Internationaliseringsrådet 10 okt 2012

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Internationaliseringsrådet (3) Internationaliseringsrådet 10 okt 2012 Närvarande Anna Bergek, prodekan tek fak Karin Gibson, tf avd chef IO (sekr), dir internat relationer (huvudföredragande) Karin Kjellgren, prodekanus HU Helena Klöfver ordf internat nämnd fil fak, fr p 3 Peter Värbrand, vicerektor för samverkan (ordf) Thomas Östholm, prodekanus Utb vet och lärarutb Ej närvarande Alexandra A. Holmström, StuFF 1 Fastställande av föredragningslistan 2 Information, anmälningar Lars informerar om att en grupp internationella journalister, bl a från Kina, Brasilien och Turkiet har besökt LiU och de har fått en presentation av Outdoor Education det nya programmet Aeronautical. De träffade också studenter och forskare. Lars H och Peter V informerar om att Sveriges del i Science without Boarders, ett initiativ från Brasilianska staten för att under tre år skapa möjligheter för brasilianska studenter att under 6-12 månader studera utomlands med stipendium. LiU har tillsammans med KTH, Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers arbetat med det svenska deltagandet som ansluter under programmets andra år. I november går ett svenskt call ut och inför dess skall alla svenska lärosäten ges möjlighet att ansluta via Internationella Programkontoret som kommer att samordna den svenska delen. Ett första urval bland studenterna görs i Brasilien, sen ansöker de via en svensk portal, behörighetsgranskas varefter svenskt urval görs. Kort diskussion om att takbeloppen kan komma att överskridas, och att det eventuellt kan lösas genom att fördela studenterna lärosätena emellan. Internationaliseringsrådet

2 MINNESANTECKNINGAR Internationaliseringsrådet (3) 3 Avtalsbaserad rekrytering av betalande studenter Lars H rapporterar bl a antal sökande, antagna och registrerade studenter till de internationella mastersprogrammen, och presenterar därefter två modeller av avtalsbaserad rekrytering som utarbetats av KTH i samarbete med några universitet i Kina resp av BTH i samarbete med Andhra Pradesh i Indien, se bilaga 1. LiU har fått frågan om att samverka med BTH, då deras indiska partners gärna vill bredda utbytet till områden som i BTH inte erbjuder. Diskussion följer och bl a följande frågeställningar uppkommer: -Hur hanterar man antagning till mastersnivå utan att Bachelorexamen formellt finns? Genom att intervjuer kunna fastställa reell kompetens? Hur i så fall kommer vi upp i det antal studenter vi önskar rekrytera? -I vilken mån förväntas lärare från LiU undervisa vid partneruniversiteten? Finns dessa resurser? -Behöver vi/kan vi garantera bostad och rätt pris för bostad? -Kan vi få tillräcklig bredd för att engagera hela LiU? -I vilken mån skulle denna typ av samarbeten kunna utvecklas med LiUs nuvarande partneruniversitet? -Vilka länder/regioner skall prioriteras? Bilaga1 Man enas om att man bör bilda en arbetsgrupp för att komma vidare i frågan. Fakultetsrepresentanterna återkommer med medlemmar till denna arbetsgrupp. 4 Användande av rekryteringsagenter i Europa Lars berättar hur rekryteringsagenter arbetar och hur prissättningen normalt ser ut utanför Europa resp inom Europa och då främst östra Europa där rekryteringsagenter är vanligast. I Sverige är det främst högskolorna i Malmö och Jönköping som arbetat med europabaserde agenter, I Danmark arbetarflertalet av de större universiteten med dessa. Ersättningen för en registrerad student från Europa brukar handla om 500 Euro. Internationaliseringsrådet menar att detta är en sak värd att prova. Internationaliseringsrådet

