Pedagogik som verkar Aktuell nordisk forskning, vetenskaplig grund och pedagogiska implikationer.

Transkript

1 Pedagogik som verkar Aktuell nordisk forskning, vetenskaplig grund och pedagogiska implikationer. Lena Boström, Professor i pedagogik Vice Dekan Legitimerad lärare klass 4 - gymnasiet

2 1. Hur/hvordan vet man om pedagogik verkar? Vem undervisar, vem lär sig och vad lär man sig? Hur lär du dig? Vilka är dina styrkor? Vilka är dina behov? Hur kan jag matcha och möta dig?? Hur lär jag mig? Styrkor, behov, svagheter? Lärstrategier? Studieteknik? Livslångt lärande? Hur fungerar jag? Vilka är mina starka och svaga sidor i min undervisning? Vilka värderingar och attityder bär jag med mig?

3 2. Hur vet man om pedagogik verkar? Hur ser den didaktiska bilden ut? Lärmiljö Innehåll/ ämne Det didaktiska rummet Hur undervisar läraren innehållet? Presentationsteknik, retorik Den didaktiska triangeln Metoder enskilt, grupp, individualiserat, specifika Lärare Interaktion med individ o. grupp Samtal, ledarskap, konflikter, kommunikation.? Individ/grupp

4 Didaktik=läran om undervisning Vad? = kriterier och principer för urvalet av skolinnehållet (läroplansteori). Varför? = filosofiska och ideologiska grundantagande av traditioner och samhällsbehov (läroplansteori). Hur? = försök att förstå och optimera inlärning och undervisningsmetoders effektivitet (metodik). Redan de gamla Vem (ska lära sig)? grekerna. När (ska detta läras)? Var (ska det läras)? MED HJÄLP AV VAD?

5 3. Hur vet man om pedagogik verkar? Vad säger forskning OCH beprövad erfarenhet? Kvalitativa resultat Kvantitativa resultat * Motivationspedagogik * Helhetsorienterad undervisning *Progressivt lärandet *Den språkliga dimensionen Annan relevant forskningan Pedagogiska implikationer

6 Situationen i Skandinavien (gymnasieskolor) Dammark; mål 95% (100%) ska klara sig,(< 80 % med fullständiga betyg/karakterer). Norge; 20% drop-outs, 70% når fullständiga betyg efter 5 år Sverige; var tredje elev utan fullständiga betyg från gymnasiet, 25% utan fullständiga betyg grundskolan

7 Situationen i Danmark Lägsta sociala rörligheten (OECD, 2010) (svårt att bryta med det sociala arvet!) Socioekonomiska faktorer en grund till avhoppen (Jørgensen, 2010) Svaga resultat i grundskolan samt skolorna i sig (ex otydliga mål) Danmarks mål (strategi för livslångt lärande, Jørgensen, 2007) - World class education - ett rum för alla, individualisering, individens egenvärde - lärandet ska bygga på kompetenser, kunskaper och färdigheter - lärarens roll betonas -

8 Orsaker till avhopp & otillstrecklige karaktärer Dåliga relationer mellan lärare och elever Arbetssätt (ej flexibla nog) Innehållet ej meningsfullt och anpassat till eleverna För lite tid på kärnverksamheten (32% till eleverna av tiden) Informationsavdelningen

9 MOTIVATIONSPEDAGOGIK Motivation att röra sig framåt!

10 MOTIVATIONSPEDAGOGIK Positiv psykologi Lärarens ledarskap tydlig kommunikation Positive psychology is a new scientific and applied approach to uncovering people s strengths and promoting their positive functioning. Lärstilar

11

12 Hur lär sig individer? Om lärande lärstilar, lärstrategier och metalärande * Lärstilar? Ytinlärning Metakognition? Undervisningsmetoder? Djupinlärning UNDERVISNING? Learning approaches

13 Forskning om lärstilar Elevers lärstilar i gymnasiet - Vissa skillnader mellan olika program - En konkret väg att möta individualisering i skolan - En grund för lärstrategier och metakognition Lärares lärstilar - Matchningsproblematik - Vikten av breddade undervisningsstrategier Studenters lärstilar (ex. lärar- och sjuksköterskestudenter) - Vissa skillnader

14 Jämförelse Sverige - Danmark

15 Elevers behov för struktur * Behov av hög struktur (65-85%) Yttre struktur Struktur utifrån Personlighet Hämtar hjälp Gör egen struktur Konsekvenser Negativa beskrivningar Positiva beskrivningar

