Utagerande eller inåtvända barn hur kan vi hjälpa?
|
|
- Inga Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utagerande eller inåtvänd? Utagerande eller inåtvända barn hur kan vi hjälpa? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Protesterar, trotsar Känslig för förändringar Svårt ae komma överens Far omkring svårt ae stanna upp Svårt ae få kontakt med Följer inte gruppen, svårt ae anpassa sig Passiv i förhållande Hll andra Följer sie eget spår Känslig för förändring Under eller överakhv Svårt ae få kontakt med Följer inte gruppen, svårt ae anpassa sig Vad är det som gör oss Hll individer? Individens fungerande Beteende, inlärningsförmåga Olika funkhoner Minne, koncentrahon, exekuhva funkhoner etc Neuropsykologi Hjärnans struktur och uppbyggnad Neurologi Miljö Hjärnans betydelse Hjärnan är det vi tänker med Vi processar informahon här Hur informahonen processas bestäms av hur hjärnan fungerar Neuropsykiatriska diagnoser Vanligare nu än för 10 år sedan Lägre ned i åldrarna Här bestäms inte vad vi tänker på Men har problemen blivit vanligare? 1
2 Kvällens program Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Vad kännetecknar olika neuropsykiatriska diagnoser? Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet ADHD Exekutiva funktioner, hämma impulser Hur kan miljön påverka? Har kraven blivit större? Vad hjälper och vad kan vi göra i förskolan? Långsammare utveckling än jämnåriga Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Teoretiskt tänkande Processhastighet Svårt med socialt samspel och kommunikation Autism Asperger syndrom Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner AD/HD AEenHon Deficit HyperacHvity Disorder = Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperakhvitet. ProblemaHken finns globalt Socialstyrelsens rapport 2002: 3-5% 1 av 3 är flickor Uppmärksamhet en portal mellan informahonsfloden och hjärnan Kontrollerad som vi bestämmer oss för ae rikta mot något SHmulusdriven- där vi uppmärksammar sådant som händer omkring oss Vakenhetsgrad Uppmärksamhet UppräEhålla uppmärksamheten LäEstörd Svårt hålla fokus på det som är väsentligt Svårt ae sortera bort det ovidkommande Ski`a fokus och fördela uppmärksamheten AE snabbt HEa upp och återvända Hll det man gör AkHvitetsnivå Svårt ae reglera akhvitetsnivån ÖverakHv Har svårt ae siea shlla, är fariga och prahga, pillar på saker, kläerar på väggarna O`a svårare ae se överakhviteten hos flickor: rör på sig men sieer kvar på stolen mer av pillande, skrivande, tuggande. Pratar mycket. Överreagerar I tonåren blir många mer rastlösa. UnderakHv (mindre vanligt) passiv, har svårt ae komma igång, frånvarande. En del växlar, särskilt tonåringar 2
3 Impulsivitet Gör saker eller reagerar på andra utan ae tänka Hll en extra gång. Svårt låta bli ae reagera omedelbart på sinnesintryck eller impulser. Gör det svårt ae hinna stanna upp och tänka Hll reflektera För diagnos skall problemen finnas i flera miljöer och ha funnits med under lång Hd (minst 6 månader) ADD ADD är inte en diagnoshsk term men används för de med uppmärksamhetsproblemahk utan hyperakhvitet Låg akhvitetsnivå, passiva, dagdrömmande, svårt komma igång, mer läestörda ADD - vanligare bland flickor (30%) än bland pojkar (ca 15%) i ADHD- gruppen Över häl`en kan ha läs- och skrivsvårigheter Styr- och reglersystemet försvagat Som ae köra bil: Styra Gasa Bromsa Växla Blinka Planera körningen Anpassa farten Störst problem vid AD/HD: BROMSA OCH TÄNKA EFTER Förmågan ae styra sig själv I förhållande Hll åldern! Vad kan vi förvänta oss av en 4- åring, 7- åring, 17- åring? 3
4 Svårigheter med exekuhva funkhoner kan se ut så här i förskoleåldern Svårt ae bromsa impulser Reagerar för kra`igt Har svårt ae vänta Svårt ae komma igång och svårt ae sluta Svårt ae välja Hoppar mellan lekar och akhviteter kan inte stanna i en akhvitet Svårt för övergångar och förändringar Svåra situahoner på förskolan om barnet har svårt med självstyrning Välja akhvitet Förändringar av olika slag ny personal, komma vid en annan Hd än vanligt, närmaste kompisen sjuk, andra barn vid matbordet än de vanliga, Lucia- tåg, ny vinterjacka, etc etc Lyssna Vänta Komma ihåg Vad kräver fri lek för förmågor? Förmåga ae bromsa och vara uppmärksam på andra Föreställa sig saker i huvudet (om jag så du..) Komma överens, ge och ta Hantera mycket informahon samhdigt Ändra sig smidigt Anpassa sin egen idé Hll andras ADHD- symtom och beteendeproblem Bristande självkontroll hos barnet Beteendeproblem: Trots, aggressivitet Negativa reaktioner från omgivningen Ökad föräldrastress Negativa reaktioner Påverkar : Relationer, självkänsla, känsla av kontroll AE minnas vid ADHD: Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet ADHD Exekutiva funktioner, hämma impulser Långsammare utveckling än jämnåriga Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Teoretiskt tänkande Processhastighet 9 6 år 12 8 år år Svårt med socialt samspel och kommunikation Autism Asperger syndrom Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner 4
