Olikheter på olika sätt - Särskild begåvning i relation till svensk skoltradition

Transkript

1 Olikheter på olika sätt - Särskild begåvning i relation till svensk skoltradition Leda Lärande, 3:e oktober 2018 Elisabet Mellroth elisabet.mellroth@karlstad.se elisabet.mellroth@kau.se 1

2 Särskild begåvning? High Ability Vad? Varför? Vem? Hur? Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 2

3 Gifted child paradigm Begåvade barn paradigmet Första halvan av 1900-talet Vad? Något statiskt, medfött. Varför? a) Framtidens ledare måste förberedas (Terman & Oden, 1947). b) Större känslighet utan pedagogiskt stöd, risk för psykisk ohälsa (Hollingworth, 1942). Vilka? Högt IQ > 130 (Terman & Oden, 1947). Hur? Specialgrupper, specialskolor. Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 3

4 Talent Development paradigm Talangutvecklings paradigmet Andra halvan av 1900-talet Vad? Potential för snabbare och djupare utveckling. Varför? Framtidens ledare och innovatörer, lösare av de stora problemen. Vilka? Hur? IQ ofta en del, aldrig ensamt! Kreativitet, motivation andra ofta förekommande id. faktorer. Specialgrupper, specialskolor, pull-out grupper, Day-a-week school. Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 4

5 Differentiation paradigm Differentierings paradigmet Senare delen av 1900-talet och 2000-talet Vad? Mindre relevant alla elever ska erbjudas kvalitativ undervisning, möjliggöra lärande. Varför? De flesta SB-elever går i vanliga klasser. Allas rätt till utbildning. Vilka? De som utmärker sig extra, bör direkt ges utmaning. Flexibelt olika elever, vid olika ämnen/tillfällen, någon alltid, någon aldrig. Hur? Differentierad undervisning (Tomlinson). Adaptiv undervisning (Timperley). I vanliga skolan strategier finns. Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 5

6 timmar Från föreläsning av Torkel Klingberg, 5 sept 2018 Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 6

7 Genetiskt Interventioner inlärningshastighet x träningstid = kompetensnivå Från föreläsning av Torkel Klingberg, 5 sept 2018 Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 7

8 Gagné's Expanded Model of Talent Development (EMTD). Figure 6 in: Gagné, F. (2013). The DMGT: Changes Within, Beneath, and Beyond. Talent Development and Excellence 5(1):5-19 Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 8

9 Särskild begåvning? High Ability Vad? Varför? Vem? Hur? Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 9

10 Den svenska skolan Blandade klassrum, integrerade Ingen differentiering på grund av hög kognitiv förmåga Undervisningen tillgänglig för alla - inkludering Spetshögstadier och spetsgymnasier för extra motiverade och intresserade elever riksintag men Musikklasser (från 10 år) och sportklasser (från 13 år). Källa: Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 10

11 Den svenska skolan Blandade klassrum, integrerade Ingen differentiering på grund av hög kognitiv förmåga Undervisningen tillgänglig för alla - inkludering Spetshögstadier och spetsgymnasier för extra motiverade och intresserade elever riksintag men Musikklasser (från 10 år) och sportklasser (från 13 år). Källa: Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 11

12 Skolor i en del andra länder, t.ex. USA, Holland, Tyskland Gifted classes, Pull-out groups, uppdelning efter studieförmåga, Compact curriculum, Inomklassen grupperingar motsats till integrering! Inkludering? Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 12

13 Vem ska göra undervisningen tillgänglig för ALLA elever? Politiker Skolledare Pedagoger Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 13

14 Hemma ska pappa fortsätta läsa bok. Jag älskar att leka och busa, hoppa och springa fort. Att måla i målarrummet är också kul. Det finns nästan alltid någon att leka med. Jag längtar tills nästa dag i förskolan.

15 Hemma ska jag läsa en ny Lasse Maja bok. Mina vänner tycker inte om de böckerna. Det är tråkigt för jag vill leka Lasse Maja med dem. De verkar inte kunna läsa? Jag längtar till skolan, då får jag lära mig en massa.