3 MINNESANTECKNINGAR Internationaliseringsrådet (3) 5 Prissättning av utbildning Lars H redogör tankar om en mer offensiv prispolitik, se bilaga 2. Enligt exemplet skulle intäkterna per capita visserligen minska från 120 till 78 tkr/år, men om man genom prissättningen lockar 100 betalande studenter istället för 30 blir den totala intäkten ändå 7,8 mkr istället för 3,6 mkr/år. De fasta kostnaderna (rekrytering, antagning, avgiftshantering osv) förblir lika i de båda fallen. Förslaget innebär att man avstår från att sänka avgifter, men att man direkt efter att studenten ansökt till LiU erbjuder 50% rabatt i syfte att hålla kvar intresset ända fram till registrering och därmed öka antalet utomeuropeiska studenter. Ledamöterna hör sig för med olika intressenter, funderar över hur den tänkta prissättningen slår i olika scenarior. Internationaliseringsrådet tar ställning till frågan i januari Bilaga 2 6 Behovet av land-/regionansvariga i internationaliseringsarbetet Flera lärosäten strukturerar internationell verksamhet på basis av olika regioner. Vid LiU finns behov av personer som dels har kunskap och kulturell förståelse och kontakter i vissa regioner, dels kan greppa hel aspektrat rekrytering, utbildning, studentutbyten, forskning, forskningssamarbeten. Kort sagt skulle det behövas ambassadörer som mot viss nedsättning i tjänsten kan representera sin fakultet i internationella sammanhang. Fakultetsrepresentanterna återkommer med förslag på namn till nästa möte. 7 Internationaliseringsplanen Förslaget/Utkastet till internationaliseringsplan diskuteras. Lars reviderar dokumentet genom att renodla vad som är vision, motiv, målsättningar respektive åtgärdspunkter till en kompletterande handlingsplan. Dokumentet ventileras även på LRU den 19 okt innan internationaliseringsrådet åter får det inför nästa möte. Bilaga 3 8 Nästa möte Nästa möte blir 16 nov kl Mötet avslutas Vi pennan Karin Gibson Internationaliseringsrådet

4 BILAGA 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Avtalsbaserad rekrytering av avgiftsbetalande studenter Rekrytering av betalande studenter på den öppna marknaden är långt ifrån oproblematiskt. Det är synnerligen resursrkrävande, kvalitetskontrollen är inte enkel, handeln med fejkade betyg och testresultat är idag en internationell storindustri. Med dagens rerkyteringssiffror är det en mycket kostsam afffär. Avtalsbaserad rekrytering, där studenterna fortfarande antas individuellt och betalar individuellt, men inom ramen för ett avtal mellan unversiteten kan vara ett intressant komplement eller rentav ett alternativt huvudspår. Fördelarna är uppenbara; bättre kontroll på kunskapsnivån, möjligheterna att förbereda studenterna, bättre framförhållning. Därtill ett fördjupat samarbete med det sändande unversitetet, möjligheter till lärarutbyte m m. Förutsättningarna är givetvis att alla parter, det sändande universitetet, LiU och studenterna upplever att det finns ett win-win. Man kan se detta som ett alternativt sätt att bedriva studentrekrytering, men det kan också ses som ett sätt att utveckla den avtalsprocess som idag är primärt fokuserad på utbytesavstal. Vi har de senaste veckorna besökt KTH och BTH och tittat närmare på två sådana här lösningar. Det visar om inte annat att utbildningsuppläggen kan se väldigt olika ut. KTH modellen, 3+2 i Kina KTH har ett antal avtal med kinesiska partners som ger möjlighet att komma till KTH och läsa del av eller hel Master. I sammanhanget är 3+2 modellen den mest intressanta. En kinesisk bachelor är normalt 4 år, KTH erbjuder studenterna en möjlighet att komma redan efter 3 år och läsa sin master i Sverige. När de är klar med mastern får de också ut sin bachelor i Kina. Studenten har tjänat ett år och skaffat sig en internationell master. Genom att det sker inom ramen för ett avtal och KTH svarar för intervjuer och antagning på plats i Kina så kommer man runt kravet på färdig kandidat för att kunna antas i Sverige. Urvalet sker genom en två stegs urvalsprocess gjord av hemmauniversitetet och en avgörande intervju av lärare från KTH gjord på plats. KTH har 26 studenter på plats inom avtalet i höst. Studenterna erbjuds komma 3 veckor för kursstart för en introduktionskurs som är avgiftsfri och inte heller ger några poäng. Man är från KTHs sida noga med att betona att det ställer stora krav på att hitta rätt partner. Man har ambitionen att arbeta med ett begränsat antal universitet, men att dessa ska besökas 3-5 gånger per år. Lärarutbyte ingår också i avtalen vilket ger möjlighet att också förbereda studenterna för svenska arbetsformer.

5 BILAGA 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET BTH alt 1+3 i Indien BTH samarbetar sedan flera år med ett antal lärosäten i Andhra Pradesh, Indien. Det är den indiska region som jämte Bangalore pekas ut som mest intressant för samverkan inom högre utbildning i en rapport från Tillväxtanalys. BTH betonar nödvändigheten av goda politiska kontakter för att kunna sluta avtal med rätt partners i Indien. De nu ingångna avtalen omfattar 2 tekniska högskolor (JNTUs) och Andhra University, det handlar om utbildning på både bachelor och masternivå. Den första gruppen om 30 studenter kommer våren Fullt utbyggt räknar man med att det kan handla om ca 160 studenter/år. Bachelor modellen har normalt en struktur där de läser 4 terminer på hemmaplan, 3 terminer vid BTH, och 1 termin hemma. Masteravtalen oftast om 1 termin i Indien och 3 terminer vid BTH i flertalet fall med en double degree. BTH som har ett listpris på alla sina utbildningar, oavsett fakultet på 100 tkr/år, har också ett särskilt avtalspris som ligger på ca 70 tkr/år. I avtalen ingår också lärarutbyte och tanken är att lärare från BTH ska ha chansen att möta studenterna innan de kommer till Sverige. Det finns ett önskemål från de indiska partner universiteten särskilt Andhra University om en ämnesmässigt bredare samverkan än vad BTH kan erbjuda och vi har en direkt förfrågan från BTH om samverkan.

