KLOSS AkUt Upplägg och uppföljning. Metoder och principer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLOSS AkUt Upplägg och uppföljning. Metoder och principer"

Transkript

1 KLOSS AkUt Upplägg och uppföljning. Metoder och principer Bakgrund 1 Roller och struktur 1 Frågor för uppföljning 2 Metodupplägg 2 Uppföljning, analys och forskning säkerställs genom fokusgrupper, loggböcker och enkäter 4 Principer: fyra huvudkrav på projektets uppföljning, analys och forskning 4 Bakgrund Den här texten fördjupar upplägg och uppföljning liksom metoder och principer för det Vinnova-finansierade projektet: KLOSS AkUt. Sektorsförankrad personrörlighet Det projektet är i sig en fördjupning av ett delprojekt om personrörlighet i det Vinnova-finansierade projektet KLOSS Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan Det har presenterats och diskuterats vid ett projektmöte med AkUt delprojektledare den 11 maj 2015 och godkänts vid AkUt styrgruppsmöte den 19 augusti Därefter har metod-etiska principer tillkommit. Målet med KLOSS AkUt är ett väl förankrat förslag på hur personrörlighet kan stimuleras och förstärkas inom ett brett fält av för Sverige strategiskt relevanta forskningsområden, i kombination med praktiskt användbara resultat för de organisationer som deltar. 1 Roller och struktur Varje lärosäte beslutar själva vilka personalkategorier samt personer som ingår i utbytena. Så långt möjligt bör perioden med personrörlighet vara påbörjad oktober 2015 och vara fullt genomförd vid utgången av maj Projektkansliet vid KTH bistår med en akademisk ledare för uppföljning och analys av projektets personrörlighet. Akademiska ledaren har dels en referensgrupp till förfogande (3-4 personer från KLOSS AkUt styrgrupp), dels ett stöd från projektkansliet. En delprojektledare per lärosäte har ansvaret för att koordinera KLOSS AkUt lokalt och vara länk mellan lärosätets arbete med personrörlighet och dess dokumentering, och projektkansliet vid KTH. Delprojektledare ansvar för att varje mover har en host vid 1 Sid 1 ur ansökan KLOSS AkUT. Sektorsförankrad personrörlighet, daterad 24 oktober (5) 6 oktober 2015

2 partnerorganisationen där utbytet ska ske. Med 11 lärosäten och tre projekt med personrörlighet vid varje lärosäte innebär det en grupp om 11 delprojektledare samt minst 66 personer som deltar i själva utbytet (33 movers från lärosäten, 33 hosts från partnerorganisationer). I de fall ett lärosäte har fler projekt med personrörlighet än tre bör ytterligare en grupp om sex personer eftersträvas (tre movers och tre hosts). Relevanta chefer för movers och hosts som är sponsorer för personernas deltagande (sponsorer), delprojektledare liksom styrgruppens ledamöter kommer också ingå i uppföljningen. Akademiska ledaren har sin främsta kontakt med delprojektledarna, men kan också komma ha direkt kontakt med movers och hosts. Frågor för uppföljning Övergripande frågeställningar för uppföljning av KLOSS AkUt enligt ansökan till Vinnova är: Vilka värden skapas av personrörlighet AkUt hos lärosäte och extern part och för lärosätenas del, hur stärker utbyten relevans och kvalitet i utbildning och forskning? Vilka mekanismer (processer/arbetssätt) krävs för att få till denna typ av personrörlighet och hur motiveras individer till personrörlighet ut från akademin? På vilket sätt förankras AkUt-projektet i befintliga strategier för samverkan, forskning och utbildning inom respektive lärosäte, vilka är de gemensamma urvalskriterierna och processerna och hur skiljer sig dessa åt mellan de olika lärosätena? Hur mäts, rapporteras, implementeras meritvärde av personrörlighet i meritportföljer och vilka kritiska faktorer bör tas hänsyn till för att skapa förankrade och strategiskt relevanta personrörlighetsprogram? Metodupplägg För att följa upp och analysera KLOSS AkUt-projektet 2 har KLOSS AkUt styrgrupp beslutat om att genomföra fokusgrupper, loggböcker och enkäter. De utgör en bra metodmix för att uppnå bredd och djup i uppföljningen, och ska tillsammans dokumentera personrörlighet på ett sådant sätt att projektets frågor för uppföljning besvaras. Det rör sig om: loggböcker för movers och hosts på individnivå, enkäter på gruppnivå (movers, hosts, sponsorer, delprojektledare, styrgrupp), inspelade fokusgruppsamtal med minst tre par av movers och hosts som leds av delprojektledare, på institutionell nivå. Loggböcker Efter varje vistelse vid partnerorganisationen, men gärna vid fler tillfällen, dokumenterar movers sina reflektioner, funderingar, frågor, slutsatser, glädjeämnen, bekymmer; helt enkelt spontana intryck och observationer kring hur samverkan och samarbete under dagen har gått. Hosts gör detsamma, men mindre ofta (2 gånger i månaden). Syftet är att 2 (åtkomst 21 september 2015). 2 (5) 6 oktober 2015

