Att gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det?

Transkript

1 Att gå från teoretisk kunskap till förankring av metoder i arbetslaget - hur gör du det? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Provivus AB gunilla.carlsson-kendall@provivus.se

2 VIS - Verksamt i skolan Aktiv och processinriktad utbildning Komplettera den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den egna vardagen Utforma och pröva strategier mellan gångerna Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling

3

4 TIPSBANKEN är en portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. TIPSBANKEN EN RESURS FÖR PEDAGOGISK PERSONAL I SKOLAN Tipsbanken är utvecklad av Provivus och är tänkt som en källa till förståelse, inspiration och idéer för pedagoger i deras dagliga arbete med elever i och med svårigheter. De olika tipsen och råden har samlats in från många lärare på de kurser vi hållit under åren genom frågan vad är det som fungerar hos er?. OM PROVIVUS Provivus drivs av grundarna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt, båda leg psykologer. Provivus håller kurser och utbildningar, ger föreläsningar, handledning och genomför utredningar och utför utvecklings arbete. Läs mer på provivus.se klicka på Tipsbanken

5 4 av 5 lärare tycker att de saknar kompetens att ge elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar rätt förutsättningar för att lära sig. Debattartikel från KIND: Aftonbladet 19/

6 Vad kan leda till att eleven får skolsvårigheter? Individuella faktorer: Egna svårigheter med Koncentration Kognitiv nivå Förståelse Språk, kommunikation Relationer Psykiska svårigheter Motivation osv Familjesituation Problem Möjlighet att få hjälp och stöd i hemmet Andra stödmöjligheter: kamrater, andra vuxna etc Bristfällig skolgång Flykt Yttre faktorer: Kravnivån Intellektuell kapacitet Exekutiva funktioner Psyko-sociala omständigheter Skolans organisation Struktur Bemanning -Organisation i klassrummet Fånga elevernas intresse, entusiasmera, förmåga att möta eleven Överblickbar, tydlig process Kamratrelationer, gruppfaktorer

7 En målstyrd skola

8 Förknippat med detta [a$ fler elever får särskilt stöd] är att det har skett en förskjutning av ansvar till den enskilda eleven. Andelen individuellt arbete har ökat i skolorna och därmed ställs krav på nya kompetenser hos eleverna, framförallt de förmågor som behövs för att på egen hand planera och genomföra studierna. Studier vittnar om att många elever i behov av särskilt stöd har svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör (Skolverket, 2008b). Skolverket : Vad påverkar resultatet i svensk grundskola s 27

9 The big 5 - i skolan Göran Svanelid Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Hej! Hur gör ni när ni går igenom de fem förmågorna med era elever? Jag skulle vilja göra det på ett sätt som eleverna verkligen förstår och kan ta till sig, men känner att jag kört fast. Jag tänker att man kan gå igenom dem tillsammans, men jag vill vara säker på att alla elever förstår vad vi pratar om. Ibland får jag känslan av att jag står och pratar "över huvudet" på dem. Begrepp som metakognitiv, konsekvens, resonera kan bli så abstrakta.

10 Vad krävs av elever i grundskolan idag? Problembaserat lärande = Vetenskapligt och teoretiskt angreppssätt: Söka information Kategorisera Se övergripande samband Hypotetiskt vad om? Tänka logiskt och systematiskt Sammanställa och dra slutsatser

11 Diagnoser är sällan svaret på de pedagogiska utmaningarna Uppdraget för skolan är att anpassa den pedagogiska verksamheten efter elevens behov och skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oavsett om det finns en diagnos eller ej. Men för att kunna anpassa rätt behöver man förstå vad problemet är..

12

13 Bild: Ingrid Adolfsson

14 Svårigheter vid autism: Grundläggande problem att processa information om andra Grundläggande problem att processa information om mig själv Grundläggande problem att processa icke-social information Beteendeskillnader sociala interaktionssvårigheter Problem att ta hand om sig själv Sociala konsekvenser konsekvenser i vardagslivet Svagt socialt stöd Kronisk stress Ångest Depression Sara Hendrickx, Valerie Gaus

15 Affektkurva vid utbrott Affekter Whitakers konfliktmodell Glömt idrottskläderna!!! Kompisen sjuk Frustration Dålig morgon Läs och skriv Koncentration Kaos Ingen självkontroll Självkontroll Lästips: Ross Greene: Vilse i skolan Bo Hejlskov: Beteendeproblem i skolan Tid

16 Utmaningar i miljön för personer med neuropsykiatriska svårigheter Otydlig struktur Mycket självständigt arbete Stora klasser Projektarbete Lärarlag

17 Sårbarhet Stress - Sårbarhets- Sårbarhet kan både ärvas och förvärvas biologiska faktorer modellen Stress hög ohälsa psykologiska - tidiga upplevelser och senare erfarenheter Vad som är stressande är individuellt Stress kan också utlösas av positiva upplevelser: honungsfällan låg hälsa låg hög

18 Stress - sårbarhet Exempel på stressorer: Skrivningar och andra bedömningar Byte av skola, klass, lärare Nya krav: ha saker i eq skåp och byta klassrum hålla reda på Rd, nycklar etc Födelsedagskalas, flyqning, semesterresa Nya familjemedlemmar Julfest, skolavslutning, uulykt Exempel på sårbarhet: KoncentraRonssvårigheter Språksvårigheter Psyko-social problemark Försenad utveckling FunkRonsnedsäQningar SomaRska svårigheter som allergi, astma, diabetes eller sjukdom Svagt stöd hemifrån, oro Sömnsvårigheter Specifika inlärningssvårigheter: dyslexi, dyskalkyli etc

19 Elevröster från skolinspektions rapport om Elevhälsa 2015 Man måste kunna allting, man känner sig stressad när man inte förstår. Vi är stressade av det nya betygssystemet, lärarna påminner varje dag om att allt vi gör handlar om betyg. Lärarna tror att man snappar upp allting, och vi har prov imorgon. Kan vara att jag inte varit uppmärksam. Men lärarna ställer höga krav på oss, och jag har magkatarr på grund av stress.

20 Det salutogena perspektivet: Hur skapar vi en skola som är hälsofrämjande för alla?

21 Identifiera svårigheter

22 Tänk Efter Konkret Tillsammans

23 Kartlägg och analysera När blir det problem? Vad fungerar bra? Identifiera kritiska situationer

24 Vanliga kritiska situationer Förflyttningar Förändringar Eget ansvar Nya personer vikarier Koncentrera sig på en sak i en stimulansrik miljö Fri lek Schemabrytande aktiviteter Hålla reda på saker Hålla reda på tiden Använda lagom mycket tid Växla mellan olika aktiviteter Handskas med frustrationer Samarbeta med andra barn Vänta på sin tur Stå ut med tråkiga uppgifter

25 Gör en lista - på organisationsnivå Identifiera kritiska situationer som många elever har problem med: kö till matsalen komma in från rast hinna till skåpet hitta Välj ett problem i taget Gör en realistisk plan för just detta problem: när, var, hur vem gör vad? (kom ihåg att bestäm hur man ska komma ihåg planen) när utvärderar vi?

26 Gör en lista - på individnivå Konkreta problem: svårt att stå i kö till matsalen svårt att komma ihåg att räcka upp hamnar lätt i bråk på fotbollsplanen Välj ett problem att arbeta med Gör en realistisk plan för just detta problem: när, var, hur vem gör vad? (kom ihåg att bestäm hur man ska komma ihåg planen) när utvärderar vi?

27 Ross Greene: Kids do well if they can du kan bara du vill! Jag vill bara jag kan

28 Börja med relationen Positiv uppmärksamhet en startpunkt

29 Utveckla elevens förmågan aq styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posirvt beteende Ignorera i vissa fall negarvt beteende Först - sedan Hjälp eleven med planering av både fria och fasta akrviteter (aq leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga)

30 Självmedvetenhet Vilka situaroner kan jag behöva hjälp i? Varför behöver just jag hjälp? Vad kan jag göra för aq hjälpa mig själv? Kunskap om grunden Rll svårigheterna: det är inte miq fel, men jag måste spela så bra jag kan med mina kort Det blir läqare aq ta emot hjälp om jag är medveten om varför 30

31 Att samarbeta med föräldrar

32 Fallgropar: Olika bild av eleven Stress som leder till negativ interaktion Vem har vilket ansvar? Vi hamnar i otakt Vem har rätt bild? Vems fel är det? Kan föräldrarna påverkar barnets beteende i skolan?/kan läraren se till att eleven får bra betyg? Skolan trycker på och föräldrarna håller emot

33 Att lösa problem tillsammans med föräldrar Beskriva sakligt och konkret utifrån barnets perspektiv Vad blir besvärligt? Bjuda in föräldrarna till analysen: Känner de igen det ni ser? Vad har de erfarenhet av hjälper? Lyssna på hur de ser på saken. Det är viktigt med samsyn och det kan ta tid innan man är där. Undvik att pressa föräldrarna. När ni har en gemensam bild av problemet är det dags att göra ett åtgärdsprogram

34 Vi ser att det blir besvärligt för Kalle när vi ska gå in från gården. Han blir lätt arg på de andra när det blir trångt. Kalle slåss alltid när vi ska går in från gården. Vi kan inte ha det på det här sättet längre! Utrycker empati med Kalle Andras perspektiv på situationen

35 Vad skulle ni vilja att lärarna/ skolledningen förstod eller gjorde när ni möter dem?

36 Lyssna på föräldrarna och barnen För min del uppskaqar jag aq någon visar intresse för våra barn och ungdomar Få alla att känna sig som ett team runt barnet Satsa allt krut på aq vara förtroendeskapande. Ni har o^a aq göra med både barn och föräldrar som tappat Rlltron Rll skolan. Att personalen förstår att man ofta har en lång historia bakom sig De lärare som miq barn uppskaqat och fåq förtroende för har varit genuint intresserad av honom och fåq honom aq känna sig uppskaqad Jag skulle vilja att de förstod vikten av nära relationer. Barn som kanske har svårt att få vänner är extra beroende av fungerande relationer med vuxna.