VIS - Verksamt i skolan
|
|
- Helen Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Vad hjälper elever som har svårt med: Tiden Saker Koncentration Självständigt arbete Känslor Sociala situationer Aktiv och processinriktad utbildning Komplettera den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den egna vardagen Utforma och pröva strategier mellan gångerna Stöd & behandling Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför? Kunskap VIS - Verksamt i skolan Förhållningssätt
2 Sårbarhet Vad kan leda till att eleven får skolsvårigheter? Individuella faktorer: Egna svårigheter med Koncentration Kognitiv nivå Förståelse Språk, kommunikation Relationer Psykiska svårigheter Motivation osv Familjesituation Problem Möjlighet att få hjälp och stöd i hemmet Andra stödmöjligheter: kamrater, andra vuxna etc Bristfällig skolgång Flykt Yttre faktorer: Kravnivån Intellektuell kapacitet Exekutiva funktioner Psyko-sociala omständigheter Skolans organisation Struktur Bemanning -Organisation i klassrummet Fånga elevernas intresse, entusiasmera, förmåga att möta eleven Överblickbar, tydlig process Kamratrelationer, gruppfaktorer Lärande Hälsa Förutsä(ningar för psykiskt välbefinnande A( man lever i e( begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom anpassade krav och med möjlighet a( påverka situa?onen Fri( e@er Aaron Antonovsky Hälsans mysterium, 1991 Stress - Sårbarhets-modellen Sårbarhet kan både ärvas och förvärvas biologiska faktorer psykologiska -?diga upplevelser och senare erfarenheter Stress och belastning på individen är individuellt Stress kan också utlösas av posi?va upplevelser: honungsfällan Stress Klicka här för a( ändra format på högbakgrundstexten ohälsa låg låg hälsa s hög
3 Stress - sårbarhetsmodellen Exempel på stressorer: Skrivningar och andra bedömningar Byte av skola eller klass Nya krav: ha saker i e( skåp och byta klassrum hålla reda på?d, nycklar etc Födelsedagskalas, fly(ning, semesterresa Nya familjemedlemmar Julfest, skolavslutning, uolykt Exempel på sårbarhet: Koncentra?onssvårigheter Svårt a( förstå det som sägs Försenad utveckling Funk?onsnedsä(ningar Soma?ska svårigheter som allergi, astma, diabetes Svagt stöd hemifrån Psyko-social problema?k Sömnsvårigheter Elevröster från skolinspektions rapport om Elevhälsa 2015 Man måste kunna allting, man känner sig stressad när man inte förstår. Vi är stressade av det nya betygssystemet, lärarna påminner varje dag om att allt vi gör handlar om betyg. Lärarna tror att man snappar upp allting, och vi har prov imorgon. Kan vara att jag inte varit uppmärksam. Men lärarna ställer höga krav på oss, och jag har magkatarr på grund av stress. Förknippat med detta [att fler elever får särskilt stöd] är att det har skett en förskjutning av ansvar till den enskilda eleven. Andelen individuellt arbete har ökat i skolorna och därmed ställs krav på nya kompetenser hos eleverna, framförallt de förmågor som behövs för att på egen hand planera och genomföra studierna. Studier vittnar om att många elever i behov av särskilt stöd har svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör (Skolverket, 2008b). Vad kräver eget arbete? Förmåga att överblicka, planera och på ett självgående sätt genomföra uppgifter Att ha en inifrån kommande motivation Förmåga att arbeta självständigt och koncentrerat Skolverket : Vad påverkar resultatet i svensk grundskola s 27
4 Vad krävs av elever i grundskolan idag? Problembaserat lärande = Vetenskapligt och teoretiskt angreppssätt: Söka information Kategorisera Se övergripande samband Hypotetiskt vad om? Tänka logiskt och systematiskt Sammanställa och dra slutsatser Nivå = hastighet x tid Alla elever utvecklades genom träningen men.. Inom en och samma klass utvecklades de snabbare eleverna 3 gånger snabbare än de långsammaste De som är snabbast förbättras mest : Samma mängd träning ger inte samma effekt, elever med långsam inlärningstakt behöver träna mer Är det svårare att lära sig lägger man mindre tid på träning Datoriserade metoder kan göra det möjligt att individualisera träningen lättare? Interaktion mellan gener och miljö Funktionshinder Krav i miljön Personens funktionsnivå Personens funktionsnivå Funktionshinder
