INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland prefekter

Transkript

1 INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET Undersökning bland prefekter Projektnummer Stockholm Ingemar Boklund

2 UNDERSÖKNING BLAND PREFEKTER 1. Uppdraget Internationella programkontoret (IPK) har givit Sifo Research International i uppdrag att genomföra en undersökning bland prefekter vid landets universitet och högskolor. Syftet har varit att undersöka prefekternas såväl som institutionernas inställning till och arbete med internationellt utbyte i allmänhet och Erasmusprogrammet i synnerhet. Undersökningen är tänkt som ett led i en större informationskampanj om Erasmus och liknade undersökningar har därför genomförts också bland lärare och studenter. 2. Undersökningens genomförande Målgrupp för undersökningen har varit prefekter vid de lärosäten som har möjlighet att ingå i Erasmus. Intervjuerna har genomförts per telefon. Underlag för urvalet har hämtats från Internet och har tagits fram av IPK medan Sifo svarat för det slutliga urvalet. Urvalet är slumpmässigt. Urval och svarsfrekvens framgår av nedanstående sammanställning. Bruttourval (efter rensning från dubbletter) 599 Ej använt urval 119 Ej målgruppsaktuella 71 Nettourval 409 Bortfall 109 Genomförda intervjuer 300 Svarsfrekvens 74 Ej målgruppsaktuella: Hänvisningston, fel nummer 56 Redan tillfrågad 4 Har slutat, ersättare saknas 4 Annat 7 Bortfall: Återkom senare 51 Bortrest 7 Talar inte svenska 1 Finns på annat arbetsställe 2 Vill ej medverka/har inte tid 14 Vägran, princip 12 Ej kontakt 22 3

3 Svarsfrekvensen är normal för den här typen av undersökningar och ger därmed ett representativt resultat för målgruppen. Frågorna framgår av bilaga 4 och har tagits fram i samverkan mellan uppdragsgivaren och Sifo. Datainsamlingen ägde rum under perioden maj Undersökningens resultat I det följande redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Detaljer återfinns i tabellerna (bilaga 2). De + och tecken som finns i tabellerna är ett resultat av en signifikanstest som görs vid urvalsundersökningar. Ett + betyder att värdet är signifikant högre än totalvärdet och ett att värdet är signifikant lägre. I tabellerna redovisas resultat för kön, ålder, små resp. stora lärosäten samt ämnesområde. Små lärosäten definieras som att antalet lärare understiger ca 400. Här är antalet intervjuer tillräckligt för att med rimlig statistisk säkerhet kunna uttala sig om resultatet. I en särskild avdelning redovisas också resultat för de lärosäten som har flest antal intervjuer (minst ca 20). Här är antalet genomförda intervjuer inte alltid tillräckligt stort för att resultatet skall kunna hanteras med samma statistiska säkerhet. Dock kan resultaten i vissa fall betraktas som indikationer på förhållanden som kan vara värda att borra vidare i. Vissa sådana indikationer redovisas vid genomgången. Vissa samband finns mellan undergrupperna. Inom ämnesområdet Naturvetenskap dominerar manliga prefekter, medan Lärarutbildningen har ungefär lika stora andelar män som kvinnor. Sammantaget är 70 av de intervjuade män. Vid Lärarutbildningen är åldern något högre än vid övriga ämnesområden. Sammantaget är två tredjedelar av prefekterna över 50 år. Detta gäller både manliga och kvinnliga prefekter. Vid större lärosäten är genomsnittsåldern högre än vid små lärosäten. Vid genomgången nedan hänvisas till framtagen grafik. Numret på bilderna återfinns längst ned på bilden. Frågor med öppna svar främst de som svarat annat redovisas i bilaga 3. Var finns prefekterna? Av bild 1 framgår att över 40 av prefekterna finns på institutioner med koppling till Naturvetenskap/Teknik. Antalet prefekter inom Medicin/Hälsa resp. Lärarutbildning är 4

