Kartläggning av studieavgifter

Transkript

1 Kartläggning av studieavgifter Redovisning av ett regeringsuppdrag RAPPORT 2017:2

2 Rapport 2017:2 Kartläggning av studieavgifter Redovisning av ett regeringsuppdrag Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2017 Författare: Marie Kahlroth, Julia Elenäs, Johan Gribbe, Magdalena Inkinen och Karin Strömgren från UKÄ, samt Anders Clarhäll och Andreas Sandberg från UHR Grafisk form: AB Typoform Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703, Stockholm tfn fax e-post

3 Innehåll Sammanfattning....5 Inledning....8 Uppdraget....8 Genomförande av uppdraget....9 Begrepp och definitioner Disposition Studieavgiftsreformen En omfattande reform som diskuterats många år Efter studieavgifterna Studieavgifterna har fått stort genomslag på lärosätenas verksamhet Studieavgifternas storlek Studieavgifternas storlek Kostnader som inkluderas i studieavgifterna Föreskriften om full kostnadstäckning Intäkter av studieavgifter UKÄ:s kommentarer Tillämpning av reglerna om återbetalning av studieavgifter Lärosätenas enkätsvar UKÄ:s kommentarer Separat antagning Processen för separat antagning i antagningssystemet NyA Lärosätenas svar på enkäten UKÄ:s kommentarer Förändringar i studentmobiliteten Förändringar bland samtliga nya inresande Förändringar bland samtliga freemover-studenter...47 Betalande studenter förändring efter reformen Förändringar bland utbytesstudenterna Förändringar i könsfördelningen bland nya inresande Förändringar på lärosätena Lärosätenas svar på enkäten UKÄ:s kommentarer Rekryteringsprocessen Rekryteringsprocessen utifrån registeruppgifter Lärosätenas enkätsvar UKÄ:s kommentarer....66

4 Stipendiers påverkan på rekryteringen Statliga stipendier för betalande studenter En tredjedel av studenterna har svenska stipendier Varifrån kommer de studenter som får svenska statliga stipendier? Stipendiernas påverkan på studentrekryteringen Stipendiefinansieringens omfattning Lärosätenas enkätsvar UKÄ:s kommentarer Förändringar i utbildningsutbudet Program- och kursutbud i NyA Lärosätenas enkätsvar Förändringar i utbildningsutbudet lärosätenas tidigare svar Förändringar i andelen kurspoäng på engelska UKÄ:s kommentarer Om rekrytering till utbildning på forskarnivå har påverkats Antalet doktorandnybörjare förändringar över tid Om avgifterna har påverkat rekryteringen enligt lärosätena UKÄ:s kommentarer Referenser Tabellbilaga Enkäten

5 Sammanfattning Regeringen gav sommaren 2016 UKÄ i uppdrag att genomföra en kartläggning avseende de studieavgifter som infördes från höstterminen 2011 för tredjelandsstudenter. UKÄ skulle särskilt kartlägga ett antal frågor om storleken på studieavgifterna samt hur lärosätena tillämpar regelverket i anslutning till dem. Rekryteringsprocessen samt möjligheten till separat antagning av studieavgiftsskyldiga skulle också kartläggas, liksom hur studentmobiliteten har förändrats särskilt från Sveriges samarbetsländer. Andra frågor som skulle kartläggas är stipendiers påverkan på rekryteringen, förändringar av utbildningsutbudet samt huruvida rekryteringen till forskarnivå har påverkats. Denna rapport utgör UKÄ:s redovisning av uppdraget. Kartläggningen har skett i nära samarbete med UHR. Avgiftsfinansierad utbildning dyrare än statligt finansierad Med införandet av studieavgifter tillkom nya administrativa uppgifter för lärosätena, exempelvis hantering av studieavgifter och stipendier. Det innebär att det kan vara motiverat att studieavgifterna är högre än den statliga ersättningen per student. Vilka extrakostnader som ska täckas av studieavgifterna är dock inte självklart. Här tolkar lärosätena förordningen om full kostnadstäckning lite olika, några inkluderar exempelvis avsättningar för stipendier i avgiften. Den genomsnittliga studieavgiften för utbildningar som avgiftsskyldiga studenter deltog i var 2015 drygt kronor per läsår. Avgiften kan jämföras med den genomsnittliga ersättningen för en anslagsfinansierad student, som var kronor. En delförklaring till skillnaden är att avgiftsskyldiga studenter ofta väljer dyrare utbildningsalternativ. De flesta lärosäten har ett fåtal avgiftsnivåer som de olika utbildningarna hänförs till, baserat på de uppskattade kostnaderna. Vid prissättningen förefaller lärosätena delvis också ta hänsyn till andra aspekter och det förekommer att lärosäten i viss utsträckning marknadsanpassar avgifterna. Det gäller framför allt de lärosäten som vill konkurrera med prestigeuniversitet i andra länder och därför inte vill sätta avgiften för lågt i förhållande till dem. De svenska studieavgifterna uppfattas ibland som höga, men internationellt är avgifterna på attraktiva utbildningar ofta högre. Reglerna om återbetalning av studieavgifter behöver förtydligas Lärosätena får betala tillbaka studieavgift till en student om denna av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen. Det är dock upp till lärosätena själva att avgöra vad särskilda skäl kan vara varken förordning eller förarbeten ger något stöd i tillämpningen. Lärosätena tillämpar reglerna om återbetalning av studieavgifter olika, en del är mer generösa än andra med att bevilja återbetalning av studieavgiften. Det förekommer också att lärosäten kräver att ansökan om återbetalning ska ha inkommit inom en viss tid för att beviljas, trots att de inte har bemyndigande att sätta någon tidsgräns. UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 5

