FORSKNING PÅGÅR 2012 EFFEKTSTUDIER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
|
|
- Niklas Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORSKNING PÅGÅR 2012 EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
2 VÄRT ATT NOTERA Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om effektstudier som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, mars 2012 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
3 Innehållsförteckning Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Vilken betydelse har ekonomiska inciatament för valet till högre utbildning? Den visuella tallinjen: ett didaktiskt verktyg för att lära den grundläggande aritmetiken Carina Gunnarsson 1 Erik Mellander 3 Jan-Eric Gustafsson 5 Joakim Samuelsson 7 Per Johansson 8 Ulf Andersson 10
4 Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Sverige är ett samhälle med hög social tillit. Från tidigare forskning vet vi att sådan social tillit har en rad positiva effekter: ekonomisk tillväxt, låg korruption, fungerande demokratiska institutioner, ökad trygghet, mer ekonomisk jämlikhet, ökad tolerans, bättre hälsa samt ökade möjligheter att lösa samhällsproblem av olika slag. I det svenska fallet tros tilliten också vara viktig för upprätthållandet av en generell välfärdsmodell. Trots att den sociala tilliten haft en jämnt hög nivå i Sverige visar undersökningar att ungdomar idag har lägre tillit än andra åldersgrupper. Denna förändring är utgångspunkt för detta projekt, vars syfte är att kartlägga och förklara varför svenska ungdomar har lägre tillit än andra grupper. Syftet med projektet är att förklara denna förändring bland svenska högstadieungdomar genom att studera skolans inverkan på deras tillit. Huvudsökande Carina Gunnarsson L Medsökanden Katarina Barrling Hermansson Linnéuniversitetet Karl Loxbo Linnéuniversitetet Bidragsform Projektbidrag Period Den första frågan projektet ställer är beskrivande: är låg tillit en generell trend bland svenska skolungdomar eller skiljer sig utvecklingen åt mellan olika skolor, samhällsgrupper eller mellan elever av olika kön? Den andra forskningsfrågan är förklarande: vad är det som gör att tillit byggs upp eller förstörs? Här ställs två delfrågor: a) Är det skillnader i skolans organisering och styrform som förklarar ungdomars tillit till andra människor? b) Finns det ett samband mellan skolmiljö och graden av tillit hos unga människor? Bakgrunden till den första delfrågan är att skolan har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren i form av kommunalisering, övergång från regel- till målstyrning, införande av skolpeng samt ett ökat inslag av friskolor. I den första delfrågan undersöks därför om dessa förändringar kan ha lett till minskad social tillit bland skolungdomarna. I den andra delfrågan riktas intresset mot faktorer inom skolan och vi ställer frågor till eleverna om hur de själva uppfattar skolmiljön, t.ex. om de tycker att skolans lärare är rättvisa, tillgängliga eller engagerade, samt hur de upplever umgänget eleverna emellan. Trots att litteraturen på området är relativt enig om vad det är som upprätthåller tillstånd av hög respektive låg tillit i olika samhällen är kunskapen om förändring mer begränsad, d.v.s. varför tilliten ökar eller minskar. Forskningen om socialt kapital visar att fungerande, effektiva och rättvisa institutioner gör att tilliten i 1
5 samhället ökar men det är få studier som kombinerar indikatorer på social tillit med undersökningar av skolans inre liv. Eftersom skolan är en så viktig del i unga människors liv, är det rimligt att anta att den mer än andra offentliga institutioner påverkar ungdomars värderingar och sätt att se på tillvaron. Projektet bryter ny mark genom att kombinera forskning om skolan med den omfattande litteraturen om socialt kapital och tillit. Forskningsfrågorna besvaras genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, nämligen 1) en deskriptiv studie av ungdomars tillit 2) en s.k. panelstudie där vi följer en grupp ungdomar under deras högstadieår 3) en brevstudie, där vi ber ett antal ungdomar att skriva om sina erfarenheter och sin syn på tillit 4) så kallade fokusgruppsintervjuer där vi låter ungdomar i grupp diskutera frågor om tillit. För att genomföra den första delundersökningen av projektet utgår vi från redan insamlade data från den internationella studien International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) från ICCS-studien omfattar sammanlagt tre enkäter, som delats ut till ett representativt urval elever, lärare och rektorer i 169 svenska skolor. I panelstudien samlas egna data in från ett tiotal skolor. Av praktiska skäl inriktas panelstudien på ett urval av skolor i storstockholmsområdet. Brevstudien och fokusgruppsintervjuerna genomförs med ett mindre antal ungdomar från dessa skolor. 2
