FORSKNING PÅGÅR 2012 UTBILDNINGSVETENSKAP GENERELLT. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR 2012 UTBILDNINGSVETENSKAP GENERELLT Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 VÄRT ATT NOTERA Forskning pågår Utbildningsvetenskap generellt ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning, som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, mars 2012 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Forskarskola i ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker Problemläraren: normbrytande lärargärningar i det lokala samhällslivet Caroline Liberg 1 David Sjögren 3

4 Forskarskola i ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker I centrum för vår forskarskola står ämnesspråk i naturvetenskapliga och matematiska praktiker i skolan. Forskarskolans inriktning motiveras bland annat av de sjunkande resultat för svenska elever som rapporteras från internationella undersökningar av elevers kunskaper i naturvetenskap och matematik. I olika skolämnen och i olika aktiviteter möter eleverna varierande språkliga krav. Huvudsökande Caroline Liberg Uppsala universitet Medsökanden Leif Östman Uppsala universitet Att lära sig ett ämne innebär att även lära sig det ämnets språk, och lärande kan därmed ses som en typ av diskursförändring. De språkliga kraven är centrala för elevernas resultat. Skolans språkliga praktiker kännetecknas av ett språkbruk som barn och ungdomar i mycket varierande utsträckning förberetts för före skolstarten. Flerspråkiga elever saknar vid skolstarten ofta en trygg förankring i det språk som kommer att utgöra det huvudsakliga verktyget för kunskapsutvecklingen under skoltiden och har dessutom i många fall kulturella erfarenheter och referensramar som inte alltid beaktas i skolan, vilket kan göra undervisningen svårtillgänglig. Därför är ämnesspråk i naturvetenskap och matematik också relevant att studera ur ett flerspråkighetsperspektiv. Frågeställningar som anlägger ett genusperspektiv på hur det naturvetenskapliga ämnesspråket gestaltas i klassrumspraktiken är också viktiga inom forskarskolan. Bidragsform Forskarskolor Period Forskning om genus och naturvetenskapligt lärande har först under senare år börjat problematisera ämnenas genusladdning. Det har diskuterats hur lärare tilldelar flickor och pojkar olika förmågor och har olika förväntningar på dem som grupp. Det i sin tur gör att eleverna omedvetet ges olika implicita budskap om vad som är viktigt i just det ämne som det undervisas i. Trots att det på svenskt område finns viss forskning kring ämnesspråk i naturvetenskap och matematik, saknas systematiska studier av material baserade på större populationer. Fokus i forskarskolan blir därför empiriskt material i form av större redan insamlade och systematiserade databaser, både internationella test (PISA, TIMSS, PIRLS) och databaser insamlade på svensk mark (nationella prov, läromedelstexter, klassrumsinteraktion). Forskarskolan drivs i samarbete mellan Uppsala, Göteborgs, Umeå och Stockholms universitet samt Högskolan i Gävle. Vid samtliga deltagande lärosäten bedrivs omfattande verksamhet av relevans för forskarskolan. Nationella och internationella 1

5 samarbeten finns redan etablerade, liksom nätverk och ett flertal forskarskolor med olika inriktningar. Fyra doktorander planerar att antas, dessa läser gemensamma kurser på de olika lärosätena. Forskarskolan har stor betydelse för den svenska forskningen om ämnesspråk. Vi inför ett delvis nytt sätt att se på språkliga praktiker i skolämnen där det visat sig att svenska elevers resultat sjunker. Därmed torde vårt tema vara både välkommet och nödvändigt. Forskarskolan ger också ett relevant bidrag till den utbildningsvetenskapliga forskningen med utgångspunkt i systematiska studier av större material. Den bidrar också till såväl en förstärkning som föryngring av forskargrupperna. 2

6 Problemläraren: normbrytande lärargärningar i det lokala samhällslivet Problemläraren: normbrytande lärargärningar i det lokala samhällslivet Skolläraren och klockaren C. G. Forslund i Åkerby, i Uppsala län, blev 1895 avsatt från sin tjänst som lärare efter 22 års arbete. Som stöd för beslutet menade skolrådet i Åkerby att Forslund hade vanvördat församlingens nye kyrkoherde. Forslund överklagade beslutet hos domkapitlet och flera församlingsbor kallades för att vittna för Forslunds sak och mot kyrkoherden. Men detta hjälpte föga: skolrådets beslut accepterades också av domkapitlet. Vad detta enskilda avsättningsärende handlade om finns nedtecknat i Uppsala domkapitels handlingar. Där beskrivs återkommande ordväxlingar mellan kyrkoherden, övriga skolrådsmedlemmar och läraren. Olämpliga saker hade sagts. De inblandade blev upprörda. Åtgärder vidtogs. Detta är i en mening vad som inträffade. Sett i ett större sammanhang kan emellertid avskedet betraktas som en pågående maktkamp om inflytande mellan den traditionella makteliten i lokalsamhället och en ny yrkesgrupp. Denna kamp om inflytande var mångbottnad. Den nya framväxande yrkesgruppen, folkskollärare, hade en mycket bredare rekryteringsbas än vad prästerna, akademikerna och läkarna hade. Nära hälften av de blivande manliga folkskollärarna var i början av 1900-talet bondsöner. Häri låg alltså en strukturell grund för motsättningar mellan grupperna: Att på några år förvandla bondsöner till folkuppfostrare och pedagoger kunde man resa vissa betänkligheter. Folkskolläraren kunde lätt frestas att överskatta vidden av sin nyförvärvade lärdom och betydelsen av sitt sociala avancemang. Konflikten kan också betraktas som en konflikt mellan stad och landsbygd. Inte sällan var lärare från urbana miljöer tvingade till tjänster i lärarfattiga landsbygdsförsamlingar. Människor från industrialiserade miljöer var tvungna att finna sig till rätta i agrardominerade församlingar med traditionella uppförandekoder och en traditionsbunden hierarki. Vissa sociologer menar att industrialisering och migration uppluckrade traditionella, sociala band som upprätthöll normer i agrarsamhället. Lokalsamhällets norm- och lagbrytare kan enligt denna teori återfinnas bland nyinflyttade församlingsmedlemmar. Ytterligare en aspekt att hålla i minnet är att skolsverige befann sig i en sekulariseringsprocess. Kyrkoherden var på 1890-talet skolrådets obestridde ordförande och ledde det pedagogiska arbetet i församlingen. Läraren var på alla sätt underställd kyrkoherden. Många menade emellertid att kyrkans inflytande över undervisningen borde minska och Huvudsökande David Sjögren Uppsala universitet Bidragsform Bidrag till anställning som postdok i Sverige Period

7 lärarkåren ville hävda sin rätt att själva organisera undervisningsarbetet. Lärarkåren ville med andra ord, som många andra framväxande yrkesgrupper, inmuta och hävda auktoritet inom det yrkesområde som de uppfattade som sitt eget. Det finns många avskedsfall som liknar det fall som beskrivits ovan. I detta forskningsprojekt vill jag undersöka dessa "problemlärare" och deras lärargärningar som föranledde avsked. Det kommer att bli en viktig forskningsuppgift att kategorisera olika avskedsorsaker. Några avskedsfall som jag funnit i min förstudie visar att skälen varierar märkbart. Under hela tidsperioden finns en liten grupp lärare som gör lagöverträdelser. De misshandlar sina elever eller förgriper sig på dem. Även om dessa överträdelser kan tänkas innehålla en del uppseendeväckande historier, så är det de mer, de till synes oskyldiga, avskedsskälen som jag är intresserad av. Syftet är att därigenom pröva några möjliga strukturella orsaker till avskeden, som kortfattat har berörts ovan. I forskningsprojektet kommer också eventuella förändringar i avskedsorsaker mellan att behandlas. Projektet kan sägas ha en övergripande ambition att studera normbrytande gruppers gemensamma förutsättningar och hur dessa bemöttes i lokalsamhället. Det kan säga mycket om hur normer bevaras och hur de förändras i ett samhälle som går från agrardominerad produktion till organiserad kapitalism och industrialism. 4