5 Förväntningar på eleverna Intresserade Nyfikna Vilja lära sig Vara schyssta emot varandra Sitta stilla Vara koncentrerade Fråga när de inte förstår Kunna arbeta självständigt Ta initiativ Räcka upp handen Ha koll på tiden Vara motiverade Bidra till god stämning Ta lagom med mat Inte springa i korridoren Plocka upp efter sig Lämna in läxorna i tid Inte retas, mobbas, slåss mm Vara rädd om sina böcker Ha med sig papper, penna och skolmaterial Hålla reda på sina kläder Duscha efter gympan Hur stödja elever med neuropsykiatriska funk?onsnedsä(ningar när skolan ställer krav på nya förmågor och färdigheter? Symtom Diagnos Kognitiva problemområden 4 av 5 lärare tycker att de saknar kompetens att ge elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar rätt förutsättningar för att lära sig. Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga ADHD Intellektuell funktionsnedsättning Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Exekutiva funktioner, Hämma impulser Teoretiskt tänkande Processhastighet Debattartikel från KIND: Aftonbladet 19/ Svårt med socialt samspel och kommunikation Autismspektrumsvårigheter Asperger syndrom Förstå andras tankar Förstå helhet Exekutiva funktioner
6 Exekutiva funktioner Arbeta självständigt Ta ansvar för sitt eget lärande Planera sitt arbete, strukturera och prioritera Ha koll på deadlines Hålla reda på saker, schema, material, planering, tider, rum, grupper Exeku?va funk?oner: Vad behövs för a( styra sig själv? Kontrollera sin uppmärksamhet Selek?v uppmärksam fokusera på något och inte låta sig avledas av annat Upprä(hålla uppmärksamheten Bromsa impulser Sä8a upp mål Planera tänka ut i förväg Sä(a igång Lösa problem tänka ut en strategi Använda en viss strategi i en viss situa?on Exeku?va funk?oner Kogni:v flexibilitet Arbetsminne kunna hålla informa?on?llräckligt länge för a( kunna lösa problem med hjälp av den Växla uppmärksamhetsfokus avsluta en sak och gå?ll en annan Överföra informa?on från en situa?on?ll en annan Växla mellan lång och kortsik?ga mål Stämma av om jag är på rä( väg Exeku?va funk?oner handlar också om känslor Medvetenhet om egna och andras vilja och önskemål Kunna sä(a sig in i hur den andre tänker och känner Förmåga a( hantera sina egna känslor och impulser Kunna styra si( eget beteende e@er regler och överenskommelser
7 När det är svårt med?den: Är det svårt a( lära sig klockan stabilt, liksom andra?dsbegrepp: års?der, månader, dagar Är det jobbigt a( det inte ringer in lä( a( komma försent Är det svårt a( hålla lagom tempo Kan det vara svårt a( hålla reda på vilken dag det är, om det är på morgonen eller på vilken dag som kommer vilken Problem med arbetsminnet påverkar Förmågan a8 hålla informa:on, instruk:oner kvar i huvudet: Glömsk : tappar bort saker Glömmer a( följa instruk?oner Svårt a( memorera fakta, stavning, datum etc Svårt a( göra beräkningar i huvudet Glömmer en del av e( problem medan man arbetar med e( annat Svårt a( sammanfa(a Kan ha svårt a( plocka fram minnen, har därför svårt a( lära sig av misstag ADHD ovan vattenytan ADHD under vattenytan Uppmärksamhet Upprätthålla Skifta fokus och fördela Reglera aktivitetsnivån Överaktiv: svårt att sitta stilla, klättrar på väggarna. Flickor: pillar, skriver, tuggar, pratar, pysslar Underaktiv: passiv, frånvarande, saknar motor Somliga växlar främst tonåringar Impulsivitet Reagerar omedelbart på intryck Svårt att stanna upp och tänka efter Svårt att låta bli att lägga märke till saker och agera Svårigheten att bromsa och tänka efter missar att uppmärksamma sådant som är viktigt och använda sig av erfarenheter Arbetsminnesproblem hålla kvar det som är viktigt att komma ihåg Exekutiva svårigheter - agera på ett målinriktat sätt Motivationsberoende - ofta inte ett kunskapsproblem när personer med ADHD inte gör som de ska.
