Leda Lärande. Stockholm
|
|
- Björn Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Leda Lärande Stockholm 9 oktober 2017 Att utveckla skolans tillgänglighet för de särskilt begåvade eleverna elisabet.mellroth@karlstad.se 1
2 Skollagen kap 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling Skolan måste då vara tillgänglig för alla Ingen grupp ska prioriteras mer än en annan
3 Särskilt begåvade elever Vilken kunskap bör finnas i en pedagogisk organisation för att de särskilt begåvade barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt lärande och hur kan man uppnå detta? Med bas i ett treårigt skolutvecklingsprojekt presenteras möjliga pedagogiska strategier, hur man bör tänka kring uppgifters konstruktion. aspekter för projektets effekt ute i organisationen ges; t.ex. berörs rektorns, elevhälsans och pedagogens olika roller.
4 Kunskap i verksamheten Vilka är de särskilt begåvade eleverna Elevens berättelse
5 Kunskap i verksamheten Modeller
6 Kunskap i verksamheten Retrieval fluency tar öppensinnat emot intryck och omarbetar dessa Gagnés Differentierade modell för Begåvning och Talang (DMGT, 2003) KATALYSATORER BEGÅVNING = top 10 % TALANG = top 10 % NARURLIGA FÖRMÅGOR (NAT) DOMÄNER Intellektuell (IG) Resonemanget flyter (Indukt./dedukt.), Tydligt verbal, rumslig, minne, observationssinne, bedöma, metacognition. Kreativitet (CG) Uppfinningsrik (problem-lösning), fantasifull, orginell (konst), retrieval fluency. Socioaffektiv (SG) Intelligens (lyhördhet), kommunikation (empati, takt), Inflytande (ledarskap, övertalande). Sensomotorisk (MG) S: visuell, auditiv, luktsinne, etc. M: styrka, uthållighet, reflexer, koordination, etc. SLUMP (CH) INTRAPERSONELL (IC) Fysiska/Mentala karakteristiska (Utseende, handikapp, hälsa) (Temperament, personlighetsdrag, välmående) MOGNAD(ta hand om sig själv) Medvetenhet om sig själv/andra (Styrkor & svagheter, känslor) Motivation/Vilja (Behov, intresse, inre motiv, värderingar) (resursfördelning, adaptiva strategier, ansträngning) UTVECKLINGS PROCESS Informellt/formellt lärande & praktiserande (LP) MILJÖ (EC) Miljö: fysisk, kultur, social, familj, etc. Personer: föräldrar, lärare, vänner, mentorer, etc. Förutsättningar: program, aktiviteter, service, etc. Händelser: möten, belöningar, olyckor, etc SYSTEMATISKT UTVECKLADE FÄRDIGETER (SYSDEV) FÄLT (relevant för skolbarn/ungdomar) Teoretiskt: språk, naturvetenskap, humaniora, etc. Estetiskt: visuellt, drama, musik, etc. Förtagande: försäljning, entrepenörskap, ledarskap, etc. Fritid: schack, videospel, pussel, etc. Sociala aktiviteter: media, offentlighet, etc. Sport: individ & lag. Teknologi: handel, elektronik, data, etc. Gagné, F. (2004). Transforming gifts into talents: The DMGT as a developmental theory. In N. Colangelo & G. A. Davis (Eds.) Handbook of gifted education (3 rd edition). (pp ). Boston: Allyn and Bacon. 6
7 Kunskap i verksamheten Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 7
8 Kunskap i verksamheten The Aciotopic Model of Giftedness (Albert Ziegler) Ziegler considers giftedness as a characteristic which changes over time within a environmental context and is the result of various interactions between the individual and the environment. Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 8
9 Kunskap i verksamheten I huvudsak handlar det om hur den pedagogiska miljön kan stödja (eller hämma) elevens utveckling. Detta oavsett vilken modell använder som grund. För Gangé: Kärnan i modellen handlar om hur elevens lärande kan stödjas, eller hämmas. Hur lärande sker påverkas bland annat av elevens personliga egenskaper och av miljön eleven befinner sig i. I modellens kärna lyfts därför intrapersonella- och miljökatalysatorer som både kan assistera och förhindra en elevs lärande. Gross, U.M,. (2004). Gifted and Talented Education: Professional Development Package for Teachers, Module 1. GERRIC, University of New South Wales. Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 9
10 Kunskap i verksamheten Vad behöver de särskilt begåvade eleverna för att optimera sin inlärning Resultat av en metastudie (Rogers, 2007) Five lessons to learn on gifted education
11 Kunskap i verksamheten 1. Daglig utmaning i den domän deras begåvning finns Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 11
12 Hur ska man nå dit? 1. Daglig utmaning i den domän deras begåvning finns I organisationen - kompetens om särskilt begåvade elever - ämneskompetens - kollegor som arbetar kollegialt - öppenhet och ödmjukhet - stöd och uppmuntran från ledningsnivå Hur uppnår man detta? Fortbildning, några på djupet, alla lite Olika möjligheter Skolledare och skolpolitiker av extra vikt Samarbete mellan skolor och stadier, t.ex. Sollentuna kommun Flexibilitet, t.ex. i scheman Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 12