5 Lärande Vad är intelligens? En generell mental kapacitet som bl.a. innehåller förmågor som: AE resonera Planera Lösa problem Tänka abstrakt Förstå komplexa idéer Lära sig snabbt Lära sig av sina erfarenheter Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad Bild: Ingrid Adolfsson Utvecklingsstörning Normalbegåvning Normalfördelningskurva Teoretiskt tänkande Förmåga att förstå omvärlden Tecken på ae tankeförmågan utvecklas långsammare i förskoleåldern Behöver upprepa, träna mer än andra barn Leker som yngre barn KoncentraHonssvårigheter i tankekrävande situahoner Enkelt tal, bristande förståelse Inte så intresserad av ae lära sig nya saker, vill leka med sådant som man känner Hll 5
6 Symtom Diagnos Kognitiva problemområden Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga Svårt med socialt samspel och kommunikation ADHD Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Autism Asperger syndrom Exekutiva funktioner, hämma impulser Teoretiskt tänkande Processhastighet Förstå andras Tankar mentalisering Förstå helhet Exekutiva funktioner Grundläggande svårigheter vid auhsmspektrumhllstånd KvalitaHv begränsning i utvecklingen av: Ömsesidig social interakhon KommunikaHon RepeHHva och begränsade intressen och akhviteter AuHsmspektrumHllstånd AuHsm AuHsmliknande Hllstånd Aspergers syndrom Grundläggande svårigheter vid auhsmspektrumsvårigheter Dimension intelligensen avgörande? Hur tänker vi? Paraply kontra lego- modellen Förstå helheten central coherence Fokuserad på detaljer men har svårt ae förstå övergripande samband samla på fakta kan allt om t ex dinosaurier, tåg, bilmärken, hästar Ser sådana detaljer som andra inte lägger märke Hll Specialförmågor ( savant- skills) Sekvenser Svårt ae förstå sammanhang, händelseförlopp Svårt ae se framåt och föreställa sig nya situahoner Alla situahoner är unika 6
7 Theory of mind ae förstå andras tankar Svårt ae säea sig in andras tankar och känslor Svårt ae tolka icke- verbal informahon ansiktsueryck, gester, tonfall Varför pratar människor med varandra, vad är sy`et? Bokstavlig förståelse Det kan verka som om andra människor kan se in i framhden: det blir roligt, sov goe Har svårt ae förstå ironi och vita lögner Säger som det är och kan därför uppfaeas som okänsliga ExekuHva funkhoner Överblicka, planera och organisera för detaljfokuserad Svårigheter ae växla mellan olika akhviteter AE t ex prata och äta samhdigt Agera flexibelt vid förändringar Svårt ae tänka om RuHnberoende, tycker inte om överraskningar Svårt mohvera sig ae göra sådant andra önskar Andra svårigheter som påverkar fungerandet Sensorisk överkänslighet Hörsel: ljudet av olika maskiner, skrae, prat Känsel: särskilt känslig/ okänslig för beröring, smärta, hur kläder sieer Lukt Syn: ljus Språk och kommunikahon Språkliga svårigheter är vanliga, pragmahsk språkstörning o`a kopplad Hll auhsmspektrumhllstånd Hur och när använder man vilket säe ae uerycka sig på? UppfaEas som professor : föreläser om favoritämnen men har svårt ae samtala ömsesidigt En del upprepar ord och fraser (ekolali) Flickor och pojkar Flickors och pojkars lek Flickor kommer senare och mer sällan Hll utredning Flickor får o`are andra diagnoser: språkstörning, selekhv muhsm Pojkar är generellt mer utagerande vilket gör ae svårigheterna syns mer Flickor kan ytligt see verka sociala Flickor har o`a mindre udda specialintressen men kanske lika intensiva: ÄR kae eller kanin, t.ex. Pojkar leker generellt mer i grupp vilket gör ae de med auhsm läe hamnar utanför Flickor leker generellt med en eller två andra. Flickor med auhsm kan leka bredvid, eller har en mer passiv roll som hund eller bebis. Kamrater kan också fungera som sociala handledare 7
