denna kan förvisso ibland vara korrekt men kan lika ofta grunda sig antingen i missuppfattningar eller vara baserad på erfarenhet som särskiljer uppgiftslämnaren från den informationssökande och på så sätt leda fel. Det förslag som man arbetar med är inriktat på att gemensamt utveckla en myndighetsgemensam digital lösning som samlar och presenterar personaliserad information och e-tjänster för den som är ny i Sverige. Plattformen samlar även information och e-tjänster för den som möter målgruppen ny i Sverige, till exempel handläggare och kundtjänstpersonal. Lösningen ska således för den som är ny i Sverige: A. Ge vägledning och individualiserad information i form av stöd om i vilken ordning man ska vända sig till olika myndigheter och aktörer. B. Göra att man enklare och snabbare kan etablera sig i Sverige. C. Ge en överblick över din egen process utifrån behov och livssituation; även ge verktyg att agera i det skeende man befinner sig i livshändelsen. D. Göra att man kan ta välgrundade beslut som underlättar och påskyndar etableringsprocessen. Målsättningar, problem, lösning, kostnader, nyttor och aktörer sammanfattas på ett föredömligt sätt av Karin i en av bilderna; se nedan. Det betonas dock att kostnaderna som redovisas i figuren är en grov uppskattning. Det påpekas också att en kungstanke med lösningen är att man bara ska behöva lämna uppgifter en enda gång sedan ska information delas mellan berörda myndigheter och organisationer. För att kunna arbeta utifrån en sådan vision så har man också direktiv om att inte i första hand tänka på lagrum. Man har dock en juridisk expertgrupp till sitt förfogande. I samband med detta pekar Lena Bruce med referens till ett tidigare Vinnovaseminarium på möjligheten för myndigheter att göra saker och ting lite snabbare; det påpekas att det inte alltid är juridiken som är problemet utan att det ibland också kan vara fråga om praxis och handläggningsrutiner som sätter käppar i hjulen. Arbetsgången Arbetet med livshändelsen startade 2016 då en arbetsgrupp fokuserade på gemensam idégenerering. Gruppen tog fram en översiktskarta (esam) och tittade på olika vägledningar (esam). Under hösten 2017 och våren 2018 har man sedan kartlagt existerande inventeringar, plattformar och behov av ytterligare information. Man har också analyserat vilken/vilka myndigheter som bör ingå i projektet respektive vilken/vilka som skulle kunna förvalta en eventuell plattform. Man har också identifierat behov av ökad tillgänglighet, öppen data och informationsdelning samt rapporterat uppdraget internt till respektive myndighet (december 2017) såväl som till styrgruppen inom esam (mars 2018 och juni 2018). Slutligen så har man också föreslagit att verksamheten genomförs som ett utvecklingsprojekt i samverkan där ett antal frågor utreds (juridiska och tekniska möjligheter i form av förvaltningsgemensam infrastruktur) samt hinder för genomförandet. Sida 3 (9)

4 Karin sammanfattar med att hon har arbetat ungefär ett år med projektet. Arbetet har inneburit kartläggning av plattformar och behovet av ytterligare information. Tankegångarna har inneburit att man har analyserat vilka myndigheter som bör genomföra ett eventuellt projekt och vilka som skulle kunna förvalta den eventuella plattformen. Förslaget som ligger är att den vidare utvecklingen ska ske som ett utvecklingsprojekt i samverkan och under hösten 2018 har man lagt ut det hela på en konsult för att konceptualisera och visualisera en gemensam digital lösning för migration. Beslut om huruvida man ska arbeta vidare med det hela förväntades komma i början av december efter möte i esams styrgrupp. Marita (SUHF) lyfter frågan om när ett eventuellt go för projektet kommer att märkas för de enskilda individerna. Karin svara att det är svårt att säga och att mycket är avhängigt vilken myndighet som skulle vara drivande och ansvarig; förhoppningen är dock att skillnad skulle märkas inom ett antal år efter en stegvis utveckling där man inleder med de enkla uppgifterna (lågt hängande frukt) för att sedan utveckla vart efter. Mikael (UHR) nämner det estländska exemplet där man sätter upp one-stop-shops för migrationsfrågor i form av fysiska kontor och frågar om motsvarande funktioner skulle integreras i de svenska servicecenter som finns etablerade runt om i landet. Karin svarar att det finns en dialog kring det hela. Anna (UKÄ) ställer en fråga om utbildning och kompetensutveckling och påpekar att det finns många olika spår vad gäller vägar in till Sverige och nämner då särskilt utländska lärare i Sverige. Anders (UHR) nämner den processbeskrivning som man arbetat med inom Forum för internationalisering och pekar på att det finns stora likheter med detta arbete men att man från Forums sida slutade processbeskrivningen innan man kom till nästa steg i form av Skatteverket etc. Anders frågar också om vilka eventuellt ytterligare organisationer som trätt fram och visat intresse för livshändelsen. Karin svarar att exempelvis Transportstyrelsen och Trafikverket visat intresse utifrån en upplevd problematik av att uppkörningstider köps upp och säljs på en andrahandsmarknad och där problemet blir att många inte klarar provet eftersom de saknar grundläggande information om svenska trafikregler. Karin nämner även CSN och frågan om körkortslån som en myndighet med potentiellt intresse för livshändelsen. Sida 4 (9)

5 Diskussionen kan sammanfattas i att det finns många andra aspekter som kan och bör kopplas in på en sådan här plattformslösning det handlar om uppkörningstider, körkort, körkortslån, bank- och bostadsfrågor m.m. och att även frågor som berörs av SI i sin webb Working In Sweden borde kunna integreras. I ett avslutande samtal pekar Anders (UHR) också på de behov som finns för utresande studenter från Sverige. Tuula (UHR) tar i sammanhanget upp den hearing som Forum arrangerade 2015 där internationella studenter pekade på olika svårigheter de hade upplevt i deras väg till att komma till Sverige för att studera och Anders fyllde i att ett problem rörde att den tillgängliga informationen var alltför generell. Mikael (UHR) avslutar med en fråga till Karin om huruvida man har testat konceptet med hjälp av fokusgrupper eller liknande; svaret är dock på detta nekande, något sådant test har ännu inte skett utan kommer först i nästa steg. Utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor (U 2017:02) Maria Wilenius, Internationaliseringsutredningen Maria presenterar internationaliseringsutredningens arbete inom ramen för det uppdrag som löpt under 18 månader (se PPT) och som delrapporterades tidigt 2018 i form av ett delbetänkande som fokuserade på ändringar i högskolelagen (där studenter ska bibringas internationalisering inom ramen för sin utbildning) och även mejslade fram en strategi och vision och gav ett förslag till en svensk internationaliseringsstrategi. Målet med strategin är att nå en situation där internationalisering är något som präglar såväl styrningen av sektorn som sådan som den interna styrningen vid universitet och högskolor. För att få till stånd effektiva insatser har man från utredningens sida sett samordning som en nyckel för att lärosätenas insatser för ökad internationalisering ska vara effektiva. Ett skarpt förslag i detta är då inrättandet av en plattform för internationalisering bestående av SI, UHR, UKÄ, VR, Vinnova, två lärosätesrepresentanter och en representant för övriga forskningsfinansiärer. Förslaget är att generaldirektörerna ska representera myndigheterna i denna plattform. Uppdraget för plattformen är enligt Maria att leda samordningen utifrån tydliga uppdrag från regeringen. Det behövs dock mer än tydliga uppdrag det behövs att någon/några konkret arbetar med frågor som täcks av internationaliseringsstrategin dit man kan kanalisera arbetet det är endast då som strategierna kan resultera i verklig förändring. Det påpekas att existerande strategier rörande högre utbildning och forskning har legat gott i sina byrålådor. Bland de huvudsakliga uppdragen för plattformen (se PPT) nämns sedan samverkan för strategisk internationalisering samt samverkan för att informera om och verka relationsskapande för Sverige som kunskapsnation. Vad gäller det sistnämnda