13 Kunskap i verksamheten 2. Regelbundet bör de få erbjudas att arbeta individuellt med det som de är passionerade över Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 13
14 Hur ska man nå dit? 2. Regelbundet bör de få erbjudas att arbeta individuellt med det som de är passionerade över I organisationen - kompetens om särskilt begåvade elever - specialkompetens - strukturer som möjliggör för pedagoger att verka Hur uppnår man detta? - ev. politiska beslut, på en skola rektors beslut - delande av erfarenheter, inom och utom organisationen - utrymme för pedagoger utbildade om SB att verka och sprida Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 14
15 Kunskap i verksamheten 3. Erbjuda olika former av ämnes- och årskursacceleration Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 15
16 Hur ska man nå dit? 3. Erbjuda olika former av ämnes- och årskursacceleration I organisationen - kompetens om särskilt begåvade elever - strukturer som möjliggör för pedagoger att verka - skolledares beslut Hur uppnår man detta? - på skolnivå rektors beslut - delande av erfarenheter, inom och utom organisationen - pedagoger utbildade inom SB, uppmärksamma på eleverna - kommunikation med vårdnadshavare Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 16
17 Kunskap i verksamheten 4. Erbjuda tillfällen där de får umgås och lära ihop med likasinnade Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 17
18 Kunskap i verksamheten 5. Se över kurs- och läroplanens genomförande Hastigheten Antal repetitioner Hur innehållet presenteras Lär dig måla en apa Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 18
19 Hur ska man nå dit? Viktig kunskap i organisationen! Kunskap om särskild begåvning, Identifikation, Undervisningsstrategier.?
20 Pedagogiska strategier Hur ska detta vara möjligt!!! Att göra undervisningen tillgänglig för alla, Att utveckla den inkluderande undervisningen, Kräver att undervisningen differentieras. Pedagogiska strategier finns
21 Pedagogiska strategier T.ex. Differentierad undervisning Det är vanligt att undervisning designas så att den ska tillgodose majoriteten av eleverna i klassrummet. Anpassad undervisning för vissa, SB kan behöva det. Att genomföra detta i klassrum med ca 30 elever? DEFINITION En differentierad kursplan adresserar elevers olika lärstilar och olika inlärningshastigheter i såväl heterogena klassrum som i nivågrupperade klassrum.
22 Pedagogiska strategier Med detta avses inte individuell anpassning till var och en av de eleverna I ett klassrum. Enligt denna undervisningsstrategi planerar läraren för två till fyra olika lärnivåer, eller så ges eleverna möjlighet att göra egna val. Kiernan, L. (1996). Differentiating Instruction. (Lesson One. pgs 3 4). Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development. Also found at:
23 Pedagogiska strategier Tre viktiga aspekter för särskilt begåvade elever Utmanande kursplan som adresserar deras behov gällande hastighet och komplexitet. Instruktioner och ledning bör ges, de behöver troligtvis inte samma mängd repetition och stöd som mindre begåvade elever. Särskilt begåvade elever kan i början uppleva att det inte är rättvist att de får göra något som är annorlunda/svårare/har högre förväntningar.
24 Pedagogiska strategier Klassrumsklimatet Skapa en förståelse och en acceptans att alla har olika inlärningsbehov. Skapa en vana och tillåtande klimat gällande t.ex. att eleverna når olika nivåer i resultat. Inte om en orättvis fördelning av uppgifter, snarare om ett system som rättvist tar hand om respektive elevs behov.
25 Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Innehåll Process/metod Resultat Lärmiljö Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
26 Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Innehåll Abstrakt, komplext och varierande Organisatoriska frågor Lärarens kunskap om eleven Förtest Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
27 Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Process/metod Högre ordningens tänkande Problemlösning Öppna slut Kreativitet & kritiskt tänkande Varierande nivåer i hastighet Frihet i val Lärarens kunskap om eleven Olika möjliga metoder Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
28 Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Resultat Relaterat till verkliga världen Deadlines Riktig publik Bedömning & utvärdering Alla kommer inte lika långt Olika svar är möjliga Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
29 Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Lärmiljö Flexibla Accepterande & icke-dömande Olika möjliga lärmiljöer Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
30 Pedagogiska strategier Svårt att göra allt på en gång! Man kan börja med att differentiera innehåll eller arbetssätt eller resultat snarare än alla, tills bade läraren och eleverna känner sig bekanta och bekväma med alla strategierna.
