KLOSS. Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan

Transkript

1 KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan

2 Margareta Norell Bergendahl Vice rektor samverkan KTH Sammankallande KLOSS styrgrupp

3 Johan Blaus Samordnande projektledare KLOSS

4

5 Program Introduktion Undanröja hinder och skapa incitament för samverkan? Presentation av tre delprojekt Strukturerade relationer mellan lärosäten och omvärld Presentation av tre delprojekt Vad händer efter KLOSS? Reflektion av styrgruppen Reflektioner Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova Betty Malmberg, riksdagen, utbildningsutskottet Summering Mingel

6 Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan med det omgivande samhället. En gemensam arena för kunskapsutbyte saknas, olika typer av lärosäten har olika behov. Proaktivitet på nationell nivå för att påverka våra framtida förutsättningar att bedriva forskning och utbildning.

7 Strategisk samverkan Ett förhållningssätt och ett medvetet arbete som utgår från ambitionerna... att fördjupa lärosätenas roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhällsoch näringslivsutveckling och att stärka förutsättningarna för utveckling av relevans och kvalitet i utbildning och forskning

8 KLOSS är: Kartläggning framgångsrika former av strategisk samverkan och göra dessa tillgänglig för alla svenska lärosäten. En hjälp i lärosätenas fortsatta utvecklig Skapa förutsättningar för arbetsformer, metoder och modeller för långsiktig samverkan som stärker forskning, utbildning och utveckling.

9 Styrgrupp KLOSS

10

11 Två huvudområden 1. Skapa ett positivt klimat och undanröja hinder för samverkan 2. Upprätta strukturerade relationer mellan olika delar av lärosätet och partners Sex delprojekt

12 Skapa positivt klimat och undanröja hinder för samverkan

13 Upprätta strukturerade relationer mellan olika delar av lärosätet och partners

14 KLOSS AkUt Fortsättningsprojekt med förstärkning av två lärosäten, Chalmers och GU, KTH projektleder Frågeställningar: Värden av personrörlighet AkUt. Mekanismer (processer/arbetssätt) krävs för att få till denna typ av personrörlighet? Hur motiveras individer till personrörlighet Ut? Hur skapas meritering av personrörlighet? Ett delprojekt per lärosäte med 3 utbyten, totalt 33 utbyten

15 SAMMANFATTANDE RAPPORTERING Strategisk samverkan 1A Samverkans roll i lärosätenas interna resursfördelning 1B Meritvärde av samverkan 1C Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld 2A Mötesformer aktiviteter för att initiera hållbara samarbeten 2B Samverkansplattformar 2C Strategiska partnerskap

16 16 Sammanfattande rapportering 1A 1B 1C 2A 2B 2C

17 Framförallt>>

18 Andreas Feldmann Projektledare KLOSS

19 Anna-Karin Ramsten Delprojektledare 1A

20 Lärosätenas organisering av samverkan och modeller för resursfördelning Anna-Carin Ramsten LiU (projektledare) Åsa Gustafson KTH Kerstin Jacobsson UU Per Larsson LiU Folke Snickars KTH Lisa Thelin LU

21 21 Vår tankemodell Utbildning Samverkan Forskning

22 22 Några axplock från kartläggningen Utbildningssamverkan premieras vid Umeå genom GU-anslag JU har en poänggivande samverkanskurs Forskningssamverkan sker i huvudsak genom medfinansiering Det finns modeller för prestationsbaserad tilldelning av forskningsanslag MDH premierar forskningssamverkan i basanslaget Kontrakt som premierar forskningssamverkan finns vid MDH, UmU, KTH, SLU SLU har en samlad resursfördelningsmodell SLU har inrättat akademiska befattningar för samverkan

23 23 Utveckla & stimulera samverkan Finansiera initiativ för samverkan som bygger på drivkrafter hos lärare/forskare Koordinerande samverkansorganisation stöd till lärare/forskare, forskningsmiljöer och ledningen på lärosätet