6 Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att man 1998 omvandlade 30 av de 90 platserna på den 3-åriga förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad program, för förskollärare. Åren 1999 och 2000 antog man 30 elever vardera på det naturvetenskapligt inriktade programmet och det traditionella förskollärarprogrammet. Tre årskullar av naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att utbildas parallellt med?vanliga? förskollärare. I detta projekt undersöker vi två tänkbara effekter av försöket. Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper. Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen? Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Fanns det några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter som fullföljde utbildningen? Den andra effekten handlar om förskolebarnen. Blev de förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare? Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig linje på gymnasiet? Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Anders Berg Umeå universitet Mikael Winberg Umeå universitet Lena Tibell Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan grundskolan. Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan. Projektet pågår under fyra år. Under år 2010 genomförs utvärderingen av effekterna på lärarstudenterna. Som underlag används information om de båda 3
7 utbildningsprogrammen, en enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Dessutom identifieras förskolor där de tidigare studenterna har arbetat och de barn som då gick på förskolorna. Under 2011 studeras genomförs en enkät undersökning där barnen och deras föräldrar anonymt får besvara frågor om förskoletiden. På basis av dess frågor undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som inte hade det. Vidare jämförs de två barngruppernas resultat på nationella prov matematik, engelska och svenska i årskurs 5 De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år Det innebär att data för utvärderingen av effekterna på barnens prestationer i grundskolan samt deras gymnasieval kan börja sammanställas först under år Utvärderingen baseras på avidentifierade registerutdrag om barnens betyg och resultat på nationella prov i åk 9 samt val av gymnasieprogram. Analysen slutförs under det fjärde året, år Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen. Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för förskolan. 4
8 Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Effekter på pedagogiska resultat av lärattäthet och lärarkompetens Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. De senaste två decenniernas forskning i pedagogik och nationalekonomi har emellertid inneburit betydande framsteg när det gäller att kunna bestämma betydelsen av olika resursfaktorer. Mer kraftfull metodik i form av till exempel experiment och sofistikerad statistisk analys har utvecklats. Detta har fått till följd att klasstorlek, lärartäthet och lärarkompetens framstår som viktiga faktorer för elevers framgångsrika lärande, även om resultatbilden på många punkter fortfarande är oklar. Den svenska forskningen på området är också av relativt blygsam karaktär och resultaten har varit motstridiga. Det finns därför ett stort behov av att fördjupa kunskapen om olika resursfaktorers betydelse Huvudsökande Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Medsökanden Eva Myrberg Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Projektet bygger vidare på det arbete som utförts i ett tidigare projekt där databaser har byggts upp utifrån uppgifter i flera olika register, däribland Årskurs 9 registret, Lärarregistret och Skoloch elevregistret, och där metodutveckling skett för analys av longitudinella databaser på skol- och kommunnivå. Syftet är att göra fördjupade analyser på flera områden som berör sambanden mellan resurser och resultat. Elever i de tidiga skolåren behöver ägna stor kraft och energi åt att lära sig behärska skriftspråket. Lärares insatser kan vara av central betydelse för resultatet av elevernas ansträngningar. Läsförmågan utgör sedan en avgörande grund för den fortsatta framgången i skolan. Kunskapsläget när det gäller lärartäthetens betydelse pekar på att ökad lärartäthet under de första skolåren har en mer gynnsam effekt på elevers skolresultat än en ökad lärartäthet under senare skolår. Denna hypotes kommer att undersökas och studien omfattar alla elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/