8 Grundläggande svårigheter vid autismspektrumsvårigheter A( förstå sammanhang och helhet. Central Coherence Andra svårigheter som påverkar fungerandet Sensorisk överkänslighet för t.ex. ljud, lukter eller synintryck A( förstå hur andra tänker och känner. A( tolka mina egna känslor. Theory of mind A( styra sig själv Exeku?va funk?oner Mat: äter bara saker som t ex har en viss färg eller konsistens, på speciella tider eller viss ordning. Känslig för lätt beröring hög smärttröskel/okänslig för kyla Grundläggande problem att processa information om andra Svårigheter vid autism: Grundläggande problem att processa information om mig själv Grundläggande problem att processa icke-social information Intellektuell funktionsnedsättning utvecklingsstörning Beteendeskillnader sociala interaktionssvårigheter Problem att ta hand om sig själv Svårigheter med abstrakt och logiskt tänkande som leder till inlärningssvårigheter och svårigheter att klara de krav som ställs i samhället Svagt socialt stöd Sociala konsekvenser konsekvenser i vardagslivet Kronisk stress Ångest Depression Sara Hendrickx, Lindrig utvecklingsstörning diagnosticeras ofta i skolåldern Tidiga tecken: utvecklingsförsening, klarar inte 4- årskontrollen, behöver längre tid att träna på färdigheter
9 Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad Bild: Ingrid Adolfsson Normalbegåvning Utvecklingsstörning Normalfördelningskurva Bild: Ingrid Adolfsson 12-14% av befolkningen? IQ Teoretiskt tänkande Förmåga att förstå omvärlden
10 Vad är teoretiskt och abstrakt? Olika typer av intelligens? Siffror Att bokstäver blir ord Tiden Att föreställa sig sammanhang i huvudet Tänka i flera led Att föreställa sig hur något blir Pengar Alla kombinationer som: tid + pengar + planering Teoretisk Praktisk Social Musikalisk Kroppslig Emotionell osv Vilken av dessa är viktigast för att nå målen i grundskolan? Vad mäter intelligenstest INTE? Visdom Kreativitet Social förmåga Förmåga att samarbeta med andra Ledarskap Jo, vi pratar visst om det. Sinsemellan. Men inte på EHT eller i något sånt sammanhang. Och skriver inte om det i något dokument. Faktorer som är betydelsefulla för framgång i arbetslivet
11 Tecken i skolåldern Långsam inlärning Ter sig som ett yngre barn Osjälvständig, behöver mycket stöd Koncentrationssvårigheter Behöver enskild instruktion Kommer för nära i kontakten Enkelt språk Bokstavlig förståelse Svårt att bedöma olika situationer Svårt att ändra sig En grupp elever vars stödbehov man ofta tvingas nedprioritera vid resursfördelningen är de tysta, initiativsvaga och blyga eleverna. Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Giota, Emanuelsson Gbg Uni, 2011 Vad gör vi med de här eleverna som inte hör hemma i särskolan och som hamnar någonstans mitt emellan. Alla de elever som hade 1:or och 2:or, på den tiden man hade sådana betyg, som ändå var okej på nåt vis och som nu får IG. Var hamnar man som människa när man är icke godkänd? Diagnoser är sällan svaret på de pedagogiska utmaningarna Uppdraget för skolan är att anpassa den pedagogiska verksamheten efter elevens behov och skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oavsett om det finns en diagnos eller ej. Men för att kunna anpassa rätt behöver man förstå vad problemet är.. Lärare intervjuad i uppsatsen De osynliga eleverna Karin Åsebring, C-uppsats, Karlstad universitet, 2011
12 Ansträngning= värde x sannolikhet Motivationen ökar när man upplever att man är duktig på något Det är viktigt att det finns en mening med det man gör Inre motivation i kombination med hur troligt vi uppfattar det vara att nå målet är viktigt för att vi ska anstränga oss Torkel Klingberg: Hjärna, gener och jävlar anamma NoK 2016 Inflexibla barn som möter en inflexibel omgivning hamnar lätt i affekt Vanliga kritiska situationer Bristande färdigheter Problem är möjliga att förutse Krav från omgivningen Förflyttningar Förändringar Eget ansvar Nya personer vikarier Koncentrera sig på en sak i en stimulansrik miljö Fri lek Schemabrytande aktiviteter Hålla reda på saker Hålla reda på tiden Använda lagom mycket tid Växla mellan olika aktiviteter Handskas med frustrationer Samarbeta med andra barn Vänta på sin tur Stå ut med tråkiga uppgifter