8 Svårt med socialt samspel Kan bero på många saker men observandum om det förekommer Hllsammans med andra företeelser som: Försenat eller avvikande språk. Bristande kommunikahonsförmåga. Inte intresserad av kontakt med vare sig barn eller vuxna Stereotypa eller ensidiga akhviteter som är udda Byggstenar för en stabilare grund Vad göra som pedagog? Kunskap leder tanken Mötet med barnet förhållningssäe och strategier Hur kan vi hjälpa barnen ae utvecklas så bra som möjligt? Kunskap Förhållningssätt Strategier Kalle Problem med små barns utveckling: Vad är vanligaste problemet? Kalle är sen i sin språkutveckling. Han är svår ae förstå för andra personer än sina föräldrar. Han verkar inte ha så många ord och förstår inte heller allhd vad andra säger. Han blir arg när han inte får sin vilja fram och kan slå Hll de andra barnen. Han vill inte siea med på samlingen. Kalle utvecklas: Kalle utvecklas: 1 Lär sig prata bäere och utveckla sie språk. Ligger i nivå med de övriga när han börjar i skolan 2 Utvecklingen av språket går långsamt men framåt. Vid skolstart fungerar han forqarande som ee yngre barn i många avseenden. 3 Kalle har svårt ae stanna upp och lyssna. När han får enskild träning och hjälp ae fokusera på den som pratar går han snabbt framåt. Vid skolstart pratar Kalle bra men har forqarande svårt ae bromsa. 4 Kalle visar ae han förstår mycket av det som sägs Hll honom men är inte så intresserad av ae prata eller lyssna. Han pratar när han själv vill något. Vid skolstart kan han redan läsa men är inte intresserad av andra barn. 8
9 Sara Sara är nöjd när hon leker för sig själv på gården. Hon tycker om ae strila sand och bär gärna omkring daggmaskar när det regnar. Hon HEar ibland på de andra som leker men tar inga inihahv Hll kontakt och svarar inte då hon Hlltalas. 1 Vid hörselkontroll på BVC upptäcker man ae hon Hdvis hör mycket dåligt pga vätska bakom trumhinnorna. Hon får rör inopererade. Språket utvecklas snabbt och Sara får läeare ae vara med de andra barnen Sara utvecklas: 2 Sara utvecklar fasta ruhner som är svåra ae bryta. Hon drar sig undan och leker på ee repehhvt säe och pratar för sig själv. Hon tycker om ae siea i knät på en vuxen men kan slå Hll de andra barnen om de kommer för nära. Sara behöver särskild anpassad pedagogik när hon börjar skolan då hon visat sig ha auhsm. Tidiga tecken Hdigt, men när vet man vad man ser? Symtomen på svårigheter mycket mer ospecifika i låg ålder Tidiga tecken kan vara: Regleringssvårigheter problem med mat, sömn, känslig för förändringar, ljud, beröring etc för snäll Kraven i miljön Tidigare skolstart Större grupper antalet relahoner ökar Fler akhviteter ae välja bland Fler byten av akhviteter, grupper etc? Många förändringar som ställer ökade krav på självstyrningen Barn i behov av särskilt stöd på förskolan Barn med svårigheter i svårigheter Personalens uppgi`: Se och upptäcka Samtala med föräldrarna om de svårigheter som ses ge saklig informahon Anpassa kravnivån, ta hjälp av föräldrarna Ta in annan kompetens vid behov för ae hiea förhållningssäe Kunna rekommendera föräldrarna vidare 9
10 Tidig upptäckt kan leda Hll: Samtal med föräldrarna Mer förståelse och mindre krihk BäEre anpassning av kravnivån Mindre Hllfälle ae misslyckas han/hon borde klara deea vid den här åldern Större möjlighet ae få stöd och behandling BäEre stöd för familjen Minskar risken för att sekundära svårigheter utvecklas Finns det problem boka en Hd Saklig beskrivning av det ni ser Planera mötet i förväg och välj vad ni skall börja med Kolla med föräldrarna känner de igen det ni beskriver? Föräldrarna kan behöva lite Hd ae tänka ha inte bråeom Även små problem kan väcka stark oro hos föräldrar Vad underläear? Kunskap hos vuxna runt barnet - förståelse för varför det blir som det blir Insatser just nu eller helst steget före Bemötande i situahonen Barn som har svårt ae styra sig själva behöver hjälp med styrningen längre Kräver mer av både föräldrar och personal Vad är det som hjälper? Om man har svårt: 1. AE förstå? 2. AE prata? 3. SiEa shlla? 4. Lyssna? 5. Leka med andra? 6. Kontrollera sin ilska? Miljön vad underläear? Bestämda platser för saker Tydliga ruhner Undvik vänta - situahoner Mindre grupper = färre intryck och relahoner Minska valmöjligheterna om barnet har svårt ae stanna i en akhvitet/lek Planera i förväg för särskilt känsliga barn RuHnsituaHoner Påklädning MatsituaHonen Samling Andra krihska situahoner Övergångar Fri lek Lucia och liknande Uqlykter 10
11 Utveckla barnets förmågan ae styra sig själv Planera i förväg steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posihvt beteende Ignorera i vissa fall negahvt beteende Först - sedan Hjälp barnet med planering av både fria och fasta akhviteter (ae leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga) KommunikaHon Tydlig, rak, lugn och konkret Inte för många ord korta tydliga instrukhoner Tala om vad barnet skall göra undvik ae säga vad barnet inte skall göra Förstärk kommunikahonen genom beröring, visuellt stöd bilder, listor etc. GruppinstrukHon kan behöva kompleeeras med individuell instrukhon be barnet beräea vad han/hon skall göra e`er genomgången Icke- verbala signaler gester eller tecken som du kommit överens med barnet om för ae bromsa eller uppmuntra Påminn, förbered och förvarna! Analys Analys Planering Utvärdering Genomförande Vilka situahoner fungerar? I vilka situahoner blir det problem? Finns det risk- situahoner? Vilka insatser har fungerat? Observera situahoner för ae få mer kunskap Har föräldrarna erfarenheter av vad som fungerat? Fundera över vad det kan vara i situahonen som ställer Hll problem Planera en insats Definiera ee problem: ta en avgränsad situahon Analysera: när blir det problem, när fungerar det? Brainstorma förslag Välj ee! Gör en plan Pröva! Utveckla starka sidor! PosiHv uppmärksamhet från andra En känsla av ae klara saker stärker självförtroendet Kan göra det läeare ae orka kämpa med annat som är svårt 11
12 A. PosiHva beteenden som kan uppmuntras B. På vilket säe (hur) skulle ni kunna uppmuntra eller berömma beteenden? Barn som läe tappar balansen FrustraHon Förändring Allt genast! Svårt ae tänka om Var konkret! AE kontrollera sina känslor vad krävs? AE lägga band på sig bromsa och tänka e`er Förmåga ae bortse från shmuli Snabbt bilda sig en uppfaening AE kunna tänka om AE kunna se in i framhden vad blir konsekvenserna? Välja sina krig Bortse från negahvt beteende effekhv strategi! Vilka beteenden kan vi bortse från? Diskutera i arbetsgruppen! Insatser vid ADHD Skapa tydlighet och struktur Undvik misslyckanden Förbered särskilt svåra situahoner Skapa förståelse för barnets behov anpassa kraven e`er förmågan Hjälp barnet utveckla sin förmåga Hll lek Bli en lots eller beskyddare visa vägen och räta upp det som gåe fel Socialstyrelsen: Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Tidig och intensiv träning vid auhsm Strukturerade träningsprogram som uqormas i samarbete med landshngets specialister Arbetar systemahskt med: 1.Träna samarbete, förstärka mohvahonen 2.Minska problembeteenden 3.Rikta uppmärksamheten, imitera andra 4.Språk/kommunikaHon 5.Öva socialt samspel i lek 12
13 VIF - Verksamt i förskolan AkHv och processinriktad utbildning KompleEera den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den egna vardagen Uqorma och pröva strategier mellan gångerna Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling 13
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan
Barn i behov av särskilt stöd i förskolan - bemötande och anpassning av undervisningen Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog gunilla.carlsson-kendall@provivus.se www.provivus.se Fri resurs för pedagoger
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merVerksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog
Verksamt i skolan och förskolan Gunilla Carlsson Kendall Leg psykolog Utveckling, utbildning och utredning Drivs av leg psykologerna Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt Adress: Rålambsvägen 12 b,
Läs merUtveckling, utvecklingstakt och kogni8va svårigheter
2014-11- 09 Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog Bäs8s Lekkamrater p ro Lä Vänner Släkten Familjen Vänner Anknyt n Temperament ing Min f röken en Pedagogiska mål Den övriga personalen Förskolan ga må
Läs merVIS - Verksamt i skolan
2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den
Läs merVerksamt i förskolan för barn som har svårt a4 styra sig själva
Verksamt i förskolan för barn som har svårt a4 styra sig själva Gunilla Carlsson Kendall David Edfelt Leg psykologer Pedagogik Psykologi Neuro- psykologi Byggstenar för en stabilare grund Vad göra som
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merSMART i skolan. Varför leder ADHD Bll skolsvårigheter och vad hjälper? SMART. Vi är alla olika en självklarhet? AD/HD. www.provivus.