3 löpande fånga utmaningar och möjligheter, framgångar och motgångar, på individnivå. Enklast i ett elektroniskt dokument per person som används anonymt och förtroligt. Enkäter För att fånga in effekter och intryck på gruppnivå genomförs webbaserade enkäter inför, under och efter perioden med personrörlighet med personer kring movers och hosts: chefer och kollegor vid både lärosäte och mottagande organisationer. Fokusgrupper 3 Inför och efter perioder med personrörlighet genomför deltagande lärosäten under ansvar och ledning av delprojektledare videoinspelade fokusgruppsamtal. Lärosätet ordnar med lämplig lokal och att teknik för video- och ljudinspelning finns tillgänglig (tekniker ska bokas för ändamålet). I samtalen deltar grupper om tre movers, deras tre hosts under ledning av lärosätets delprojektledare. Samtalet föregås av skriftlig information och instruktioner, dels till deltagare, dels till delprojektledare. Samtalen inleds med att delprojektledaren förklarar upplägg och syfte med fokusgruppen, och hur dokumentationen är tänkt att användas (se fyra huvudkraven nedan i metod-etiska principer). Gruppstorleken om sju personer är mycket lämplig för sådana fokusgruppsamtal. I de fall ett lärosäte har fler projekt med personrörlighet än tre bör ytterligare en grupp om sex personer eftersträvas. För att fokusgrupper ska hålla en hög kvalitet, och delprojektledare ska känna sig förberedda inför uppgiften, har en arbetsdag den 9 september 2015 genomförts med Victoria Wibeck, författare till boken Fokusgrupper. Boken delades ut till delprojektledare i maj Tillsammans ger ovan nämnda metoder ett underlag om ca 22 inspelade fokusgruppsamtal, minst 33 loggböcker av movers, minst 33 loggböcker av hosts, och ett större antal ifyllda enkäter. En högst relevant dokumentation för fortsatt uppföljning och analys av personrörlighet och samverkan i KLOSS AkUt till värde och nytta för samhället. Förväntad arbetsinsats av movers Movers har sitt grundläggande uppdrag att arbeta vid partnerorganisationen; enligt projektansökan motsvarar det minst 20% under 6 månader, dvs minst 170 timmar. Samtidigt förväntas movers hjälpa till med dokumentation för att möjliggöra och underlätta uppföljning och analys. Nedan återfinns en uppskattning av tidsåtgång för varje delmoment i dokumentering vilket endast då möjliggör analys av personlig rörlighet, ett viktigt syfte med KLOSS AkUt: 5,5 tim skriva loggbok, max 15 min (en kvart) efter varje arbetsdag i partnerorganisationen (170 timmar motsvarar drygt 21 arbetsdagar, vilket max motsvarar 21 st kvartar ) 5-10 tim delta i ett fokusgruppsamtal om två timmar, inkl 3 tim restid per tillfälle (med möjlighet till deltagande i ett andra den 2 juni 2016) 1,5 tim enkäter, fylla i enkäter: 20 min per enkät, max 4 enkäter tim timmar vilket motsvarar mindre än 10% av uppdraget 3 Se också: Victoria Wibeck: Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur. Denna boken utgör utgångspunkt för delprojektledarnas förberedelser av fokusgruppsamtalen, inklusive en genomförd arbetsdag med författaren den 9 september (5) 6 oktober 2015

