KLOSS Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan. 9 lärosäten, KTH projektleder

Transkript

1 KLOSS Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan 9 lärosäten, KTH projektleder

2 Styrgrupp HJ Lars Niklasson, prorektor KTH Margareta Norell Bergendahl, vice-rektor samverkan LiU Peter Värbrand, vice-rektor samverkan LU Klas Malmqvist, sektionschef för forskning, samverkan och innovation MDH Yvonne Eriksson, professor SLU Johan Schnürer, vice-rektor samverkan SU Hans Adolfsson, prorektor UmU Agneta Marell, vice-rektor samverkan och innovation UU Anders Malmberg, prorektor

3 Varför ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan med det omgivande samhället. Förändringar i akademins resursfördelningssystem är på gång, och det här är ett sätt att vara proaktiva i det arbetet och påverka våra framtida förutsättningar att bedriva forskning och utbildning. En gemensam arena för kunskapsutbyte saknas, olika typer av lärosäten har olika behov.

4 Begreppet strategisk samverkan Med strategisk samverkan syftar vi på ett förhållningssätt och ett medvetet arbete som utgår från ambitionerna... att fördjupa lärosätenas roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutveckling och att stärka förutsättningarna för utveckling av kvalitet i utbildning och forskning

5 Vad är KLOSS Nio lärosäten som tillsammans vill kartlägga framgångsrika former av strategisk samverkan och sammanställa dessa i en form som kommer att vara tillgänglig för alla svenska lärosäten och stödja val för olika miljöer. Vi vill skapa förutsättningar för svenska lärosäten stödja varandra i arbetet med att utforma och implementera nya arbetsformer, metoder och modeller för långsiktig samverkan som stärker forskning, utbildning och utveckling.

6 Konferens om kunskap och lärande om strategisk samverkan Idag 22 oktober på KTH Hur kan vi skapa ett positivt klimat för samverkan och undanröja hinder för att genomföra det? Hur kan vi upprätta strukturerade relationer mellan olika delar av lärosätet och partners utanför akademin? Det är bland annat dessa frågeställningar som kommer diskuteras konferensdagen

7 Johan Schnürer

8 Två huvudområden Skapa ett positivt klimat och undanröja hinder för samverkan genom att systematiskt se över villkoren för forskare/lärare Upprätta strukturerade relationer mellan (olika delar av) lärosätet och externa partners 8

9 och sex delprojekt 1a) Resursfördelningsmodeller på organisationsnivå (LU, LiU, UU, KTH) 1b) Belöningssystem på individnivå och meritvärde av samverkan (LiU, HiJ, MDH) 1c) Villkor och former för personrörlighet (UmU, KTH, SLU) 2a) Mötesplatser och aktiviteter för att utveckla samarbetsrelationer (UU, SU, UmU) 2b) Upprätta regionalt och/eller ämnesmässigt orienterade plattformar för samarbete med flera partners (SLU, HiJ, LU) 2c) Upprätta formella partnerskap med enskilda företag, myndigheter och organisationer (KTH, MDH, SU) 9

10 Tänkta slutleveranser Arsenal av metoder/arbetssätt som innehåller Förväntade effekter av insatser i olika typer av kontexter Framgångsfaktorer och riskfaktorer Design Implementering Kopplingar mellan olika insatser och incitamentsstrukturer Slutleveranser projektlev + en rapport/guide, en konferens samt medverkan i Almedalen

11 Skapa positivt klimat och undanröja hinder 1 A 1 B 1 C Identifiera, beskriva och analysera olika interna resursfördelningsmodeller mellan verksamhetsområde/ fakulteter och mellan institutioner avseende strategisk samverkan En jämförande studie av ett 70-tal styrdokument för rekrytering och meritering vid de medverkande lärosätena kring hur samverkansbegreppet används har genomförts. Genomförd kartläggning av regelverk, målsättning och styrdokument för personrörlighet samt vilka av former som idag används vid de fyra lärosäten som ingår i delprojektet Vägledning för fortsatta diskussioner Merit/Samverkansportfölj En bok Guidelines Förslag till gemensam pilot

