Betyg i högre utbildning

Transkript

1

2 Betyg i högre utbildning Hans Adolfsson

3 Uppdrag Arbetsgruppen ska: undersöka behovet av betygssystem med fler steg i högskolan mot bakgrund av den konkurrenssituation som en internationaliserad utbildnings- och arbetsmarknad medför sprida erfarenheter kring betygssystem med flera steg, båda nationella och europeiska överväga förslag till rekommendationer för SUHF:s medlemmar. Mandatperiod: 1 mars december 2015

4 Begränsningar Varför graderade betyg? Betygskriterier

5 Sammansättning Hans Adolfsson, prorektor, Stockholms universitet (ordförande) Ulf Dalnäs, prefekt, Högskolan för design och konsthantverk Göteborgs universitet Martin Hellström, prorektor, Högskolan i Borås Karin Kjellgren, prodekanus, medicinska fakulteten, Linköpings universitet Maria Knutsson Wedel, vicerektor, Chalmers tekniska högskola Kave Noori, Sveriges förenade studentkårer Fredrik Oldsjö, kanslichef för det humanvetenskapliga området, Stockholms universitet Linda Gerén, SUHF:s kansli (sekreterare)

6 Metodik Ladok-statistik 30 lärosäten har lämnat in Ladok-statistik för alla betygssättningar på hel kurs under perioden 1/ / (3 miljoner betygsättningar). Enkät till SUHF:s medlemslärosäten (svarsfrekvens 35 av 37). Samtal och intervjuer representanter från sektorn och från näringslivet.

7 Betygssystem vid svenska lärosäten HF (2011): Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Undantag lärarutbildningarnas VFU Heterogent landskap fem olika betygssystem: G/U VG/G/U 5/4/3/U AB/BA/B/U A/B/C/D/E/Fx/F Målrelaterade betyg (jmf ECTS relativa)

8 Internationell utblick Stor variation av betygsskalor flergradiga (> 5 steg). Både målrelaterade och relativa. Anglosaxiska 0-100% (A-F) Australien, Japan, Kanada, Kina, GB, USA 30-gradig skala (1-30) Italien 20-gradig skala (1-20) Frankrike 10-gradig skala Nederländerna, Tyskland 7-gradig skala Danmark 6-gradig skala Norge, Polen

9 Betygssystem utbredning 26 av 30 lärosäten använder tre eller fler skalor, 16 av 30 använder fyra eller fler.

10 Betygsutfall Stor spridning mellan lärosäten hur betygsfördelningen ser ut inom respektive skala.

11 Betygsfördelning per kön

12 Betygsfördelningen A F skalan

13 Betygsfördelningen vid olika lärosäten 100 VG U skalan ,5 29, ,4 36,4 43, VG ,5 70, ,6 63,6 56,9 G MaH ÖrU UmU GU SH LU Antal:

14 Betygsfördelningen vid olika lärosäten A F skalan ,6 9,6 11,7 19,4 19,5 22,9 25,4 23,3 29,9 30,6 32,2 22,3 24,8 23,5 18,2 20,5 18,1 13,3 10,2 16,8 HiG MiU SU KTH A B C D E Antal:

15 Betygsfördelningen vid olika lärosäten U skalan ,6 22,3 22,4 25,3 25,7 27, , ,5 34, ,8 42,6 40,6 35,7 35,8 38,2 0 HJ LiU LTU CTH SLU UmU Antal:

16 Betygsfördelningen vid olika lärosäten 100 AB U skalan ,5 38,9 37,5 41,4 47, ,2 37,2 40,9 45,6 36,7 AB BA B ,3 23,9 21, ,5 GU SU UmU OrU LU Antal:

17 A F-skalan vid Stockholms universitet

18 VG U-skalan vid Göteborgs universitet

19 Svenska betyg på en internationell marknad Konverteringsverktyget EGRACONS Frankrike: VG = betyget 12; AB = 12; 5 = 13; A = 14

20 EGT och Diploma supplement SUHF:s rekommendationer (2009:4) redovisa faktiska betygsutfall på kurs (sedan kursens inrättande) i ett diploma supplement. 24 lärosäten tillämpar rekommendationerna

21 Betygssystem och studentmobilitet 6% 36% Betygssystem med få betygssteg utgör ett hinder för utbytesavtal 6% 37% 15% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Ej svar 6% Rekrytering av avgiftsskyldiga internationella studenter försvåras om utbildningen har få betygssteg 36% 6% 37% 15% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Ej svar 9% Inresande studenter har svårigheter att få sina studier i Sverige tillgodoräknade om den svenska utbildningen har få betygssteg. 15% 27% 15% 34% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Ej svar

22 Arbetsmarknaden och betygssystemen Betyg är av underordnad roll vid rekryteringar Individuell kompetens och personliga egenskaper Uttagen examen och lärosäte viktigare Betyg används ibland som urvalskriterium av vissa arbetsgivare (internationella företag) och vid antagning till forskarutbildning Domstolsverket har betyg som enda urvalsgrund vid antagning till notarietjänstgöring

23 Slutsatser Heterogent landskap 5 olika betygssystem som används olika Alla konverteringssystem missgynnar betygssystem med få grader. Få betygssteg utgör hinder vid internationella samarbeten och tillgodoräknanden Examen viktigare än betyg vid rekryteringar

24 Rekommendationer Det bör utredas vidare om svensk högskola bör införa en modell för att få fram ett examensbetyg genom ett meritvärde för hel utbildning i syfte att underlätta betygens kommunikativa funktion gentemot framför allt internationell utbildning och arbetsmarknad. SUHF bör verka för att betygsstatistik årligen följs upp på nationell nivå som inkluderar samtliga lärosäten i svensk högre utbildning. En pilotstudie bör genomföras för att jämföra betygssättningen inom vissa ämnen/ämnesområden vid olika lärosäten. SUHF bör anordna forum för diskussion om betygssystem och betygssättning i svensk högskola under 2016 i samverkan med SFS. NU-konferensen i juni (Malmö)

25 Rekommendationer Eventuella hinder som vissa svenska betygssystem innebär för inresande och utresande studenter på alla tre utbildningsnivåer bör fortsatt utredas Lärosäten med mycket internationellt studentutbyte eller som planerar att införa utbildningsprogram med en tydlig internationell profil bör överväga att använda A F-skalan. SUHF ska verka för att Sverige nationellt ska tillhandahålla en transparent och kort beskrivning av lärosätenas betygssystem som information till arbetsgivare.

26 Tack Michael Törnblom Johanna Belzacq