4 Därutöver kommer KLOSS AkUt erbjuda alla movers och hosts att under juni 2016 delta i ett erfarenhetsutbyte tillsammans med delprojektledare och styrgruppsledamöter. Uppföljning, analys och forskning säkerställs genom fokusgrupper, loggböcker och enkäter KLOSS-kansliet vid KTH har tillsammans med en akademisk ledare det operativa ansvaret för att genomföra uppföljning och analys på lämpligt sätt och möjliggöra framtida forskning. Uppföljningens metoder i korthet: Loggböcker. Movers förväntas skriva loggböcker om max 15 minuter efter varje vistelse vid partnerorganisationen. Hosts skriver sina loggböcker mer sällan. I loggboken har movers och hosts möjligheten att reflektera kring personrörlighet, samverkan och dess förutsättningar. Fokus är mönster i beskrivningar från grupperingar av olika slag som exempelvis movers och hosts, och inte främst vad enstaka personer eller representanter för enstaka organisationer skriver. Enkäter. Enkäter riktas till fler grupper bortom movers och hosts: det kan exempelvis vara närmsta kollegor och sponsorer till movers och hosts, styrgruppens ledamöter och delprojektledare. Fokus är mönster i svar från grupperingar av olika slag, och inte främst svar från enstaka personer eller representanter för enstaka organisationer. Fokusgrupper. Vid varje lärosäte genomförs fokusgrupper med grupper om movers och hosts under ledning av lärosätets delprojektledare för KLOSS AkUt. Bild och ljud av dessa samtal om max två timmar spelas in. 2 juni 2016 ges möjligheten till en ytterligare fokusgrupp med movers från olika lärosäten och hosts från olika partnerorganisationer. Anonymiserad utskrift ligger sedan till grund för uppföljning och analys. Fokus är mönster i beskrivningar från grupperingar av olika slag som exempelvis movers och hosts, och inte främst beskrivningar från enstaka personer eller representanter för enstaka organisationer. Principer: fyra huvudkrav på projektets uppföljning, analys och forskning Det här avsnittet vänder sig till dig som deltar i fokusgrupper, skriver loggböcker och besvarar enkäter. Inför din medverkan i uppföljning och dokumentering av KLOSS AkUt ger avsnittet ger dig en förståelse för hur underlag från fokusgrupper, loggböcker och enkäter kommer att användas. De metodetiska principerna vilar på vedertagen praxis formulerad i Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 4 med syfte att säkerställa en säker och för dig trygg hantering av underlaget inför uppföljning, analys och forskning av KLOSS AkUt. KLOSS AkUt vill säkerställa att projektet lever upp till fyra huvudkrav som du ska känna dig trygg med: 4 (åtkomst 21 september 2015). 4 (5) 6 oktober 2015