6 En annan skillnad i hur lärosätena tillämpar bestämmelserna om återbetalning är att vissa lärosäten tar ut en administrativ avgift vid återbetalning av studieavgiften, medan andra inte gör det. Därtill finns det stor variation i storleken på den administrativa avgiften. Sammantaget konstaterar UKÄ att det finns ett uppenbart behov av att förtydliga reglerna om återbetalning av studieavgifter. Hittills liten omfattning av separat antagning av avgiftsskyldiga studenter Efter påtryckningar från lärosätena infördes möjligheten till separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter 2014, dvs. efter ett par år med studieavgifter. Det möjliggör för lärosätena att själva besluta hur många betalande respektive anslagsfinansierade studenter de antar till utbildningarna. De lärosäten som använt sig av separat antagning väljer oftast ut vissa program och kurser för vilka det ska användas. Avgränsningen kan då vara kurser som ges på engelska eller program på avancerad nivå. Det är dock relativt få lärosäten, tio stycken, som har använt sig av denna möjlighet hittills. En förklaring är att systemstödet i det gemensamma antagningssystemet NyA visserligen fanns på plats inför hösten 2015, men inte fungerade optimalt. Inför höstterminen 2017 planerar UHR att systemstödet i NyA ska förbättras. Långsam återhämtning av inresande från Sveriges långsiktiga samarbetsländer Efter att ha ökat påtagligt under flera år sjönk antalet inresande studenter kraftigt när studieavgifterna infördes. Samtidigt förändrades mönstret varifrån de inresande studenterna kommer. Det var en följd av att freemoverstudenterna huvudsakligen är från tredjeland och de minskade drastiskt, medan utbytesstudenterna som till största delen kommer från EU/EES inte påverkades av avgifterna. Minskningen av freemover-studenter var större bland män än bland kvinnor, vilket ledde till att andelen kvinnor bland samtliga inresande ökade från 47 till 52 procent mellan läsåren 2010/11 och 2011/12. Bland betalande studenter är andelen kvinnor lägre. I takt med att antalet betalande studenter har ökat har andelen kvinnor bland betalande sjunkit till 40 procent läsåret 2015/16, eftersom antalet män ökat mer än kvinnorna. Innan reformen hade antalet inresande från Sveriges samarbetsländer ökat från 760 till mellan läsåren 2006/07 och 2010/11. När studieavgifterna infördes sjönk antalet till 970 och antalet är fortfarande kvar på ungefär samma nivå. Vad gäller inresande från övriga tredjeländer verkar dock lärosätenas rekryteringsinsatser ha gett resultat och antalet betalande studenter från dessa länder har ökat påtagligt. Men återhämtningen av inresande från Sveriges samarbetsländer är alltså betydligt långsammare. Rekryteringsprocessen stort bortfall mellan antagning och registrering För avgiftsskyldiga studenter är stegen i rekryteringsprocessen betydligt fler än för avgiftsbefriade. För att få sin ansökan behandlad måste de betala en anmälningsavgift på 900 kronor som för många sökande kan uppfattas som hög. Redan i detta skede faller många sökande bort. 6 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

7 Nästa stora bortfall inträffar inte vid antagningen, utan vid registreringen. För att kunna resa in till Sverige och påbörja den utbildning som avgiftsskyldiga har antagits till måste de ha betalat studieavgiften och beviljats uppehållstillstånd. Parallellt med antagningsprocessen är det också många som söker stipendier och för många antagna är beviljat stipendium en förutsättning för att kunna registrera sig och börja studera vid ett svenskt lärosäte. Det innebär att bortfallet är stort för de avgiftsskyldiga sökande mellan antagning och registrering. Höstterminen var det endast 30 procent av de antagna avgiftsskyldiga som registrerade sig. Motsvarande andel var betydligt högre bland de antagna som tillhör den svenska befolkningen, 80 procent. Den låga andelen registrerade avgiftsskyldiga kan leda till en stor osäkerhet för lärosätena vid dimensioneringen. Stipendier påverkar möjligheten att rekrytera betalande studenter Rekrytering av avgiftsskyldiga studenter från vissa länder är tydligt beroende av stipendier, men det finns stora variationer. När det gäller inresande från en del av Sveriges samarbetsländer finns ett direkt samband mellan mobiliteten och tillgången på stipendier. Enligt lärosätena behövs utökat stipendieprogram, med öppna stipendier som täcker både studieavgifter och levnadsomkostnader. Det är svårt att konkurrera om de mest meriterade studenterna om lärosätena inte kan erbjuda det. Stipendierna från ett av de statliga stipendieprogrammen är just sådana, men de fördelas av Svenska institutet och riktas till sökande från utvecklingsländer. Det är i sammanhanget intressant att konstatera att 90 procent av stipendierna från det statliga stipendieprogram som lärosätena själva förfogar över också går till studenter från utvecklingsländer. Sammantaget har knappt 40 procent av de betalande studenterna svenska stipendier. Utbildningsutbudet för internationella sökande har ökat När studieavgifterna infördes var det många lärosäten som såg över sitt utbud av utbildningar som riktas mot internationella studenter samt arbetet med utbytesavtal och uppdragsutbildning. I denna kartläggning svarade en majoritet av lärosätena att de inte har gjort några större förändringar med anledning av studieavgifterna. Såväl programutbudet i de internationella antagningsomgångarna som andelen utbildning på engelska har dock ökat. Det finns variationer mellan lärosätena, men sammantaget är den nationella bilden att utbildningsutbudet för internationella sökande har ökat. Avgifterna har sannolikt påverkat rekrytering till utbildning på forskarnivå negativt Sedan 2013 har antalet nybörjare på forskarnivå minskat och det gäller både svenska och utländska doktorandnybörjare. Bland de utländska nybörjarna är det dock endast de som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz som har blivit färre. En studie av utvecklingen i kombination med lärosätenas enkätsvar gör att UKÄ:s slutsats är att införandet av studieavgifter på nationell nivå sannolikt har haft en negativ effekt på rekryteringen till forskarutbildningen. Det finns dock variationer mellan lärosätena och enligt ett par lärosäten har studieavgifterna haft en positiv effekt. UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 7

8 Inledning Den 1 juli 2011 infördes anmälnings- och studieavgifter för studier på grundnivå och avancerad nivå för studenter som inte är medborgare i en EES-stat eller Schweiz, så kallade tredjelandsstudenter. Vissa tredjelandsmedborgare undantas dock från studieavgiftsskyldighet, bland annat de som inom ramen för ett utbytesavtal genomför en del av sin utbildning i Sverige. Undantag medges också för personer som bedöms ha stark anknytning till Sverige, till exempel om de har permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd av annat skäl än studier. Studieavgifterna omfattar inte utbildning på forskarnivå. Se vidare i förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor, den så kallade Studieavgiftsförordningen. Reformen innebar också att sökande från länder utanför EU/EES och Schweiz måste betala en anmälningsavgift på 900 kronor för att få sin ansökan behandlad. För att kunna ansöka om uppehållstillstånd och sedan registrera sig på sökt utbildning måste studieavgiften vara betald. För att hantera uppkomna problem med gemensam antagning av anslagsfinansierade respektive avgiftsskyldiga studenter infördes 2014 en möjlighet till separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter genom tillägg i högskoleförordningen. Statliga stipendieprogram Samtidigt som studieavgifterna infördes inrättade staten två stipendieprogram med syftet att främja rekryteringen av inresande studenter från tredjeland. Det ena stipendieprogrammet riktas mot studenter från Sveriges långsiktiga samarbetsländer och hanteras av Svenska institutet (SI), som sedan 2012 även har ett stipendieprogram riktat mot tredjelandsstudenter från övriga låg- och medelinkomstländer. SI marknadsför dessa stipendier som ett gemensamt stipendieprogram: Swedish Institute Study Scholarships (SISS). Det andra stipendieprogrammet hanteras av Universitets- och högskolerådet (UHR) och avser att stödja lärosätenas rekrytering av särskilt kvalificerade studenter. Uppdraget Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fick sommaren 2016 i uppdrag att kartlägga de studieavgifter som universitet och högskolor tar ut av utländska studenter i enlighet med förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. Enligt uppdraget ska UKÄ särskilt kartlägga 1. storlek på studieavgifterna, vilka kostnader som inkluderas i studieavgifterna och hur föreskriften om full kostnadstäckning tillämpas 2. tillämpning av reglerna om återbetalning av studieavgifter 3. utnyttjande av reglerna om separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter och erfarenheter av användning av detta regelverk 8 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

9 4. hur studentmobiliteten har förändrats, särskilt från Sveriges långsiktiga samarbetsländer 5. rekryteringsprocessen av studieavgiftsskyldiga studenter i syfte att åskådliggöra hur stor andel av de sökande som bibehåller intresset för studier i varje steg av rekryteringsprocessen 6. hur stipendier har påverkat möjligheten att rekrytera studenter, 7. hur utbudet av utbildningar har förändrats 8. om rekrytering till utbildning på forskarnivå har påverkats. Universitetskanslersämbetet ska inhämta synpunkter från universitet och högskolor och övriga berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 20 januari Denna rapport utgör UKÄ:s redovisning av uppdraget. Genomförande av uppdraget Vid genomförandet har UKÄ hållit sig relativt strikt till uppdragsbeskrivningen och tagit fasta på att det handlar om en kartläggning. Det betyder att vi inte värderar eller kommer med förslag på förändringar, annat än i undantagsfall när vi noterat ett uppenbart behov. Vi har också avgränsat oss till frågorna i uppdraget. För att besvara frågorna i uppdraget på bästa sätt har UKÄ använt en kombination av data från flera källor. Av samma skäl har UKÄ genomfört uppdraget i nära samarbete med Universitets- och högskolerådet (UHR) och projektgruppen har varit brett sammansatt. Projektgruppen har bestått av: Marie Kahlroth (projektledare), Julia Elenäs, Johan Gribbe, Magdalena Inkinen och Karin Strömgren från UKÄ, samt Anders Clarhäll och Andreas Sandberg från UHR. Enkätundersökning En del av kartläggningen har genomförts med data från olika register, men vissa delar kunde bara genomföras med hjälp av information från lärosätena. Därför genomförde UKÄ en enkätundersökning bland berörda lärosäten. Enkäten utformades med stöd av en grupp lärosätesrepresentanter. Enkäten skickades i september till samtliga statliga lärosäten samt enskilda utbildningsanordnare som någon gång haft en studieavgiftsskyldig student registrerad, sammanlagt 38 lärosäten (se Tabell 1 i bilagan). Ersta Sköndal högskola och Röda korsets högskola uppgav att frågan om studieavgiftsskyldiga studenter inte var aktuell för dem och har därför inte besvarat enkäten. Enkäten skulle besvaras i mitten av oktober och svar inkom från 36 lärosäten, dvs. samtliga berörda. Enkäten finns som bilaga till denna rapport. Enkäten var relativt omfattande och innehöll dels ja/nej-frågor med möjlighet att kommentera svaren, dels flera frågor med öppna svar. Lärosätena har delvis använt olika metoder för att besvara enkäten. En del har samlat in uppgifter från institutioner och andra berörda organisatoriska enheter inom lärosätet medan andra svar sammanställts av lärosätets centrala förvaltning. Det innebär att svaren kan vara mer heltäckande för vissa lärosäten än för andra. Därtill har somliga lärosäten svarat mer uttömmande på de öppna UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 9

10 frågorna än andra och/eller lämnat fler kommentarer. Därmed kan vissa lärosätens svar ha fått en större tyngd i kartläggningen än andras. Statistik om mobilitet I uppdraget ingick att kartlägga hur studentmobiliteten har förändrats, särskilt från Sveriges långsiktiga samarbetsländer. För denna del av uppdraget har SCB på UKÄ:s uppdrag tagit fram nya skärningar av data om studentmobiliteten på grundnivå och avancerad nivå, samt data om utländska doktorander. Förändringar i studentpopulationen syns snabbast bland nybörjare, dvs. nya studenter i svensk högskola. Därför har vi genomgående använt data om nybörjare för att beskriva mobiliteten, i stället för registrerade studenter som är ett mer trögrörligt mått. Data från andra källor För andra delar av uppdraget har UHR tagit fram data om storleken på studieavgifterna, utvecklingen av kurs- och programutbudet i de internationella antagningsomgångarna, stipendier samt de olika stegen i antagningsprocessen. Även Svenska institutet har bidragit med data om stipendier och bistått projektet på olika sätt. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har försett UKÄ med data om andelen utbildning på engelska. Därutöver har vi använt de ekonomiska uppgifter om den studieavgiftsfinansierade verksamheten som UKÄ årligen samlar in från lärosätena. Tidigare uppföljningar av reformen Högskoleverket genomförde på regeringens uppdrag uppföljningar av reformen två år i rad. Uppföljningarna baserades huvudsakligen på enkäter till universitet och högskolor. Den första undersökningen genomfördes hösten 2011 och resulterade i rapporten Avgiftsreformen lärosätenas första erfarenheter (rapport 2011:7 R, Högskoleverket). Ett år senare genomfördes ytterligare en undersökning, Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter (rapport 2012:26 R, Högskoleverket). UKÄ genomförde 2015 en kartläggning av återbetalning av studieavgifter och resultatet har publicerats i en tillsynspromemoria (reg. nr , UKÄ). Där framkom att det 2015 fortfarande fanns en del oklarheter gällande regelverken avseende den studieavgiftsfinansierade verksamheten. Såväl Högskoleverkets tidigare uppföljningar av reformen som UKÄ:s kartläggning av återbetalningar av studieavgifter har använts som kompletterande underlag för denna kartläggning. Synpunkter från berörda Enligt uppdraget skulle UKÄ inhämta synpunkter från universitet och högskolor och övriga berörda myndigheter. Som redan nämnts genomförde UKÄ uppdraget i nära samarbete med UHR. Synpunkter från lärosätena har huvudsakligen inhämtas via enkätundersökningen. Därtill har UKÄ via särskilda seminarier som anordnats tillsammans med UHR hämtat in synpunkter från övriga berörda myndigheter och organisationer, nämligen Svenska institutet, Sida, Migrationsverket, STINT, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges universitets- och högskoleförbund samt Överklagandenämnden för högskolan. 10 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

11 Sveriges långsiktiga samarbetsländer Enligt uppdraget skulle UKÄ kartlägga hur studentmobiliteten har förändrats, särskilt från Sveriges långsiktiga samarbetsländer. Ett av Svenska institutets stipendieprogram riktas till sökande från Sveriges långsiktiga samarbetsländer, vilka var tolv till antalet när studieavgifterna infördes. De länder som angetts som långsiktiga samarbetsländer i Svenska institutets regleringsbrev har dock förändrats över åren. Därtill skiljer sig länderna delvis från dem som på Sidas webbplats uppges som Sveriges långsiktiga samarbetsländer, se Tabell 2 i tabellbilagan. Avgränsningen av Sveriges långsiktiga samarbetsländer har alltså inte varit självklar. Hösten 2016 fanns det flera grupper av biståndsländer på Sidas webbplats, varav långsiktiga samarbetsländer var en. Andra grupper av biståndsländer var länder i konflikt- och/eller postkonfliktsituation med vilka Sverige ska bedriva utvecklingssamarbete, samt länder i Östeuropa med vilka Sverige ska bedriva ett reformsamarbete. De 13 länder som på Sidas webbplats utpekas som långsiktiga samarbetsländer är samma som de 12 långsiktiga samarbetsländerna som Svenska institutets stipendier ursprungligen riktades till, med tillägget Myanmar. Därtill får Svenska institutet enligt regleringsbrevet för 2016 göra omprioriteringar till stöd för konflikt- och postkonfliktländer. Svenska institutets två stipendieprogram omfattar tillsammans fler länder än de som på Sidas hemsida pekats ut som Sveriges långsiktiga samarbetsländer. Därför har UKÄ i denna kartläggning valt att utgå från de tre grupper av biståndsländer som var aktuella 2016 och då fanns listade på Sidas webbplats, se nedan och Tabell 2 i bilagan. Begrepp och definitioner Personer som kommer till Sverige för att studera kallas inresande studenter. Inresande studenter som studerar första gången i svensk högskola kallas nya inresande studenter. Nybörjare är studenter som första gången registrerat sig för studier vid en svensk högskola. Här ingår även nya inresande, trots att de ofta studerat på högskolenivå i sitt hemland, eftersom de är nya i svensk högskola. Internationell studentmobilitet Inresande studenter Utresande studenter Språkstudenter Freemoverstudenter Utbytesstudenter Freemoverstudenter Utbytesstudenter Betalande Inte betalande UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 11

12 De inresande studenterna kan vara antingen utbytesstudenter eller freemoverstudenter. Inresande utbytesstudenter är antagna vid ett lärosäte i ett annat land men genomför en del av sin utbildning vid ett svenskt lärosäte inom ramen för ett utbytesavtal. Utbytesstudenterna är markerade i Universitets- och högskoleregistret. Freemover-studenter deltar inte i utbytesprogram, utan har arrangerat sina studier vid det svenska lärosätet på egen hand. Det är vanligt att freemoverstudenter studerar ett generellt program på avancerad nivå, 58 procent av dem gjorde det 2015/16. Med inresande freemover-studenter avses: Personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades. Utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten. Övriga personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. UKÄ avgränsar de studieavgiftsskyldiga studenterna till freemover-studenter som är avgiftsskyldiga enligt studieavgiftsförordningen. Dit hör inte studenter som studerar inom ramen för vissa internationella samarbeten på utbildning på grundnivå och avancerad nivå, exempelvis det tidigare Erasmus Mundusprogrammet och nuvarande gemensamma masterprogram inom Erasmus+. Dessa är utbytesstudenter, men betalar ibland en avgift till ett konsortium (se HL 4 kap. 4 ). Freemover-studenter på grundnivå och avancerad nivå kan vara antingen betalande eller inte betalande. För varje sökande måste avgiftsstatus fastställas, dvs. om den sökande är avgiftsskyldig eller avgiftsbefriad. Det gäller för såväl anmälningsskyldighet som för studieavgiftsskyldighet. Oftast är samma person antingen avgiftsskyldig eller avgiftsbefriad för såväl anmälningsavgift som studieavgift, men det finns undantag. Betalande studenter är studieavgiftsskyldiga studenter som har betalat studieavgift. Tredjelandsstudenter är inresande studenter som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz. Studieavgifterna berör de tredjelandsstudenter som är freemover-studenter. Undantag från betalningsskyldighet medges dock för personer som bedöms ha stark anknytning till Sverige, till exempel permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd av andra skäl än studier. Det första året med studieavgifter, läsåret 2011/12 var 65 procent av freemoverstudenterna från tredjeland avgiftsskyldiga. Läsåret 2016/16 var motsvarande andel 82 procent. De inresande studenter på forskarnivå som vi kan fånga i statistiken är de som är antagna vid ett svenskt lärosäte, så kallade utländska doktorander. De avser att genomföra hela forskarutbildningen i Sverige och kan därmed jämföras med de freemover-studenter som genomför exempelvis en masterutbildning i Sverige. Utländska doktorander definieras på samma sätt som inresande freemover-studenter med skillnaden att de ska ha invandrat mindre än två år innan studierna påbörjats. Antagningsomgång är en sammanhållen hantering av anmälningar till visst utbildningstillfälle, eller grupp av utbildningstillfällen, med gemensamt urval. 12 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

13 I kartläggningen redovisas Sveriges samarbetsländer uppdelade i följande grupper. 1. Långsiktiga samarbetsländer, dvs. länder med vilka Sverige ska bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete (13 stycken): Bangladesh, Bolivia, Burkina Faso, Etiopien, Kambodja, Kenya, Mali, Moçambique, Myanmar, Rwanda, Tanzania, Uganda, Zambia 2. Konflikt- och postkonfliktländer, dvs. länder i konflikt- och postkonfliktsituation med vilka Sverige ska bedriva utvecklingssamarbete (10 stycken): Afghanistan, Colombia, Demokratiska republiken Kongo, Guatemala, Irak, Liberia, Somalia, Sudan, Sydsudan, Västbanken-Gaza 3. Östeuropeiska samarbetsländer, dvs. länder i Östeuropa med vilka Sverige ska bedriva ett reformsamarbete (9 stycken): Albanien, Bosnien-Hercegovina, Georgien, Kosovo, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina, Vitryssland Disposition Rapportens struktur utgår från uppdragets formulering. Kartläggningen består således av åtta kapitel där vi behandlar uppdragets olika delar. Varje kapitel inleds med en bakgrund till frågan, därefter följer själva kartläggningen baserad på data från olika källor. Kapitlen avslutas med UKÄ:s kommentarer. Vissa kapitel är nära sammankopplade, exempelvis hänger kapitlet om hur studentmobiliteten har förändrats nära samman med kapitlet om stipendiernas påverkan på studentrekryteringen. Rapporten inleds med en kort bakgrund till studieavgiftsreformen. I slutet av rapporten återfinns den enkät som skickades ut till lärosätena, en tabellbilaga samt en referenslista. UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 13

14 Studieavgiftsreformen I detta kapitel beskriver vi kortfattat bakgrunden till studieavgiftsreformen och vad den inneburit för lärosäten och studenter. En omfattande reform som diskuterats många år När anmälnings- och studieavgifter infördes hade frågan om avgifter för tredjelandsstudenter diskuterats under lång tid, bland annat i betänkandet Advantage Sweden Insatser för ökad rekrytering av utländska studenter till den svenska högskolan (SOU 2000:92). Regeringen gjorde dock i Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) bedömningen att inflödet av utländska studenter bör öka, men att principen om avgiftsfria studier bör stå fast. Men mot bakgrund av en kraftig ökning av inresande studenter i början av 00-talet tillsatte den dåvarande regeringen år 2004 en utredning (dir. 2004:183) som skulle föreslå en ordning för studieavgifter för studenter från länder utanför Europeiska samarbetsområdet (EES). Utredningen, som antog namnet Studieavgiftsutredningen, lämnade sitt betänkande Studieavgifter i högskolan (SOU 2006:7) i januari Utredningen remissbehandlades och i februari 2010 lämnade alliansregeringen sin proposition Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65). Propositionen antogs av riksdagen under våren Men redan i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) beskrevs den planerade reformen, inklusive storleken på det ekonomiska utrymme i lärosätenas anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som regeringen bedömde skulle frigöras för andra ändamål genom att låta lärosätena ta ut studieavgifter. Studieavgifterna infördes 1 juli 2011, men innan dess behövde många förberedelser genomföras. I Högskoleverkets första uppföljning framkom att reformen innebar ett omfattande arbete för lärosätena, att det var många frågor att ta ställning till och att lösningar fick utarbetas allteftersom. Ett problem var svårigheter med dimensioneringen av betalande respektive anslagsfinansierade studenter. År 2014 infördes därför en möjlighet till separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter genom ett tillägg i högskoleförordningen. Stor ökning av inresande studenter innan studieavgifterna infördes Innan studieavgifterna infördes hade det skett en påtaglig ökning av antalet inresande studenter. Läsåret 2000/01 började nya inresande studenter vid svenska lärosäten och de utgjorde 12 procent av det totala antalet nybörjare på grundutbildningen (numera utbildning på grundnivå och avancerad nivå). På bara tre år nästan fördubblades antalet nya inresande och ökningen av så kallade freemover-studenter var störst. Läsåret 2004/05 hade antalet nya inresande ökat till nästan och de utgjorde då 20 procent av det totala antalet nybörjare på grundutbildningen. Inflödet av inresande studenter fortsatte att öka och 2010/11, alltså året innan studieavgifterna infördes, uppgick antalet nya inresande studenter vid svenska lärosäten till Det mot- 14 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

15 svarar 28 procent av det totala antalet nybörjare i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Men mätt som andel av det totala antalet registrerade studenter utgjorde de inresande studenterna en betydligt lägre andel, 11 procent läsåret 2010/11. Den lägre andelen beror på att de inresande studenterna studerar kortare tid vid svenska lärosäten än svenska studenter gör. Figur 1. Antal nya inresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2000/ /16, fördelat på freemover-studenter respektive utbytesstudenter. Antal / / / / / / / / / / / / /14 Nya inresande totalt Freemover-studenter Utbytesstudenter 2014/ /16 Det är alltså mot bakgrund av den kraftiga ökningen av inresande studenter som studieavgifterna infördes. Regeringen bedömde att resurser kunde frigöras för andra ändamål när en del av anslagen inte längre skulle användas för finansiering av tredjelandsstudenter. I samband med implementeringen av studieavgiftsreformen minskades därför de statliga anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Minskningen skedde successivt och baserades på antalet tredjelandsstudenter år 2008 vid respektive lärosäte (se prop. 2010/11:1 utgiftsområde 16, sid. 71). År 2013 fick reformen fullt genomslag genom att lärosätenas anslag minskades permanent med sammanlagt 539 miljoner kronor. Medlen återfördes dock till sektorn för finansiering av kvalitetshöjande åtgärder inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Efter studieavgifterna Det första läsåret med studieavgifter minskade antalet nya freemover-studenter från till Det innebär en minskning med 60 procent. Antalet utbytesstudenter var i stort sett oförändrat och därmed uppgick det totala antalet nya inresande till läsåret 2011/12. Därefter har antalet nya freemover-studenter ökat varje år men antalet nya inresande är fortfarande färre än de var innan avgifterna infördes. Efter fem år med studieavgifter har lärosätenas sammanlagda intäkter av anmälnings- och studieavgifter nästan nått samma nivå som den anslagsminskning som gjordes med anledning av reformen. År 2015 uppgick studieavgifterna till 0,5 miljarder kronor. Det kan jämföras med lärosätenas statliga anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som var 23,8 miljarder kronor. Sett till antal studenter fanns det totalt helårsstudenter (registrerade studenter omräknade till helårspersoner) på grundnivå och avancerad nivå 2015, varav betalade studieavgift. Även om den studie- UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 15

16 avgiftsfinansierade verksamheten har vuxit utgör den alltså fortfarande en marginell del av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå, 2,1 procent av intäkterna och 1,4 procent av studenterna. Lärosätena är olika stora och de prioriterar den studieavgiftsfinansierade verksamheten olika. För några lärosäten utgör studieavgifterna omkring 6 7 procent av intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, men i de flesta fall betydligt mindre, se Tabell 3 i bilagan. Även om det är Lunds universitet och Kungl. Tekniska högskolan som har flest betalande studenter så har även några av de lite mindre lärosätena många betalande studenter. Blekinge tekniska högskola, Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping har allihop fler betalande studenter än några av de största universiteten. Studieavgifterna har fått stort genomslag på lärosätenas verksamhet Trots den förhållandevis ringa omfattningen av studieavgiftsfinansierad verksamhet har reformen inneburit stora förändringar för lärosätena. En annan effekt är att den påverkar hela utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Visserligen söker merparten av de avgiftsskyldiga studenterna kurser och program som erbjuds i de särskilda antagningsomgångarna för internationella studenter, men de har möjlighet att söka från högskolans hela kursoch programutbud. Därför måste samtliga kurser och program prissättas. En annan effekt av studieavgiftsreformen är att avgiftsstatusen måste fastställas för samtliga sökande, gällande såväl anmälningsavgift som studieavgift. För de som söker via UHR:s samordnade antagningssystem sker prövningen till stor del automatiskt, men vid lokal antagning måste lärosätet själv göra prövningen. Därmed delas studenterna in i två grupper: avgiftsskyldiga respektive avgiftsbefriade. Högskoleverkets uppföljningar visade att det fanns flera positiva effekter av reformen, exempelvis började många lärosäten arbeta mer medvetet med internationalisering. Lärosätenas positiva kommentarer var dock få och många kommentarer handlade om ökad administration och oklarheter kring regelverk. I den första uppföljningen var det några lärosäten som menade att reformen skulle ha vunnit på att genomföras med lite längre framförhållning. Det var många nya arbetsuppgifter som uppkom i samband med att studieavgifterna infördes och varken systemstöd eller administration fungerade som de skulle i början. Efter fem år med studieavgifter har förmodligen de flesta lärosäten de administrativa rutinerna på plats. Men även annat påverkar den studieavgiftsfinansierade verksamheten. Läs mer om detta i resten av rapporten. 16 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

17 Studieavgifternas storlek Till skillnad från den anslagsfinansierade utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ska lärosätena för den studieavgiftsfinansierade verksamheten på egen hand bestämma avgifternas storlek. För den anslagsfinansierade utbildningen på grundnivå och avancerad nivå utgår nationellt fastställda ersättningsbelopp för registrerade studenter (omräknade till helårsstudenter) respektive avklarade poäng (omräknade till helårsprestationer). Ersättningsbeloppen varierar mellan utbildningsområden. Utbildningsvolymen vid respektive lärosäte begränsas av ett takbelopp, som anger den högsta statliga ersättning som lärosätet kan få för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt studieavgiftsförordningen ska lärosätena beräkna studieavgifterna så att full kostnadstäckning uppnås för den studieavgiftsfinansierade verksamheten i sin helhet. Vad full kostnadstäckning innebär och vad som kan eller bör inkluderas i avgiften är inte helt självklart. Storleken på studieavgifterna regleras alltså inte centralt och någon samlad och heltäckande statistik finns inte. I detta kapitel kartläggs den del av uppdraget som avser studieavgifternas storlek, vilka kostnader som inkluderas i studieavgifterna och hur föreskriften om full kostnadstäckning tillämpas. Kapitlet är disponerat efter delfrågorna i regeringsuppdraget. Först behandlas studieavgifternas storlek och utveckling, huvudsakligen med hjälp av registerdata från UHR. Eftersom flertalet av de studieavgiftsskyldiga studenterna återfinns inom utbildningsprogram på avancerad nivå ligger tonvikten vid masterprogrammens studieavgifter. Därefter undersöks hur studieavgifterna beräknas och vilka kostnader som inkluderas i dessa. Föreskriften om full kostnadstäckning och hur den tillämpas behandlas i ett separat avsnitt, bland annat med underlag från lärosätenas årsredovisningar. Slutligen redovisas kort hur lärosätenas intäkter av studieavgifter har utvecklats mellan 2011 och Studieavgifternas storlek Storleken på studieavgifterna skiljer sig mellan lärosätena och beroende på utbildningens innehåll. I tabell 1 finns lärosätenas studieavgifter per student och läsår inom tvååriga masterprogram angivna höstterminerna 2011 och Data i tabellen är hämtat från UHR:s antagningssystem NyA och är därmed inte heltäckande eftersom endast de lärosäten som använder sig av systemet omfattas. Uppgifterna gäller programutbildningar som erbjudits i de antagningsomgångar som riktas mot internationella sökande på avancerad nivå. Eftersom lärosätena själva hanterar få internationella sökande bedöms underlaget från UHR vara tillräckligt för att få en helhetsbild av studieavgifternas storlek. I underlaget ingår endast studieavgifter för masterutbildningar till vilka studieavgiftsskyldiga studenter var antagna i de aktuella antagningsomgångarna. UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 17

18 Utbildningsprogram inom samhällsvetenskap och humaniora har lägst studieavgifter, vanligen mellan omkring och kronor per läsår. Dessa utbildningsområden har också de lägsta statliga ersättningsbeloppen. Studieavgifterna för vad som förefaller vara tekniska och naturvetenskapliga utbildningsprogram är högre och ligger vid de flesta större lärosäten i spannet mellan omkring och kronor. De är dock lägre vid några högskolor. Högst är studieavgifterna inom de utbildningsområden som också har de högsta statliga ersättningsbeloppen. Utbildningar inriktade mot arkitektur och design kostar vanligen mellan och kronor, medan musikutbildningar och konstnärliga utbildningar kan ha studieavgifter som ligger ännu högre. I likhet med motsvarande anslagsfinansierade utbildningar har dessa program dock ett relativt litet studentantal. Tabell 1. Studieavgifter per läsår för tvååriga masterutbildningar höstterminerna 2011 respektive KÄLLA: UHR:S ANTAGNINGSSYSTEM. HT 2016 HT 2011 Lägsta Högsta Genomsnitt Lägsta Högsta Genomsnitt Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Sveriges lantbruksuniversitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst* Malmö högskola Mälardalens högskola Stiftelsen Högskolan i Jönköping Södertörns högskola Konstfack Samtliga lärosäten * UPPGIFTERNA FÖR HÖGSKOLAN VÄST AVSER ETTÅRIGA MASTERUTBILDNINGAR. 18 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

19 Eftersom spannet mellan lägsta och högsta studieavgift vid många lärosäten är brett, har vi också beräknat den genomsnittliga studieavgiften för ett masterprogram vid respektive lärosäte. Beräkningen baseras på UHR:s uppgifter om antalet antagna studieavgiftsskyldiga studenter till höstterminerna 2011 och 2016 i de antagningsomgångar som riktats mot internationella sökande på masternivå. Genomsnittet är viktat och tar alltså hänsyn till studenternas val av utbildningsprogram. Det visar därmed var tyngdpunkten i lärosätenas studieavgiftsfinansierade verksamhet på avancerad nivå ligger. Beräknad på detta sätt uppgick den genomsnittliga studieavgiften höstterminen 2016 till kronor för ett läsårs studier inom ett masterprogram. De skillnader som finns mellan olika lärosäten beror till stor del på deras olika utbildningsutbud och huvudsakliga utbildningsområden. De konstnärliga högskolorna har de högsta genomsnittliga studieavgifterna. Bland de fackinriktade universiteten ligger Karolinska institutet högst, följt av Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola. Vid de breda etablerade universiteten, med en högre andel utbildning inom samhällsvetenskap och humaniora, ligger studieavgifterna nära det nationella genomsnittet. I enkäten till lärosätena ingick en fråga om huruvida studieavgifternas storlek hade förändrats sedan Två tredjedelar av lärosätena uppgav i sina svar att så var fallet. Data från UHR visar emellertid att det totalt sett handlar om relativt små förändringar. Lärosätenas genomsnittliga studieavgift (beräknad som ovan) steg mellan höstterminerna 2011 och 2016 från omkring kronor till kronor, motsvarande tre procent. Det kan jämföras med pris- och löneuppräkningen (PLO) av de statliga anslagen som under samma period varit knappt sex procent. Det förekommer både att lärosäten har samma studieavgift för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå, och att studieavgifterna för program på avancerad nivå är högre. Det framgår av uppgifter från UHR och av lärosätenas enkätsvar. Exempel på ett lärosäte med differentierad prissättning är KTH, där masterprogrammen i regel är dyrare än kandidatprogram. Skillnaden motiveras med att undervisningen på avancerad nivå bedrivs i mindre studentgrupper och att kostnaderna därmed är högre. Ett annat lärosäte med dyrare masterprogram är Handelshögskolan i Stockholm som har prissatt treåriga kandidatprogram och tvååriga masterprogram till totalt kronor för hela utbildningen, vilket ger en högre studieavgift per läsår för de senare. Fristående kurser förefaller vanligen prissättas med samma, eller ibland högre, studieavgift per högskolepoäng som utbildningsprogram. Det framgår av den dokumentation som flera lärosäten bifogat sina enkätsvar. Anledningen är att det inte ska löna sig ekonomiskt att bygga ihop en utbildning genom fristående kurser, snarare än att betala för ett sammanhållet utbildningsprogram. UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 19

20 Kostnader som inkluderas i studieavgifterna När studieavgifter infördes ökade många lärosäten sina insatser för rekrytering av inresande studenter. Av Högskoleverkets uppföljningar av reformen framkommer att flera lärosäten anställde ny personal med anledning av reformen och att många utvecklade sin service till internationella studenter. Med avgifterna tillkom också helt nya arbetsuppgifter, bland annat att prissätta alla kurser, att fastställa avgiftsstatus för samtliga studenter vid lokal antagning samt att hantera stipendier och fakturor till studieavgiftsskyldiga. Lärosätena uppgav också att det är svårt att bedöma den kommande omfattningen av betalande studenter. Här gör lärosätena olika avvägningar och bedömningar av hur stort påslaget bör vara. Prissättning Av lärosätenas enkätsvar framkom att de flesta utgår från de statliga ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde i den anslagsfinansierade utbildningen när studieavgifternas storlek ska fastställas. Undantag är de lärosäten som inte omfattas av ersättningssystemet med ersättningsbelopp utan i stället har specialavtal med staten. Undantag är också ett par lärosäten som omfattas av systemet, men som valt den genomsnittliga kostnaden för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som utgångspunkt för beräkningen snarare än ersättningsbeloppens storlek per utbildningsområde. De lärosäten som utgår från ersättningsbeloppen har, med vissa skillnader i beräkningsmetodik, tämligen likartade prissättningsmodeller. Flertalet utgår från utbildningsområdenas ersättningsbelopp plus ett tillägg som ska täcka den studieavgiftsfinansierade verksamhetens merkostnader. Det vanliga är att lärosätena inkluderar hela ersättningen för helårsprestationer i beräkningen. Undantaget är två lärosäten som uppskattat genomströmningen till 80 procent och endast har räknat med denna andel av helårsprestationen i sin prissättning. Påslagens storlek varierar något mellan lärosätena. De flesta lärosäten har ett fast tillägg som vanligen uppges ligga mellan och kronor för ett läsårs heltidsstudier. Men det finns också lärosäten som har ett procentuellt påslag. Det betyder att påslagens storlek varierar med storleken på den statliga ersättningen för motsvarande utbildning. De flesta lärosäten har interna regler för hur studieavgifterna beräknas. I UKÄ:s enkät ingick en fråga om huruvida lärosätena har fastställt föreskrifter om studieavgifternas storlek. Flertalet lärosäten besvarade frågan jakande. I enkäten ingick också en fråga om det förekommer olika modeller för prissättning inom lärosätet. Av lärosätenas svar och skriftliga kommentarer framgår att en och samma modell vanligen tillämpas internt inom hela lärosätet. Utöver beräkningar av verksamhetens kostnader sker dessutom avstämningar mot hur jämförbara utbildningar är prissatta. Flera lärosäten anger att det internationella prisläget har viss betydelse. Ett lärosäte uppger i en kommentar till UKÄ:s enkät att det medvetet valt att inte utgå från de nationella ersättningsbeloppen eftersom högre utbildning är en internationell marknad. Ersättningsbeloppen varierar mellan utbildningsområdena medan kostnaderna för undervisningen, enligt lärosätet, är ungefär samma för olika 20 UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER

21 utbildningar. I prissättningen av utbildningsprogram har lärosätet därför valt att utgå från det egna kostnadsläget (i syfte att uppfylla kravet på full kostnadstäckning) samtidigt som man strävar efter att hitta internationellt konkurrenskraftiga avgiftsnivåer. Ett annat lärosäte skriver i sina interna föreskrifter om studieavgifternas storlek att det kan vara viktigt att inte ligga under konkurrerande lärosäten internationellt i pris, eftersom det signalerar lägre kvalitet till presumtiva studenter. Samma lärosäte uppmuntrar därför internt till kvalitetshöjande åtgärder i undervisningen, vilket på sikt kan motivera höjda avgifter. Jämförelser görs även inom landet. Vid ett lärosäte har styrelsen som princip beslutat att man ska sträva efter att följa de andra svenska lärosätenas prissättning och varken vara prisledande eller ha lägst priser. De flesta lärosäten har endast ett begränsat antal avgiftsnivåer till vilka de olika utbildningsprogrammen hänförs utifrån de beräknade kostnaderna. Det förekommer även att lärosäten har en enda enhetlig avgiftsnivå som gäller för alla utbildningsprogram. Kostnader som täcks av studieavgifterna På frågan om vilka kostnader som studieavgifterna ska täcka har lärosätena givit tämligen likartade svar. De lärosäten som hade fastställda föreskrifter om studieavgifternas storlek ombads i anslutning till UKÄ:s enkätfråga att inkomma med sina beslutsdokument. I dessa finns många gånger information både om hur studieavgifterna beräknas och på en övergripande nivå vilka kostnader som inkluderas. Beteckningarna varierar mellan lärosätena, men ur svaren kan man utläsa att påslaget vid de flesta lärosäten avser att täcka kostnader för: studieadministration och -vägledning ekonomisk administration marknadsföring och rekrytering mottagande och service. Hur stor del av påslaget som avser de olika kostnaderna skiljer sig dock mellan lärosätena. Hur det kan se ut illustrerar vi här med exempel från två lärosäten av olika storlek, båda med påslag omkring kronor. Det större lärosätet, med ett stort antal avgiftsskyldiga studenter, fördelar sitt påslag mellan marknadsföring (25,5 procent), studieadministration (22 procent), stöd till institutioner med avgiftsfinansierade studenter, i huvudsak för extra undervisning och praktisk support (25 procent), språkverkstad (10 procent), bostadsgaranti (4 procent), ekonomiadministration (omkring 1 procent), ersättning till UHR (omkring 1 procent) samt medel för senare fördelning för att täcka underskott som uppkommer i bland annat det så kallade Erasmus Mundusprogrammet (11,5 procent). Det mindre lärosätet, med ungefär samma tilläggsbelopp, fördelar påslaget mellan verksamhetssamordning (12,5 procent), marknadsförings- och rekryteringskostnader (31 procent), extra antagnings- och handläggningskostnader (10 procent), mottagning och särskilt stöd vid ankomst (18 procent), bostadsservice (10 procent) samt studievägledning och övrig service (18,5 procent). I den uppföljning av studieavgiftsreformen som Högskoleverket genomförde 2012 lyfte lärosätena speciellt fram betydelsen av att kunna erbjuda UKÄ RAPPORT 2017:2 KARTLÄGGNING AV STUDIEAVGIFTER 21