föreslås att SI ges ett särskilt uppdrag för att informera om Sverige som kunskapsnation då det i dagsläget inte finns någon som har det uppdraget. Maria pekar på att SI är bra för ett sådant uppdrag men att det samtidigt inte är ska vara ensamt till det är uppdraget för stort. Slutsatsen är att arbetet med detta blir en viktig punkt för plattformen. I presentationen lyfts också särskilt behovet av samverkan för omvärldsbevakning och analys och att det finns behov av en kraftsamling för detta. Maria nämner vidare samverkan för att förbättra förutsättningarna för mobilitet som ett centralt område för framtida arbete. Även övriga förslag och uppslag i utredningen nämns. Det påpekas att det finns många organisationer som inte föreslås ingå i själva plattformen men att det ska finnas kanaler för samordning. Regeringen föreslås exempelvis inte att ingå med representanter men trots detta måste självfallet en nära samverkan etableras. Samma lösning (samverkan) förespråkas också för innovations- och forskningskontoren; i detta avseende föreslås dock att samverkan med existerande kontor kompletteras med en pilotverksamhet för att etablera två internationella kontor som ska främja högskolornas internationalisering. Maria sammanfattar sedan med att påpeka att frågan om kännedom och stärkandet av Sverigebilden är viktig. Omvärldsbevakningen föreslås stärkas i fem olika uppdrag med behov av koordinering. Utlandsnärvaron förstärks och man skapar program för svenska forsknings- och utbildningsambassadörer. Uppdragen om att Sida 5 (9)

6 marknadsföra Sverige som studiedestination föreslås utökas och man föreslår också ett pilotprogram rörande post-doc anställningar. Även samverkan inom regeringskansliet föreslås stärkas. Under presentationen tas sedan frågor om inresande studenter och forskare upp (jmf. trattfiguren i ppt) under rubriken komma till Sverige. Många saker i detta flöde är dock sådant som regeringen inte kan lägga sig i utan berör främst universitet och högskolor samt vissa myndigheter. Ett problem med dagens ordning är att så många försvinner under resans gång (då tratten smalnas av) och det hoppas utredningen komma åt med förslagen är att tillse att rätt personer hänger kvar i processen. För att få en bättre bild av vad som sker framhålls att frågor rörande statistik och uppföljning bör stärkas. Man bör också effektivisera processerna för att öka och kvalitetsmässigt ( rätt folk kvar ) förbättra flödet i tratten; exempelvis så nämns handläggningstider som ett problemområde men även frågor om separat antagning och ett starkare partnerskap med näringslivet nämns. Vad gäller de migrationsrättsliga aspekterna så nämner Maria att man fått inspiration från Nederländerna inför förslagen att lägga ett större ansvar hos universitet och högskolor t.ex. vad gäller studieavsikt där sektorn föreslås kunna certifieras för att självt genomföra bedömningar av studieavsikt. På sikt sägs att man skulle kunna gå ännu längre genom att ge universitet och högskolor ansvar för hela processen. För att de migrationsrättsliga aspekterna ska kunna klaras ut krävs dock att informationsöverföringen mellan sektorn och Migrationsverket (MV) måste förbättras; det gäller då bland annat att omgående informera om studieavhopp och om att uppgifter ur Ladok ska få lämnas ut till MV om uppgifterna behövs för hantering av uppehållstillstånd för studier. Rörande studieavgifter så föreslås anmälningsavgiften fortsatt vara 900 SEK. Maria påpekar också att lärosätena har lärt sig mycket under senare år om hur man ska hantera studieavgifter men säger också att det alltjämt fattas en del vad gäller universitetens argumentation och information kring vad avgifterna används till. Vad gäller studieavgiftsförordningen föreslår utredningen förändringar bl.a. att kravet om samma avgift inom samma utbildning bör utgå och att villkoren för återbetalning av studieavgifter bör förtydligas. Vidare föreslår utredningen en fördubbling från 60 till 120 MSEK av lärosätenas stipendier; man föreslår också ett flaggskeppsprogram om 50 MSEK och totalt sett förutspås 220 MSEK till