5 Informationskravet. KLOSS AkUt ska informera dig som deltagare om din uppgift i uppföljningen och vilka villkor som gäller för ditt deltagande, att det är frivilligt och att du har rätt att avbryta din medverkan även när fokusgruppen är genomförd, loggböcker inlämnad och enkäter besvarade. När du tagit del av denna text inkl hänvisade texter är informationskravet uppfyllt. Samtyckeskravet. KLOSS AkUt ska inhämta deltagares samtycke. Det innebär att du inför det att du deltar i fokusgrupper, börjar skriva loggböcker, respektive deltar i enkäter samtycker med projektets användning av material. Samtyckeskravet anses uppfyllt när du vid fokusgrupper har skrivit under en kortfattad blankett, och när du börjar skriva loggböcker och fylla i enkäter. Du kan när som helst i efterhand återkalla ditt samtycke till att just dina utsagor i anonymiserad form kan användas. Konfidentialitetskravet. KLOSS AkUt vill säkerställa att alla i undersökningen ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet så att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående. Detta krav gäller också deltagande personer i fokusgrupper respektive skribenter av loggböcker. Konfidentialitetskravet är uppfyllt av varje deltagare i fokusgruppen när de inte berättar vidare om vad enskilda deltagare har sagt. Konfidentialitetskravet är uppfyllt av KLOSS AkUt genom att uppföljning och analys sker med hjälp av anonymiserade utskrifter av fokusgrupper, loggböcker och enkäter. Nyttjandekravet. Obearbetat material framtaget av ett lärosäte ägs av det lärosätet. Det rör sig om video- och ljudinspelning från fokusgrupper samt loggböcker i obearbetat skick. Obearbetat material från enkäter ägs och kan användas av alla KLOSS AkUt lärosäten (då enkäter till skillnad från fokusgrupper och loggböcker administreras centralt av KLOSS AkUt kansli). Bearbetat material där anonymisering säkerställs ägs och kan användas av alla KLOSS AkUt lärosäten; det rör sig här om filer av anonymiserade fokusgrupper, filer med anonymiserade loggböcker, samt anonymiserade enkätsvar. Samlad arkivering av allt bearbetat material i KLOSS AkUt säkerställs av KLOSS AkUt kansli; samlad arkivering av varje lärosätes obearbetade material (originalkällor) säkerställs på motsvarande sätt av lärosätets styrgruppsledamot. KLOSS AkUt säkerställer att insamlade uppgifter i anonymiserad form endast får användas för uppföljning och analys av projektet liksom för forskning och publicering av vetenskapliga texter. Insamlade uppgifter får exempelvis inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-akademiska syften. Genom detta är nyttjandekravet uppfyllt av KLOSS AkUt. Forskare som vill kan ta del av det anonymiserade materialet, med undantag för det material där enskilda deltagare ej har givit sitt samtycke, eller för det material där deltagare i efterhand har dragit tillbaka sitt samtycke. Vid frågor, hör gärna av dig till: - Delprojektledare vid ditt lärosäte eller det som du samverkar med: - Johan Blaus, projektledare, KLOSS AkUt kansli: johbla@kth.se - Peter Dobers, akademisk ledare, KLOSS AkUt kansli: dobers@kth.se 5 (5) 6 oktober 2015

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan

Läs mer

Samverkan mellan universitet och samhälle Mälardalsrådet Johan Blaus

Samverkan mellan universitet och samhälle Mälardalsrådet Johan Blaus Samverkan mellan universitet och samhälle 160902 - Mälardalsrådet Johan Blaus johbla@kth.se AkademiUt - Personrörlighet för ömsesidig och långsiktig nytta Hur stimulera akademiker att vistas viss tid i

Läs mer

KLOSS AkUt Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan Akademi Ut

KLOSS AkUt Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan Akademi Ut KLOSS AkUt Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan Akademi Ut Slutrapport KLOSS AkUt Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan Akademi Ut Erfarenheter från ett projekt där 11 lärosäten samarbetat

Läs mer

KLOSS AkUt. 17 januari 2017 Avslutande konferens. Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan - Akademi Ut

KLOSS AkUt. 17 januari 2017 Avslutande konferens. Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan - Akademi Ut KLOSS AkUt 17 januari 2017 Avslutande konferens Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan - Akademi Ut Dagens program Samtalsledare Margareta Norell Bergendahl, KTH 15.00 Inledning 15.20 Resultat och

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande

Läs mer

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS Anseendeindex lärosäten 2015 Bakgrund och metod Medborgarnas förtroende för svenska lärosäten är över tid viktigt för lärosätenas attraktivitet och trovärdighet. Det blir lättare att rekrytera personal

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen 12.11.2014 1 Åbo Akademis bibliotek är en fristående enhet. Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi och

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

I enlighet med kanslerns beslut har Etiska kommittén för forskningsverksamheten på campus Vik till uppgift att:

I enlighet med kanslerns beslut har Etiska kommittén för forskningsverksamheten på campus Vik till uppgift att: ETISKA KOMMITTÉN FÖR FORSKNINGSVERKSAMHETEN PÅ CAMPUS VIK Anvisningar för begäran om ett etiskt utlåtande Innehåll: 1. Kommitténs uppgift 2. Begäran om ett etiskt utlåtande av kommittén 2.1. Forskning

