Att möta särskilt begåvade elevers behov. Elisabet Mellroth & Sara Penje

Transkript

1 Att möta särskilt begåvade elevers behov Elisabet Mellroth & Sara Penje

2 En röst av drygt särskilt begåvade grundskoleelever Extremt lätt för mig - aldrig fått någon utmaning Lärarna förstod inte Mattetalen typ 30 gånger på olika sätt Kunde alla busenkla glosor Hade skrivit TVÅ noveller när de andra i klassen precis börjat. Otroligt uttråkad - kunde inte på något sätt förstå vad jag egentligen gjorde där Jag utvecklades ju ingenting - lärde mig aldrig något nytt!

3 Social gemenskap är det viktigaste Låtsades att jobba med det ordinarie skolarbetet bara för att få vara som alla andra och inte sticka ut på något sätt. Ville vara som andra och skämdes till och med för mina kunskaper! Resulterade i självskadebeteende och kroppen samlade på sig många ärr under den jobbiga mellan- och högstadietiden. De vidriga ärren påminner mig ständigt om mina hemska grundskoleår. Åren då jag kände mig som mest ensam och annorlunda

4 På det stora hela är det viktigare att vara lik alla andra än att vara olik Det är dock ett faktum att likhet skapar social sammanhållning. Det finns gränser för olik någon kan vara utan att bryta gällande normer och därmed bryta den sociala sammanhållningen. Hur vi värderar likhet och olikhet Kan skolans miljö påverka. Illustration av Tom March

5

6 Särskild begåvning är alltid mer än IQ!

7 (Gagné, 2004)

8 Tolkning av Gagnés DMGT Kärnan i modellen handlar om hur elevens lärande kan stödjas, eller hämmas. Hur lärande sker påverkas bland annat av elevens personliga egenskaper och av miljön eleven befinner sig i. I modellens kärna lyfts därför inre och yttre katalysatorer som både kan hjälpa och stjälpa en elevs lärande. (Gross, 2004)

9 Särskilt begåvade jmf Högpresterande (Kokot, 1999) Särskilt begåvade elever: Ställer frågor Är nyfikna Har tokiga idéer Sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå Diskuterar frågor och utvecklar Visar starka åsikter och synpunkter Kan redan Föredrar vuxna Skapar nytt Tycker om att lära Bearbetar information Njuter av komplexitet Är mycket självkritiska Tänker abstrakt Högpresterande elever: Kan svaret Är intresserade Har goda idéer Arbetar hårt Besvarar frågor Lyssnar med intresse Lär sig snabbt Trivs med jämnåriga kamrater Kopierar Tycker om skolan Tar emot information Föredrar en steg för steg progression Är nöjda med sin inlärning Förstår idéer (Kokot, 1999)

10 Vad behöver de särskilt begåvade för speciellt i undervisningen? De klarar väl sig själva! I alla fall finns det väl andra elever som måste prioriteras först!

11 Fem lärdomar, metastudie (Rogers, 2007) - undervisning av särskilt begåvade elever Daglig utmaning Regelbundet arbete med fördjupning inom deras domän Ämnes- och/eller årskursacceleration Lärtillfällen ihop med andra särskilt begåvade Anpassad undervisning, t.ex. gällande hastighet, antal repetitioner och presentationssättet. (Rogers, 2007)

12 En stor diversitet i de svenska klassrummen. Undervisningen ska möta och lyftas av denna diversitet. Skolan ska vara tillgänglig för alla.

13 Alla elever är unika - det går inte att undervisa som om de vore lika I verkligheten är alla barn unika, lärare förväntas möta alla elevers behov i ett och samma klassrum. Det går inte att undervisa så som man alltid har gjort och förvänta sig att alla elevers behov blir mötta.

14 Differentierad undervisning/universal Design for Learning (UDL) Möjliggör för pedagogen att anpassa undervisningen till alla Innehåll t.ex. alla arbetar med samma tema Metod t.ex. frågeställningarna styr inte hur eleverna arbetar Resultat t.ex. eleverna förväntas nå så långt de kan, det innebär att de når olika långt Lärmiljö t.ex. en del arbetar enskilt andra i grupp (t.ex. Tomlinson, 2001)

15 Är skolan tillgänglig för de särskilt begåvade? Vad är vi vana vid? Vad är vi ovana vid?