16 Vi ÄLSKAR att leka, vi gillar att leka med hundar. Vi tycker om att gå ut och gå med våra grannars hundar. Skolan är svår, vi gör fel nästan hela tiden Tänk om man va själv och hade det så! Hade man orkat gå till skolan då?

17 Vi Vi ÄLSKAR att matematik, leka, vi gillar vi att leka gillar med att diskutera dockor. t.ex. hur funktioner fungerar. Vi tycker om att gå med dockorna En riktigt i svår deras ekvation vagnar. kan vi leka med i flera timmar. Skolan är svår, vi gör fel nästan Vi verkar hela vara tiden enda Tänk om man va va själv och hade kände det så! så! Hade man orkat Hade man gå till orkat skolan då? gå till skolan då?

18 Skolan, en plats där jag ska lära mig nya saker och utvecklas. Jag kan ingenting, ALLT är för svårt. Jag orkar inte mer! VAD GÖR JAG HÄR?

19 Skolan, Skolan, en en plats plats där där jag jag ska ska lära lära mig mig nya nya saker saker och och utvecklas. utvecklas. Jag Jag kan kan ALLT ingenting, sedan ALLT länge. är för svårt. Jag Jag orkar orkar inte inte mer! mer! VAD VAD GÖR GÖR JAG JAG HÄR? HÄR?

20 Svenska skolan i praktiken Länge har fokus varit på att få alla att nå en godkänd nivå. Pull-out grupper: Läs- och skrivsvårigheter Modersmål Inlärningsproblem Skolhälsovården Support system för lärande: Psykologer, läkare, sjuksköterska, kurator, special pedagoger,... Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 20

21 Befintliga strukturer undervisning av elever med särskild begåvning T.ex. Pull-out grupper Skolhälsovården Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 21

22 Strävan undervisning som utmanar ALLA elever i en tillgänglig lärmiljö Inkludering av alla elever i ett lärande Kräver att undervisningen differentieras Differentierad undervisning - en pedagogisk strategi Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 22

23 Differentierad undervisning För att kunna inkludera alla elever i ett lärande Måste undervisningen differentieras Citat av Professor Ella Cosmovici Idsø Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 23

24 Differentiering Är hur lärare svarar mot (respond to) elevers behov Guidade av generella principer för differentiering Trygg miljö Kvalitativt kurs/läroplan Acceptans för olikheter Kontinuerlig bedömning Bildande av gemenskap Lärare kan differentiera genom Innehåll Process Resultat Lär miljö Gentemot elevers Readiness Färdigheter? Intresse Lärbehov Genom att använda en variation av (instructional)pedagogiska strategier Figur översatt från Tomlinson (2016, p. 20). Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 24

25 Differentiera Innehåll Elever med särskild begåvning behöver att innehållet är Abstrakt Komplext Se t.ex., MacLeod, 2005; Rogers, 2007; Tomlinson, 2016 Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 25

26 Differentiera Resultat Elever med särskild begåvning gynnas av Deadlines En reell mottagare Utökade resultat de kanske når bortanför kursplanen Se t.ex., MacLeod, 2005; Tomlinson, 2016 Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 26

27 Differentiera Process Elever med särskild begåvning gynnas av Möjlighet att använda ett högre tänkande Uppgifter med öppna slut Frihet att göra egna val Se t.ex., MacLeod, 2005; Tomlinson, 2016 Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 27

28 Differentiera Lärmiljön Elever med särskild begåvning behöver En trygg miljö Se t.ex., Le Fevre et al., 2015; MacLeod, 2005; Tomlinson, 2016 Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 28

29 Att lära på olika sätt Skapa Utvärdera Analysera Tillämpa Förstå Minnas Skapa Utvärdera Analysera Tillämpa Förstå Minnas Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 29

30 Hur? Kombination av skolutveckling och forskning, Särskilt begåvade elever Differentierad undervisning Fortbildning för lärare Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 30

31 Projektet: Med rätt att utmanas i en skola för alla No 4 No 5 Totalt 120 h 90 h inspelat material No 3 8:30 16:30 GERRIC (UNSW) + SB i matematik No 6 No 11 10:00 15:00 No 12 No 2 Föreläsningar, Diskussioner, Workshops No 7 No 10 3 implementerings Perioder. Diskussion No 13 + utveckling No 1 No 8 No 9 Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 31

32 Att tänka på vid undervisning/uppgifter Alla elever ska kunna börja. Uppgifter ska erbjuda utmaning på alla nivåer. Uppmuntra till att finna mönster, förklara, resonera, generalisera och ifrågasätta. Tillåta att angripa uppgiften på flera olika sätt, använda olika strategier, verktyg, tekniker, modeller, ritningar Uppmuntra kreativitet och innovation. Ha viktigt och användbart innehåll, uppmuntra eleverna att göra innehållet vettigt. Olika startpunkter, olika mellanlägen, olika lösningar och att olika saker tas hänsyn till. Uppmuntra till engagemang, ämnesfokusering och samarbete. Kräva ett tänkande på en högre nivå och erbjuda problemlösning. Främja kompetens, självständighet och självförtroende. Möjliggöra för lärare och elever att själva att bedöma framgångar och svårigheter. Fritt översatt från Sheffield (2003) Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 32

33 Öppen inställning till problemlösning Relatera Börja i vilket hörn som helst och fortsätt i den ordning som känns bäst. Skapa Undersök Relatera problemet/uppgiften till andra problem/uppgifter/händelser. Undersök problemet/uppgiften. Undersök Tänk djupt och ställ frågor. Utvärdera resultatet/resultaten. Kommunicera arbetsgången och resultatet. Skapa nya frågeställningar att utforska. Utvärdera Kommunicera Fritt översatt från Sheffield (2003) Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 33

34 Fortbildning och skolutveckling Samarbete Läsa - vetenskaplig litteratur Diskutera Workshops Föreläsningar Utveckla Analysera Implementera Diskutera SAMARBETE Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 34

35 Teori och praktik sammanflätas i en skola på vetenskaplig grund Läsning Diskutioner Workshops Hjälper att uppmärksamma och förstå särskilt begåvade elever Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 35

36 Differentierad undervisning i praktiken Utveckla - tillsammans Implementera Diskutera Pröva Hjälper t.ex. att kritisera och utveckla material Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 36

37 Kommunikation Skola hem elever politiker - allmänheten Hinder Skol-/lärar-/rektor- byten Mind-set för att acceptera och möta olikheter Erfarenhet och kunskap att differentiera Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 37

38 Teori och praktik När kunskap saknas Övergångar Ex. Filip. När kunskap finns Jenny, övergångar, nyanlända. Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 38

39 Svensk skola Svensk skola Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 39

40

41 Tack för att ni lyssnat! Elisabet Mellroth Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 41

42 References Benölken, R. (2015). Mathe für kleine asse an enrichment project at the university of münster. The 9th Mathematical Creativity and Giftedness International Conference, Sinaia, Romania Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), Hollingworth, L. S. (1942). Children above IQ 180: Their origin and development. New York: World Books. Krutetskii, V. A. (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren. Chicago, IL: The University of Chicago Press. MacLeod, B. (2005). Module 5 Curriculum differentiation for gifted students., GERRIC (Gifted Education Research, Resource and Information Centre). Rogers, K. B. (2007). Lessons learned about educating the gifted and talented: A synthesis of the research on educational practice. Gifted Child Quarterly, 51(4), Sheffield, L. J. (2003). Extending the challenge in mathematics: Developing mathematical promise in K-8 students. Thousands Oaks, CA: Corwin Press. Skolverket. (2015). Att arbeta med särskilt begåvade elever. Hämtat från Terman, L. M. & Oden, M. H. (Eds.) (1947). Genetic studies of genius: Vol 4. The gifted child grows up; Twenty-five years follow-up of superior group. Stanford, CA: Stanford University. Tomlinson, C. A. (2001). How to differentiate instruction in mixed-ability classrooms (2nd ed.). Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development. Tomlinson, C. A. (2016). The differentiated classroom: Responding to the needs of all learners. Alexandria, VA: Pearson education. UNSW. (2004). Professional Development Package for Teachers. Hämtat från Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 42

43 Rapporten del 1 och 2 Del 1, guide till skolutvecklingsprojektet Del 2, 10 rika uppgifter Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 43

44