Expertgruppen för internationaliseringsfrågor

Transkript

1 Expertgruppen för internationaliseringsfrågor Per Nilsson intl strateg, UmU verkst ledamot Marianne Granfelt GS, SUHF sekreterare Eva Malmström prorektor, KTH ordförande Afrouz Behboudi vicerektor för intl HiS Cecilia Christersson vicerektor MaH Maria Engelmark direktör, Intl rel, LiU Tina Murray intl strateg, KTH Richard Stenelo intl chef, LU Caroline Sundberg O rd f, SFS Lars Ågren högskoledirektö r, HHS Eva Åkesson rektor, UU

2 Kort summering sedan sist Christopher Sönnerbrandt (KI) adjungerad till gruppen Arbetet med s k hinderlistan fortskrider Workshopar: Etiska dilemman och Att arbeta med rekryteringsagenter Möte med Helene Hellmark Knutsson bl a om hinderlista Utredning om internationalisering Lobbya/förankra framtida nationellt stipendieprogram Seminarium i Almedalen, i samverkan med SI och UU -> inspel till propp Rett ut hur samverkan ska ske med den s k Arbetsgrupp 1 från SDS Finslipar på förslag till riktlinjer för hantering av avgiftsstudenter Samtal med UKÄ maa enkäten om studieavgifter Möte bokat med MV i november Utlandsetablering

3 Utlandsetablering? Nästa steg i internationalisering av svensk högre utbildning? Expertgruppen har inhämtat erfarenheter från Danmark i anknytning till Sino-Danish Center for Education and Research (SDC) Tydligt syfte!! Framgångsfaktor: Samarbetet mellan Kina och Danmark sker på nationsnivå (inte mellan lärosäten). CAS är den kinesiska partnern. Samverkansprojekt mellan 8 lärosäten, bidrar i förhållande till omsättning men alla har sen lika rättigheter Regeringen matchar finansiering ett till två Danska affärslivet bidrar med praktikplatser Om det finns problem med t.ex. visum så blir det löst snabbt på grund av personliga kontakter. Det finns en vilja till extraordinära lösningar Kontakterna med CAS togs underifrån av professorer med personliga kontakter. Departementet har ingen officiell roll nu sitter inte i styrelsen för SDC. Däremot besöks centret ofta av ministrar och ambassadörer.

4 Utlandsetablering? Underlag med möteshandlingarna, TACK till UU gediget material VAD, VARFÖR och HUR Olika svar på olika nivåer/sammanhang Inventering Ett antal områden behöver genomlysas mer utförligt: Ekonomi Myndighetsutövning Anställning av personal Frågor av förvaltningsrättslig karaktär

5 Utlandsetablering? Sökes: Förbundsförsamlingens stöd för att närmare undersöka de problemområden som har identifierats. Syftet är att på sikt skapa förutsättningar för de svenska lärosäten som vill etablera sig, i någon form, utanför Sveriges gränser

6

7 Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter (prop 2009/10:65) Från och med den 1 juli 2011 blev tredjelandstudenter avgiftsskyldiga Varför avgifter? Avgiftsfriheten var viktigare än utbildningens kvalitet för internationella studenters val att studera i Sverige Svenska lärosäten bör konkurrera genom att erbjuda utbildning av högsta kvalitet Ett införande av studieavgifter bidrar till en mer kvalitetsdrivande konkurrens Utbildning är aldrig gratis! (antingen finansierad av skattemedel eller av studieavgifter)

8 Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter (prop 2009/10:65) Studieavgifternas storlek bör bestämmas av varje lärosäte enligt principen om full kostnadstäckning för den studieavgiftsfinansierade verksamheten i dess helhet Stipendieprogram inrättades: 30 milj SEK till studenter från länder med vilka Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete Fördelning av statliga medel att använda till stipendier, 30 miljoner kronor under 2011 och totalt 60 miljoner kronor per år från och med 2012