13 Att kontrollera sina känslor vad krävs? Att lägga band på sig bromsa och tänka efter Förmåga att bortse från stimuli Snabbt bilda sig en uppfattning Att kunna tänka om Att kunna se in i framtiden vad blir konsekvenserna? Låg-affektivt bemötande Metoden - grundtankar En del personer har svårare att reglera sina affekter än andra Affekter smittar Vårt förhållningssätt spelar därmed stor roll för hur en situation utvecklar sig Barn gör så gott de kan Vi behöver kompensera för bristande förmågor Vad påverkar lärarens möte med eleven? Om eleven inte når målet på samma sätt som andra betyder det att det är något fel på eleven? De yttre kraven Alla ska nå målen, Arbetet i klassen skall föras framåt i rätt takt Förändringsprocessen på skolan Eleverna ska bete sig rätt, följa gruppen, komma överens med de andra annars kommer eleven att skapa irritation hos andra Relationen till eleven och föräldern
14 Nytorpsmodellen Anna Borg. Skolsamordnare på KIND: Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Det handlar om: Relation och individens delaktighet Börja med relationen Positiv uppmärksamhet en startpunkt Lösningsfokuserat arbete. Kartläggning, sätta upp mål, följa upp och utvärdera Samverkan mellan professioner och olika aktörer Anna Borg: Varför behövde mina elever stöd? 16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete många klassrum läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevskåp hålla schemat planering av tid under skoltid, schema planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint) Till de(a kommer y(erligare krav under fri?den. Hur gör barn för a( klara de(a? Kan vi pedagoger stö(a våra elever i a( klara av deras skolvardag/vardag bä(re?
15 Nytorpsmodellen- Individuellt strukturerad arbetsmodell Kartläggning: Tidigare utredningar, intervjuer(e,p,vh och andra viktiga relationer) Pedagogisk utredning Tidsanalys (skola-fritid) Inventering av elev/ nätverkets resurser (kartläggningen) Kort och långsiktiga mål (motivation) Elevplanering skrivs utifrån mål(veckobrev/ skrivschema) Kontinuerlig uppföljning och utvärdering via veckoplaneringen Struktur - Tydlighet - Förutsägbarhet Kartläggning (av exekutiva svårigheter) Kan du följa instruktioner som ges i skrift? Kan du följa muntliga instruktioner som ges av lärarna i skolan? Tycker du att ditt skolschema är lätt att följa? Tycker du att det är lätt att göra skoluppgifter på egen hand? Berättar/signalerar du till läraren om du behöver hjälp med någon uppgift? Vet du vad du ska göra på rasterna? Och så vidare. En skala att pricka in svaret på och möjlighet att skriva kommentarer. Varför leder Nytorpsmodellen till förbättringar i närvaro och måluppfyllelse? utvärdering 12/13 Föräldrar: Repa/bandy Kompisar/skola Bandy Huddinge Regelbundna läxtider uppmuntrar föräldrasamverkan och delaktighet Kontaktperson Repa Tumba Träffa kontaktperson Läx$d: (Pappa hemma) Tydlig ansvarsfördelning Regelbundna mötestider som är relationsskapande och uppmuntrar samverkan Spela på bästa fot Veckoplaneringen ger en förutsägbarhet, struktur och trygghet Fokus på helhetslösningar skapar förutsättningar för samarbete
16 Pedagoger/skolledare : Undervisningsstrategier som bygger på elevens styrkor/ förutsättningar och som kompenserar Ett sätt att tydligt uttrycka positiva förväntningar Utvecklingen är ett resultat av samsyn, samarbetet kan följas av andra aktörer Redskap för att skapa förtroendefulla relationer Skapar samsyn på organisationsnivån Utvärderingsbart är användbart Dokumentation som underlättar analys av insatser inför övergångar eller skolbyten Elever: Jag tycker att det är skitbra! Om jag har det nedskrivet så känns det självklart att jag ska göra det och då blir det av. Jag visste inte riktigt hur man gjorde en bra planering innan och hur man fick sig själv att genomföra den. Man slipper gå runt med oro i magen för att man inte ska hinna klart med allt i tid. Vad skulle ni vilja att lärarna/ skolledningen förstod eller gjorde när ni möter dem? Lyssna på föräldrarna och barnen För min del uppska(ar jag a( någon visar intresse för våra barn och ungdomar Få alla att känna sig som ett team runt barnet Satsa allt krut på a( vara förtroendeskapande. Ni har o@a a( göra med både barn och föräldrar som tappat?lltron?ll skolan. Att personalen förstår att man ofta har en lång historia bakom sig De lärare som mi( barn uppska(at och få( förtroende för har varit genuint intresserad av honom och få( honom a( känna sig uppska(ad Jag skulle vilja att de förstod vikten av nära relationer. Barn som kanske har svårt att få vänner är extra beroende av fungerande relationer med vuxna.
17 Att lösa problem tillsammans med föräldrar Beskriva sakligt och konkret utifrån barnets perspektiv Vad blir besvärligt? Bjuda in föräldrarna till analysen: Känner de igen det ni ser? Vad har de erfarenhet av hjälper? Lyssna på hur de ser på saken. Det är viktigt med samsyn och det kan ta tid innan man är där. Undvik att pressa föräldrarna. När ni har en gemensam bild av problemet är det dags att göra ett åtgärdsprogram Sök en balans Anpassa för a( underlä(a Skapa förutsä(ningar för a( utveckla nya förmågor Mål och mening Det finns en mening, ett högre syfte. Det kan vara tråkigt just nu, men viktigt att träna
18 Rätt sorts träning Hopp tydligt definierat mål, full koncentration och ansträngning, omedelbar feedback, repetition, reflektion och finslipning tron på att man kan förbättra sig Alla skall nå målen Hur hjälpa elever med inlärningssvårigheter? du kan bara du vill! Jag vill bara jag känner att jag kan Ta reda på vad eleven har för exekutiva svårigheter! Fundera på vad uppgiften ställer för krav på dessa förmågor. Ta reda på vad eleven kan, se till att eleven vågar fråga Planera tillsammans med eleven: bryt ned uppgifter i mindre delar, konkretisera uppgiften, arbeta med förförståelse: tydliggörande och tänk på påminnelser Vad behöver eleven för stöd i att genomföra planen? Täta uppföljningar Positiv uppmärksamhet: se till att de inte ger upp! Höga och realistiska förväntningar
19 Ge tid för analysen! Tänk: Efter Konkret Tillsammans Identifiera risksituationer i miljön Förstå + Kunna planera + Motivation
Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?
Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?
Läs merOlika förutsättningar samma mål?
Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda till att eleven
Läs merAtt gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det?
Att gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Provivus AB www.provivus.se gunilla.carlsson-kendall@provivus.se VIS - Verksamt
Läs merVIS - Verksamt i skolan
2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den
Läs merVad ökar risken för utbrott hos elever med NPsvårigheter?
Vad ökar risken för utbrott hos elever med NPsvårigheter? - om stress, exekutiva funktioner och affektkontroll i skolmiljön Gunilla Carlsson Kendall, leg psykolog Vad kan leda till att eleven får skolsvårigheter?
Läs merBarn i behov av särskilt stöd i förskolan
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Fri resurs för pedagoger
Läs merAtt skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan
Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade
Läs merUtveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter
2014-11- 09 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Bäs8s Lekkamrater p ro Lä Vänner Släkten Familjen Vänner Anknyt n Temperament ing Min f röken en Pedagogiska mål Den övriga personalen Förskolan ga må
Läs merVerksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merAtt skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan
Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade
Läs merStörsta problemet i skolan just nu
Svagbegåvade barn-en stor osynlig grupp Ingrid Adolfsson och Gunilla Carlsson Kendall, 2000. Svårt med teoretiskt tänkande - Hur märks svårigheterna och vad kan konsekvenserna vara? 134 barn utreddes under
Läs merSvårt med teore+skt tänkande
Svårt med teore+skt tänkande Normalt - men besvärligt i skolan Intelligens kan man prata om det? Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog www.provivus.se Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se I vardagligt
Läs merUtagerande eller inåtvända barn hur kan vi hjälpa?