Läs mer

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING 1 Beslutad 2013-03-04 ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR Information till ansökan, se Vägledning till ansökan (www.epn.se) Beroende på vilken forskning som

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga Dnr SAMFAK 2011/65 Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten 2017-12-14 Innehållsförteckning Antagning av excellent lärare vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten 3 Pedagogisk

Läs mer

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet

Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Dnr: ORU 1.2.1-263/2013 Riktlinjer för att utse särskilt meriterad lärare vid Örebro universitet Fastställd av: Fakultetsnämnden för ekonomi, naturvetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap,

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

REGEL - INSTRUKTION FÖR FÖRETAGSFORSKARSKOLAN FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION

REGEL - INSTRUKTION FÖR FÖRETAGSFORSKARSKOLAN FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION REGEL - INSTRUKTION FÖR FÖRETAGSFORSKARSKOLAN FÖR SAMVERKAN OCH INNOVATION Typ av dokument: Regel Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 2018-09-01 2024-08-31 Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Ersätter

Läs mer

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Checklista för datahanteringsplaner Att utveckla en datahanteringsplan för ett projekt är inte alltid en enkel uppgift. Det finns många detaljer som man åtminstone

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FR2505, Franska: Självständigt arbete, litteraturvetenskaplig inriktning, 15,0 högskolepoäng French: Degree Project, Literary Option, 15.0 higher education credits Avancerad

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Allmänna råd för examensarbeten

Allmänna råd för examensarbeten Allmänna råd för examensarbeten Dessa allmänna råd har fastställts av rektor 2012-12-06 och träder i kraft 2013-01-01 Dnr HS 2012/539-53 Innehållsförteckning 1 Allmänt 2 2 Ämne och ämnesspecifika instruktioner

Läs mer

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning

Läs mer

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLMS STAD

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLMS STAD SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN PRE VENTIONSCENTRUM/E UROPAFORUM SID 1 (6) 2010-09-19 UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET BOSTAD FÖRST I STOCK- HOLMS STAD Att söka bidrag

Läs mer

Ramar och kriterier Minor Fields Studies 2017

Ramar och kriterier Minor Fields Studies 2017 Ramar och kriterier Minor Fields Studies 2017 Beskrivning av och syfte med programmet Minor Field Studies (MFS) är en stödform inom det svenska biståndet som administreras av Universitets- och högskolerådet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE

RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE ORU 1.2.1-04185/2017 RIKTLINJER FÖR ATT UTSE EXCELLENT LÄRARE Fastställda av samtliga fakultetsnämnder 2013-01-29,30,31 Senast ändrade: ENT 2017-10-18, HS 2017-10-20 och MH 2017-10-17 Allmänt Enligt rektors

Läs mer

Riktlinjer för antagning av excellent lärare vid Högskolan i Halmstad

Riktlinjer för antagning av excellent lärare vid Högskolan i Halmstad Riktlinjer för antagning av excellent lärare vid Högskolan i Halmstad Reviderade och fastställda av forsknings- och utbildningsnämnden 2017-06-08, dnr L 2017/109. Dessa riktlinjer är en lokal föreskrift

Läs mer

Samtycke och dataskyddsförordningen (GDPR)

Samtycke och dataskyddsförordningen (GDPR) Samtycke och dataskyddsförordningen (GDPR) Genom införandet av dataskyddsförordningen, på engelska kallad General Data Protection Regulation (GDPR), som började gälla den 25 maj 2018, ställs högre krav

Läs mer

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Eettinen kipu ja riski gällande ämnet. folkloristik. Lena Marander-Eklund docent i folkloristik Åbo Akademi

Eettinen kipu ja riski gällande ämnet. folkloristik. Lena Marander-Eklund docent i folkloristik Åbo Akademi Eettinen kipu ja riski Etiska frågor gällande ämnet folkloristik Lena Marander-Eklund docent i folkloristik Åbo Akademi Folkloristens etiska dilemman Folkloristiken studerar människors värden, tänkesätt,