24 24 Dokumentera samverkan Externa medel oavsett finansieringsursprung Bredare syn på publikationer (rapporter & annat material) Adjungeringar

25 25 Belöna samverkan Forskningsmiljö Medel till miljön för nya tjänster Uppmärksamhet kommunikation Individ Befordran Rekrytering Lön Uppmärksamhet kommunikation

26 26 Tack! Fullständig rapport finns på KLOSS hemsida

27 Cecilia Bjursell Peter Dobers Projektmedlemmar 1B

28 Meritvärde av samverkan - Delprojekt 1B i KLOSS - Den 9 november 2015 Anna-Carin Ramsten Linköpings universitet (projektledare) Cecilia Bjursell Högskolan Jönköping Peter Dobers Mälardalens högskola

29 29 Syftet var att utveckla ett transparent meriteringsverktyg för samverkansförmåga (samverkansskicklighet). Arbetet har inriktat sig på att identifiera enskilda medarbetares förutsättningar för strategisk samverkan samt att förstå hur incitamentssystem påverkar möjligheten att samverka på individnivå.

30 30 Samverkan för personlig utveckling Samverkan är en långsiktig relation Självklar rekryteringsgrund (CV mall) Framgångsrik samverkan bygger på flera kompetenser Populärvetenskapens roll i akademiskt arbete Hellre stöd i förväg än belöning i efterhand

31 Samverkan för organisatorisk utveckling 31

32 Rekommendationer 1. Samverkan ska synas i styrdokument! Om samverkan är en strategisk fråga för lärosätet bör detta synas i styrdokument som rör anställnings- och befordransfrågor. Samverkan kan hanteras både som en egen kategori och integrerat i vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet för utformning av exempelvis en cv-mall. 2. Ta bort hinder för individers deltagande i samverkan! Ett upplevt hinder är att samverkan tar mycket tid och det finns mycket osäkerhet vad det ska leda till. Dessutom kan interna belöningssystem motverka samverkan utifrån ett ensidigt fokus på artikelpublicering. 3. Samverkan bör ha en stödjande funktion! Samverkan ska kopplas till kärnverksamheter utbildning och forskning. Det är lämpligt att utgå från samverkansaktiviteter som redan pågår i utbildning och forskning. (Samtidigt kan samverkansskicklighet dokumenteras för sig). För att undvika snedvridningseffekter krävs en förståelse för att samverkan betyder olika saker i olika ämnen.

33 33 Spridning bortom KLOSS Nationella sammanhang Unilink-nätverket, Södertörns högskola 16 mars 2015 (presentation) Linköpings universitet, seminarium på IEI 19 maj 2015 (presentation) Högskola och samhälle i samverkan (HSS), Kalmar maj 2015 (presentation/workshop Södertörns högskola, presentation på ISV 4 november 2015 Internationella sammanhang University-Industry Interaction Conference, Berlin juni 2015 (presentation av paper) Nordic Academy of Management Conference, Köpenhamn augusti 2015 (presentation av paper) Co-creation between Academia and Industry Conference CAI 15, Mälardalens högskola september 2015 (presentation av paper)

34 34 Resultat i delprojekt 1B Delrapport: Jämförande studie baserad på relevanta dokument från nio lärosäten 45 sidor Bilaga till delrapport: Bruttolista för samverkansportfölj 5 sidor Slutrapport: Meritvärde av samverkan Encell-rapport om samverkanszoner Bok: Samverkansskicklighet för personlig och organisatorisk utveckling (Studentlitteratur 2016)

35

36 Sara Brännström Projektmedlem 1C

37 Hur kan personrörlighet mellan akademi och andra organisationer vara ett kvalitetshöjande och strategiskt verktyg för samverkan? KLOSS Delprojekt 1C Villkor och former för personrörlighet KTH SLU SU UmU Johan Blaus, Johan Schuber Sara Brännström Johanna Tollbäck Boel Elmroth

38 Syfte med KLOSS delprojekt 1C Syftet med delprojektet var att utveckla och pröva verktyg som kan användas för att främja personrörlighet. Personrörlighet har i projektet definierats som intersektoriell rörlighet, d.v.s. rörlighet mellan akademi och näringsliv/offentlig sektor eller andra organisationer dock inte andra lärosäten. Individen ska vistas viss del av sin tid i den andra organisationen.