6 BILAGA 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET Avgiftsskyldiga studenter - några tankar om en mer offensiv prispolitik Inflödet av avgiftsskyldiga studenter är idag en rännil. LiU hade nu i höst, efter att ha skickat ut 225 fakturor till nyantagna avgiftsskyldiga studenter, 15 fullbetalande studenter. Därtill kommer 15 stipendiater på medel vi förfogar över (IPK-pengarna) och 6 stipendiater vis SI. Preliminära rapporter från de övriga universiteten talar om en likartad bild, de ökningar som skett är primärt att hänföra till mer offensiva stipendiesatsningar. Jag tror att flertalet inblandade idag är beredda att vi underskattat både tid och kostnader för att etablera sig på marknaden under helt nya förutsättningar. Om detta är problematiskt eller inte beror naturligtvis på hur viktigt vi anser att et inflöde av icke-europeiska studenter är. Det enda kvantitativa mål som sattes i samband med avgiftsreformen var ambitionen att till 2013 nå 400 nybörjare på de internationella masterprogrammensom, det är inget sagt hur många av dessa som skulle vara avgiftsskylidga. Den svenska prissättningen är generellt en schablonartad kostnadsprissättning där marknadspespektivet varit i princip obefintligt. Det har också lätt till en i stort sett identisk prissättning på de svenska universiteten (några mindre lärosäten har valt andra nivåer), vilket väl återigen är ett gott uttryck för ett nationellt väl sammanhållet system, men inte har så mycket med marknaden att göra. Lägg därtill en obefintlig satsning på nationell marknadsföring och stelbenta regler och system så finns det goda skäl att hävda att Sverige i stort prissatt sig ut ur marknaden. Finns det skäl för LiU att överväga en mer offensiv prispolitik? Jag kan se ett antal argument för en sådan hållning: - LiU anser att det av kvalitetsskäl är så angeläget att få in utomeuropeiska studenter att vi är beredda att satsa resurser på det. - Det är nödvändigt att investera sig in på marknaden - De utomeuropeiska studenterna i allt väsentligt är marginalstudenter inom resp program/kurs, och en prissättning som täcker vår reella merkostnader för att ta emot dessa kan se annorlunda ut. En tänkbar modell Att sänka det utannonserade listpriset radikalt skulle säkert ge oss betydligt fler sökande, men det har också problematiska konsekvenser i form av signalvärdet. Därtill är det alltid problematiskt om man börjar justera utpriserna för ofta och för mycket.

7 BILAGA 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET En mer lätthanterlig variant, som dessutom tacklar vår svagaste punkt, att så få av våra antagna kommer, är att ge alla antagna 50% nedsättning av avgiften (sk fee waiver) och att använda IKP-stipendierna till att toppa några av dessa så att det ger 100% nedsättning. Vad skulle det ge för konsekvenser när det gäller studenter och pengar? Om vi räknar med en genomsnittlig avgift vid LiU på 120 tkr/år (vi har ungefär hälften av studenterna på fil fak och hälften på tek fak) så ger det i år: Årets inflöde antal intäkt Betalande IPK-stip Sa Om vi istället enligt ovan gett alla 50% rabatt så skulle motsvarande IPK medel räckt till dubbelt så många studenter ytterligare 50% rabatt. Förra året använde vi oss av 50% stipendier, en tredjedel av de som erbjöds stipendier valde att komma (15 av 46), om vi räknar med att samma andel skulle kommit i år också så skulle det varit 70 studenter ((260-48)/3), det ger. Alternativ antal intäkt Betalande IKP-stip Sa Håller den här kalkylen så skulle vi haft drygt tre gånger så många betalande studenter och 4,2 mkr mer i intäkt. Per capita intäkten skulle däremot sjunka från 120 till 78 tkr/år. Är det intressant? Det kan med fog hävdas att med årets nivå på rekryteringen är vi väldigt långt från full kostnadstäckning, priset till trots. 3,6 mkr är ungefär vad marknadsföring, antagning, fakturering, avgiftshantering etc kostar. Nu genererar de lika mycket i intäkter år två, men det ger alltså 60 tkr per capita till utbildning. De fasta kostnaderna är lika i alternativkalkylen (det är lika många personer som ska hanteras) det gör att vi över två år hamnar på samma per capita bidrag till utbildning.