9 Grundskollärarutbildningen infördes 1988/89. Den ersatte den tidigare klasslärarutbildningen som hade en lågstadielärarlinje och en mellanstadielärarlinje och där huvudfokus för lågstadielärarlinjen låg på språk och på läs- och skrivinlärning. Grundskollärarlinjen som fick en bredare spännvidd och erbjöd inriktning mot årskurserna 1-7 eller 4-9, vilket innebar en lägre grad av fokusering på den tidiga läs- och skrivundervisningen än som varit fallet tidigare för lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. Effekten av den förändrade lärarutbildningen på elevernas betyg i årskurs 9 kommer att undersökas. Samtliga elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/2000 kommer att ingå i studien. I en tredje delstudie ligger fokus på att utveckla metoder för analyser av effekter av resurser med aggregerade data. I Sverige finns en riklig mängd registerdata men forskningen står inför stora metodmässiga utmaningar när det gäller att kunna utnyttja denna information. Framför allt gäller det de svårigheter som är förknippade med att hantera data som ligger på aggregerad nivå, såsom exempelvis information som finns på skol- och kommunnivå. Inom projektet kommer olika metoder för tidsserieanalys av aggregerade longitudinella data att prövas. Projektets resultat kan förväntas få betydelse för förståelse av innebörden i olika resursfaktorer, för bestämning av olika effekter av lärartäthet för olika åldersgrupper, och för förståelse av effekter av lärarutbildning på elevers resultat. Vidare kommer projektet att bidra med kunskap om metoder för att analysera effekter av resursfaktorer på elevresultat med hjälp av longitudinella aggregerade data. 6
10 Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Informella kunskaper i matematik och läsning samt barns förmåga till uppmärksamhet i förskolan har starka samband med den senare kunskapsutvecklingen i matematik och läsning. Forskare visar att hög kvalitet i förskoleverksamheten och undervisning under tidiga år kombinerat med en stimulerande hemmiljö har stor betydelse för senare prestationer i matematik. Länder som vill höja kunskapsnivån bland befolkningen bör satsa på att utveckla förskoleverksamhet av hög kvalitet. Trots att Sverige förmodligen har en av världens bästa förskoleverksamheter presterar svenska elever allt sämre inom matematikens område vid internationella jämförelser. Om det är brister i förskolan vad gäller matematik vet vi idag inget om. Det vi vet från internationella studier är att barn i den fria leken i förskolan utövar matematik i många olika former. Andra forskare visade att 88 procent av alla barn på en förskola är involverade i någon matematisk aktivitet dagligen. Barnen ägnade sig åt matematiska områden som mönster och form (21%), storlek (13%), räkning (12%), förändring (5%), spatiala relationer (4%) samt klassificering(2%). Äldre barn engagerade sig något oftare än yngre barn i matematiska aktiviteter. Samtidigt har andra forskare visat att vissa barn inte spontant uppmärksammar antal och räknar och att det finns ett ömsesidigt samband mellan den spontana uppmärksamheten av antal och senare förmåga att räkna. Forskare hävdar därför att det är viktigt att stötta barns tidiga spontana uppmärksamhet mot tal och räkning. Huvudsökande Joakim Samuelsson Linköpings universitet Medsökanden Ulf Andersson Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av didaktiska metoder i förskolan kan befrämja barns utveckling av grundläggande numeriska färdigheter/förmågor och tidiga aritmetiska utveckling. 7
11 Vilken betydelse har ekonomiska inciatament för valet till högre utbildning? Hur betydelsefulla är ekonomiska incitament för valet av högre utbildning i relation till andra incitament (t.ex. status och värderingar), social bakgrund och normer? Kunskapen om detta är mycket låg både internationellt och nationellt. Anledningen till detta är den stuprörsliknande forskning som traditionellt bedrivits inom området. Sociologer har ensidigt studerat betydelsen av bakgrundsfaktorer medan nationalekonomer ensidigt studerat vikten av ekonomiska incitament. I detta tvärvetenskapliga projekt kommer vi att ta nytta av både sociologisk och nationalekonomisk teori och tidigare empiri för en sammanhållen analys av ungdomars val av utbildning. För att studera incitamentens betydelse har den nationalekonomiska forskningen använt sig av retrospektiva data på individers observerade val och inkomster tillsammans med mycket starka beteendeantaganden om hur individers förväntningar formas. Detta teoretiska ramverk som formulerades för drygt 30 år sedan används än i dag för att göra utsagor om hur t.ex. skattesystemet påverkar ungdomars val av högre utbildning. Med tanke på utbildningssystemets betydelse för samhället är det inte rimligt att dessa utsagor om ungdomars utbildningsval basers på mycket starka och otestade beteendeantaganden. För att studera den relativa betydelsen av normer, status, värderingar och framtida inkomster för valet av högre utbildning ska vi samla in prospektiva data på hur ungdomar tänker sig välja utbildning, deras förväntningar om inkomster och löner, utbildningens status och vad föräldrarna tycker. Till dessa prospektivt insamlade data med tänkta utbildningsval ska vi matcha på data med verkliga val och genomförd utbildning. Genom denna matchning får vi mycket god kunskap kring individens restriktioner i sitt utbildningsval. Vi drar här nytta av våra svenska register som gör det möjligt att länka på detaljerad information på det tidigare prospektivt insamlade datamaterialet. Detta gör studien helt unik såväl nationellt som internationellt. Med dessa data kan vi också lära oss hur metoden att fråga ungdomarna kring deras tänka val fungerar i praktiken för att dra lärdom om individers verkliga preferenser för högre utbildning. Genom att fråga individerna om förväntade inkomster av olika utbildningsinriktningar och olika längd och sedan vilken av dessa som individerna väljer kan vi få en uppskattning av de ekonomiska incitamentens betydelse i relation till andra incitament. Denna design gör det möjligt att testa relevans i tidigare forskning om de ekonomiska incitamentens betydelse där det antas att individerna, allt annat lika, väljer den inriktning som maximerar framtida inkomster. Förutom att studera den relativa Huvudsökande Per Johansson Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Robert Erikson Stockholms universitet Nikolay Angelov Uppsala universitet Mikael Lindahl Uppsala universitet Jonas Sjöström Uppsala universitet Pär Ågerfalk Uppsala universitet Bidragsform Projektbidrag Period
12 betydelsen av olika faktorer är det av stort intresse att undersöka om det finns skillnader mellan olika grupper. Något som ofta hävdas i den allmänna debatten är t.ex. att ekonomiska incitament har större betydelse för barn med arbetarbakgrund? stämmer det överens med uttalade och/eller observerade utbildningsval? För att genomföra studien ska vi ta nytta av en nytt och växande forskningsområde kring hur man mäter förväntningar. Utöver dessa frågor kommer vi att testa om ungdomarna saknar information om olika utbildningars ekonomiska möjlighet genom att som avslutning på frågebatteriet ge information om inkomster i olika yrken till en slumpmässigt utvald grupp av ungdomar. Om de som får denna information i genomsnitt väljer annorlunda än de som inte erhållet densamma råder brist på information om vilka inkomster som man har inom olika utbildningar. De frågor vi vill att ungdomarna ska besvara är komplexa. Detta ställer stora krav på den metod som ska användas för att samla in dessa data. Därför ska vi inom ramen för projekt utveckla ett system som ska användas för att samla in data via internet. Systemet kommer att vara mycket tillförlitligt ur integritetssynpunkt och stort fokus kommer att ligga på att pedagogiskt och interaktivt presentera och illustrera de frågor vi har kring utbildningsvalet. Datainsamlingen kommer att baseras på två olika populationer. En population baseras på elever från utvalda gymnasieskolor och en annan population nås via sociala medier (t.ex. Facebook). Utöver de inomvetenskapliga arbetena om hur ungdomar väljer utbildning kommer därför forskningsprojektet att generera ny kunskap om hur internet kan användas för att säkert genomföra komplexa undersökningar och datainsamling för forskningsändamål. 9
13 Den visuella tallinjen: ett didaktiskt verktyg för att lära den grundläggande aritmetiken Är det lättare för elever i åk 1 att lära sig plus och minus med hjälp av en visuell tallinje? Matematik är ett komplext ämne som utgörs av många olika domäner (ex aritmetik, geometri, statistik). Den första domänen som barn möter är, förutom räkneorden och talsystemet med basen 10, aritmetiken. Det är viktigt att eleverna i åk 1 och 2 får möjlighet att förvärva goda kunskaper och färdigheter i basal aritmetik då dessa har stor betydelse för den senare kunskapsutvecklingen i matematik. Så en stor didaktisk utmaning är hur den initiala undervisningen i aritmetik i åk 1 och 2 ska utformas för att eleverna (på bästa sätt) ska kunna erhålla de kunskaper och färdigheter som de behöver för sitt fortsatta lärande inom matematiken. Det övergripande syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av didaktiska verktyg i åk 1 kan befrämja elevers lärande av den grundläggande aritmetiken. Forskningsstudierna visar att en visuell tallinje (som en linjal) kan vara ett effektivt hjälpmedel vid den tidiga aritmetikundervisningen. Med tidig aritmetik avses addition och subtraktion för tal Detta har inte tidigare studerats systematiskt på det sätt som beskrivs i föreliggande ansökan. Två olika hjälpmedel, visuell tallinje och visuella objekt, kommer att användas och utvärderas mot vanlig symbolräkning. Studien kommer att inkludera tre olika grupper vilka får använda varsitt hjälpmedel visuell tallinje, visuella objekt och symbolaritmetik (kontroll). Samtliga hjälpmedel kommer att administreras via ett specifikt dataprogram. Totalt skall 90 barn i skolår 1 delta, hälften pojkar och hälften flickor som fördelas slumpmässigt på de tre hjälpmedlen. Projektet kommer att sträcka sig över totalt 4 år, varav 3 år utgörs av den studien vilken inkluderar 5 mättillfällen (en för-mätning och fyra efter-mätningar och en träningsperiod med start i åk 1 och avslutas när barnen går i åk 2). Huvudsökande Ulf Andersson Linköpings universitet Medsökanden Joakim Samuelsson Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period
FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER
FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2011 Värt att notera Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning
Läs merFORSKNING PÅGÅR _ effektstudier
FORSKNING PÅGÅR _ effektstudier Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013 Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som
Läs merStudera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Läs merSammanfattning. Rapportens syfte
Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet
Läs merFORSKNING PÅGÅR 2012 UTBILDNINGSVETENSKAP GENERELLT. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR 2012 UTBILDNINGSVETENSKAP GENERELLT Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet VÄRT ATT NOTERA Forskning pågår Utbildningsvetenskap generellt ger en överblick
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merOrsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017
Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merInternationella Engelska Skolan i Nacka
Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merLärarutbildning - Förskollärare, 210 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411
Läs merMindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna
2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merHuvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass och grundskola
2016-04-12 Handläggare Lisa Ringqvist Fanny Adebrink Ewa Norrström Anette Ekholm Avdelning styrning och kvalitet Skolinspektionen Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass
Läs merUtbildningsplan för Högskolepoäng ECTS credits
Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary
Läs merVerksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1
Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd
Läs merKupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa
Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30
Läs merGäller från: HT 2018 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary
Läs merHur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?
Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar
Läs merFör att lyckas måste vi förstå våra elever
För att lyckas måste vi förstå våra elever Nyckeltal för att styra mot resultat Lina Axelsson Kihlblom Haninge kommun 2017-10-26 1 Jag ska tala om Hur det gått Utmaningar Vad fungerar för att kompensera
Läs merHögskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2
Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merDaniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (
Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning
Läs merSveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merGäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary
Läs merKönsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1
Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL Könsskillnader i skolresultat 1 Innehåll Inledning... 4 Könsskillnader i skolresultat i grundskolan... 5 Nationella prov... 6 Betyg per ämne vårterminen
Läs merAntalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola
STATISTISK ANALYS Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/13 Lärarutbildningen 2005/06: Antalet examina ökar men för få är
Läs merSkolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33
Datum Sida 2016-02-22 1 (7) Skolplan läsåren 2016/2017 2018/2019 - En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 33 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax
Läs merSkolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merFörstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning
1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll
Läs merStockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor
Läs merBakgrund. Frågeställning
Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna
Läs merEn offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv
Läs merSkolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merInternationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?
Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité - TIMSS, sa du inte? Christel Bäckström, Kvalitetsnätverket 20161201 Alla tycker till om skolan Vem använder sig av tex och varför? Vems
Läs merUppföljning av skolresultat - VT 2019
s. 1 (6) FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID 2019-07-30 Vår referens: Svenjohan Davidson Direkttel: 040-641 13 42 E-post: Svenjohan Davidson@lomma.se Diarienr: BUN/2018:186 Er referens:
Läs mer2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola
2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha
Läs merLikvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad
Likvärdig förskola 12 februari 2018 Johannes Lunneblad Förskolans och skolans uppdrag Alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig skola, oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska
Läs merSammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merExempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merUtbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi
Utbildningsplan för Kombinationsprogram för lärarexamen och masterexamen vid Samhällsvetenskaplig fakultet Study Programme for Master of Education and Master of Social Science 300.0 Högskolepoäng 300.0
Läs merFORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet
FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU30 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 3 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merSammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017
Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter
Läs merLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng)
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1952-09 Sid 1 (5) LÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng) 1. Fastställande Examensbeskrivningen
Läs merKöping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklassen
Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM Göteborgs universitet gorel.sterner@ncm.gu.se Motiv för intervention i matematik Förskolebarns
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Läs merPiteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016
1 Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se 2 Syfte Syftet med rapporten är att ge ett övergripande jämförelse
Läs merInbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden
2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, högskolepoäng (hp)
UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 2 7 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning
Läs merLÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1
Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merUppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Läs merFörskollärarprogrammet Karlstads universitet
Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Programledare Katarina Ribaeus VFU Anette Haglund och Irene Olsson Förskollärarprogrammet Karlstads universitet Studietid 3,5 år: 210 hp Schemalagd tid inte
Läs merLärarutbildning - Förskollärare, 210 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411
Läs merSamband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6
2015-10-23 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2014/242-630 Utbildningsnämnden Samband mellan elevers resultat i årskurs 3 och 6 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Läs merBARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET
BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merSlumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merEn bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Läs merLärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag
Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Rapport från Lärarförbundet Student 2014-07-03 Sverige står inför en nationell lärarkris. Den måste mötas på många plan, bland annat genom
Läs merSammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1
Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merStudera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se
Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...
Läs merIntensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM
Intensivundervisning i matematik Görel Sterner, NCM gorel.sterner@ncm.gu.se Tal och räkning, geometri Lärare, förskola, f-klass-åk 6 Undervisande lärare i matematik, åk 4 9 Rektorer Matematikutvecklare
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige Version: Beslutad version Med kunskaper växer Sverige 5 Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU40 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 4 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merTomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län
Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här
Läs merSkolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning
Läs mer2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merTIMSS Advanced 2008. Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik
Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik TIMSS ramverk Information om skolsystemet Nationella regler och mål Lärar- och skolenkäter Genomförd undervisning Elevenkät och elevprov
Läs merKvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola
Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 5 1.1 Utvecklingsområden på skolan...5 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel...5 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet
Läs merTill dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby
Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort
Läs merLärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod
Läs merformulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
Läs merStyrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare
Läs mer