FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet

Transkript

1 FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1

2 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling påverkas av hur de bedöms och betygssätts (Riksrevisionen, 2011) Rektorns pedagogiska ansvar betonas Elevens har rätt till information om på vilka grunder betyget i ett ämne sätts. Det är därför viktigt att betygssättningen verkligen avser de nationellt fastställda kunskapsmålen, annars kan det innebära en styrning bort från dessa mål (Riksrevisionen, 2011) 2

3 BETYG OCH BEDÖMNING ÄR ALDRIG NEUTRAL OCH FRIKOPPLAD FRÅN SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Historiska, sociala, kulturella och samhälleliga processer förändrar synen på vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som är viktiga och de rätta. I dag betonas exempelvis förmågor som att: - På ett självständigt och ändamålsenligt sätt samla in och kritiskt värdera information för att skapa tillförlitlig kunskap om någonting - Förmågan att omsätta teoretiska kunskaper i handling på ett ändamålsenligt sätt 3

4 SUMMATIV & FORMATIV BEDÖMNING Summativa bedömningar Formativa bedömningar Summativ bedömningsresultat kan användas i formativt syfte 4

5 Det nationella provsystemet ska stödja lärarens bedömning, bl.a. diagnostiska material och ämnesprov för grundskolan (år 5 och 9) och kursprov för gymnasieskolan Diagnostiska materialen har ett formativt syfte, dvs. en bedömning som grund för lärande och utveckling (Skolverket 2009) Utgör dock inte alltid utgångspunkt för att forma lärandet 5

6 UPPGIFTERNA OCH SYFTET MED BEDÖMNINGEN PÅVERKAR VAD ELEVERNA LÄR SIG Uppgifters utformning påverkar lärandet: Ytinlärning Djupinlärning Formativ bedömning är ett kraftfullt sätt att påverka elevresultat, enligt internationell forskning. Säkrare betygssättning 6

7 VAD FORMATIV BEDÖMNING INNEBÄR For students to be able to apply feedback, they need to understand the meaning of the feedback statements (Sadler, 2009). 7

8 THROUGHOUT, FEEDBACK SHOULD AIM TO BE CONSTRUCTIVE AND SUPPORTIVE (SADLER, 2010) Vägledning - Bekräftelse - Korrigerande - Förklarande Dialog Kamrat- och självbedömning 8

9 EFFEKTER Elevens lärprocess synliggörs Målen synliggörs lättare att orientera sitt lärande Formativ bedömning kan ge bra förutsättningar för goda studieresultat (se t.ex. Black & Dylan, 1998, Sadler 2009), men för detaljerad feedback kan motverka lärande (2009) 9

10 IMPLIKATIONER FÖR LÄRAREN Tidskrävande om formativ feedback främst ges på individnivå Tyst kunskap måste explicitgöras Genomtänkta uppgifter, bedömningsmodeller i relation till uppsatta mål = kan upplevas tidskrävande Feedback måste anpassas till den enskilda elevens behov och i former som denne kan förstå 10

11 LYCKAD IMPLEMENTERING KRÄVER RESURSER Tid för förankring, planering, processutvärdering Fortbildningskurser? Studiecirkel? Diskussionsforum? Gemensamma kriteriediskussioner? Samarbetsprojekt med andra skolor/lokalt universitet? Etc. 11

12 EGNA EXPERIMENT MED FORMATIV BEDÖMNING 12

13 BAKGRUND Examinationer som motor i många nätkurser Viktigt med sociala inslag som motivation Svårt att veta vad som förväntas. Utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande 13

14 UPPLÄGG 14

15 TEKNISKA LÖSNINGAR Asynkrona diskussionsforum för kriteriediskussionerna Asynkrona diskussionsforum alternativt skype, adobe connect, textchat för Peer Review Stödmaterial (bedömningsraster, goda exempel) 15

16 RESULTAT Ovanligt aktiva studenter i diskussionsforumen Lättare att handleda på gruppnivå (skriftlig form) Studenterna kunde lita på varandras feedback. Att granska andras arbete gav stöd för lärandet 16

17 RESULTAT, FORTS Några studenter är ovana vid samarbete och tror det kan bli fusk. Majoriteten ser nyttan. Fler än förväntat (baserat på tidigare år) kunde bedömas ha nått kursmålen 17

18 NYCKELPRINCIPER Skapa förståelse för målet med en uppgift och hur det förväntas nås Uppgifter där studenterna måste interagera med varandra Lärarens feedback får inte vara för instrumentell 18

19 KÄLLOR Balain, Andreia (2012). Assessment for learning. A case study in mathematics learning. Akademisk avhandling. Malmö studies in educational science, no. 68. Black, P & Wiliam, D (2011). The reliability of assessment. I Gardner, J. (RED). Assessment and learning, second edition. SAGE Publications Ltd Gamlem, S.M. & Smith, K (2013): Student perceptions of classroom feedback, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20:2, Pettersson, A (2010) Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Forskning om undervisning och lärande, 3. Riksrevisionen.(2011) Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan, RIR 2011:23 Sadler, R D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional science, 7-18, Sadler, R.D. ( 2010). Beyond feedback: Developing student capability in complex appraisal. Assessment & Evaluation in Higher Education, 35:5, Skolverket (2009) Vad påverkar svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Åtkomst online via Wiliam, D (2007).Muntligt omdöme främjar mattelärande bäst. I Agneta Petterson (RED.) Betyg eller otyg. - Om bedömning och betyg. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Wiliam,D. (2010). An integrative summary ofthe research literature and implicationsfor a new theory of formative assessment. I I H.A. Andrade&G.J. Cizek (Red.),Handbook of formativeassessment. New York&London: Routledge Wiliam, D (2013) Att följa lärande : formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. 19