39 Varför personrörlighet? Människan är den främsta resursen i samverkan Rörliga individer är ett bra sätt att överföra kunskap God samverkan bygger på ömsesidig förståelse

40 Kartläggning Vilka former finns? Hur är rörligheten reglerad? Hur omfattande är personrörligheten? Möjligheter/utmaningar Intervjustudier vid SU, SLU, UmU, KTH (2011) Workshop Industridoktorander

41 Resultat Lärosäte Rörlighetsform KTH SU SLU UmU Professor till lärosäte Adjungerad professor Adjungerad professor Adjungerad professor Adjungerad professor Antal personer 63 6, Sakkunniggranskning ja ja ja ja Omfattning 20% max 12 år max 12 år 10 30% max 12 år 20 50% max 12 år Totalt antal (andel adjungerade) 303 (21%) 442 (1,4%) 239 (5%) 385 (4,9%) Lektor till lärosäte Affilierad fakultet Adjungerad lärare Adjungerad lektor+adjunkt Adjungerad lektor+adjunkt Antal personer 23 27, Sakkunniggranskning nej i vissa fall ja ja Omfattning 20 50% enl ök, max 49% 20% max 4 år (2x2år) 20 50% till max 2 års anställning Totalt antal (andel adjungerade) 250 (9%) 1361 (2,0%) 123 (1,6%) 1188 (2,9%) Doktorand ext anställd Industridoktorand/övr Företagsdoktorander Företagsdoktorander/övr Företag/kommun/övr (ej landsting) Antal personer Totalt antal doktorander (andel externa) 1894 (14%) 1788 (2,5%) 701 (9,7%) 1265 (17,2%)

42 Resultat Lärosäte Rörlighetsform KTH SU SLU UmU Professor till lärosäte Adjungerad professor Adjungerad professor Adjungerad professor Adjungerad professor Antal personer 63 6, Sakkunniggranskning ja ja ja ja Omfattning 20% max 12 år max 12 år 10 30% max 12 år 20 50% max 12 år Totalt antal (andel adjungerade) 303 (21%) 442 (1,4%) 239 (5%) 385 (4,9%) Lektor till lärosäte Affilierad fakultet Adjungerad lärare Adjungerad lektor+adjunkt Adjungerad lektor+adjunkt Antal personer 23 27, Sakkunniggranskning nej i vissa fall ja ja Omfattning 20 50% enl ök, max 49% 20% max 4 år (2x2år) 20 50% till max 2 års anställning Totalt antal (andel adjungerade) 250 (9%) 1361 (2,0%) 123 (1,6%) 1188 (2,9%) Doktorand ext anställd Industridoktorand/övr Företagsdoktorand Företagsdoktorander/övr Företag/kommun/övr (ej landsting) Antal personer Totalt antal doktorander (andel externa) 1894 (14%) 1788 (2,5%) 701 (9,7%) 1265 (17,2%)

43 Resultat Lärosäte Rörlighetsform KTH SU SLU UmU Professor till lärosäte Adjungerad professor Adjungerad professor Adjungerad professor Adjungerad professor Antal personer 63 6, Sakkunniggranskning ja ja ja ja Omfattning 20% max 12 år max 12 år 10 30% max 12 år 20 50% max 12 år Totalt antal (andel adjungerade) 303 (21%) 442 (1,4%) 239 (5%) 385 (4,9%) Lektor till lärosäte Affilierad fakultet Adjungerad lärare Adjungerad lektor+adjunkt Adjungerad lektor+adjunkt Antal personer 23 27, Sakkunniggranskning nej i vissa fall ja ja Omfattning 20 50% enl ök, max 49% 20% max 4 år (2x2år) 20 50% till max 2 års anställning Totalt antal (andel adjungerade) 250 (9%) 1361 (2,0%) 123 (1,6%) 1188 (2,9%) Doktorand ext anställd Industridoktorand Företagsdoktorand Företagsdoktorander Företag/kommun/övr (ej landsting) Antal personer Totalt antal doktorander (andel externa) 1894 (14%) 1788 (2,5%) 701 (9,7%) 1265 (17,2%)

44 Resultat Klargörande av begrepp för de vanligaste typerna av personrörlighet Översiktlig nulägesbild över delprojektets lärosätens arbete och ambitioner vad gäller adjungerade lärare/forskare, samt en bild av vilka olika typer av och former/tjänster/strukturer Översiktlig nulägesbild över avnämarnas uppfattning och önskemål kring personrörlighet Analys av hinder och möjligheter, för och nackdelar i anslutning till adjungeringar, affilieringar och särskilda tjänster med samverkansinslag för högskolepersonal Utformning av förslag till pilotprojekt för personutbyte mellan lärosäte och omvärld (AkUt)

45 Resultat Personrörlighet som verktyg Kunskapsöverföring Ömsesidig förståelse Kompetensutveckling Strategiskt vägval Tydliga roller och förväntningar Ta hand om kompetensen Del av partnerskap Styrdokument och regelverk som underlättar AkUt Akademi Ut: Nytt projekt kring utåtgående rörlighet från lärosätet

46 Förslag Gemensam terminologi Adjungerad professor Adjungerad lektor/lärare/forskare/fakultet Adjungerad doktorand Gemensam datafångst Finansiering

47 Hur kan personrörlighet mellan akademi och andra organisationer vara ett kvalitetshöjande och strategiskt verktyg för samverkan?

48 Benkt Wiklund Projektmedlem 2A

49 KLOSS Slutredovisning Delprojekt 2A Uppsala universitet Stockholms universitet Umeå universitet

50 Syfte Mål Avgränsningar Presentera olika mötesformer och deras genomförandeprocess för ökad och bättre samverkan Inventera, identifiera och beskriva strukturerade mötesformer Arbetsmarknadsdagar och andra studentfokuserade möten, liksom möten ej arrangerade av lärosäten, har exkluderats

51 Fokus på möten som... syftar till att initiera, utveckla och fördjupa samverkansrelationer involverar flera organisatoriska nivåer följer en strukturerad process

52 Process Drivkrafter BEHOV mötet svarar mot ett konkret behov inom akademin och/eller hos den externa parten NYFIKENHET mötet har en inventerande och/eller sonderande karaktär

53 Mötestyper Behovsstyrda möten Inventerande möten Uppsökande möten Förankringsmöten Bygger på konkreta frågor eller problem Kan ha olika drivkrafter Generellt inventerande Tematiskt Öppet eller slutet Regionalt ansvar Behovsinventerande Marknadsför lärosätets styrkeområden Syftar till långsiktiga samarbeten Ger förutsättningar för tex forskning på tillämpningar som inte belagts i teori testning av nya teorier och rön på fältet

54 Lärdomar Mötesformen är sekundär Syfte och mål Målgrupper, deltagare Genomförande Proffsigt Nästa steg tydliggjort (inte bara skiljas åt) Uppföljning och utvärdering centralt. Hur kan man etablera ett enkelt och effektivt system för uppföljning som kan implementeras enkelt i de flesta mötesformer? 54

55 Niklas Nordqvist Delprojektledare 2B

56 2B Samverkansplattformar Projektgrupp: Lisa Thelin Lunds universitet Lars Niklasson Jönköping University Niklas Nordquist SLU Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan KLOSS 56