Utagerande eller inåtvänd? Utagerande eller inåtvända barn hur kan vi hjälpa? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se Protesterar, trotsar Känslig för förändringar Svårt ae komma överens
Läs merAtt stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Läs merADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Läs merEtt namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merLasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merNytorpsmodellen. Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt
Nytorpsmodellen Hur skapa stödjande och stimulerande lärmiljöer i skolan samarbete som utgångspunkt Nytorpsmodellen 2009-2016 Grundskola Mentorsprojekt Centrala elevhälsan Rektorsområde skola 1 skola 2
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merÖppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd
Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merUtmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden
Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden 2016 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se 2 Psykologi TIPSBANKEN är en portal för pedagogisk
Läs merVerksamt i skolan för elever med AD/HD och andra svårigheter
Innehåll Verksamt i skolan för elever med AD/HD och andra svårigheter Gunilla Carlsson Kendall David Edfelt Leg psykologer Skolans krav och elevernas förutsäeningar Hur kan vi förstå de svårigheter som
Läs merVIS- verksamt i skolan
Innehåll VIS- verksamt i skolan Gunilla Carlsson Kendall David Edfelt Leg psykologer Skolans krav och elevernas förutsäcningar Hur kan vi förstå de svårigheter som uppstår? Vad behöver vi arbeta med? Hur
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merHär följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merSMART i skolan. Varför leder ADHD Bll skolsvårigheter och vad hjälper? SMART. Vi är alla olika en självklarhet? AD/HD. www.provivus.
SMART SMART i skolan E; projekt för a; träna exekubva funkboner för elever med ADHD som går på gymnasiet Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt leg psykologer www.provivus.se E; standardiserat material
Läs merArbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL
Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merBarn och ungdomar med adhd
Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merMall vid kartläggning
Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor
Läs merFörhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan
Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska
Läs merÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Läs merDet är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.
Barn och elever med ojämna förmågor Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG Anna Sjölund Autismpedagogik.se PC kontra MAC Att förstå hur personen förstår Om jag vill lyckas hjälpa en människa mot ett
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merAD/HD självskattningsskala för flickor
AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer
Läs merExplosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
Läs merNeuropsykiatriska funktionshinder
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merLäropussel, minikonferens
Läropussel, minikonferens 2 6.5.2019 Vem är Sofia Kullberg? Utbildad speciallärare med specialisering inom adhd, autismspektrum och utvecklingsstörning Arbetar som speciallärare i Korsholm Driver företaget
Läs merVärt att veta om ADHD
Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merBildningsförvaltningen Bildningskontoret
Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merUtmaningar. i pedagogiska verksamheter I handeln i september David Edfelt, leg psykolog. provivus.se
Utmaningar i pedagogiska verksamheter 201 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se 2 4 I handeln i september 201 6 Psykologi TIPSBANKEN är en portal för pedagogisk
Läs merNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
Läs merFörstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merStudieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:
Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merVuxna/unga vuxna med ADHD
Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer
Läs merPersoner med autism lider ofta av stress
Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merLågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro
Lågaffektivt bemötande ger resultat på problematisk skolfrånvaro Vad ska vi prata om? Tänkbara orsaker till problematisk skolfrånvaro Lågaffektivt bemötande i lärmiljön för att främja närvaro Checklista
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merFÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS
Välkomna! Tider för eftermiddagen NPF och pedagogiska stöd Cirka tider Kort beskrivning av NPF 9.15 10.00 Bemötande och pedagogiska strategier 10.00 10.50 Paus 10.50 11.00 Praktiskt arbete 11.00 12.00
Läs merhttps://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/
EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta
Läs mer@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen
Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hur ska du komma ihåg det du tänker, hör och kommer på idag? Friskfaktorer i lärmiljön Relationellt Kategoriskt Pedagogisk kompetens Specialpedagogisk kompetens
Läs merInbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merFamiljehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Läs merSidan 1. Om adhd - för släkt och vänner
Sidan 1 Om adhd - för släkt och vänner Sidan 2 Adhd-center Stöd- och kunskapscenter inom Habilitering & Hälsa inom SLL Målgrupp: Barn, ungdomar och unga vuxna med adhd i Stockholms län Kurser, föreläsningar
Läs merTillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merEn skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande
Läs merTräna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen
Läs merDen viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs mer