Eva Pettersson Skolinspektionen 2018 ELEVERS OLIKHETER. att organisera och leda för att ge elever möjlighet att utveckla hela sin förmåga

Transkript

1 Eva Pettersson Skolinspektionen 2018 ELEVERS OLIKHETER att organisera och leda för att ge elever möjlighet att utveckla hela sin förmåga

2 BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

3 BREV OCH SAMTAL FRÅN FÖRÄLDRAR Malin går i åk 8. Är klar med nians matte och vill helst fortsätta med gymnasiematte men det saknas lärare inom grundskolan som kan undervisa på den nivån. Det finns idag inget samarbete mellan grundskola och gymnasium i vår kommun. jag är på jakt efter lösningar för hur vi kan skapa goda förutsättningar för kunskapsutveckling för min son. Han går just nu i åk 6 men jobbar i en mattebok (Origo 1c) för åk 1 på gymnasiet. Läromedlet är den enda anpassningen som gjorts. Det saknas sammanhang för honom, att få prata matte, berätta om sina teorier och sätt att lösa problem, lyssna till andra och värdera och utveckla deras tankar, bli utmanad.

4 BREV OCH SAMTAL FRÅN FÖRÄLDRAR Ludvig, nu 10 år, har under hela lågstadiet upplevt att han inte får tillräcklig stimulans i skolan och att han inte utvecklas baserat på sin förmåga. Situationen blev ohållbar i början av detta år när det hemma framkom att Ludvig inte kände sig sedd/bekräftad, inte fick stimulans/utmaning och kände sig helt omotiverad.

5 BREV OCH SAMTAL FRÅN LÄRARE Vi har en elev på vår skola som idag går i åk 3. Han är mycket begåvad och duktig vad gäller matematik. När han började i åk 1 så fick han sin ma-undervisning tillsammans med åk 4. Sedan dess har han följt den klassen i ma-undervisningen. Idag läser han alltså tillsammans med de tre år äldre eleverna i åk 6, där han tillhör de absolut främsta. Frågan vi nu ställer oss är hur vi ska stimulera honom på rätt sätt så att vi inte släcker hans mattelåga. Nästa fråga är hur vi ska fortsätta nästa år då han med råge redan nått målen för åk 6. Har du några tankar kring detta?

6 ELEVERNA Max 16 år "Jag är så trött på att alltid behöva plugga själv. Jag skulle också, någon gång, vilja få riktig undervisning och inte bara behöva jobba med böckerna utan att få feedback. Cornelia 8 år Idag sover hon på mattelektionerna, hon tragglar alfabetet på svenskan och tycker skolan är skitrist och när fröken inte ser går hon ut från klassrummet och i värsta fall sätter hon på vattenkranen på toaletten och täpper den med pappershanddukar så det blir översvämning!!!

7 NÅGRA HÄNDELSER I SVERIGE INOM OMRÅDET 2005 Vetenskapsrådet 2009 Spetsutbildningar gymnasiet 2010 Skollagen förtydligas 2011 Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor (avhandling) 2012 Skolverket Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen 2014 SKL Handlingsplan 2015 Skolverkets stödmaterial 2016 Mattetalanger NCM/BTH 2016 Skolinspektionen Tematisk analys. Utmaningar i undervisningen. Många elever behöver mer stimulans och utmaningar

8 FÖRENINGAR, NÄTVERK OCH WEBBPLATSER o Mattetalanger o Brainchild o Begåvade barn o Brainpool o Fattar snabbt o Filurum o Mensa (GCP) o Riksförbundet för särskild begåvning

9 BÖCKER

10 INTERNATIONELLT Insatser för särskilt begåvade elever: o Har sedan länge utvecklats på olika sätt i olika länder o Vanliga skolor och klasser Speciella skolor eller grupper o Individuellt stöd rådgivande samtal, individuell handledning och coachning o Acceleration och berikning o Extra kurser eller aktiviteter av olika slag o Målsättning

11 SKOLLAGEN TYDLIG Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

12 DEFINITION AV SÄRSKILD BEGÅVNING att den är särbegåvad som förvånar vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i och utanför skolan Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan Roland S. Persson (2015)

13 INTERNATIONELLT Definitioner av och modeller för särskild begåvning: o Spearmans teori om generell intelligens o Vygotskys teori om dynamisk utvecklingspotential o Gardners teori om multipla intelligenser o Renzullis tredelade modell som integrerar motivation, kreativitet och hög förmåga o Mönks triadiska modell som förutom Renzullis faktorer även innehåller tre omvärldsfaktorer o Gagnés modell för utvecklingsprocessen från fallenhet till enastående prestation o Sternbergs modell som integrerar kreativitet, praktisk och analytisk förmåga samt vishet Gallagher (1975), Porter (2005), Allodi (2015)

14 Familj Vänner Kreativitet Högre matematiska förmågor Motivation Skola (Mönks)

15 ELEVERNAS OLIKHETER Särskilt begåvade (5 %) extremt begåvade (1 %) Högpresterande (15 20 %) Särskilt begåvade högpresterande skillnader likheter Stor variation inom gruppen Generella/specifika förmågor

16 Högpresterande Särskilt begåvade

17 Högpresterande (Bright) Kan svaret Är intresserad Har goda idéer Besvarar frågor Lär sig snabbt Kopierar Tänker steg för steg Tycker om skolan Särskilt begåvad (Gifted) Ställer frågor Är nyfiken Har tokiga idéer Diskuterar dem Kan redan Skapar nytt Tänker komplext Tycker om att lära Är nöjd med sin inlärning Är mycket självkritisk Kokot (1999)

18 UTMANINGAR

19 KORSORD Dålig Kattdjur Litet bo Klövdjur

20 UTMANING Två gamla vänner möts efter några år på olika håll. Den ene säger: Jag har hört att du hunnit få tre barn. Ja, jag har tre döttrar faktiskt. Hur gamla har de hunnit bli? Om du lägger samman deras åldrar blir det 13 och om du multiplicerar deras åldrar, får du som svar husnumret till Nilssons där borta. Jo, men det räcker väl inte. Nä, sa jag att min äldsta dotter nu har en foxterrier.

21 KORSORD UTMANING Två gamla vänner möts efter några år på olika håll. Den ene säger: Litet bo Dålig Kattdjur Jag har hört att du hunnit få tre barn. Ja, jag har tre döttrar faktiskt. Hur gamla har de hunnit bli? Om du lägger samman deras åldrar blir det 13 och om du multiplicerar deras åldrar, får du som svar husnumret till Nilssons där borta. Jo, men det räcker väl inte. Nä, sa jag att min äldsta dotter nu har en foxterrier. Klövdjur

22 AXEL EN UTMANING FÖR SKOLAN

23 VAD ÄR EN UTMANING? Vi utmanar eleverna för att få dem att: o definiera o utvärdera o generalisera o tolka o förutsäga o ifrågasätta o testa o verifiera (kontrollera, pröva)

24 FOKUS PÅ LÄRANDET o Måluppfyllelse o Nivå o Förutsättningar o Inlärning nästa steg i utvecklingen o Fasta mål rörliga mål o Före läsning o Läxor o Studieteknik John Hatti

25 DIFFERENTIERING Organisatorisk differentiering: olika sätt att gruppera eleverna inför undervisningen, tex. särskilda klasser, läsa vissa ämnen i särskilda grupper, inbjuda till undervisning i fördjupnings- och breddningsgrupper, olika grupperingar inom en klass, eller att en elev får enskild undervisning av en mentor. Pedagogisk differentiering: Nyckelbegreppen acceleration och berikning. Acceleration snabbare inlärningstakt. Kräver ofta samarbete mellan olika skolformer. Berikning erbjudas breddning och fördjupning av ett innehåll.

26 NORMERNAS BETYDELSE o Klassrummets sociala normer o Klassrummets sociomatematiska normer o Ibland kan dessa normer komma i konflikt o Normalitetsnormen negativ för elever med begåvning Cobb, P., & Yackel, E

27 1000 o Läraren inleder med att skriva 1000 på tavlan. o Eleverna svarar , , o.s.v. o Axel räcker upp handen hela tiden. o Axel svarar i tur och ordning:

28 Axel: Jag tänkte först från den andra jag sa, , och då är det ju 900 kvar men så tänkte jag inte utan det blir ju 10 gånger. Men annars kan man ju tänka att man har 1000 och delar till och sedan delar 500 i två delar. Läraren: Ja, du Axel. Om de andra ska förstå får vi nog utgå ifrån de 250 och om vi gångar det med 2 så får vi 500 och vad händer om vi tar dubbelt av det? Nora: Då blir det Läraren: Du tänkte rätt också Axel men du utgick ifrån 1000 och jag tror inte att de andra hänger med då. Axel: Det kan vara också.

29 VAD KAN VI GÖRA SOM KOMMUN SKOLLEDARE? o Verksamhetsfokus o Kompetensutveckling Öka medvetenheten o Använda kompetens inom lärarkåren på rätt plats o Dialoger, nyfikenhet o Samarbete inom kommun och mellan kommuner o Digitala verktyg o SI-ledare

30 VAD KAN VI GÖRA SOM LÄRARE? o Variera undervisningen o Ställ öppna frågor fördjupande frågor o Lyssna på eleverna o Var nyfiken på elevernas funderingar skapa dialog o Ställ krav på eleverna och ha höga förväntningar på dem o Var uppmärksam på tecken hos eleverna o Ödmjukhet inför deras kunskaper o Det är OK att inte veta och kunna allt återkoppla o Möt eleverna med respekt, acceptans och förståelse

31 MATTETALANGER WEBBSIDA o Vi måste få upp ögonen för våra talangfulla elever, se deras stora potential och stimulera dem att utveckla sina förmågor så långt det går. o Då växer dessa individer inte bara ämnesmässigt utan även på det personliga planet. o De inspirerar och lyfter även sina klasskamrater. o Om vi tillåter dem, har de också förmågan att bidra till nya vägar i samhällsutvecklingen.

32 TACK FÖR VISAT INTRESSE!

33 LÖSNING Dålig Kattdjur Litet bo 7 L Klövdjur K O

34 LÖSNING = = = = = = = = = = = = = = 36