16 Jämförelse/sammenligninger Sverige - Danmark Likheter; Större skillnad mellan lärare elever än mellan elevgrupper Lika; elevers behov av icke-anpassning, struktur, tid, temperatur Olika/forskelle; viss skillnad mellan elevgrupperna

17 Helhetsorienterad undervisning...metoder og pædagogiske redskaber, der støtter dem i at tilrettelægge og gennemføre en undervisning med udgangspunkt i elevernes kompetencer med henblik på, hvilke almene kompetencer som skal styrkes, og som integrerer de almene og de erhvervsfaglige kompetencer i et praksisnært undervisningsforløb. Kernen...en integrering af de rele-vante almenfaglige elementer (dansk, matematik, naturfag mv.) i det erhvervsfaglige forløb. Lærerne skal derfor kunne gennemføre en kompetencevurdering af de enkelte elever og efterfølgende kunne tilrettelægge og gennemføre en fagfaglig undervisning, hvor almenfagene er en integreret del. Det pædagogiske lederskab indgår som en væsentlig del i

18 Helhetsorienterad undervisning Det er hensigten med lærernes kompetenceudviklingsforløb at styrke lærerne i at: tage udgangspunkt i elevens reelle kompetencer arbejde tværfagligt og helhedsorienteret styrke en differentieret tilrettelæggelse af undervisningen skabe et positivt læringsmiljø styrke samarbejdet i undervisningsteamet.

19 Lärmiljöer ATTITYDER SOCIAL MILJÖ VÄRDERINGAR ARBETSSÄTT DELAKTIGHET FYSISK MILJÖ ERÖVRAR VÄRLDEN! BEMÖTANDE KUNSKAP XXXX ORGANISATION EKONOMI

20 Progressiv læring Tydelige mål Læringsfællesskab Positiv læringsmiljø Kontinuerlig feedback Learning by doing Fagets indhold og praksis Meningsfuld læring Elevens erfaringsverden (John Dewey m.fl.)

21 Den språkliga dimensionen Værktøjet Den Sproglige Dimension er målrettet faglærere på erhvervsuddannelserne og har til formål at styrke deres pædagogiske og sproglige formidling af fagstof for derigennem at øge elevernes succes og progression i undervisningen samt sikre fastholdelse af eleverne. Indsatsen giver faglærerne viden om og skaber bevidsthed omkring sproget og det før-faglige sprogs betydning for tilegnelse af nyt fagstof. Det styrker oplevelsen og forståelsen af den faglige læring og giver lærerne redskaber og metoder til at identificere og arbejde med begreber, tekniske forklaringer og fagsprog på en sådan måde, at det løfter læringsudbytte for alle elever. Språk- viktigaste redskap för lärande i alla ämnen (fag)

22 Undervisning och lärande pedagogikens kärnfrågor. Komplexitet Didaktik; undervisningens och lärandets teori och praktik Välj arbetsform mest lämpad för elev(er) givet visst innehåll med flexibelt ledarskap i väl vald och medvetet iscensatt lärmiljö

23 Var kan man börja/begynde? Lärarnas kompetens avgörande Förståelse för mångfald Lärstil undervisningsstil? Elevens stil - gruppens preferens? Metodisk variation Lärstrategier Metakognitiv utveckling språklig dimension Skolornas ledarskap - rektorer Informationsavdelningen

24 Praktiska konsekvenser Större variation i undervisning och examinationer behövs Elevers stora behov av struktur; möt med ramar, förutsättningar, förebilder etc Kunskaper om det egna lärande --- metakognition Kunskaper för lärarutbildningar Didaktiska konsekvenser Inkludering och individualisering

25 Sammanfattande kommentar Lärares professionella utveckling; förstå sig själv, eleverna och grupperna Livslångt lärande Utvecklad människo- och kunskapssyn Danmarks möjlighet att lyckas; - högre social rörlighet, tydlig policy Informationsavdelningen

26

27 "Hvis jeg skal lykkes med at lede et andet menneske hen imod et bestemt mål, må jeg finde hendes udgangspunkt og begynde der. Den som ikke gør det, snyder sig selv, når han tror, at han kan hjælpe andre. For at forstå et andet menneske, må jeg i virkeligheden forstå mere end hendes handlinger, og først og fremmest forstå, hvad hun forstår. Hvis jeg ikke kan dette, så hjælper det ikke, at jeg kan og ved en masse". Søren Kirkegaard

28 De The Journal of Positive Psychology dicated to furthering research and promoting good practice Smile intensity in social networking profile photographs is related to greater scientific achievements We found that scientists who presented a full smile had the same quantity of publications yet of higher quality (e.g. citations per paper) and attracted more followers to their updates compared to less positive emotionally expressive peers; results remained after controlling for age and sex.