31 Hur man utvecklar elevers kritiska tänkande Bloom s taxonometri är konstruerad för att utveckla en högre nivå av tänkande genom att leda eleverna genom en sekventsierad hierarkisk progression. Den är utvecklad för alla typer av förmågor, lärstilar och ämnen. Det är viktigt att notera att tiden som bör läggas på respektive hierarki skiljer sig mellan elevernas förmågor och deras förkunskaper. Tid per hierarki för normaleleven Tid per hierarki för särskilt begåvade elever Elisabet Mellroth, Karlstads kommun 31
32 Summering differentierad undervisning För att alla elever ska nå utveckling av sitt lärande genom varje dags undervisning Skillnad på individanpassad undervisning. Differentiering handlar om 2-4 olika undervisningsnivåer. Med undantag av de högt resp. exceptionellt begåvade eleverna. För-test, för t.ex. Varje centralt innehåll I planeringen lägga dit utökande moment. Dokumentation och överlämning.
33 Pedagogiska strategier - uppgifter Uppgifters kriterier för fungerande differentiering. Rika uppgifter Rich learning tasks Sheffield, L. J. (2003). Extending the challenge in mathematics: Developing mathematical promise in K-8 students. Thousand Oaks, CA: Corwin Press.
34 Pedagogiska strategier - uppgifter 1. Alla elever ska kunna börja på uppgiften, den ska erbjuda utmaning för elever på alla nivåer, 2. Uppgiften ska uppmuntra elever att finna mönster, göra generaliseringar, resonera, förklara (justify) och ifrågasätta svaren, 3. Tillåta eleverna att angripa uppgiften på flera olika sätt, använda olika lösningsstrategier, verktyg, tekniker, modeller, ritningar, 4. Uppmuntra kreativitet och ett innovativt applicerande av matematik, 5. Inneha viktig och användbar matematik och uppmuntra eleverna att göra matematiken vettig (to make sense), 6. Tillåta olika startpunkter, olika mellanlägen, olika lösningar och att olika saker tas hänsyn till undantas eller försvaras (different positions to be taken or defended), 7. Uppmuntra till engagemang, diskurs och samarbete, 8. Kräva ett tänkande på en högre nivå och erbjuda problemlösning, 9. Främja kompetens, nöje, självständighet och självförtroende i matematiska förmågor, 10. Möjliggöra för lärare och för elever själva att bedöma framgångar och svårigheter. Sheffield, L. J. (2003).
35 Pedagogiska strategier - uppgifter Ex. Fåret Eric Eric är ett otåligt får. Han står längst bak i kön för att klippas. När Klipparen tar fåret längst fram i kön passar Eric på att smyga förbi två av sina fårkompisar. Beroende på hur många får som står framför Eric i kön, hur många får kommer att klippas innan Eric? Uppgiften fortsätter sedan: Vad händer om Eric smyger förbi 3 får, 4 får,, x får? Vad händer om det är 2 klippare,. Maths300.com