9 SUHFs arbete Rekommendationer om praktiska frågor som gemensamma regler för avgiftsskyldiga studenter när det gäller t.ex. studieuppehåll, om att tillfälligt läsa en kurs vid ett annat lärosäte, byte av avgiftsstatus, etc. Etiska riktlinjer för studentrekrytering SUHF ordnar en workshop den 10 juni om hantering (eller undvikande) av återbetalningskrav pga t.ex. missnöje med studier/studieavgifter Olika frågor inom området behandlas inom SUHF:s arbetsgrupper

10 Full kostnadstäckning (1) Avgifterna ska beräknas så att de utöver själva utbildningskostnaderna täcker kostnaderna för stöd och service till utbildningen, för avgiftssystemet och för de insatser som detta föranleder, dvs kostnader för rekrytering antagning, fakturering, stipendiehantering kurser i svenska språket förberedande kurser i studieteknik, studiemiljö, studievägledning och socialt stöd (krävs i mycket större utsträckning än för nationella och europeiska studenter), stöd med specifika frågor rörande migration, bank, skattemyndighet, merkostnader för bostäder

11 Full kostnadstäckning (2) Debatten gällande SI stipendier och bistånd är missvisande, det är många svenska universitet och företag som får del av biståndsmedel, en viss del används redan i dag tilloh av olika slag Vissa lärosäten avsätter medel till stipendier från studieavgiften, dvs pengarna går tillbaka till studenterna Så här långt har investeringarna överskridit intäkterna

12 Full kostnadstäckning (3) Lärosätena välkomnar en uppföljning av effekter och konsekvenser som en följd av införandet av studieavgifter. Det krävs ett arbete för att komma fram till hur lärosätena ska tolka lagstiftningen och sedan omsätta denna till verksamhet. Lagstiftningen är relativt ny och delar av regelverket är lite av ett lapptäcke. Mer holistiskt system skulle underlätta implementering och tranparens. En uppföljning bör bl a omfatta antagningsregler, möjlighet att ge stipendier, avgifter inkl nivåer på dessa och samarbetsavtal.

13 Behov av nationell marknadsföring Sverige är ett litet land på den globala, konkurrensutsatta, utbildningsmarknaden och behöver därför synliggöras som en möjlig studiedestination för utländska studenter. För att svenska lärosäten ska vara attraktiva krävs kännedom om Sverige som studiedestination Lärosätena måste själva marknadsför sina utbildningar, marknadsföring kostar Det finns många goda förebilder som Sverige kan lära sig av. NUFFIC i Nederländerna arbetar med marknadsföring av utbildningsprogram samt internationell studentrekrytering. NUFFIC förmedlar ca 2000 stipendier varje år. DAAD i Tyskland arbetar med marknadsföring av utbildningsprogram samt internationell studentrekrytering. DAAD förmedlar ca stipendier årligen.

14 Vägen framåt Sverige är ett litet land på den globala, konkurrensutsatta, utbildningsmarknaden och behöver därför synliggöras som en möjlig studiedestination för utländska studenter. För att svenska lärosäten ska vara attraktiva krävs kännedom om Sverige som studiedestination Lärosätena måste själva marknadsföra sina utbildningar, marknadsföring kostar Det finns många goda förebilder som Sverige kan lära sig av. NUFFIC i Nederländerna arbetar med marknadsföring av utbildningsprogram samt internationell studentrekrytering. NUFFIC förmedlar ca 2000 stipendier varje år. DAAD i Tyskland arbetar med marknadsföring av utbildningsprogram samt internationell studentrekrytering. DAAD förmedlar ca stipendier årligen.

15 Nationellt Stipendieprogram hur? Statlig grundplåt och kompletterande bidrag från näringsliv, privatpersoner, stiftelser och organisationer genom fundraising-insatser vid resp lärosäte Exempel: kapitalbas 4 mdkr - avkastning (3%) ~ stipendier Akademiska Hus vinst 2015: 4.8 mdkr!!