FORSKNING PÅGÅR _ effektstudier

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR _ effektstudier Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013

2 Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman: didaktik effektstudier grupprocesser individens lärande professioner utbildningshistoria utbildningssystem värdefrågor Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn. Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2013 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Den visuella tallinjen: ett didaktiskt verktyg för att lära den grundläggande aritmetiken Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Vilken betydelse har ekonomiska inciatament för valet till högre utbildning? Betyg och nationella prov i skolår 6: hur påverkas undervisningen i NO? Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? Ulf Andersson 1 Carina Gunnarsson 2 Jan-Eric Gustafsson 4 Glenn Hultman 6 Per Johansson 8 Malena Lidar 10 Erik Mellander 12 Svenska förskolereformers effekter på barns skolresultat Erik Mellander 14 Skolad i demokrati? Två skolreformers effekter på politisk jämlikhet. Utbildningsreformer för gymnasieskolan under två årtionden: Konsekvenser för fördelning av resurser, rekrytering och utbildningsresultat Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Sven Oskarsson 16 Monica Rosén 18 Joakim Samuelsson 20 Utvärdering som styrning i högre utbildning i Sverige Christina Segerholm 21 Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov Mara Westling Allodi 23

4 Den visuella tallinjen: ett didaktiskt verktyg för att lära den grundläggande aritmetiken Är det lättare för elever i åk 1 att lära sig plus och minus med hjälp av en visuell tallinje? Matematik är ett komplext ämne som utgörs av många olika domäner (ex aritmetik, geometri, statistik). Den första domänen som barn möter är, förutom räkneorden och talsystemet med basen 10, aritmetiken. Det är viktigt att eleverna i åk 1 och 2 får möjlighet att förvärva goda kunskaper och färdigheter i basal aritmetik då dessa har stor betydelse för den senare kunskapsutvecklingen i matematik. Så en stor didaktisk utmaning är hur den initiala undervisningen i aritmetik i åk 1 och 2 ska utformas för att eleverna (på bästa sätt) ska kunna erhålla de kunskaper och färdigheter som de behöver för sitt fortsatta lärande inom matematiken. Det övergripande syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av didaktiska verktyg i åk 1 kan befrämja elevers lärande av den grundläggande aritmetiken. Huvudsökande Ulf Andersson Linköpings universitet Medsökanden Joakim Samuelsson Linköpings universitet Period Forskningsstudierna visar att en visuell tallinje (som en linjal) kan vara ett effektivt hjälpmedel vid den tidiga aritmetikundervisningen. Med tidig aritmetik avses addition och subtraktion för tal Detta har inte tidigare studerats systematiskt på det sätt som beskrivs i föreliggande ansökan. Två olika hjälpmedel, visuell tallinje och visuella objekt, kommer att användas och utvärderas mot vanlig symbolräkning. Studien kommer att inkludera tre olika grupper vilka får använda varsitt hjälpmedel visuell tallinje, visuella objekt och symbolaritmetik (kontroll). Samtliga hjälpmedel kommer att administreras via ett specifikt dataprogram. Totalt skall 90 barn i skolår 1 delta, hälften pojkar och hälften flickor som fördelas slumpmässigt på de tre hjälpmedlen. Projektet kommer att sträcka sig över totalt 4 år, varav 3 år utgörs av den studien vilken inkluderar 5 mättillfällen (en för-mätning och fyra efter-mätningar och en träningsperiod med start i åk 1 och avslutas när barnen går i åk 2). 1

5 Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Sverige är ett samhälle med hög social tillit. Från tidigare forskning vet vi att sådan social tillit har en rad positiva effekter: ekonomisk tillväxt, låg korruption, fungerande demokratiska institutioner, ökad trygghet, mer ekonomisk jämlikhet, ökad tolerans, bättre hälsa samt ökade möjligheter att lösa samhällsproblem av olika slag. I det svenska fallet tros tilliten också vara viktig för upprätthållandet av en generell välfärdsmodell. Trots att den sociala tilliten haft en jämnt hög nivå i Sverige visar undersökningar att ungdomar idag har lägre tillit än andra åldersgrupper. Denna förändring är utgångspunkt för detta projekt, vars syfte är att kartlägga och förklara varför svenska ungdomar har lägre tillit än andra grupper. Syftet med projektet är att förklara denna förändring bland svenska högstadieungdomar genom att studera skolans inverkan på deras tillit. Huvudsökande Carina Gunnarsson LINNÉUNIVERSITETET Medsökanden Katarina Barrling Hermansson Linnéuniversitetet Karl Loxbo Linnéuniversitetet Period Den första frågan projektet ställer är beskrivande: är låg tillit en generell trend bland svenska skolungdomar eller skiljer sig utvecklingen åt mellan olika skolor, samhällsgrupper eller mellan elever av olika kön? Den andra forskningsfrågan är förklarande: vad är det som gör att tillit byggs upp eller förstörs? Här ställs två delfrågor: a) Är det skillnader i skolans organisering och styrform som förklarar ungdomars tillit till andra människor? b) Finns det ett samband mellan skolmiljö och graden av tillit hos unga människor? Bakgrunden till den första delfrågan är att skolan har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren i form av kommunalisering, övergång från regel- till målstyrning, införande av skolpeng samt ett ökat inslag av friskolor. I den första delfrågan undersöks därför om dessa förändringar kan ha lett till minskad social tillit bland skolungdomarna. I den andra delfrågan riktas intresset mot faktorer inom skolan och vi ställer frågor till eleverna om hur de själva uppfattar skolmiljön, t.ex. om de tycker att skolans lärare är rättvisa, tillgängliga eller engagerade, samt hur de upplever umgänget eleverna emellan. Trots att litteraturen på området är relativt enig om vad det är som upprätthåller tillstånd av hög respektive låg tillit i olika samhällen är kunskapen om förändring mer begränsad, d.v.s. varför tilliten ökar eller minskar. Forskningen om socialt kapital visar att fungerande, effektiva och rättvisa institutioner gör att tilliten i samhället ökar men det är få studier som kombinerar indikatorer på social tillit med undersökningar av skolans inre liv. Eftersom skolan är en så viktig del i unga människors liv, är det rimligt att anta att den mer än andra offentliga institutioner påverkar 2

6 ungdomars värderingar och sätt att se på tillvaron. Projektet bryter ny mark genom att kombinera forskning om skolan med den omfattande litteraturen om socialt kapital och tillit. Forskningsfrågorna besvaras genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, nämligen 1) en deskriptiv studie av ungdomars tillit 2) en s.k. panelstudie där vi följer en grupp ungdomar under deras högstadieår 3) en brevstudie, där vi ber ett antal ungdomar att skriva om sina erfarenheter och sin syn på tillit 4) så kallade fokusgruppsintervjuer där vi låter ungdomar i grupp diskutera frågor om tillit. För att genomföra den första delundersökningen av projektet utgår vi från redan insamlade data från den internationella studien International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) från ICCS-studien omfattar sammanlagt tre enkäter, som delats ut till ett representativt urval elever, lärare och rektorer i 169 svenska skolor. I panelstudien samlas egna data in från ett tiotal skolor. Av praktiska skäl inriktas panelstudien på ett urval av skolor i storstockholmsområdet. Brevstudien och fokusgruppsintervjuerna genomförs med ett mindre antal ungdomar från dessa skolor. 3

7 Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Effekter på pedagogiska resultat av lärattäthet och lärarkompetens Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. De senaste två decenniernas forskning i pedagogik och nationalekonomi har emellertid inneburit betydande framsteg när det gäller att kunna bestämma betydelsen av olika resursfaktorer. Mer kraftfull metodik i form av till exempel experiment och sofistikerad statistisk analys har utvecklats. Huvudsökande Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Medsökanden Eva Myrberg Göteborgs universitet Period Detta har fått till följd att klasstorlek, lärartäthet och lärarkompetens framstår som viktiga faktorer för elevers framgångsrika lärande, även om resultatbilden på många punkter fortfarande är oklar. Den svenska forskningen på området är också av relativt blygsam karaktär och resultaten har varit motstridiga. Det finns därför ett stort behov av att fördjupa kunskapen om olika resursfaktorers betydelse Projektet bygger vidare på det arbete som utförts i ett tidigare projekt där databaser har byggts upp utifrån uppgifter i flera olika register, däribland Årskurs 9 registret, Lärarregistret och Skol- och elevregistret, och där metodutveckling skett för analys av longitudinella databaser på skol- och kommunnivå. Syftet är att göra fördjupade analyser på flera områden som berör sambanden mellan resurser och resultat. Elever i de tidiga skolåren behöver ägna stor kraft och energi åt att lära sig behärska skriftspråket. Lärares insatser kan vara av central betydelse för resultatet av elevernas ansträngningar. Läsförmågan utgör sedan en avgörande grund för den fortsatta framgången i skolan. Kunskapsläget när det gäller lärartäthetens betydelse pekar på att ökad lärartäthet under de första skolåren har en mer gynnsam effekt på elevers skolresultat än en ökad lärartäthet under senare skolår. Denna hypotes kommer att undersökas och studien omfattar alla elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/2000. Grundskollärarutbildningen infördes 1988/89. Den ersatte den tidigare klasslärarutbildningen som hade en lågstadielärarlinje och 4

8 en mellanstadielärarlinje och där huvudfokus för lågstadielärarlinjen låg på språk och på läs- och skrivinlärning. Grundskollärarlinjen som fick en bredare spännvidd och erbjöd inriktning mot årskurserna 1-7 eller 4-9, vilket innebar en lägre grad av fokusering på den tidiga läs- och skrivundervisningen än som varit fallet tidigare för lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. Effekten av den förändrade lärarutbildningen på elevernas betyg i årskurs 9 kommer att undersökas. Samtliga elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/2000 kommer att ingå i studien. I en tredje delstudie ligger fokus på att utveckla metoder för analyser av effekter av resurser med aggregerade data. I Sverige finns en riklig mängd registerdata men forskningen står inför stora metodmässiga utmaningar när det gäller att kunna utnyttja denna information. Framför allt gäller det de svårigheter som är förknippade med att hantera data som ligger på aggregerad nivå, såsom exempelvis information som finns på skol- och kommunnivå. Inom projektet kommer olika metoder för tidsserieanalys av aggregerade longitudinella data att prövas. Projektets resultat kan förväntas få betydelse för förståelse av innebörden i olika resursfaktorer, för bestämning av olika effekter av lärartäthet för olika åldersgrupper, och för förståelse av effekter av lärarutbildning på elevers resultat. Vidare kommer projektet att bidra med kunskap om metoder för att analysera effekter av resursfaktorer på elevresultat med hjälp av longitudinella aggregerade data. 5

9 Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Projektansökan tar sin utgångspunkt i, och utgör en fortsättning av, ett tidigare UVK-finansierat projekt: Vad händer om man tänker tvärtom? (Dnr ) där huvudfokus utgjordes av frågor kring praktiskt yrkeskunnande och möjligheten att förflytta kunskap mellan lärarutbildningens olika delar. I det föreslagna projektet förflyttas fokus från möjligheter till integration mellan delarna mot studenternas lärande i ett av dessa, den verksamhetsförlagda delen (VFU). Den övergripande forskningsfrågan är om man kan öka kvaliteten i VFU och effektivisera studenternas yrkeslärande i riktning mot skicklighet och professionell integritet genom att förse deras handledare med en skärpt förmåga att uppmärksamma, artikulera och diskutera sitt eget praktiska yrkeskunnande. Vi använder ofta begreppen teori och praktik som om de vore två helt skilda företeelser. Frågan om förhållandet mellan teori och praktik är dock mer komplex än så. Lärarutbildningen kan inte ses som uppdelad i "praktikdel" (t. Huvudsökande Glenn Hultman Linköpings universitet Medsökanden Per Lindqvist Högskolan i Kalmar Ulla Karin Nordänger Högskolan i Kalmar Jan Schoultz Linköpings universitet Ann-Sofi Wedin Linköpings universitet Period ex. VFU) respektive "teoridel", eller som EN praktik, utan som många, och praktikerna finns såväl ute i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen som på campus. Effekten av att man slutar tala om lärarutbildningens olika avsnitt i termer av teori och praktik borde bli att den eftersträvade sammankopplingen mellan dessa inte med nödvändighet innebär att de behöver integreras på ett konkret plan, t.ex. genom att studenterna måste bära med sig uppgifter från de högskoleförlagda delarna som ska genomföras i de verksamhetsförlagda, eller tvärtom. Man kan också eftersträva en kvalitetsförstärkning av de olika delarna, var för sig, och att man börjar betrakta studenten som den viktiga länken i integrationen mellan lärarutbildningens olika praktiker. Resultat i det tidigare projektet pekar på att centrala aspekter av kunskap som förflyttas mellan de skilda praktikerna riskerar att förloras i själva översättningsprocessen men också på att det finns broar mellan personlig kunskap och en mera generell lärarkunskap. Metaforer och exempel verkar vara framkomliga redskap för yrkesverksamma lärare att kollektivt formulera och utveckla det egna yrkeskunnandet. Vad vi fortfarande vet förhållandevis lite om är ifall utveckling och användning av dessa redskap också leder till att de erfarna lärarna på ett mera effektivt sätt förmår medverka till utveckling av praktiskt yrkeskunnande hos noviser eller utveckling av gemensamma och formulerbara standards för att bedöma deras kompetens. Att utveckla sin egen 6

10 praktik och att utveckla sin förmåga till handledar- eller mentorskap behöver inte med nödvändighet förstås som identiska processer. I delstudier inom "Tvärtom-projektet" visar resultaten att svenska lärarutbildningars kunskapsmål för VFU är vagt formulerade och att de kännetecknas av ett "mischmasch" av teoretiska och praktiska kunskapsformer, de visar dessutom på den förvirring som kännetecknar bedömningssamtal i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen. En relevant fråga blir därför om en utvecklad förståelse för yrkeskunnandet också ger de yrkesverksamma verktyg att formulera standards för vad som kan anses vara en godtagbar utveckling under VFU, vad som kännetecknar ett godkänt resultat och hur man kan bedöma processkunskap. I projektet kommer vi att utföra ett s.k. designexperiment. Steg 1 blir en avancerad handledarutbildning med utgångspunkt i praktiskt kunnande, där metoder och analysredskap som utprövats i det tidigare projektet kommer att utgöra grund. Steg 2 innebär att vi utifrån denna designar en VFU-period och prövar handledningsmodeller i avsikt att effektivisera studenternas yrkeslärande. I anslutning till detta kommer vi att studera bedömningen av VFU i mötet mellan företrädare för högskolan och yrkesfältet. Utfallet kommer att studeras utifrån tre fokus: 1. Mot de yrkesverksamma och uppfattningar av kvalitetsförändring i handledningen 2. Mot studenterna och förändring av effektivitet i deras yrkeslärande 3. Mot bedömningssamtalen och förändring av kvalitet i dessa. Våra erfarenheter, liksom ett flertal internationella studier, visar att yrkesfältets roll och position i lärarutbildningen är långt ifrån självklar. Att tydliggöra det praktiska kunnandet och studera hur det kan utvecklas och bedömas under verksamhetsförlagd utbildning framstår därför som synnerligen viktigt, liksom att tydliggöra lärarutbildningens olika praktiker och deras uppgifter. 7

11 Vilken betydelse har ekonomiska inciatament för valet till högre utbildning? Hur betydelsefulla är ekonomiska incitament för valet av högre utbildning i relation till andra incitament (t.ex. status och värderingar), social bakgrund och normer? Kunskapen om detta är mycket låg både internationellt och nationellt. Anledningen till detta är den stuprörsliknande forskning som traditionellt bedrivits inom området. Sociologer har ensidigt studerat betydelsen av bakgrundsfaktorer medan nationalekonomer ensidigt studerat vikten av ekonomiska incitament. I detta tvärvetenskapliga projekt kommer vi att ta nytta av både sociologisk och nationalekonomisk teori och tidigare empiri för en sammanhållen analys av ungdomars val av utbildning. För att studera incitamentens betydelse har den nationalekonomiska forskningen använt sig av retrospektiva data på individers observerade val och inkomster tillsammans med mycket starka beteendeantaganden om hur individers förväntningar formas. Huvudsökande Per Johansson Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Robert Erikson Stockholms universitet Nikolay Angelov Uppsala universitet Mikael Lindahl Uppsala universitet Jonas Sjöström Uppsala universitet Pär Ågerfalk Uppsala universitet Detta teoretiska ramverk som formulerades för drygt 30 år sedan används än i dag för att göra utsagor om hur t.ex. skattesystemet påverkar ungdomars val av högre utbildning. Med tanke på utbildningssystemets betydelse för samhället är det inte rimligt att dessa utsagor om ungdomars utbildningsval basers på mycket starka och otestade beteendeantaganden. För att studera den relativa betydelsen av normer, status, värderingar och framtida inkomster för valet av högre utbildning ska vi samla in prospektiva data på hur ungdomar tänker sig välja utbildning, deras förväntningar om inkomster och löner, utbildningens status och vad föräldrarna tycker. Till dessa prospektivt insamlade data med tänkta utbildningsval ska vi matcha på data med verkliga val och genomförd utbildning. Genom denna matchning får vi mycket god kunskap kring individens restriktioner i sitt utbildningsval. Period Vi drar här nytta av våra svenska register som gör det möjligt att länka på detaljerad information på det tidigare prospektivt insamlade datamaterialet. Detta gör studien helt unik såväl nationellt som internationellt. Med dessa data kan vi också lära oss hur metoden att fråga ungdomarna kring deras tänka val fungerar i praktiken för att dra lärdom om individers verkliga preferenser för högre utbildning. Genom att fråga individerna om förväntade inkomster av olika utbildningsinriktningar och olika längd och sedan vilken av dessa som individerna väljer kan vi få en uppskattning av de ekonomiska incitamentens betydelse i relation till andra incitament. Denna design gör det möjligt att testa relevans i tidigare forskning om de ekonomiska 8

12 incitamentens betydelse där det antas att individerna, allt annat lika, väljer den inriktning som maximerar framtida inkomster. Förutom att studera den relativa betydelsen av olika faktorer är det av stort intresse att undersöka om det finns skillnader mellan olika grupper. Något som ofta hävdas i den allmänna debatten är t.ex. att ekonomiska incitament har större betydelse för barn med arbetarbakgrund? stämmer det överens med uttalade och/eller observerade utbildningsval? För att genomföra studien ska vi ta nytta av en nytt och växande forskningsområde kring hur man mäter förväntningar. Utöver dessa frågor kommer vi att testa om ungdomarna saknar information om olika utbildningars ekonomiska möjlighet genom att som avslutning på frågebatteriet ge information om inkomster i olika yrken till en slumpmässigt utvald grupp av ungdomar. Om de som får denna information i genomsnitt väljer annorlunda än de som inte erhållet densamma råder brist på information om vilka inkomster som man har inom olika utbildningar. De frågor vi vill att ungdomarna ska besvara är komplexa. Detta ställer stora krav på den metod som ska användas för att samla in dessa data. Därför ska vi inom ramen för projekt utveckla ett system som ska användas för att samla in data via internet. Systemet kommer att vara mycket tillförlitligt ur integritetssynpunkt och stort fokus kommer att ligga på att pedagogiskt och interaktivt presentera och illustrera de frågor vi har kring utbildningsvalet. Datainsamlingen kommer att baseras på två olika populationer. En population baseras på elever från utvalda gymnasieskolor och en annan population nås via sociala medier (t.ex. Facebook). Utöver de inomvetenskapliga arbetena om hur ungdomar väljer utbildning kommer därför forskningsprojektet att generera ny kunskap om hur internet kan användas för att säkert genomföra komplexa undersökningar och datainsamling för forskningsändamål. 9

13 Betyg och nationella prov i skolår 6: hur påverkas undervisningen i NO? Grundskolan och särskilt mellanåren i grundskolan står inför en rad stora förändringar. En ny läroplan och nya kursplaner har inrättats och gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. För de tidigare skolåren har det inte funnits någon standardiserad kontroll av dessa mål, men denna kontroll kommer att införas i form av nationella prov i fler ämnen. Riksdagen har även beslutat att betyg från och med ht 2013 ska sättas redan från skolår 6. I detta projekt undersöker vi om, och i så fall på vilket sätt, införandet av betyg och nationella prov i de naturorienterande ämnena i skolår 6 påverkar lärares uppfattningar om vad som utgör en?god? NOundervisning och hur betyg och prov påverkar lärares undervisnings- och bedömningspraktik. Projektet är en longitudinell studie som med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer i klassrummet under fem år, undersöker hur lärare påverkas av dessa reformer. Fysik- och kemiundervisning är ganska osynlig i många klassrum i mellanåren i grundskolan. Huvudsökande Malena Lidar Uppsala universitet Medsökanden Jonas Almqvist Uppsala universitet Eva Lundqvist Uppsala universitet Leif Östman Uppsala universitet Period Vanligt är att ämnet bäddas in i ett övergripande tema och att ämneskunskapen därför lätt hamnar i skymundan. Forskning har också visat att lärare för de tidigare skolåren har ofta begränsade kunskaper i naturvetenskap, lågt självförtroende när det gäller att undervisa i de naturvetenskapliga ämnena och i vissa fall helt och hållet undviker att undervisa i naturvetenskap. Enligt tidigare forskning finns det huvudsakligen två olika visioner om hur NOutbildningen skall utformas för att samtliga elever i skolan skall bli?scientific literate?. Dessa benämns ofta Vision 1 och Vision 2. Inom Vision 1 finns en tro på att om man har naturvetenskaplig kunskap så medför det automatiskt att man också kan tillämpa kunskapen när en tillämpning krävs. Inom Vision 2 framhålls istället att utbildning visserligen måste innehålla ämneskunskaper, men dessutom måste den inkludera kunskaper och färdigheter som gör att elever kan lära sig att tillämpa kunskaperna i praktiska, existentiella, moraliska och politiska sammanhang. Det finns alltså olika uppfattningar om vad som är syftet med utbildningen. Det har visats att vissa syften oftare får företräde även om det finns ambitioner att inkludera flera syften i NO-utbildning. Forskning från England har visat att standardiserade prov tenderar att begränsa undervisningsinnehållet och elever i vissa skolor i skolår 6 får över huvud taget inte får ägna sig åt tex. undersökande verksamhet eller exkursioner som skulle kunna vara möjliga alternativa vägar att nå målen. 10

14 Projektet består av fyra delstudier: Studie 1: I det första steget kommer de nationella proven och läroplan analyseras med avseende på vilka läroplanen betoningar som uppstår och hur de uttrycks för att få en uppfattning om vad skolans praktik har att relatera till och styra mot. Studie 2: För att ta reda på hur ett antal olika lärare säger sig undervisa, genomförs fokusgruppsintervjuer med lärare på 10 olika skolor. I denna studie undersöks de olika undervisningsval som lärare gör i sin dagliga verksamhet. Studie 3: I det tredje steget genomförs en enkätstudie för att undersöka om olika undervisningstraditioner förekommer i NO i grundskolans mellanår och vad som kännetecknar dessa traditioner. Studie 4: Slutligen, för att sätta den svenska utvecklingen i perspektiv, kommer den fjärde studien att använda en jämförande metod. Resultat från de tre tidigare delstudierna kommer att användas för att diskutera och göra jämförelser mellan Sverige och det brittiska skolsystemet om t.ex. relationer mellan policy, lärares syn på "god" NO-undervisning och klassrumspraktik. Denna delstudie bygger på ett samarbete med forskare från Storbritannien. Med denna undersökning studeras vad ökad kontroll av elevernas kunskaper får för konsekvenser i lärares val av undervisningsinnehåll och undervisningssätt, och därmed för vad elever ges möjlighet att lära sig. Projektet kan i och med detta bidra till en diskussion om vad kunskapsbedömningar fyller för funktion i den vardagliga undervisningen. Resultaten från projektet kan också bidra till att sätta fokus på och synliggöra det arbete lärare gör när de arbetar mot målen i fysik, kemi och biologi i mellanåren, ett arbete som idag är ganska osynligt. Genom att visa exempel kan fler få inspiration att undervisa i NO och därmed bidrar projektet även till lärares professionella utveckling. 11

15 Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att man 1998 omvandlade 30 av de 90 platserna på den 3-åriga förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad program, för förskollärare. Åren 1999 och 2000 antog man 30 elever vardera på det naturvetenskapligt inriktade programmet och det traditionella förskollärarprogrammet. Tre årskullar av naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att utbildas parallellt med?vanliga? förskollärare. I detta projekt undersöker vi två tänkbara effekter av försöket. Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper. Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen? Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Anders Berg Umeå universitet Mikael Winberg Umeå universitet Lena Tibell Linköpings universitet Period Fanns det några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter som fullföljde utbildningen? Den andra effekten handlar om förskolebarnen. Blev de förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare? Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig linje på gymnasiet? Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan grundskolan. Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan. Projektet pågår under fyra år. Under år 2010 genomförs utvärderingen av effekterna på lärar-studenterna. Som underlag används information om de båda utbildningsprogrammen, en enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Dessutom 12

16 identifieras förskolor där de tidigare studenterna har arbetat och de barn som då gick på förskolorna. Under 2011 studeras genomförs en enkät undersökning där barnen och deras föräldrar anonymt får besvara frågor om förskoletiden. På basis av dess frågor undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som inte hade det. Vidare jämförs de två barngruppernas resultat på nationella prov matematik, engelska och svenska i årskurs 5 De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år Det innebär att data för utvärderingen av effekterna på barnens prestationer i grundskolan samt deras gymnasieval kan börja sammanställas först under år Utvärderingen baseras på avidentifierade registerutdrag om barnens betyg och resultat på nationella prov i åk 9 samt val av gymnasieprogram. Analysen slutförs under det fjärde året, år Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen. Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för förskolan. 13

17 Svenska förskolereformers effekter på barns skolresultat Svenska förskolereformers effekter på barns skolresultat Den tidiga lärmiljön påverkar starkt hur barn senare klarar sig i skolan. Miljöer som uppmuntrar barns egna initiativ och innebär chanser till stimulerande relationer med både andra barn och vuxna har visat sig vara positiva för skolresultaten. Tillgången till förskola och kvaliteten på verksamheten i förskolan är därför ytterst viktiga aspekter av det svenska utbildningssystemet. I Sverige har två typer av reformer genomförts de senaste decennierna som (1) ökat möjligheterna för specifika grupper av barn att gå i förskolan och (2) har gjort det möjligt för familjer att välja mellan olika utförare. I början av 2000-talet genomförde regeringen ett antal regelförändringar vilka samtliga syftade till att öka tillgängligheten till förskola för olika grupper av barn, företrädesvis barn i familjer med sämre ekonomiska förutsättningar. Den andra typen av reformer har i olika steg från 1980-talet ökat möjligheterna för familjer att välja vilken typ av förskola de vill placera sina barn i. Både mångfalden av utförare och andelen barn som väljer privata istället för offentliga alternativ har ökat kraftigt på grund av dessa reformer gick 19 procent av barnen i förskolan på något privat alternativ. Som en konsekvens av den ökade valfriheten och möjligheten att etablera privata alternativ har även konkurrensen mellan förskolor ökat. Hur reformerna har påverkat kvaliteten på förskolan och senare resultaten i grundskolan är dock inte känt och detta projekt syftar till att utvärdera dessa effekter. Mer specifikt vill vi undersöka hur skolresultaten påverkas av: " ökad tillgänglighet till förskola för flera grupper av barn; " att barn går på förskolor som drivs av privata utförare; " graden av konkurrens mellan förskolor. Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Jens Dietrichson Lunds universitet Ulf Gerdtham Lunds universitet Gustav Kjellsson Lunds universitet Patrik Lind Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Björn Öckert Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Period Det har tidigare varit svårt att genomföra storskaliga utvärderingar av den här typen inom förskoleområdet eftersom informationen om vilka barn som har gått i förskolan endast har lagrats hos enskilda kommuner och inte i sammanställd form. Detta problem har börjat åtgärdas av medlemmar i forskargruppen: hittills har 165 av Sveriges 290 kommuner lämnat information för perioden Reformerna utgör också en chans att studera frågor som är mindre väl utforskade även ur ett internationellt perspektiv. För att kunna hävda att ökad tillgång till förskola för en viss grupp av barn orsakar förändringar i skolresultat för denna grupp krävs metoder för att särskilja effekten av förskola från effekten av till exempel familjeförhållanden. Eftersom familjen 14

18 barnet växer upp i sannolikt påverkar både om barnet går i förskola och vilken typ av förskola familjen väljer är detta inte okomplicerat. Men reformerna som ökade tillgången till förskola för vissa grupper av barn har fördelarna att ett flertal kommuner redan hade infört liknande bestämmelser tidigare, samtidigt som påverkan på olika åldersgrupper skiljer sig åt. Reformerna kan därmed betraktas som naturliga experiment i den meningen att i vissa kommuner och åldersgrupper påverkades barnen av dem medan andra förblev opåverkade, samtidigt som familjer inte kunde välja om de skulle påverkas av reformerna eller inte. Dessa skillnader gör det möjligt att skilja ut effekterna och på ett trovärdigt sätt tolka en eventuell påverkan av reformerna på skolresultaten i termer av orsak-verkan samband. För att svara på frågan om offentliga och privata förskolor är av olika kvalitet och därmed påverkar skolresultaten olika kommer vi använda att flera kommuner på senare år haft brist på förskoleplatser. Sådana brister minskar föräldrarnas möjligheter att välja förskola och många barn hamnar på andra förskolor än de familjerna önskat. Därmed kan vi undvika problematiken att vissa typer av familjer väljer en viss typ av förskola och återigen särskilja effekterna av förskola från familjeförhållanden. Eftersom konkurrens bör mätas på en aggregerad nivå, antingen på kommun-, orts-, eller stadsdelsnivå, kommer vi använda förändringar över tid inom dessa enheter/nivåer för att studera hur de påverkar förskolors kvalitet och i sin tur skolresultaten. Projektets genomförande innebär att det för första gången kommer att vara möjligt att på djupet studera effekterna av stora reformer i en av de viktigaste delarna av det svenska välfärdssystemet (förskolan kostar totalt ca 50 miljarder kronor per år) och öka kunskapen om hur förskolan påverkar skolresultaten. 15

19 Skolad i demokrati? Två skolreformers effekter på politisk jämlikhet. Att främja barns och ungdomars förmåga att tänka och handla demokratiskt har utgjort ett huvudmål för den svenska utbildningspolitiken under hela efterkrigstiden. Under denna period har den svenska utbildningspolitiken även präglats av ett tydligt socialt jämlikhetsideal. Argumentet att lika tillgång till utbildning för barn från olika social bakgrund ska generera lika möjligheter senare i livet har varit centralt för många av de skolpolitiska reformer som har genomförts under det senaste seklet. Mycket av forskningen kring effekterna av olika utbildningsreformer har handlat om hur förändringarna av utbildningssystemet har påverkat den sociala jämlikheten i olika avseenden såsom gällande studieresultat, rekrytering till högre utbildning, yrkesval och inkomst. Däremot finns det endast begränsad forskning om hur skolreformerna har påverkat den politiska jämlikheten i samhället, alltså människors politiska engagemang och deltagande. Huvudsökande Sven Oskarsson Uppsala universitet Medsökanden Josefina Erikson Uppsala universitet Karl-Oskar Lindgren Uppsala universitet Sven Oskarsson Uppsala universitet David Cesarini New York University Christopher Dawes New York University Period Detta är förvånande både mot bakgrund av den roll skolan tillmätts som demokratifostrare i olika styrdokument och mot bakgrund av hur illa förekomsten av socioekonomiska skillnader i politiskt deltagande rimmar med den demokratiska maximen om?en person, en röst?. Detta projekt syftar till att bidra att fylla den kunskapslucka som finns om olika utbildningsreformers effekt på den politiska jämlikheten i samhället. Mer precist kommer vi att studera i vilken utsträckning två av 1900-talets stora utbildningsreformer i Sverige, grundskolereformen 1962 och gymnasiereformen 1991, bidrog till att minska skillnaderna i politiskt deltagande mellan individer med olika social bakgrund. Gemensamt för dessa reformer var att båda hade ett uttalat syfte att främja jämlikheten i samhället. Studien kommer att göras dels med hjälp av statistiska analyser på basis av unika svenska registerdata, dels med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med människor som gick i skolan då dessa reformer infördes. För det första kommer vi att undersöka effekterna av utbildning på politiskt deltagande med hjälp av den kvasiexperimentella variation som reformerna gav upphov till. I båda fallen fanns det under en period en geografisk variation i utformningen av utbildningssystemet som kan användas för att studera utbildningens betydelse för individernas politiska deltagande och i förlängningen dess funktion som en utjämnare av socioekonomiska skillnader. Mer precist kommer vi att undersöka om den skillnad i utbildningsnivå, mellan annars likartade 16

20 individer, som grundskolereformen under 1960-talet och gymnasiereformen under 1990-talet gav upphov till faktiskt resulterade i större politisk jämlikhet. För det andra ger djupintervjuer en möjlighet att bredda analysen av politiskt deltagande, vilket i sin tur ger goda förutsättningar att även undersöka hur och på vilket sätt utbildning kan tänkas påverka politiskt engagemang och fungera som en utjämnare av socioekonomiska skillnader. Intervjuerna syftar till att fånga fler olika former av politiskt deltagande än vad som traditionellt burkar studeras, exempelvis politiskt engagemang i närmiljön, social media eller andra sociala sammanhang. Vidare syftar de till att studera mer kvalitativa aspekter av framförallt politisk självtilltro. Hur ser människor själva på sina möjligheter att påverka beslutsfattare eller politiska organ? Dessutom kommer intervjustudien att undersöka om och på vilket sätt utbildning påverkar människors politiska självtilltro och deltagande. Totalt kommer intervjuer att genomföras utifrån ett urval som utgår från båda reformerna. Projektet har uppenbar inom- och utomvetenskaplig relevans. Kombinationen av kvasi-experimentell variation från två utbildningspolitiska reformer, registerdata om utbildning och politiskt deltagande som i ett internationellt perspektiv är unika både till sin natur och omfattning samt möjlighet att komplettera och fördjupa de statistiska analyserna av registerdata med systematiska djupintervjuer av berörda individer ger oss mycket goda möjligheter att undersöka varför vissa människor är mer politiskt aktiva än andra. Ur ett samhälleligt perspektiv är projektet viktigt då det kommer att bidra med ny kunskap om huruvida utbildningsreformer kan vara ett effektivt instrument för att utjämna skillnader i politiskt inflytande mellan individer med olika social bakgrund. Ytterst handlar därför projektet om skolans möjlighet att uppfylla sin uppgift att fostra goda demokrater. 17

21 Utbildningsreformer för gymnasieskolan under två årtionden: Konsekvenser för fördelning av resurser, rekrytering och utbildningsresultat Skolval, resursfördelning och utbildningsresultat på gymnasiemarknaden: Effekter av två decenniers utbildningsreformer Det svenska utbildningssystemet har under de senaste två decennierna genomgått dramatiska förändringar, från att ha varit ett av världens mest centralstyrda utbildningssystem till att på kort tid bli ett av världens mest decentraliserade skolsystem. Ansvar för organisation och styrning har flyttats från den centrala statliga nivån till den lokala kommunala nivån och därifrån till varje skola. Med hjälp av den s.k. skolpengen, kostnaden för en genomsnittlig elev, har ett system för fritt skolval skapats. På denna skolmarknad erbjuds elever och föräldrar att fritt välja bland både kommunala skolor och fristående skolor. Decentraliseringen syns även i de nya läroplaner som infördes 1994, då dessa hade ett tydligare fokus på specificerade kunskapskrav och mindre anvisningar om hur dessa skall uppnås. Huvudsökande Monica Rosén Göteborgs universitet Medsökanden Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Kajsa Yang Hansen Göteborgs universitet Period Till det nya styrsystemet hör också att kriterierelaterade betyg införts, och till dessa ett stödsystem i form av nationella prov. Under 2000-talet har förändringar gjorts som innebär tydligare fokus på uppföljning och kontroll, bl.a i form av en nyinrättad Skolinspektion, och införande av nya läroplaner 2011, som innebär en starkare innehållslig styrning. Projektets huvudsyfte är att utvärdera konsekvenser av en del av dessa förändringar. Inom ett delprojekt undersöks effekter av det fria skolvalet. Det är elevens hemkommun som har ansvar för att finansiera ungdomarnas utbildning, men de kan i princip välja vilken utbildningsanordnare som helst, som t ex en kommunal eller fristående skola i en annan kommun. Delprojektets syfte är att utveckla modeller för analys och beskrivning av mönster av skoloch utbildningsval, och de konsekvenser dessa får för utbud av utbildningsplatser och skolor, och för fördelning av elever och lärare med olika bakgrund över skolor och kommuner. Utgångspunkten är en modell utvecklad av Skolverket som identifierar lokala skolmarknader på grundval av information om utbytet av elever mellan olika kommuner. Denna modell visade i en analys på data från senare år att det var möjligt att identifiera 94 lokala skolmarknader, vilka i sin tur kunde klassificeras i sex olika marknadstyper. Inom delprojektet kommer denna analysmodell att appliceras på data från sju tidpunkter mellan 1994/95 och 2012/13, för att studera förändringar i de lokala skolmarknaderna över tid. Informationen kommer att användas för 18

22 undersöka hur variationen mellan skolor och kommuner förändras över tid, dels vad gäller fördelning av elever med avseende på social bakgrund, utländsk bakgrund och tidigare utbildningsresultat, dels vad gäller fördelning av lärare med olika behörighet, utbildningsnivå och erfarenhet. Härigenom får vi information om förändringar i elevsegregation och fördelning av lärarresurser. I delprojekt 2 är syftet att undersöka hur rekryteringen av elever med olika bakgrund till olika utbildningsprogram har förändrats mellan början av 1990-talet och början av 2010-talet, liksom hur fullföljandet av gymnasieutbildning har förändrats under samma tidsperiod. Detta görs genom att vi bygger statistiska modeller som inkluderar en rad olika förklaringsfaktorer. Dessa förklaringsfaktorer avser såväl individuella karakteristika, som social bakgrund, utbildningsbakgrund och tidigare utbildningsresultat, som karakteristika som har med utbildningarna att göra, som typ av utbildningsprogram och läroplan. En ytterligare kategori av förklaringsfaktorer utgör de lokala skolmarknadstyper som identifieras i det första delprojektet. I de statistiska analyserna undersöks olika former av samspelseffekter mellan de olika förklaringsfaktorerna. I delprojekt 3 ligger fokus på att bestämma effekter av utbildning på kunskaper och färdigheter. I delprojektet används data från den internationella undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter som för närvarande genomförs av OECD. Denna omfattar ett urval om ca 5000 personer i åldrarna 16 till 65. Då dessa gått i gymnasieskolan vid olika tidpunkter är det möjligt att använda skillnader i kunskaper och färdigheter mellan personer i olika ålder som mått på effekter av utbildningars omfattning och utformning. Denna ansats kommer att användas för att studera effekter av införande av ett tredje utbildningsår på yrkesprogrammen under början av talet, liksom för att undersöka effekter av den nya läroplanen 1994 och av det kriterierelaterade betygssystemet. 19

23 Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Informella kunskaper i matematik och läsning samt barns förmåga till uppmärksamhet i förskolan har starka samband med den senare kunskapsutvecklingen i matematik och läsning. Forskare visar att hög kvalitet i förskoleverksamheten och undervisning under tidiga år kombinerat med en stimulerande hemmiljö har stor betydelse för senare prestationer i matematik. Länder som vill höja kunskapsnivån bland befolkningen bör satsa på att utveckla förskoleverksamhet av hög kvalitet. Trots att Sverige förmodligen har en av världens bästa förskoleverksamheter presterar svenska elever allt sämre inom matematikens område vid internationella jämförelser. Om det är brister i förskolan vad gäller matematik vet vi idag inget om. Det vi vet från internationella studier är att barn i den fria leken i förskolan utövar matematik i många olika former. Andra forskare visade att 88 procent av alla barn på en förskola är involverade i någon matematisk aktivitet dagligen. Huvudsökande Joakim Samuelsson Linköpings universitet Medsökanden Ulf Andersson Linköpings universitet Period Barnen ägnade sig åt matematiska områden som mönster och form (21%), storlek (13%), räkning (12%), förändring (5%), spatiala relationer (4%) samt klassificering(2%). Äldre barn engagerade sig något oftare än yngre barn i matematiska aktiviteter. Samtidigt har andra forskare visat att vissa barn inte spontant uppmärksammar antal och räknar och att det finns ett ömsesidigt samband mellan den spontana uppmärksamheten av antal och senare förmåga att räkna. Forskare hävdar därför att det är viktigt att stötta barns tidiga spontana uppmärksamhet mot tal och räkning. Syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av didaktiska metoder i förskolan kan befrämja barns utveckling av grundläggande numeriska färdigheter/förmågor och tidiga aritmetiska utveckling. 20

24 Utvärdering som styrning i högre utbildning i Sverige I det här projektet utvärderar vi reformen med ett nytt kvalitetsutvärderingssystem i högskolan och intresserar oss för vilken betydelse det har för styrningen av högskolan. Reformen är intressant eftersom den föregicks av en ovanligt kritisk debatt och kritiken kvarstår. Ett flertal reformer av högskolan har genomförts och styrningen präglas nu av en spänning mellan decentralisering och större frihet, och reglering och kontroll av utbildning. Kvalitetsutvärderingsreformen utgör ett bra exempel för att studera den här spänningen. Vårt projekt inriktas mot att studera a) reformintentionerna och förutsättningarna för kvalitetsutvärderingarna, b) hur kvalitetsutvärderingarna genomförs, och c) resultaten av reformen och kvalitetsutvärderingarna och konsekvenserna för högskolepolitik och pedagogisk praktik. Bolognareformen är en utgångspunkt när vi undersöker förutsättningar och intentioner för reformen och kvalitetsutvärderingarna. Huvudsökande Christina Segerholm Mittuniversitetet Medsökanden Anders Olofsson Mittuniversitetet Agneta Hult Umeå universitet Joakim Lindgren Umeå universitet Linda Rönnberg Umeå universitet Period Vi frågar om på vilka vägar utvärderingsidéerna kommer in i svensk utbildningspolitik. Vilka var argumenten för och intentionerna med utvärderingssystemet? Vilka uppfattningar om kvalitet i högskoleutbildning förs fram av centrala aktörer, och vilken typ av kunskap krävs för bedömning av kvalitet? Frågor om hur kvalitetsutvärderingarna genomförs handlar om hur det nya kvalitetsutvärderingssystemet ser ut. Vad utvärderas, vilka genomför utvärderingarna och hur går de tillväga? Vilken uppfattning har de om kvalitet och vilken kunskap ligger till grund för bedömningarna? Vi studerar utvärderarnas sida av processerna och hur akademiker är involverade i styrningen av högskoleutbildning. Resultaten av utvärderingarna behandlas genom frågor om hur kvalitetsutvärderingarna hanteras vid universiteten och institutionerna. Hur regerar man på utvärderingarna och utvärderingsresultaten? I vilken utsträckning påverkar utvärderingarna det pedagogiska arbetet och uppfattningar om kvalitet i högskoleutbildning? Vi utgår ifrån en förklaringsinriktad utvärderingsansats anpassad till att studera nationella utvärderingssystem. För att få svar på våra frågor kommer vi att intervjua policyaktörer och studera policydokument av olika slag på internationell, nationell, universitets- och institutionsnivå. Vi planerar att följa bedömargrupper för åtta olika utvärderingar av ämnen och program vid fyra universitet och åtta institutioner. Samtidigt, vid samma universitet och institutioner studerar vi hur de förbereder 21