stipendier. Maria nämner också att universitet och högskolor ska ha möjlighet att använda upp till 0,3 procent av takbeloppet för reduceringar av studieavgifterna för tredjelandsstudenter. Bland övriga ekonomiska förslag från utredningen nämns också avdragsrätt för donationer; ekonomiska förslag finns också sammanfattade i distribuerad ppt. Även frågor om inresande studenters studentinflytande nämns av Maria som ser vissa utmaningar i detta avseende. Utredningen föreslår en utvidgning av vilka kategorier som omfattas av begreppet i högskoleförordningen (1993:100). Därigenom kan ställningen för studenter inom beställd utbildning och utbytesstudenter stärkas. Den innehåller också rekommendationer till SI, universitet och högskolor samt UHR bl.a. för att öka inkommande studenters möjligheter att utöva inflytande. Utredningen ger också förslag på tydligare villkor kring beställd utbildning. Frågor kommer också upp rörande finansieringslösningar i samband med stipendier. Det nämns att i dagsläget är det endast Sida som kan köpa uppdragsutbildningar till internationella studenter. Framkommer gör också att finansieringen av de föreslagna ökningarna i stipendienivåer sker genom att anslagen minska i motsvarande mån; vilande stipendier om 50 MSEK anslås när det behövs. Elin (Justitiedepartementet) ställer en fråga om vilka gästdoktoranderna är? Johanna (SI) svarar att de får uppehållstillstånd såsom besökare; de är antagna och doktorander i sina hemländer men inte i Sverige där de är vare sig anställda eller antagna. Vanligen är de tredjelandspersoner som försörjs antingen av stipendier eller av sina hemuniversitet. Det totala antalet är okänt eftersom de inte är registrerade; SI har dock ca stipendier årligen. Tina (SUHF/KTH) nämner ett pilotprojekt rörande studieavsikt och tillståndstider där man (KTH) tillsammans med Migrationsverket (MV) tittar på hur man rent praktiskt skulle kunna arbeta med att göra granskningen av studieavsikt på ett nytt sätt. Sida 6 (9)

7 Introduktion till frågeställningar för gruppdiskussion Anders Ahlstrand och Mikael Olsson, Universitets- och högskolerådet Anders och Mikael presenterar de frågeställningar angående den plattform för internationalisering som utredningen föreslår som ska avhandlas under gruppdiskussionen i de tre respektive grupperna; se även ppt. Återrapportering gruppdiskussion Grupperna återrapporterar Alla grupper verkar ha varit nöjda med diskussionen som förts i workshopformat. Genomgående framkommer dock att tiden för diskussioner varit snålt tilltagen relativt omfattningen av frågeställningarna. Vissa grupper fokuserade på ett snävare urval av frågorna än övriga. Grupp 1 Gruppen tar upp ett antal frågeställningar och pekar framför att på sekretariatets framtida roll där man ser behov av en ökad synlighet för att såväl kunna samla in som att lyfta frågeställningar från medlemmar i plattformen såväl som mer externa intressenter En utmaning menar gruppen är just hur frågor ska komma in i plattformen och hur man framgent ska ta tillvara på synpunkter/inspel från den breddade floran av perifera organisationer som ändå är relevanta intressenter? Man pekar också på behovet att redan initialt börja arbeta för att få med övriga organisationer/myndigheter under ett strategiskt paraply. Sammanfattningsvis menar man att det finns fördelar såväl som utmaningar med den nya organisationen. Omvärldsbevakningen lyfts av gruppen som något i grunden positivt och viktigt med det breddade mandatet för plattformen; exakt hur det ska gå till och vad/vilka av alla perspektiv man ska fokusera på råder dock större osäkerhet kring. Gruppen nämner också att frågan om studentrepresentation kommit upp till diskussion och att den sågs som något positivt och viktigt som skulle kunna utvecklas. Grupp 2 I redovisningen av diskussionen inom gruppen nämns att man hade behov att börja med att reda ut implikationerna av själva organisationsmodellen och förslaget. En huvudfråga som dryftades var vilken väg som frågor/uppdrag skulle leta sig in till plattformen skulle det ske via GD-nivå eller på annat sätt och man framhåller också att Forum av idag har utvecklats till ett utmärkt diskussionsforum och att man inte önskar tappa det mervärde som Forum idag ger. En annan viktig punkt som präglade diskussionen var det faktum att plattformen skulle komma att besluta om många saker som berör lärosätena samtidigt så sker ingen ökning av representationen av lärosätena; man ställde i samband med detta frågan om hur relationen mellan plattform och SUHF ser ut och i vilken grad som SUHF representerar lärosätena? En annan fråga som gruppen lyfte var på vilket sätt som Intsam skulle finna en plats i modellen? Övriga punkter som inkluderade en fråga om man istället för en omstöpning av ett väl fungerande Forum skulle kunna ge sekretariatet för existerande forum ett större mandat? Gruppen ställde också (kritiska) frågor rörande pilotverksamheten med de två extra kontoren? Vad gäller omvärldsbevakningen så frågade man sig hur resultaten skulle kunna spridas på ett meningsfullt sätt? Grupp 3 Även den tredje gruppen inledde med den avslutande av frågorna som skulle diskuteras dvs vilka funktioner som en blivande plattform borde ha? Vad gäller den frågan så såg man det som naturligt och viktigt att sekretariatet blir ett effektivt beredningsorgan; uppåt mot plattformen och nedåt mot arbetsgrupperna. Sida 7 (9)

8 Kravet på fungerande beredning stärks också av att mottagaren vad gäller många underlag kommer att vara på generaldirektörsnivå. Gruppen framhöll också att det är viktigt att man får konkreta kontaktpersoner på olika organisationer och inom myndigheter. Viktigt för långsiktigheten blir att skapa en känsla av gemensamt ansvar för frågorna inom plattformen. Man ska samtidigt beakta att plattformsuppdraget kan komma att krocka med vanliga regeringsuppdrag utifrån regleringsbrev. Också en aspekt på ett effektiveristerat sekretariat var att man kommer att behöva ha egna medel för att köpa in tjänster och genomföra effektiva beredningar. I tillägg till medel som framhölls också bättre samarbete som skulle ge starkare och tydligare analysarbeten. Vad gäller fokus för arbetet som framhöll även denna grupp att internationaliseringsstrategin bör vara en naturlig utgångspunkt och sammanhållande kraft för arbetet. Plattformen bör i detta avseende ta ett ansvar både för att undanröja hinder för strategins genomförande som för uppföljning av strategins målsättningar. Ett ytterligare arbetsområde som nämns av gruppen rör samordningen i förhållande till pilotkontoren såväl som existerande kontor; plattformen skulle här ha en koordinerande funktion för dessa samtalsarenor. Frågan om referensgrupper med lärosätena lyftes också liksom samarbetet/samverkan med SUHF:s expertgrupp för internationaliseringsfrågor. På det hela taget framhöll gruppen plattformens betydelse i den övergripande samordningen inom sektorn. Lena (Kansliet för innovations- och forskningskontoren i utlandet) lyfte frågan om samordning i en avslutande diskussion och framhöll att det fanns mycket att göra vad gällande att utnyttja den resurs som innovationsoch forskningsråden är redan nu. Det finns potential att utveckla detta i närtid genom förbättrad samordning. Tuula (UHR) kommenterade och sa att denna fråga om samordning skulle kunna vara en fråga för nästa möte inom Forum för internationalisering; ung. vad kan vi göra redan nu för att stärka samordningen inom sektorn i väntan på genomförandet av internationaliseringsutredningens förslag? Diskussion rörande genomförande av student- och forskardirektivet (Ds 2018:37) Representanter från organisationer och myndigheter som beretts möjlighet att lämna remissvar Under programpunkten kom representanter för alla de närvarande myndigheter/organisation som beretts möjlighet att lämna remissvar att i korthet redogöra för dessa. Mikael (UHR) inleder med en genomgång av huvuddragen i UHR:s preliminära remissvar (se ppt). Presentationen följs av kommentarer bl.a. om att man skulle ha varit klarare med att enskilda kurser alltid varit examensgrundande. Tina (SUHF/KTH) lyfte frågan om huruvida finansiering från ett annat land skulle accepteras som försörjning. Cilla (SUHF/Uppsala universitet) kommenterade att Uppsala universitet vid tiden för mötet inte heller hade fattat beslut ännu men att man i stort var positiva till förslagen; viktigt från deras horisont var att längden på uppehållstillstånden skulle vara tillräcklig och att man måste ta höjd för tiden innan studierna börjar. Cilla pekade också på att ett långsiktigt uppehållstillstånd måste/borde vara möjligt även om man inte a priori kan visa på försörjning för hela tiden. Cilla betonade också det som hade påpekats i samband med UHR:s remissvar, nämligen att uppehållstillstånd ska ges för studier på fristående kurser inte bara på program. Anna (UKÄ) påpekade att myndigheten inte var remissinstans och Annika (CSN) nämnde att myndigheten hade lämnat sitt svar men att man inte hade några kommentarer. Daniel (SFS) sade att organisationen hade ett preliminärt svar där beslut skulle fattas följande fredag; från SFS sida på pekade man på att doktorander borde kunna behandlas som forskare och man var också positiva till möjligheterna för universitet och högskolor att ta ett större ansvar i uppehållstillståndsprocessen. Han pekade också på att begreppet läroanstalt i texterna skulle ersättas med universitet och högskolor som sektorn benämns i högskolelagen och högskoleförordningen. Camilla (Migrationsverket) inledde med att påpeka att föredragning inom myndigheten skulle ske följande måndag och att man fokuserade på de rättsliga bitarna; trots detta uppgick det preliminära remissvaret till 24 sidor. Från myndigheten är man inte lika odelat positiv till de längre tiderna för uppehållstillstånd och man trycker på behovet av information från lärosätena; i dagsläget så får man inte god information om vare sig Sida 8 (9)

9 studieuppehåll, studieavhopp eller studieresultat. Frågan om tillgång till uppgifter från Ladok lyfts också. Ett speciellt problem för myndigheten som påpekas i deras svar var att införandet föreslogs till 1 juli något som skulle sammanfalla med högsäsongen vad gäller handläggning och skulle kunna leda till en anhopning av ansökningar och förseningar. Från KTH (Tina) nämns sedan att man var i princip klara och ställde sig positiva till möjligheten till längre tillståndstider. Man pekade också på att finansieringsfrågan för doktorander kan vara komplex och att kravet på att visa att utlänningen kommer att ha tillräckliga medel för sin vistelse kan leda till godtycke. Även försäkringsfrågan lyftes det påpekades att Kammarkollegiets försäkring gäller 24 månader för de som ingår i ett EU-samarbetsprogram och att detta borde kunna gälla också för forskare. En viktig poäng som framförs är att beslut rörande uppehållstillstånd för medföljande borde fattas samtidigt som beslutet för huvudsökande och att beslut eller åtminstone information borde ges på engelska. Även från Svenska institutet (Johanna) påpekas att hanteringen av försäkringsfrågan långt ifrån alltid är konsekvent; även frågor rörande pengar på kontot är problematisk och man skulle från SI:s sida också hellre se forskarstuderande som forskare. Återkoppling Forums arbetsgrupp för migrationsfrågor Anders Ahlstrand, UHR Anders presenterar i Markus (Migrationsverket) frånvaro det arbete som inletts inom ramen för arbetsgruppen för migrationsfrågor. Arbetet utgår ifrån ett antal profilmallar för olika kategorier av sökanden. I dessa mallar ska gruppen definieras, vilken typ av tillstånd de som ingår i gruppen kan få, tillståndets begränsningar och slutligen eventuella hinder för gruppen. Nästa möte inom gruppen kommer att hållas 15 januari Övriga frågor Under programpunkten övriga frågor presenterar Anna Lundh (UKÄ) myndighetens nya upplägg rörande internationell statistik och mobilitet. Nästa statistiska meddelande lanseras 6 december och alla välkomnas att prova sig fram bland de nya funktioner som lagts till hemsidan ( analys/statistikdatabas-hogskolan-i-siffror.html) års möten Det informeras om att de datum som gäller för möten under 2019 är följande: 6 mars 29 maj 7 november Forumsekretariatet skickar kallelse via Outlook. Avslutning Tuula (UHR) avslutar mötet. Sida 9 (9)