4 litet. Om detta beror på att det faktiskt finns färre prefekter inom dessa områden eller om fler prefekter där ej velat medverka ger undersökningen inget svar på. Om institutionens utbytesverksamhet 83 av institutionerna arbetar efter någon strategi eller policy för internationalisering inom grundutbildningen. Det kan antingen vara en egen strategi för institutionen eller en gemensam för hela lärosätet. Ingen nämnvärd skillnad mellan ämnesområden (se bild 2). Institutionerna prioriterar arbetet med internationellt samarbete och utbyte högt. Nästan hälften av institutionerna anger att arbetet är högprioriterat, Humaniora/konst dock i något lägre utsträckning. Totalt 11 av institutionerna prioriterar arbetet lågt. (Bild 3.) I några s.k. instämmande frågor (bild 4) framkommer positiva effekter av utbytesverksamheten. Således anser 60 - i högre utsträckning små lärosäten - att internationaliseringen inom grundutbildningen skulle utvecklas positivt om lärosäten som visar högt deltagande i student- och lärarutbyte belönades med större andel av statsanslagen, 67 att utlandserfarenhet är meriterande vid tillsättning av lärartjänster vid institutionen. Naturvetenskap/teknik i högre utsträckning, Lärarutbildning i mindre. 79 att lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet, 75 att studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet. Genomgående är andelen negativa låg. Nästan två tredjedelar av prefekterna anser att de själva i mycket eller ganska stor utsträckning uppmuntrar till lärarutbyte på institutionen. (Bild 5.) 57 av institutionerna avsätter pengar för arbete med student- och lärarutbyte, i 20 av fallen är det lärosätet som gör det och i lika många fall sker ingen avsättning alls av pengar. Samhällsvetenskap och Lärarutbildning avsätter i högre grad själva medan Naturvetenskap/teknik och Medicin/hälsa gör det i mindre utsträckning. (Bild 6.) Två tredjedelar av institutionerna har någon med särskilt avsatt tid för arbete med student- och lärarutbyte, Naturvetenskap/teknik i mindre utsträckning (särskilt SLU), Samhällsvetenskap i något större. Ca 60 av de som avsatt tid anger att denna motsvarar mellan 1 och 25 av en heltidstjänst (bild 8). Detta gäller framför allt Stockholms universitet. Medicin/hälsa har marginellt mer tid avsatt. Den viktigaste världsdelen för institutionen när det gäller studentutbyte inom grundutbildningen är Europa. 69 av prefekterna anser det, i mindre utsträckning Lärarutbildning som i stället anger ingen särskild i högre utsträckning. Övriga världsdelar spelar en underordnad roll. (Bild 9.) Prefekterna fick motivera sitt val. Svaren framgår av bilaga 3, uppdelade efter dels ämnesområde dels världsdel. Vad gäller Europa 5

5 som är den världsdel som är viktigast handlar skälen mycket om att det redan finns ett etablerat samarbete, att studenterna ofta väljer Europa, lättillgängligheten samt att EUaspekten är viktig. Generellt sett anser nästan samtliga prefekter att utbyte mellan lärosäten i Europa är viktigt, 62 mycket viktigt. Ingen skillnad mellan undergrupper. Möjligen kan man säga att de mindre lärosätena uttrycker sig något starkare. Om Erasmus I princip alla prefekter känner till Erasmusprogrammet. 75 av institutionerna har utbytesavtal med andra europeiska lärosäten inom Erasmus, Medicin/hälsa och Lärarutbildning i något mindre omfattning (bild 11). De som angett att de hade utbytesavtal fick frågan hur samarbetet fungerar (bild 12). 84 anser att samarbetet fungerar mycket eller ganska bra, Naturvetenskap/teknik och Medicin/hälsa i högre utsträckning, Humaniora/konst och Lärarutbildning i mindre utsträckning. Mindre lärosäten är något mer positiva än större. Allra mest positiva är dock prefekterna på Lunds universitet. 78 anser att arbetet med Erasmus i mycket eller ganska stor utsträckning stöds eller uppmuntras av lärosätets centrala ledning (bild 13). Inom Lärarutbildningen finns något sämre stöd liksom vid universitetet i Karlstad. Institutionernas personal får information om Erasmus genom ett flertal kanaler (bild14). Främst är det särskilt ansvarig person samt webben som gäller. Ca 40 anger dessa kanaler. (Obs att det har varit tillåtet att ange flera kanaler.). Övriga kanaler anges av ca 20. Mindre lärosäten anger i mindre utsträckning webben och i högre utsträckning särskilt ansvarig. Humaniora/konst anger i högre utsträckning studievägledaren liksom även Göteborgs universitet. Under annat nämns i första hand mail, därutöver en rad olika kanaler/funktioner inom lärosätet. Samma fråga ställdes om institutionernas studenter. Här gäller i stort samma svarsmönster med den skillnaden att studievägledaren är den vanligaste kanalen med särskilt ansvarig och webben något mindre förekommande. Skillnaden mellan större och mindre lärosäten är här mer påtaglig. Det är framför allt i de större lärosätena som studievägledaren är den vanligaste kanalen medan särskilt ansvarig är det i de mindre lärosätena. Webben är mindre vanlig i de mindre lärosätena och vanligare i de större. Inom Medicin/hälsa spelar studievägledaren en mindre roll och inom Samhällsvetenskap spelar särskilt ansvarig en viktigare roll. Skillnaderna mellan exempelvis Göteborgs universitet och Karlstads universitet är mycket stora vad gäller studievägledaren (viktig i Göteborg) och webben (också viktig i Göteborg). Svaren under annat är mycket varierade. Lärare återkommer dock i viss utsträckning. 6

6 Två tredjedelar av prefekterna tycker att det egna lärosätet informerar bra om Erasmus, inom Lärarutbildningen i något mindre utsträckning. Lund får ett bättre betyg medan Stockholms universitet får ett sämre. Drygt 80 av prefekterna har angivit viktiga åtgärder för att öka lärar- och studentutbytet (jfr bilaga 3). De allra flesta åtgärderna handlar om information/stimulation av olika slag. Inte minst förordas det goda exemplets makt t.ex. genom att vidarebefordra på olika sätt de positiva erfarenheter som studenter/lärare upplevt. För lärarna bör etablerade kontakter utnyttjas. För både lärare och studenter bör administrationen kunna förbättras. Den upplevs nu som för krånglig. För studenterna anses möjligheterna till undervisning på engelska böra utökas och för framför allt lärarna spelar ekonomin stor roll. Det bör ej kosta något för lärarna. För lärarna gäller också en bättre resurstilldelning (t.ex. för vikarier), bättre framförhållning och ökat utrymme för flexibilitet. Sammanfattning Nästan samtliga prefekter anser generellt att utbyten mellan lärosäten inom Europa är viktigt. De allra flesta institutionerna arbetar också efter en plan/strategi för internationalisering och det internationella arbetet anses vara högt prioriterat. Tre fjärdedelar av institutionerna avsätter pengar för student- och lärarutbyte och två tredjedelar avsätter tid för detta arbete. Prefekterna är överens om att utbyte ger en rad positiva effekter bl. a att dessa ökar grundutbildningens kvalitet och att de är meriterande vid lärartillsättningar. Europa är den klart viktigaste världsdelen för utbyte och tre fjärdedelar av prefekterna anger att utbytesavtal finns med europeiska länder. Samarbetet där fungerar också bra. Erasmusarbetet anses få ett bra stöd från lärosätets centrala ledning. Webben och särskilt ansvarig är de främsta informationskanalerna till lärarna. Samma kanaler med tillägg för studievägledaren gäller för studenterna. Två tredjedelar av prefekterna tycker lärosätet informerar bra om Erasmus. Två tredjedelar anser också att de själva är bra på att uppmuntra till lärarutbyte. Viktiga åtgärder för att öka utbytet är informationsåtgärder av olika slag, förenklad administration samt förbättrad finansiering/utökade resurser. 7

7 Prefekt inom ämnesområde Naturvet. / teknik 44 Medicin / Hälsa 12 Humaniora / konst 23 Samhällsvet. 30 Lärarutbildning IPK Undersökning bland prefekter 1

8 Arbetar efter strategi för internationalisering Totalt 83 Naturvet. / teknik 82 Medicin / Hälsa 84 Humaniora / konst 79 Samhällsvet. 88 Lärarutbildning IPK Undersökning bland prefekter 2

9 Institutionens prioritering av int. samarbete Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Inte alls Högprioriterat Inte särskilt Ganska prioriterat IPK Undersökning bland prefekter 3

10 Påståenden / Instämmanden Positivt om högt deltagande fick större anslag Utlandserf. meriterande vid lärartillsättningar Lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet Studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet Instämmer inte alls (1) (2) Helt (5) (4) (3) IPK Undersökning bland prefekter 4

11 Uppmuntrar själv till lärarutbyte Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Inte alls I ganska liten utsträckning I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning Varken stor eller liten IPK Undersökning bland prefekter 5

12 Institutionen avsätter pengar för student- och lärarutbyte Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Nej Ja Nej, men lärosätet IPK Undersökning bland prefekter 6

13 Tid har avsatts för arbete med student- och lärarutbyte Totalt 67 Naturvet. / teknik 59 Medicin / Hälsa 62 Humaniora / konst 68 Samhällsvet. 76 Lärarutbildning IPK Undersökning bland prefekter 7

14 Hur stor del av en heltidstjänst motsvarar den avsatta tiden? Bas: Har avsatt tid heltid 7 1,5 heltid 5 2 heltider 1 >2 heltider IPK Undersökning bland prefekter 8

15 Viktigaste världsdelen Europa 69 Nordamerika 3 Central- och Sydamerika 0 Asien 10 Afrika 1 Australien 1 Annan 2 Ingen särskild IPK Undersökning bland prefekter 9

16 Betydelsen av utbyte mellan lärosäten Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Inte särskilt viktig Mycket viktig Inte alls viktig Ganska viktig IPK Undersökning bland prefekter 10

17 Utbytesavtal med europeiska länder finns Totalt 75 Naturvet. / teknik 78 Medicin / Hälsa 62 Humaniora / konst 75 Samhällsvet. 80 Lärarutbildning IPK Undersökning bland prefekter 11

18 Hur samarbetena inom Erasmusprogrammet fungerar Bas: Utbytesavtal finns Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Inte särskilt bra Mycket bra Inte alls Ganska bra IPK Undersökning bland prefekter 12

19 Erasmusarbetets stöd från lärosätets centrala ledning Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Inget alls Mycket stort Ganska litet Ganska stort IPK Undersökning bland prefekter 13

20 Information om Erasmus till personalen fås genom informationsträffar studievägledare 18 särskilt ansvarig möten 24 broschyr/ tryckt material 18 webben 39 annat IPK Undersökning bland prefekter 14

21 Information om Erasmus till studenterna fås genom informationsträffar studievägledare 39 särskilt ansvarig möten 13 broschyr/ tryckt material 18 webben 29 annat 17 Tveksam IPK Undersökning bland prefekter 15

22 Hur lärosätet informerar om Erasmus Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Mycket dåligt Mycket bra Ganska dåligt Ganska bra IPK Undersökning bland prefekter 16

23 Kön Totalt Naturvet. / Teknik Medicin / hälsa Humaniora / konst Samhällsvet Lärarutbildning Man Kvinna IPK Undersökning bland prefekter 17

24 Ålder Totalt Naturvet. / Tekn Medicin / hälsa Human. / konst Samhällsvet Lärarutbildning år >50 år IPK Undersökning bland prefekter 18

25 Institutionen avsätter pengar för student- och lärarutbyte OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Totalt Göteborg Jönköping Karlstad Linköping Lund Sthlm univ Sveriges lantbr Umeå Uppsala Nej Ja Nej, men lärosätet IPK Undersökning bland prefekter 6x

26 Tid har avsatts för arbete med student- och lärarutbyte OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Totalt 67 Göteborg 82 Jönköping 58 Karlstad 74 Linköping 50 Lund 63 Sthlm univ. 83 Sveriges lanbr. 40 Umeå 80 Uppsala IPK Undersökning bland prefekter 7x

27 Utbytesavtal med europeiska länder finns OBS! Angivna värden har i många fall en stor statistisk felmarginal pga litet antal observationer inom resp. lärosäte. Totalt 75 Göteborg 85 Jönköping 67 Karlstad 68 Linköping 70 Lund 73 Sthlm univ. 78 Sveriges lanbr. 70 Umeå 67 Uppsala IPK Undersökning bland prefekter 11x

28 SIFO RESEARCH INTERNATIONAL Prefekter - Frågeformulär A. BAKGRUNDSVARIABLER Läggs sist i formuläret Kön Ålder Lärosäte (från urvalsfilen) 1. Inom vilket av följande ämnesområden är du prefekt? LÄS UPP! - naturvetenskap/teknik - medicin/hälsovård - humaniora/konst - samhällsvetenskap - lärarutbildning - annat, nämligen (open) B. FRÅGOR OM INSTITUTIONENS UTBYTESVERKSAMHET 2. Arbetar din institution efter någon strategi eller policy för internationalisering inom grundutbildningen? - ja - nej - vet ej 3. Hur prioriterat är arbetet med internationellt samarbete och utbyte på din institution? Är det - högprioriterat - ganska prioriterat - inte särskilt prioriterat - inte alls prioriterat - vet ej 4. I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden. Svara på en skala 1-5 där 1 betyder instämmer inte alls och 5 betyder instämmer helt. a) Internationaliseringen inom grundutbildningen skulle utvecklas positivt om lärosäten som visar högt deltagande i student- och lärarutbyte belönades med större andel av statsanslagen för högre utbildning. b) Utlandserfarenhet är meriterande vid tillsättning av lärartjänster på din institution. c) Lärarutbyte ökar grundutbildningens kvalitet d) Studentutbyte ökar grundutbildningens kvalitet

29 5. I vilken utsträckning uppmuntrar du själv till lärarutbyte på din institution? Gör du det - I mycket stor utsträckning - I ganska stor utsträckning - I varken stor eller liten utsträckning - I ganska liten utsträckning - Inte alls 6. Avsätter institutionen pengar för arbete med student- och lärarutbyte? - Ja - Nej men lärosätet gör det centralt - Nej - Vet ej 7. Finns det någon eller några på din institution som har särskilt avsatt tid för att arbeta med student- och lärarutbyte? - Ja - Nej - Vet ej 8. OM JA: Sammantaget, hur stor del av en heltidstjänst motsvarar denna tid eller hur många heltidstjänster? heltidstjänst heltidstjänster - 2 heltidstjänster - >2 heltidstjänster - Vet ej 9. Vilken världsdel anser du är viktigast för din institution när det gäller studentutbyte inom grundutbildningen? - Europa - Nordamerika - Central- och Sydamerika - Asien - Afrika - Australien - Annan - Ingen särskild 10. Varför just den världsdelen?

30 11. Hur ser du generellt på vikten av utbyte mellan lärosäten inom Europa? Är det - mycket viktigt - ganska viktigt - inte särskilt viktigt - inte alls viktigt - vet ej C. FRÅGOR OM ERASMUS 12. Känner du till Erasmusprogrammet? - Ja - nej 13. OM JA: Har din institution något utbytesavtal med andra europeiska lärosäten inom Erasmus? - ja - nej - vet ej 14. OM JA PÅ FRÅGA 12: Hur tycker du samarbetena inom Erasmusprogrammet fungerar? Fungerar det - mycket bra - ganska bra - inte särskilt bra - inte alls - vet ej 15. OM JA PÅ FRÅGA 12: I vilken utsträckning upplever du att arbetet med Erasmus uppmuntras eller stöds av lärosätets centrala ledning? Är det - i mycket stor utsträckning - i ganska stor utsträckning - i ganska liten utsträckning - inte alls - vet ej 16. OM JA PÅ FRÅGA 12: Hur får institutionens personal information om Erasmus? - genom studievägledare - genom särskilt ansvarig - genom informationsträffar - genom möten - genom broschyr/tryckt material - genom webben - annat, nämligen open

31 17. OM JA PÅ FRÅGA 12: Hur får institutionens studenter information om Erasmus? - genom studievägledare - genom särskilt ansvarig - genom informationsträffar - genom möten - genom broschyr/tryckt material - genom webben - annat, nämligen open 18. OM JA PÅ FRÅGA 12: Hur tycker du att ditt lärosäte informerar om Erasmus? Gör de det - mycket bra - ganska bra - ganska dåligt - mycket dåligt - vet ej 19. OM JA PÅ FRÅGA 12: Vilka åtgärder ser du som viktiga för att öka lärar- och studentutbytet inom Erasmus? - inga särskilda, vi gör vad vi kan - vet ej - annat, nämligen.open 20.Hur gammal är du? år år - över 50 år 22. Markera kön Tack!