Läs mer

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE

» Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE » Ett samtal om metoder för implementering och utvärdering av samverkan i högre utbildning ÖKAD UTBILDNINGSKVALITET GENOM SAMARBETE Upplägg: första halvan Utbildningssamverkan för jobb, innovation och

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Rollbeskrivning. sociala investeringar

Rollbeskrivning. sociala investeringar Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga

Läs mer

Dnr: FAK 2012/119. Regeldokument

Dnr: FAK 2012/119. Regeldokument Dnr: FAK 2012/119 Regeldokument Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom pedagogik, psykologi, idrottsvetenskap, socialt arbete och vårdvetenskap Beslutat

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Studieplan för ämne på forskarnivå

Studieplan för ämne på forskarnivå Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Matematik 2017-04-05 V-2017-0042 3.2.3 1 (1) Kommentar om förändringar Huvudsakliga förändringar i det nya förslaget till allmän studieplan

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER. Bakgrund. Syfte. Användning av sociala mediekanaler. Ansvar för publicering. Sida 1(5)

RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER. Bakgrund. Syfte. Användning av sociala mediekanaler. Ansvar för publicering. Sida 1(5) Sida 1(5) RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER Bakgrund Sociala medier är ett samlingsnamn för digitala interaktiva medier som gör det möjligt för användare att både ta del av, skapa och dela innehåll. Det handlar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap Sid 20/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i odontologisk vetenskap U 2015/139 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet

Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet Kurs om Lärarutbyte vid Umeå universitet www.upc.umu.se Katarina Winka Margareta Erhardsson Universitetspedagogiskt centrum Syfte Kursens syfte är att stödja universitetslärarens professionella utveckling

Läs mer

Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Etnografiska observationer! Observationer i olika miljöer! Forskningsmetodik! MKVC VT10!

Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Etnografiska observationer! Observationer i olika miljöer! Forskningsmetodik! MKVC VT10! Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Forskningsmetodik! MKVC VT10! Etnografiska observationer! Det människor säger att de gör är inte detsamma som det de faktiskt gör.! Experimentell vs naturlig situation!

Läs mer

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN 2018-11-09 RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Ej fastställd av Chefsforum 2018-11-09 Innehållsförteckning Inledning... 1 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård... 1 Den

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet

Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet UTLYSNING 1 (8) Datum Diarienummer 2017-06-09 2017-03018 Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet Fullständiga ansökningar En utlysning inom Vinnovas program Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM

Läs mer

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll 1 (6) Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvarig: Åsa Broberg, asa.broberg@edu.su.se Kursadministratör: Emmi-Lotta Fagerlund, emmi.fagerlund@edu.su.se Studiehandledning VPG01F Hälsopedagogik

Läs mer

Riktlinjer för sakkunnigbedömning vid Vetenskapsrådet

Riktlinjer för sakkunnigbedömning vid Vetenskapsrådet Datum Diarienummer 2017-11-15 Dnr 1.2.4-2016-7045 för sakkunnigbedömning vid Vetenskapsrådet Om detta dokument Vetenskapsrådets styrelse har beslutat om åtta principer för Vetenskapsrådets sakkunnigbedömning.

Läs mer

Handläggningsordning för mobilitets- och samarbetsprojekt inom Erasmus+

Handläggningsordning för mobilitets- och samarbetsprojekt inom Erasmus+ [Subject] 1 (av 4) Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handläggningsordning och granskningsunderlag 2016-02-01 Rektor Maria English

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen KSL KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMSLIV STOCKHOLMS STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli -12-16 REKOMMENDATION 2008-12-12 Bilaga Dnr2008/0057 *ba#ml*m*wqk%a& #-mw*^*w»w"wawk^#^w»w&awkmwm«* För kännedom: Utbildningsnämnd

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO

Läs mer

Samverkansarenor på nationell och regional nivå för kompetensförsörjningen. sjukvården diskussionsunderlag

Samverkansarenor på nationell och regional nivå för kompetensförsörjningen. sjukvården diskussionsunderlag 1(9) Samverkansarenor på nationell och regional nivå för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården diskussionsunderlag Inledning Detta underlag beskriver en möjlig utformning av hur samverkansarenor

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Digital Tentamen. Projektplan