57 2B Samverkansplattformar Strategiska samverkansplattformar vad är det? Universitet / högskola Företag Myndighet Samverkansplattform Landsting Förening Region Kommun Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan KLOSS 57

58 2B Samverkansplattformar Projektets syfte: Att identifiera och beskriva viktiga faktorer som påverkar samarbetet inom samverkansplattformar Universitet/ högskola Företag Myndighet Förening Samverkansplattform Region Landsting Kommun Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan KLOSS 58

59 2B Samverkansplattformar Projektets genomförande Inventering av befintliga plattformar. Frågeformulär och uppföljande intervjuer Analys och syntes Förankring Uppföljning Partnerförståelse Upplevd nytta, vad fungerar bra mindre bra Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan KLOSS 59

60 2B Samverkansplattformar Exempel på viktiga faktorer Behov av en gemensam begreppsapparat. Att syfte och mål med verksamheten formuleras gemensamt av de ingående parterna, Att det finns en ömsesidig förståelse för att målet med deltagande i plattformen kan skilja sig åt mellan parter, Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan KLOSS 60

61 2B Samverkansplattformar Kunskapsutbyte och Lärande Om Strategisk Samverkan KLOSS 61

62 Peter Dobers Projektmedlem 2C

63 Strategiska partnerskap - Delprojekt 2C i KLOSS - Avslutningsdagen 9 november 2015 Johan Blaus, KTH Peter Dobers, Mälardalens högskola Mikael Karlsson, Stockholms universitet Johan Schuber, KTH (projektledare)

64 64 Syftet var att adressera lärosätenas behov av att utveckla former för etablering, driftsättning och underhåll av partnerskap.

65 65 Strategiska partnerskap Centrala dimensioner och begrepp kopplade till etablerandet av strategiska partnerskap Tre lärosäten med olika profil: KTH, MDH, SU I KLOSS-lärosätens årsredovisningar och strategier En utgångspunkt: Strategiska partnerskap när lärosätet kallar det så

66 66 Strategiska partnerskap - definition - Samarbeten som ingåtts på ledningsnivå, av rektor vid lärosätet och motsvarande funktion i ledningsgrupp hos extern partner, helst VD, myndighetschef osv. Tidshorisonten minst fyra år eller löpande. Bör vara resurssatta med exempelvis monetära eller personella resurser.

67 67 Urval av tre strategiska partnerskap Samhällskontraktet vid Mälardalens högskola Östersjöcentrum - Baltic Eye, Navarino Environmental Observatory (NEO) samt Institutet för Turkietstudier (SUITS) vid Stockholms universitet KTH Ericsson vid Kungliga Tekniska högskolan

68 68 Centrala dimensioner av strategiska partnerskap Syfte, innehåll och förväntade effekter Funktioner och organisatorisk hemvist Tidshorisont och uppföljning Resurssättning Primära samverkansformer

69 Rekommendationer 1. Syfte och mål med ett strategiskt partnerskap ska bidra till att uppnå lärosätets långsiktiga mål. 2. Rektors ägarskap av strategiska partnerskap är helt centralt. 3. Partnerorganisationens ägarskap på motsvarande nivå är också centralt. 4. De fem dimensioner som identifieras ovan bör utgöra ett första steg vid initiering av strategiska partnerskap. 5. Tydliga processer för drift, uppföljning och utveckling (som innefattar roller och ansvar) skapar förutsättningar för stabilitet. 6. Resurssättning i balans med målsättningar. 7. Identifiera kompetenser och personer som matchar roller och ansvar i partnerskapet. 8. Strategiska partnerskap ska bygga på lärosätets kärnverksamhet med professionellt stöd från dess stödfunktioner. 9. Tidigt identifiera mätbara värden för partnerskapet.

70 Anders Broström Huvudförfattare sammanfattande rapport

71 Styrgrupp KLOSS

72 72

73 Charlotte Brogren Generaldirektör Vinnova Betty Malmberg Riksdagsledamot, utbildningsutskotet