SMART SMART i skolan E; projekt för a; träna exekubva funkboner för elever med ADHD som går på gymnasiet Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt leg psykologer www.provivus.se E; standardiserat material
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merElever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?
Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?
Läs merADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)
ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST) Syndrom Sjukdom Sömn Separationer Sorg Stress Familje problem Depression Koncentrations svårigheter Övergrepp Mobbning Flykting problematik Relations Problem Förskola/skola
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merVerksamt i skolan för elever med AD/HD och andra svårigheter
Innehåll Verksamt i skolan för elever med AD/HD och andra svårigheter Gunilla Carlsson Kendall David Edfelt Leg psykologer Skolans krav och elevernas förutsäeningar Hur kan vi förstå de svårigheter som
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merSTÖD VID MÖTEN. Om det här materialet
STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett
Läs merJag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
Läs merSynnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs merUtmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden
Utmaningar i förskolan A1 förebygga och hantera problemskapande beteenden 2016 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se 2 Psykologi TIPSBANKEN är en portal för pedagogisk
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS
Välkomna! Tider för eftermiddagen NPF och pedagogiska stöd Cirka tider Kort beskrivning av NPF 9.15 10.00 Bemötande och pedagogiska strategier 10.00 10.50 Paus 10.50 11.00 Praktiskt arbete 11.00 12.00
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merHur bemöta personer med Aspergers syndrom?
Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste
Läs merADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2
1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity
Läs merBHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
Läs merAutism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP
Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER
Läs merLisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi
ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)
Läs merNEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
Läs merBarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merVIS- verksamt i skolan
Innehåll VIS- verksamt i skolan Gunilla Carlsson Kendall David Edfelt Leg psykologer Skolans krav och elevernas förutsäcningar Hur kan vi förstå de svårigheter som uppstår? Vad behöver vi arbeta med? Hur
Läs merFörhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan
Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merVälkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merEtt namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merÖppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd
Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att
Läs merLite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården
Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merInspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer
Inspirationsdag Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete 2018 10 31 Dalarna Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Läs merSidan 1. Om adhd - för släkt och vänner
Sidan 1 Om adhd - för släkt och vänner Sidan 2 Adhd-center Stöd- och kunskapscenter inom Habilitering & Hälsa inom SLL Målgrupp: Barn, ungdomar och unga vuxna med adhd i Stockholms län Kurser, föreläsningar
Läs merBarn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter
Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när
Läs merAtt inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en
Att inte förstå - trots att man intelligens för det - Om Aspergers syndrom en kognitiv funktionsnedsättning Föreläsare: Kerstin Alm Aspergers syndrom En vanlig funktionsnedsättning Fler pojkar än flickor
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merVarför stannar bussen när jag inte ska gå av?
Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merKognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller
Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska
Läs merFörstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.
ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merTräna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merBarn och ungdomar med adhd
Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.
Läs merFörutsättningar för pragmatisk utveckling
www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet
ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall
Läs merKort om Sociala berättelser och seriesamtal
Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska
Läs merAspergers syndrom. Vad är det?
Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merAtt möta människor med neuropsykiatrisk diagnos
Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs mer