16 Kognitiv förmåga (Lägre än normal kognitiv funktion välkänt av svenska skolan) Medel Låg medel Milt handikappad Borderline handikappad Milt handikappad Borderline handikappad Låg medel Medel (68% av en befolkning) IQ IQ IQ IQ Roland S Persson (Högskolan i Jönköping) I enlighet med Stanford-Binet (SB5) Klassifikationen

17 Kognitiv förmåga ( högre än normal kognitiv funktion som regel OKÄND i svenska skolan) Måttligt särbegåvade Högeligen särbegåvade Exceptionellt särbegåvade Genialt särbegåvade HÖGPRESTERANDE SÄRBEGÅVAD Måttligt Högeligen Exceptionellt Genialt + 1 SD + 2 SD + 3 SD + 4 SD 15-20% av befolkningen 2-4% av befolkningen 0,1-0,3% av befolkningen 1 av 5 eller 6 1 per 35 1 av av ,003% av befolkningen Roland S Persson (Högskolan i Jönköping) (Gagné, 1993)

18 Implementering / förändringsarbete

19 SKL:s modell för att förbättra svensk skola Modellen består av tre huvuddelar: Fyra nivåer Styrning och ledning Arbetande nätverk.

20 Handlingsplaner

21 Handlingsplan Mål för handlingsplanen Särskilt begåvade elever ska nå och uppleva att de når maximal utveckling genom att: Öka kunskapen hos politiker, förvaltning, rektorer, lärare samt elevhälsan. Upprätta metoder och rutiner som tillvaratar särbegåvade elevers intressen och behov.

22 Studiedag i Sollentuna kommun

23 Kollegialt lärande - med effekter När blir det professionellt? Arbetande nätverk Styrning och ledning Kopplat till mål

24 LUCs styrning o ledning Från olika skolor Rektor Huvudansvar Ämneskunskaper De fyra perspektiven Bitr. rektor Förstelärare

25 Högre måluppfyllelse Att nå det övergripande målet genom ett systematiserat kollegialt lärande som syftar till att fördjupa lärarkompetensen -genom alla fyra perspektiven Genus Digitalisering Tillgänglig skola Kollegialt lärande

26

27

28 och Matematikklubben

29 Organisation - Pizzaklubben Aktivitet Ansvarig Målgrupp Pizzaklubb BUK/rektorer + LUC-ma Särskild begåvade elever Nätverk BUK + LUC Lärare Lokala matteklubbar Rektor + förstelärare + elevhälsan Elever med särskild fallenhet

30 Lidingö stad 2016/17 Mål: Lidingö ska ha landets högsta meritvärde Alla barn och elever ska möta ett lärande som utvecklar dem så långt som möjligt så att alla elever når minst E i alla ämnen vid utgången av åk 9 Alla barn, elever och personal ska uppleva en trygg och inspirerande miljö. Öka kunskap: Politik Förvaltning Rektorer, skolledare, verksamhetschefer Specialped. nätverket - lärare Prioriterade områden: Digitalisering Tillgängligt lärande Ledarskap för lärande

31 Kompetensutveckling 1 Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser utifrån prioriterade områden 1 2 Lokala kompetensutvecklingsinsatser som är gemensamma på respektive enhet och definierade av rektor/förskolechef 2 3 Enskild medarbetares individuell kompetensutvecklingsplan som kommuniceras mellan anställd och chef 3

32 Tillgängligt lärande

33 Framtiden Hur kan vi designa skolan så att dess lärmiljöer och undervisning möter alla elever? Innovationsprocesser Lärlabb Forskningscirklar

34 Kontakta oss gärna Elisabet Mellroth Sara Penje

35 Referenslista Gagné, F. (1993). Constructs and models pertaining to exceptional human abilities. In K. A. Heller, F. J. Mönks & A. H. Passow (Eds), International handbook of research and development of giftedness and talent (pp ). Oxford, UK: Pergamon. Gagné, F. (2004). Transforming gifts into talents: The DMGT as a developmental theory. In N. Colangelo & G. A. Davis (Eds.) Handbook of gifted education (3 rd edition). (pp ). Boston: Allyn and Bacon. Gross, U.M,. (2004). Gifted and Talented Education: Professional Development Package for Teachers, Module 1. GERRIC, University of New South Wales. Kokot, S (1999). Help our child is gifted! Guidelines for parents of gifted children. Lyttelton, Soth Africa: Radford House Publications. Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD