Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm

Transkript

1 Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm

2 Disposition 1) Vad menas med effektivitet? 2) Vad säger forskningen om effektivitet? 3) Slutsats om effektivitet 4) Vad menas med inkludering? 5) Vad säger styrdokumenten? 6) Vad säger forskningen om inkludering 7) Slutsats om inkludering 8) Går det att kombinera?

3 Vad är effektivitet? Definieras oftast som kunskapsprestationer Jfr Hattie Fokuseras i PISA Centralt i utbildningspolitisk diskurs Kunskapsmål och effektivitet

4 Vad säger forskningen om effektivitet? Många metoder arbetssätt/har stöd i forskningen Ofta samma metoder/arbetssätt för elever i svårigheter(jfr Hattie); ofta påfallande starka effekter; t.ex. peer learning, strategier för texxtförståelse, meta-kognitiv träning.

5 Några problem med denna forskning - Grab and run långtidseffekter? - Bara kunskapsmålen utvärderas - Ingen evidens för evidens.

6 Slutsats om effektforsking - Viktig (om än med vissa problem) Skapat kunskap om metoder/arbetssätt som i experiment/kvasiexperiment visat sig effektiva - Handlar endast om kunskapsuppdraget - Effektivitet en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för inkludering

7 Vad är inkludering? 1) Placering 2) Placering + kvalité för eibss 3) Placering + kvalité för alla elever 4) Gemenskap ( communities )

8 Vad menas med kvalité? Elever lär sig utifrån sina förutsättningar Elever förbereds att deltaga i demokratin Elever utvecklas socialt utifrån sina förutsättningar Alla respekteras Osv.

9 Jfr Skollagen KAP 1, 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

10 Styrdokumenten om inkludering Kvalité aspekten har stort genomslag; mkt lite om skapande av gemenskaper ( communities ) 4 undantag från placeringsaspekten: 1) Särskola 2) Specialskola 3) Särskilda undervisningsgrupper/resursskolor 4) Fristående skolor med inr särskilt stöd Slutsats: en individinriktad syn på inkludering har stöd i styrdokumenten med vissa undantag vad gäller placering

11 Vad säger forskningen om inkludering? Brist på studier som visar hur man uppnår dessa mål; framförallt vad gäller definition 3 och 4

12 2 svenska fallstudier av inkluderande miljöer Persson, B. och Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber. Nilholm, C. & Alm, B. (2011a). An inclusive classroom? On inclusiveness, teacher strategies and children s experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3),

13 Persson & Persson En ambition att grunda undervisningen i forskning. Ett auktoritativt ledarskap präglat av värme och stöd. Höga förväntningar på alla elever. Att positiva beteenden lyftes fram och negativa beteenden negligerades. Att lektionstiden effektiviserades, det vill säga att hela lektionerna används

14 Persson & Persson forts. till arbete och inte till sidoaktiviteter såsom till exempel att vänta på att sent ankomna elever ska hitta sin plats och att leta reda på böcker och pennor åt elever; detta är också ett sätt för pedagogerna att visa att man lägger stor vikt vid skolans uppdrag. Tydlig struktur på lektionerna (speciellt viktigt för vissa elever med funktionsnedsättning) och kopplingar av undervisningen till kursplanens mål

15 Forts Persson & Persson Varierande arbetsformer där man undviker att eleven utlämnas till sig själv vilket man ofta menar blir fallet vid så kallat eget arbete. Således riktas elevens energi mot lärandet och inte mot att försöka orientera sig i en ostrukturerad situation. Att elevens synpunkter på planeringen efterfrågades. Större engagemang i att få sig med samtliga elever i undervisningen, vilket till exempel tog sig uttryck i att man strävade efter att söka upp elever som uteblivit från möten och lektioner

16 Nilholm & Alm En samsyn i arbetet mellan de båda lärarna om att det krävdes mycket arbete med gruppen och gruppdynamiken Mycket utomhusaktiviteter En konfliktfri arbetsdelning (en lärare med det pedagogiska ansvaret och en förskollärare som hade ett större ansvar för det sociala klimatet och ett speciellt ansvar för eleverna som diagnosticerats med funktionsnedsättningar) En god personlig relation mellan lärarna Att klassen var liten Anpassning av undervisningen till elevernas individuella behov

17 Forts Nilholm & Alm Tydliga ramar Tydlig struktur av aktiviteter Klassråd Goda kontakter med föräldrarna Mycket gruppaktiviteter (där lärarna inte eleverna bestämde gruppsammansättningen; träning i att lyssna på andra) Att konflikter löses omedelbart Respekt för och omsorg om eleverna Gemensamma diskussioner i helklass där läraren strävade efter att göra alla elever delaktiga

18 Att tänka på. Forskningen har inte övertygande visat vad som skapar mer inkluderande miljöer men.. Man kan i mer generell mening använda ett vetenskapligt tänkande: 1) Var tydlig med begreppen! 2) Analysera huruvida man närmar sig målet 3) Prova olika faktorer Och

19 Formulering i Skollagen: Vetenskap och beprövad erfarenhet