12 Hans Adolfsson

13 Strukturerade relationer mellan lärosätet och partners 1a) Resursfördelningsmodeller på organisationsnivå (LU, LiU, UU, KTH) 1b) Belöningssystem på individnivå och meritvärde av samverkan (LiU, HiJ, MDH) 1c) Villkor och former för personrörlighet (UmU, KTH, SLU) 2a) Mötesplatser och aktiviteter för att utveckla samarbetsrelationer (UU, SU, UmU) 2b) Upprätta regionalt och/eller ämnesmässigt orienterade plattformar för samarbete med flera partners (SLU, HiJ, LU) 2c) Upprätta formella partnerskap med enskilda företag, myndigheter och organisationer (KTH, MDH, SU) 13

14 Mötesplatser och aktiviteter för att utveckla samarbetsrelationer 2 A SYFTE: Presentera olika mötesstrukturer och deras genomförandeprocess för att säkerställa en ökad samverkan mellan akademin och omgivande samhälle. (UmU, UU, SU) MÅL: Identifiera olika fungerade systematiska mötesformer som bidrar till utveckling av samverkan. Mötet ska vara arrangerat av lärosätet. Mötet ska syfta till samarbeten och riktar sig alltså inte primärt till studenter. Mötet fokuserar på kunskapsutbyte och att samverkan ska vara kvalitetsdrivande i forskning och utbildning. Mötesmodellen ska vara skalbar/kunna spridas till andra lärosäten. 14

15 Plattformar för samarbete med flera partners 2 B Inventering av olika plattformar vid lärosätena (LU, HJ, SLU) för att belysa ett antal frågeställningar utifrån olika partners förutsättningar och behov. Målet är att dra mer generella slutsatser om vad som, givet olika förutsättningar och behov, är framgångsfaktorer och utmaningar inom plattformarna. Best Practice Guidelines Konceptualisering Rekommendationer 15

16 Formella partnerskap enskilda företag-myndigheter-organisationer 2 C Göra det enklare för lärosäten att upprätta, utveckla och följa upp strategiska partnerskap. Inom delprojektet pågår beskrivning, jämförelse och analys av ett urval av strategiska partnerskap på lärosätena (KTH, SU, MDH). Andra lärosäten inom KLOSS-projektet uppmuntras att bidra med underlag som kan komplettera matrisen. Exempel på strategiska partnerskap: MDH och ABB, KTH och SLL, SU och BalticSea

17 Upprätta strukturerade relationer mellan (olika delar av) lärosätet och partners 2 A 2 B 2 C Genomförd kartläggning av 35 mötesplatser - Fokusering på 5 unika möteskoncept med särskild potential Pilottester, analys Beskrivning typer av plattformar. Identifiera behov, framgångsfaktorer och utmaningar inom plattformarna Beskrivning, jämförelse och analys av ett urval av strategiska partnerskap Mötesplatskoncept Ramverk kring förutsättningar vägledning för att driva och utveckla strategiska partnerskap

18

19 Samordning mellan delprojekt 1A 1B 1C 2A Ordnade samverkansytor 2B 2C

20 Samverkansprocess med ordnad samverkansyta F/L Aktiviteter som kräver/förbättras av samverkansparter Lärosätets övergripande mål SP Bygga/underhålla strukturen SP SP Ordnad samverkansyta F/L SP = Forskare/Lärare = Samverkanspart

21 Ordnade samverkansytor Antagande 1: För att en ordnad samverkansyta ska användas krävs att det för forskare/lärare är lättare att använda den jämfört med att skapa och utveckla de nödvändiga kontakterna själv. Antagande 2: För att en ordnad samverkansyta ska vara långsiktigt bestående, krävs att den bidrar med större sammantaget mervärde än de resurser som krävs för att underhålla och utveckla den.

22 Gruppsessioner Gruppsession Hur främjas och tydliggörs samverkan vid lärosätena? Samverkan i styrdokument Hur främjas och tydliggörs samverkan vid lärosätena? Meritportfölj för samverkan Rum Hur fungerar industridoktorandrollen i praktiken? 243 Mötesplatser och aktiviteter för att utveckla samarbetsrelationer Analys av samverkansplattformar - Plattformars möjligheter och fallgropar Strategiska partnerskap främjande eller hindrande för utveckling? F3 F , Albert Danielsson F4163