36 Pedagogiska strategier - kollegorna Kollegorna - viktigast Nödvändigt! Utvecklas tillsammans!
37 Kollegorna - organisationen Kollegorna några med fördjupade kunskaper Samarbete och kommunikation Inom skolan över stadiegränser över skolgränserna. Spridning Arbetslagsmöten - Elevhälsoplanen Elevhälsan visar intresse, diskuterar fall med de utbildade lärarna. MEN
38 Kollegorna - organisationen SKOLLEDARNA Rektorer och skolområdeschefer! Där rektorer ger stöd och visar intresse händer det saker. Där de inte gör det, känner sig den utbildade läraren ibland frustrerad. Skollednings engagemang och stöd är A & O för all utveckling. Inte bara inom särskild begåvning. MEN
39 Kollegorna - organisationen Den enskilde lärarens kunskap kan bokstavligt talat rädda liv! Elevens berättelse
40 Vilka är de? Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 40
41 Nätverk Nordisk Talent nätverk gratis, men händer inte så mycket Kontakta Linda Mattsson, European Council for High Ability, ECHA kr/år får till journal 2 ggr/år, nyhetsbrev och konferenser. Kontakta Elisabet Mellroth, elisabet.mellroth@karlstad.se World Council of Gifted and Talented Children, WCGTC, kr/år får tillgång till journal och nyhetsbrev. Kontakta Elisabet Mellroth, elisabet.mellroth@karlstad.se Filurum pedagog För att bli medlem i någon av Filurumnätverkets hemliga Facebook grupper så måste man skicka ett mail till filurumkonsult@recompile.se Roland S Persson (Högskolan i Jönköping) 41
42 Referenser Gagné, F. (2004). Transforming gifts into talents: The DMGT as a developmental theory. In N. Colangelo & G. A. Davis (Eds.) Handbook of gifted education (3 rd edition). (pp ). Boston: Allyn and Bacon. GERRIC Professional Development Package for Teachers Kiernan, L. (1996). Differentiating Instruction. (Lesson One. pgs 3 4). Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development. Also found at: Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), Sheffield, L. J. (2003). Extending the challenge in mathematics: Developing mathematical promise in K-8 students. Thousand Oaks, CA: Corwin Press. Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
43 Tack för att ni lyssnat Elisabet Mellroth Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 43
44
Att möta särskilt begåvade elevers behov. Elisabet Mellroth & Sara Penje
Att möta särskilt begåvade elevers behov Elisabet Mellroth & Sara Penje En röst av drygt 49 000 särskilt begåvade grundskoleelever Extremt lätt för mig - aldrig fått någon utmaning Lärarna förstod inte
Läs merOlikheter på olika sätt - Särskild begåvning i relation till svensk skoltradition
Olikheter på olika sätt - Särskild begåvning i relation till svensk skoltradition Leda Lärande, 3:e oktober 2018 Elisabet Mellroth elisabet.mellroth@karlstad.se elisabet.mellroth@kau.se 1 Särskild begåvning?
Läs merSkolutvecklingsprojektet Med rätt att utmanas i en skola för alla startade
Elisabet Mellroth 5Med rätt att utmanas i en skola för alla ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad Alla elever har rätt till stöd både i sitt lärande och sin utveckling. Om de inte får det löper de risk
Läs merSärskilt begåvade elever
STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare
Läs merStöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever
2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merAlla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål
www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merKupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merSÄRSKILT BEGÅVADE FÖRSKOLEBARN ATT IDENTIFIERA & STÖTTA
SÄRSKILT BEGÅVADE FÖRSKOLEBARN ATT IDENTIFIERA & STÖTTA Mona Liljedahl 1 INNEHÅLL Vad är särskild begåvning/särbegåvning? Tidiga tecken Vanlig förskoleproblematik Viktiga strategier Pedagogiskt ABC FÖRSKOLANS
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merGeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System
Karlstad GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System Dé dag van GeoGebra Zaterdag 19 oktober 2013 GeoGebra Instituut Vlaanderen, Brussell 1 2 GeoGebra in a School
Läs merRiktlinjer för. VFU verksamhetsförlagd utbildning. LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
LHS, Akademin för lärande, humaniora och samhälle Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 7,5 hp VFU inom ramen för 37,5 hp Kurs: Matematik för grundlärare åk 4-6 Kursplan: MA3006 VT2017
Läs merHandledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016
Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund
Läs merKvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011
2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merUnder en genomgång visar du hur 0,682 kan skivas som ett tal i bråkform
Linda Mattsson & Eva Pettersson Mattetalanger Uppmärksamma särskilt begåvade elever och utmana dig själv 1 Under 2016 kommer Nämnaren att presentera en artikelserie under temat Mattetalanger. Denna första
Läs merPubliceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merI vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson
Ämnesdidak1skt kollegium lärare planerar och utvärderar undervisning kollegialt i sin vardagliga verksamhet med e> Learning study förhållningssä> Maria Bergqvist & Henrik Hansson I vilket sammanhang finns
Läs merHandlingsplan för uppmärksammande av och stöd för särskilt begåvade elever
Handlingsplan för uppmärksammande av och stöd för särskilt begåvade elever Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merProgrammering i matematik och teknik i grundskolan
Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program november 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Läs merProblemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merVerktygsbanken. Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning. Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet
Verktygsbanken Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet Grundskola åk 7-9 Del: 1-8 Verktygsbanken Maria Larsson, Mälardalens
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merSärskilt begåvade elever
STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever Linda Mattsson och Eva PEttErsson 2.1 Att undervisa särskilt begåvade elever Linda Mattsson och Eva PEttErsson De särskilt
Läs merAtt arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson
Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan Cecilia Eriksson 2017-01-09 1 Följ med på en resa från en idé om fördjupningsgrupper, till samarbete mellan speciallärare och lärare, till elevhälsa
Läs merElevsamtal med eleverna kring deras lärande
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar
Läs merPARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande
Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt i förskolan
Språkutvecklande arbetssätt i förskolan -resurser i samverkan Barn- och ungdomsförvaltningen & Kulturförvaltningen Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling ATT alla verksamheter
Läs mer1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet
1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1 Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet Prata med grannen Talk to your neighbour 2 minuter 2 minutes Upplägg - Content Mötesplatser och samtal Meeting
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merProgrammering i matematik och teknik i grundskolan
Programmering i matematik och teknik i grundskolan Program oktober 2017 09.15 Digital kompetens styrdokumentsförändringar 10.30 Programmering ur ett historiskt perspektiv och undervisningsperspektiv
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merSkolverkets arbete med skolans digitalisering
Skolverkets arbete med skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Övergripande mål Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merPå vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?
På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan
Läs merSkolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011
Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Fredag 9 september 2011 Vad granskar Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Måluppfyllelse och resultat Ledning och utveckling av
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merSynligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL
Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.
Läs merMOOC. Massive Open Online Course
MOOC Massive Open Online Course Cecilia Christiansen Mullsjö 2015 https://www.youtube.com/watch?v=u6fvj6jmghu juni 16, 2015 Daphne Koller Andrew Ng https://www.coursera.org/about/ juni 16, 2015 https://www.coursera.org/about/
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merFöljande personer har representerat de sju kommunerna i revisionen.
Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016 Samarbete mellan Borås, Karlstad, Landskrona, Luleå, Sollentuna, Uppsala, Umeå och SKL Inledning Detta dokument är en reviderad upplaga av handlingsplanen
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del 1: Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merDet finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att
Jenny Svedbro Vilse i app-djungeln en granskning av appar för multiplikationsundervisning För att stimulera till fler och bättre examensarbeten med inriktning mot lärande och undervisning i matematik har
Läs merEn forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik
En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik Elisabet Mellroth, Agneta Arwidsson, Katarina Holmberg, Annika Lindgren Persson, Charlotta Nätterdal, Lotta Perman, Sofia Sköld & Annika
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merArbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun
Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun Version 2015-12-02 Inledning: På fritidshemmet pågår undervisning målstyrda processer som under lärare i fritidshemmets ledning syftar till att eleverna inhämtar
Läs merAffektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor
Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Översikt
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2012-2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merMontessori i Lövestad
Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merKVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för
Läs merSeptember 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.
September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Räkna
Bee-Bot & Blue-Bot Räkna Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merSödertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag
Läs merHur stödjer och utmanar vi särskilt begåvade individer? Linda Mattsson & Eva Pettersson, BTH Lärarlärdom 2017
Hur stödjer och utmanar vi särskilt begåvade individer? Linda Mattsson & Eva Pettersson, BTH Lärarlärdom 2017 Särskilt begåvade barn i skolan Elvira är nio år och går i tredje klass. Hon hatar åtsittande
Läs merVerksamhetsplan. Sundby skola. Skola: Läsåret 2016/2017
! Läsåret 2016/2017 Skola: Sundby skola 1 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 3... 3 Aktuella utvecklingsområden... 4 Handlingsplan... 5 Vilka åtgärder planeras för att utveckla era målområden?... 5
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs merInkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm
Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm Disposition 1) Vad menas med effektivitet? 2) Vad säger forskningen om effektivitet? 3) Slutsats om effektivitet 4) Vad menas med inkludering?
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merSkolverkets arbete med skolans digitalisering
Skolverkets arbete med skolans digitalisering Uppdraget enligt Regleringsbrev 2018 främja digitaliseringen inom skolväsendet underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merVad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?
Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Mycket fokus har under de senaste 25 åren varit på rätt träningsmängd samt deliberate practice.
Läs merRegional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Läs merSYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning
SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 7 februari 2012 Jan Håkansson Dagens
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merSå svarade 128 lärare
Så svarade 128 lärare Under Berättarministeriets Lärardag, den 16 nov 2015 på Fotografiska museet, fick deltagarna svara på frågor på ipads gällande konferensens tema berättande i undervisningen och digitalt
Läs merLedare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Läs merEnkät till lärare. 2. Kön: kvinna man. 1. Kommun: Skola: 3. Jag är förskollärare. fritidspedagog. grundskollärare gymnasielärare
Enkät till lärare 1. Kommun: Skola: 2. Kön: kvinna man 3. Jag är förskollärare fritidspedagog grundskollärare gymnasielärare 4. Jag har arbetat inom skola/förskola/fritidshem i 0 5 år 6 10 år mer än 10
Läs mer2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan
Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo
Läs merLikabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Läs mer