Digital Tentamen. Projektplan Digital Tentamen Projektplan 1 Innehåll Innehållsförteckning Digital Tentamen Projektplan Innehåll Introduktion Avgränsningar Organisation Projektaktiviteter Tidsplan Kommunikation och information Budget

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

EXTERNA EXAMENSARBETEN

EXTERNA EXAMENSARBETEN EXTERNA EXAMENSARBETEN Med externa examensarbeten menas arbeten som sker i samverkan med extern part utanför akademin och där resursperson ska finnas tillgänglig CHECKLISTA CHECKLISTOR FÖR EXAMENSARBETEN

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

STRATEGISK AGENDA

STRATEGISK AGENDA STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Synergi 17 UTLYSNING. Dnr Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 17 UTLYSNING. Dnr Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 17 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition

Läs mer

Deltagare och forskningsetik Pär Ågerfalk

Deltagare och forskningsetik Pär Ågerfalk Deltagare och forskningsetik Pär Ågerfalk 2013-01-30 Etik och moral Etik, (från gr. ethos; sed), eller moralfilosofi, sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som försöker besvara frågor som "vad

Läs mer

Informationsträff. UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp

Informationsträff. UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Informationsträff UOO36P VFU 3 Förskolan 7,5hp Examinator: Anna Öqvist Kursledare/Lärare: Monica Grape Lärare: Mervi Höglin Mål/Förväntat studieresultat Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: kritiskt

Läs mer

Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019

Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019 UTLYSNING 1 (12) Innovationsledning och organisering forskning för ökad innovationsförmåga, 2019 En utlysning inom Vinnovas program Innovationsledning och organisering UTLYSNING 2 (12) Innehåll 1 Utlysningen

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 1 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

EXTERNA EXAMENSARBETEN

EXTERNA EXAMENSARBETEN EXTERNA EXAMENSARBETEN Med externa examensarbeten menas arbeten som sker i samverkan med extern part utanför akademin och där resursperson ska finnas tillgänglig CHECKLISTA CHECKLISTOR FÖR EXAMENSARBETEN

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

REGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION

REGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION Sid 1 (5) REGLER FÖR UTSEENDE AV ELEKTORER OCH ERSÄTTARE TILL FORSKNINGSRÅDENS ELEKTORSFÖRSAMLINGAR VID REGION 5 2018 1. Sammanfattning Vart tredje år ska ledamöter för Vetenskapsrådets styrelse och ämnesråd,

Läs mer

Tillämpningsbeslut av RA-FS 1999:1 Bevarande och gallring av forskningshandlingar

Tillämpningsbeslut av RA-FS 1999:1 Bevarande och gallring av forskningshandlingar Tillämpningsbeslut av 1. Initiera forskningsprojekt Externa forskningsmedel Information om utlysningar från Vid inaktualitet forskningsfinansiärer Avser löpande information om utlysningar. Gallras när

Läs mer

Regler för ansökningar om extern forskningsfinansiering vid Högskolan Dalarna

Regler för ansökningar om extern forskningsfinansiering vid Högskolan Dalarna Regler för ansökningar om extern forskningsfinansiering vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2018-01-29 Dnr: HDa 1.2-2018/168 Reviderad: 2019-06-18 Gäller tills vidare fr o m: 2018-03-01 Ersätter: Handläggningsordning

Läs mer

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober Maria Jarl, Göteborgs universitet Nina Thelander, Karlstads universitet Johan Lithner, Umeå universitet

Läs mer

Instruktion för sökande till E2B2

Instruktion för sökande till E2B2 2015-01-27, Utlysning 3 Instruktion för sökande till E2B2 Den här instruktionen är ett stöd till dig som ska lämna in en projektansökan till E2B2 programmet för forskning och innovation för energieffektivt

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER

REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER Typ av dokument: Regel 2017-05-30 (beslutsdatum) Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Forskning

Läs mer

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga

Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga Dnr SAMFAK 2011/65 Antagning av excellent lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Reviderat beslut Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2012-05-31 UPPSALA UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Guide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan

Guide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Guide för workshop identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Allmänna förutsättningar för workshopen Före workshop: förbered en inledning Formulera syfte

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer