FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2011

2 Värt att notera Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom området som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2011 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov Joanna Giota 1 Carina Gunnarsson 3 Jan-Eric Gustafsson 5 Jan-Eric Gustafsson 7 Glenn Hultman 9 Caroline Liberg 11 Erik Mellander 13 Joakim Samuelsson 15 Mara Westling Allodi 16

4 Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter Utgångspunkten för den föreslagna studien är att Sverige förväntas har en skola för alla. Detta är de tydliga intentionerna som framgår såväl av utbildningspolitiska beslut som av skolans gällande dokument och för den framtida lärarutbildningen. Det finns emellertid många indikationer på att intentionerna inte genomförts som planerat. Alla elevers likvärdighet och rättighet att få lära utifrån sina egna förutsättningar, erfarenheter och behov möts inte i det pedagogiska vardagsarbetet. Anledningar till detta finns att söka på skilda plan och inom olika delområden. Det övergripande syftet med det föreslagna projektet är att studera vilka faktorer relaterade till specialpedagogiska stödåtgärder som är viktigast för inkluderande och exkluderande processer samt differentieringsbehov i skolans undervisning. Studier visar att effekter av insatta specialpedagogiska stödåtgärder påverkas av vilka modeller för resursfördelning som har använts och hur särskilda behov har definierats och/eller diagnostiserats. Då det är svårt att finna pedagogiska eller organisatoriska särdrag som på ett enkelt och entydigt sätt skiljer specialundervisning från vanlig undervisning, med eller utan integrerade former av stöd, är det också svårt att finna pålitlig och tillräckligt utförlig statistik över specialundervisningens omfattning och kostnader. Detta gäller både nationellt och internationellt. Huvudsökande Joanna Giota Göteborgs universitet Medsökanden Lisa Asp-Onsjö Göteborgs universitet Ingemar Emanuelsson Göteborgs universitet Karin Taube Mittuniversitetet Bidragsform Projektbidrag Period De specifika syften med projektet är att: a) kartlägga omfattningen av och former för specialpedagogiskt stöd liksom vilka elever som får sådant; b) studera effekter av specialundervisning med särskilt fokus på vilka effekter olika former av specialpedagogiskt stöd har på måluppfyllelse i grundskolans år 9, val av gymnasieprogram och fortsatta studier i gymnasieskolan, liksom på elevers motivation, självuppfattning och attityder till skolan. De planerade studierna kommer att genomföras inom ramen för UGU-projektet (Utvärdering Genom Uppföljning) och baseras på data som finns inom The Gothenburg Educational Database (GOLD) under vilken beteckning data från Individualstatistiken, UGU-projektet och andra projektet förts samman. UGU är ett longitudinellt projekt som bygger på nationella representativa elevurval som sedan början av 1960-talet i samverkan med SCB genomfört åtta uppföljningsundersökningar inom skolväsendet med start i grundskolans år 3. I projektet kommer data från 5 1

5 årskullar av elever att användas (födda 1972, 1977, 1982, 1987 och 1992). Två årskullar har erfarenheter av det relativa betygsystemet och formell differentiering i särskild- och allmän kurs baserat på permanent nivågruppering. Tre andra har erfarit det målrelaterade betygsystemet och de förändringar som decentraliseringen av skolan i början av 1990-talet medförde. Detta gör att förändringar vad gäller insatta specialpedagogiska stödåtgärder och dess effekter över en tidsperiod av trettio år kan studeras, vilket kan leda till ökade kunskaper om hur skolan kan bli mer effektiv i att ge särskilt stöd till elever i behov av sådant. Dessutom kan konsekvenser av hur sådant stöd ges, i mer eller mindre integrerade former, studeras. Resultaten kan även användas för att problematisera lärarutbildningen och specialpedagogernas oklara roll. I GOLD finns emellertid ingen preciserad information om vilka modeller för resursfördelning som har använts vid specialundervisningens utformning. Eftersom det är högst angeläget att sådan information insamlas kommer en ny enkätundersökning bland ett representativt urval av 35 kommuner och 1300 skolor som deltar i UGU-projektets uppföljningsundersökningar att äga rum. Information om bl.a. tillgång till speciallärare, specialpedagoger eller resurspersonal kan belysa frågan om vilka faktorer som ligger till grund för besluten om hur särskilda grupper sätts samman. 2

6 Vem bryr sig och vem kan man lita på? Skolans betydelse för ungdomars sociala tillit Sverige är ett samhälle med hög social tillit. Från tidigare forskning vet vi att sådan social tillit har en rad positiva effekter: ekonomisk tillväxt, låg korruption, fungerande demokratiska institutioner, ökad trygghet, mer ekonomisk jämlikhet, ökad tolerans, bättre hälsa samt ökade möjligheter att lösa samhällsproblem av olika slag. I det svenska fallet tros tilliten också vara viktig för upprätthållandet av en generell välfärdsmodell. Trots att den sociala tilliten haft en jämnt hög nivå i Sverige visar undersökningar att ungdomar idag har lägre tillit än andra åldersgrupper. Denna förändring är utgångspunkt för detta projekt, vars syfte är att kartlägga och förklara varför svenska ungdomar har lägre tillit än andra grupper. Huvudsökande Carina Gunnarsson LINNÉUNIVERSITETET Medsökanden Katarina Barrling Hermansson Linnéuniversitetet Karl Loxbo Linnéuniversitetet Bidragsform Projektbidrag Syftet med projektet är att förklara denna förändring bland svenska högstadieungdomar genom att studera skolans inverkan på deras tillit. Den första frågan projektet ställer är beskrivande: är låg tillit en generell trend bland svenska skolungdomar eller skiljer sig utvecklingen åt mellan olika skolor, samhällsgrupper eller mellan elever av olika kön? Den andra forskningsfrågan är förklarande: vad är det som gör att tillit byggs upp eller förstörs? Här ställs två delfrågor: a) Är det skillnader i skolans organisering och styrform som förklarar ungdomars tillit till andra människor? b) Finns det ett samband mellan skolmiljö och graden av tillit hos unga människor? Bakgrunden till den första delfrågan är att skolan har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren i form av kommunalisering, övergång från regel- till målstyrning, införande av skolpeng samt ett ökat inslag av friskolor. I den första delfrågan undersöks därför om dessa förändringar kan ha lett till minskad social tillit bland skolungdomarna. I den andra delfrågan riktas intresset mot faktorer inom skolan och vi ställer frågor till eleverna om hur de själva uppfattar skolmiljön, t.ex. om de tycker att skolans lärare är rättvisa, tillgängliga eller engagerade, samt hur de upplever umgänget eleverna emellan. Period Trots att litteraturen på området är relativt enig om vad det är som upprätthåller tillstånd av hög respektive låg tillit i olika samhällen är kunskapen om förändring mer begränsad, d.v.s. varför tilliten ökar eller minskar. Forskningen om socialt kapital visar att fungerande, effektiva och rättvisa institutioner gör att tilliten i samhället ökar men det är få studier som kombinerar indikatorer på social tillit med undersökningar av skolans inre liv. Eftersom skolan är en så viktig del i unga människors liv, är det rimligt att anta att den mer än andra offentliga institutioner påverkar 3

7 ungdomars värderingar och sätt att se på tillvaron. Projektet bryter ny mark genom att kombinera forskning om skolan med den omfattande litteraturen om socialt kapital och tillit. Forskningsfrågorna besvaras genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, nämligen 1) en deskriptiv studie av ungdomars tillit 2) en s.k. panelstudie där vi följer en grupp ungdomar under deras högstadieår 3) en brevstudie, där vi ber ett antal ungdomar att skriva om sina erfarenheter och sin syn på tillit 4) så kallade fokusgruppsintervjuer där vi låter ungdomar i grupp diskutera frågor om tillit. För att genomföra den första delundersökningen av projektet utgår vi från redan insamlade data från den internationella studien International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) från ICCS-studien omfattar sammanlagt tre enkäter, som delats ut till ett representativt urval elever, lärare och rektorer i 169 svenska skolor. I panelstudien samlas egna data in från ett tiotal skolor. Av praktiska skäl inriktas panelstudien på ett urval av skolor i storstockholmsområdet. Brevstudien och fokusgruppsintervjuerna genomförs med ett mindre antal ungdomar från dessa skolor. 4

8 Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. Under de 15 år som förflutit sedan dess har emellertid en hel del nya resultat erhållits i framförallt amerikanska undersökningar som utnyttjat mer kraftfull metodik (t ex experiment och sofistikerad statistisk analys), vilka pekar på att klasstorlek och lärartäthet har betydelse, liksom att lärarkompetensen är av stor betydelse. Huvudsökande Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Medsökanden Eva Myrberg Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Den svenska forskningen kring resursers betydelse för pedagogiska resultat är av relativt blygsam omfattning, och resultatbilden framstår som splittrad och oklar, både vad gäller lärarkompetensens och de ekonomiska resursernas betydelse. Detta kan bero på oklarheter i bestämningen av de olika resursvariablerna, och det kan också ha sin grund i problem att göra rättvisande jämförelser mellan behöriga och obehöriga lärare. Inom projektet utnyttjas två mycket omfattande longitudinella datamaterial för att komma tillrätta med dessa metodproblem, och för att analysera relationer mellan resurser och resultat. Det ena materialet är Lärarregistret, som innehåller årligen insamlade uppgifter om landets lärare, och det andra är en individdatabas som innehåller en stor mängd uppgifter, framförallt kring utbildning, men även kring yrkesverksamhet för samtliga personer födda Dessa uppgifter kommer att användas för att åstadkomma en mer preciserad och differentierad beskrivning av lärarkompetens, och då framförallt genom att skilja mellan ämnesmässig och pedagogisk utbildning, och genom att ta hänsyn till påbörjade men inte avslutade utbildningar. Eftersom de lärare som är verksamma i dagens skola har genomgått flera olika lärarutbildningar är det också angeläget att skilja mellan dessa. Med hjälp av dessa mer finfördelade variabler kommer vi att studera skillnader i lärarkompetens mellan skolor och kommuner. Inom projektet kommer också innebörden i jämförelser mellan 5

9 behöriga och obehöriga lärare att undersökas närmare. Enligt Skollagen får en obehörig lärare inte ges tillsvidareanställning utan prövning avseende både ämnesmässig kompetens och förmåga att undervisa. Ett sätt att skaffa kunskap om läraryrket för en obehörig lärare är genom visstidsanställningar, som kan ge underlag både för personens beslut om fortsatt verksamhet som lärare, och för kommunens beslut om eventuell tillsvidareanställning. Projektet kommer därför att undersöka de olika vägarna till läraryrket för behöriga och obehöriga lärare, och se i vilka avseenden det finns likheter och skillnader mellan de två kategorierna. Inom projektet kommer även kostnader för skolans verksamhet att analyseras, vilket kommer att göras på kommunnivå. Kostnader för undervisning utgör den största kostnadsposten, och vi kommer att undersöka hur undervisningskostnaden för lärare påverkas av lärarkompetens och lärartäthet, och av andra faktorer, som exempelvis demografiska variabler, tätortsgrad och andel elever i fristående skolor. En huvuduppgift för projektet är slutligen att undersöka betydelsen av lärarkompetens och ekonomiska resurser å ena sidan, och elevernas resultat å den andra. Detta kommer att göras med nationella provdata från åk 5, betyg i enskilda ämnen och meritvärde från åk 9, och betyg i enskilda kurser och jämförelsetal från gymnasieskolan. De sammantagna resultaten från projektet kan förväntas få betydelse bland annat för förståelsen av innebörden i lärarkompetens och för förståelsen av relationen mellan undervisningskostnader och lärartäthet/lärarkompetens. Projektet kommer också att bidra till insikter om vilken betydelse olika resursfaktorer i skolan har. 6

10 Effekter på pedagogiska resultat av lärartäthet och lärarkompetens Effekter på pedagogiska resultat av lärattäthet och lärarkompetens Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. De senaste två decenniernas forskning i pedagogik och nationalekonomi har emellertid inneburit betydande framsteg när det gäller att kunna bestämma betydelsen av olika resursfaktorer. Mer kraftfull metodik i form av till exempel experiment och sofistikerad statistisk analys har utvecklats. Detta har fått till följd att klasstorlek, lärartäthet och lärarkompetens framstår som viktiga faktorer för elevers framgångsrika lärande, även om resultatbilden på många punkter fortfarande är oklar. Den svenska forskningen på området är också av relativt blygsam karaktär och resultaten har varit motstridiga. Det finns därför ett stort behov av att fördjupa kunskapen om olika resursfaktorers betydelse. Huvudsökande Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Medsökanden Eva Myrberg Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Projektet bygger vidare på det arbete som utförts i ett tidigare projekt där databaser har byggts upp utifrån uppgifter i flera olika register, däribland Årskurs 9 registret, Lärarregistret och Skoloch elevregistret, och där metodutveckling skett för analys av longitudinella databaser på skol- och kommunnivå. Syftet är att göra fördjupade analyser på flera områden som berör sambanden mellan resurser och resultat. Elever i de tidiga skolåren behöver ägna stor kraft och energi åt att lära sig behärska skriftspråket. Lärares insatser kan vara av central betydelse för resultatet av elevernas ansträngningar. Läsförmågan utgör sedan en avgörande grund för den fortsatta framgången i skolan. Kunskapsläget när det gäller lärartäthetens betydelse pekar på att ökad lärartäthet under de första skolåren har en mer gynnsam effekt på elevers skolresultat än en ökad lärartäthet under senare skolår. Denna hypotes kommer att undersökas och studien omfattar alla elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/2000. Grundskollärarutbildningen infördes 1988/89. Den ersatte den tidigare klasslärarutbildningen som hade en lågstadielärarlinje och en mellanstadielärarlinje och där 7

11 huvudfokus för lågstadielärarlinjen låg på språk och på läs- och skrivinlärning. Grundskollärarlinjen som fick en bredare spännvidd och erbjöd inriktning mot årskurserna 1-7 eller 4-9, vilket innebar en lägre grad av fokusering på den tidiga läs- och skrivundervisningen än som varit fallet tidigare för lärare med inriktning mot de tidiga skolåren. Effekten av den förändrade lärarutbildningen på elevernas betyg i årskurs 9 kommer att undersökas. Samtliga elever som började årskurs 1 under läsåren 1987/88 till 1999/2000 kommer att ingå i studien. I en tredje delstudie ligger fokus på att utveckla metoder för analyser av effekter av resurser med aggregerade data. I Sverige finns en riklig mängd registerdata men forskningen står inför stora metodmässiga utmaningar när det gäller att kunna utnyttja denna information. Framför allt gäller det de svårigheter som är förknippade med att hantera data som ligger på aggregerad nivå, såsom exempelvis information som finns på skol- och kommunnivå. Inom projektet kommer olika metoder för tidsserieanalys av aggregerade longitudinella data att prövas. Projektets resultat kan förväntas få betydelse för förståelse av innebörden i olika resursfaktorer, för bestämning av olika effekter av lärartäthet för olika åldersgrupper, och för förståelse av effekter av lärarutbildning på elevers resultat. Vidare kommer projektet att bidra med kunskap om metoder för att analysera effekter av resursfaktorer på elevresultat med hjälp av longitudinella aggregerade data. 8

12 Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap Projektansökan tar sin utgångspunkt i, och utgör en fortsättning av, ett tidigare UVK-finansierat projekt: Vad händer om man tänker tvärtom? (Dnr ) där huvudfokus utgjordes av frågor kring praktiskt yrkeskunnande och möjligheten att förflytta kunskap mellan lärarutbildningens olika delar. I det föreslagna projektet förflyttas fokus från möjligheter till integration mellan delarna mot studenternas lärande i ett av dessa, den verksamhetsförlagda delen (VFU). Den övergripande forskningsfrågan är om man kan öka kvaliteten i VFU och effektivisera studenternas yrkeslärande i riktning mot skicklighet och professionell integritet genom att förse deras handledare med en skärpt förmåga att uppmärksamma, artikulera och diskutera sitt eget praktiska yrkeskunnande. Vi använder ofta begreppen teori och praktik som om de vore två helt skilda företeelser. Frågan om förhållandet mellan teori och praktik är dock mer komplex än så. Lärarutbildningen kan inte ses som uppdelad i praktikdel (t.ex. VFU) respektive teoridel, eller som EN praktik, utan som många, och praktikerna finns såväl ute i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen som på campus. Effekten av att man slutar tala om lärarutbildningens olika avsnitt i termer av teori och praktik borde bli att den eftersträvade sammankopplingen mellan dessa inte med nödvändighet innebär att de behöver integreras på ett konkret plan, t.ex. genom att studenterna måste bära med sig uppgifter från de högskoleförlagda delarna som ska genomföras i de verksamhetsförlagda, eller tvärtom. Man kan också eftersträva en kvalitetsförstärkning av de olika delarna, var för sig, och att man börjar betrakta studenten som den viktiga länken i integrationen mellan lärarutbildningens olika praktiker. Huvudsökande Glenn Hultman Linköpings universitet Medsökanden Per Lindqvist Högskolan i Kalmar Ulla Karin Nordänger Högskolan i Kalmar Jan Schoultz Linköpings universitet Ann-Sofi Wedin Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Resultat i det tidigare projektet pekar på att centrala aspekter av kunskap som förflyttas mellan de skilda praktikerna riskerar att förloras i själva översättningsprocessen men också på att det finns broar mellan personlig kunskap och en mera generell lärarkunskap. Metaforer och exempel verkar vara framkomliga redskap för yrkesverksamma lärare att kollektivt formulera och utveckla det egna yrkeskunnandet. Vad vi fortfarande vet förhållandevis lite om är ifall utveckling och användning av dessa redskap också leder till att de erfarna lärarna på ett mera effektivt sätt förmår medverka till utveckling av praktiskt yrkeskunnande 9

13 hos noviser eller utveckling av gemensamma och formulerbara standards för att bedöma deras kompetens. Att utveckla sin egen praktik och att utveckla sin förmåga till handledar- eller mentorskap behöver inte med nödvändighet förstås som identiska processer. I delstudier inom Tvärtom-projektet visar resultaten att svenska lärarutbildningars kunskapsmål för VFU är vagt formulerade och att de kännetecknas av ett mischmasch av teoretiska och praktiska kunskapsformer, de visar dessutom på den förvirring som kännetecknar bedömningssamtal i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen. En relevant fråga blir därför om en utvecklad förståelse för yrkeskunnandet också ger de yrkesverksamma verktyg att formulera standards för vad som kan anses vara en godtagbar utveckling under VFU, vad som kännetecknar ett godkänt resultat och hur man kan bedöma processkunskap. I projektet kommer vi att utföra ett s.k. design-experiment. Steg 1 blir en avancerad handledarutbildning med utgångspunkt i praktiskt kunnande, där metoder och analysredskap som utprövats i det tidigare projektet kommer att utgöra grund. Steg 2 innebär att vi utifrån denna designar en VFU-period och prövar handledningsmodeller i avsikt att effektivisera studenternas yrkeslärande. I anslutning till detta kommer vi att studera bedömningen av VFU i mötet mellan företrädare för högskolan och yrkesfältet. Utfallet kommer att studeras utifrån tre fokus: 1. Mot de yrkesverksamma och uppfattningar av kvalitetsförändring i handledningen. 2. Mot studenterna och förändring av effektivitet i deras yrkeslärande. 3. Mot bedömningssamtalen och förändring av kvalitet i dessa. Våra erfarenheter, liksom ett flertal internationella studier, visar att yrkesfältets roll och position i lärarutbildningen är långt ifrån självklar. Att tydliggöra det praktiska kunnandet och studera hur det kan utvecklas och bedömas under verksamhetsförlagd utbildning framstår därför som synnerligen viktigt, liksom att tydliggöra lärarutbildningens olika praktiker och deras uppgifter. 10

14 Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar Under senare år har storskaliga internationella studier av elevers prestationer fått allt större uppmärksamhet. I olika massmedier rapporteras om hur de svenska eleverna klarar sig i förhållande till elever i andra länder. Bland annat har internationella studier visat att svenska elever läser sämre i dag än för tio år sedan, och att pojkar och invandrarelever är starkt överrepresenterade i den grupp som klarar sig sämst. En naturlig fråga blir då vad detta beror på. En förklaring som nämnts är de stora förändringar som ägt rum i skolsystemet under de senaste åren, däremot har man inte i någon större utsträckning diskuterat de test som används. Det tas för givet att dessa tester ger en god och rättvisande bild av elevers läsförmåga. Vi menar att det är mycket väsentligt att studera vad man menar med läsförmåga i dessa sammanhang och vad man därmed testar. I fokus för denna studie står PIRLS 2006 (Progress in International Reading Literacy), ett internationellt lästest som genomförs av elever i skolår fyra i 41 länder över hela världen. Vår studie undersöker såväl testet som den lässituation som eleverna ingår i när de genomför testet. Vi vill också jämföra testets lässituation med riktlinjerna för läsning i skolan och de lässituationer som eleverna utvecklar i klassrummet och i hemmet. Det material som kommer att utgöra grunden för undersökningen är i första hand de olika delar som ingår i testet, dvs texter, textfrågor, bedömningsmall, elevsvar och enkäter till föräldrar, lärare, elever och skolledare. Huvudsökande Caroline Liberg Uppsala universitet Medsökanden Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet Bidragsform Projektbidrag Period Med hjälp av olika textanalytiska metoder vill vi undersöka de kulturella drag som gestaltas genom texterna, hur texterna är uppbyggda, vilken innehållslig struktur de har och hur de engagerar en läsare. Tidigare forskning visar att texternas innehåll, både hur man uttrycker sig och vad texten handlar om, påverkar hur man förstår den. Textanalysen ligger sedan till grund för att utveckla en förståelse av vad i texten som fokuseras genom textfrågorna och de elevsvar som bedöms som korrekta. Av särskilt intresse är att närmare studera de svar som enligt bedömningsguiden klassificeras som ingen förståelse och därmed får noll poäng. Här kommer vi att kunna göra en differentiering av vad ingen förståelse kan innebära enligt bedömningsguiden, dvs vilken typ av läsning av texten som anses viktig och rätt och vilken typ av läsning som inte anses uppfylla förståelsekraven. Med utgångspunkt i såväl godkända som underkända elevsvar kommer vi att ytterligare nyansera 11

15 diskussionen av olika elevers sätt att närma sig en text. Till exempel kan vissa elever ta fasta på enskilda uppgifter i en text och andra se hela textens budskap och associera till egen erfarenhet. Med hjälp av bakgrundsvariabler som samlas in i enkäter till elever, lärare och föräldrar kan ett stort antal statistiska jämförelser göras. Av särskilt intresse för denna studie är att kartlägga vad som karakteriserar en elev som lyckas eller misslyckas på detta lästest med avseende på sådant som språklig och sociokulturell bakgrund samt kön. Projektet väntas bidra både teoretiskt och praktiskt till en mer tydlig och klar diskussion om vad som menas med begrepp som läsning och läsförmåga. På så sätt kan resultaten också bidra till hur man kan tolka resultaten från internationella lästest. Förhoppningsvis kan studien också leda till vidare diskussioner om de pedagogiska konsekvenser som en nyanserad bild av läsning kan få. Resultaten från projektet är därför relevanta för flera olika kategorier av pedagogiskt intresserade; forskare, pedagogiskt verksam personal, lärarutbildare, skolledare och politiker. Presentationer av projektets resultat kommer att ske i akademiska sammanhang på konferenser och i relevanta tidskrifter. Presentationer kommer även att ske i samband med vidareutbildning av lärare och skolledare. 12

16 Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att man 1998 omvandlade 30 av de 90 platserna på den 3-åriga förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad program, för förskollärare. Åren 1999 och 2000 antog man 30 elever vardera på det naturvetenskapligt inriktade programmet och det traditionella förskollärarprogrammet. Tre årskullar av naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att utbildas parallellt med?vanliga? förskollärare. I detta projekt undersöker vi två tänkbara effekter av försöket. Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper. Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen? Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Fanns det några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter som fullföljde utbildningen? Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Anders Berg Umeå universitet Mikael Winberg Umeå universitet Lena Tibell Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Den andra effekten handlar om förskolebarnen. Blev de förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare? Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig linje på gymnasiet? Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan grundskolan. Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan. 13

17 Projektet pågår under fyra år. Under år 2010 genomförs utvärderingen av effekterna på lärarstudenterna. Som underlag används information om de båda utbildningsprogrammen, en enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Dessutom identifieras förskolor där de tidigare studenterna har arbetat och de barn som då gick på förskolorna. Under 2011 studeras genomförs en enkätundersökning där barnen och deras föräldrar anonymt får besvara frågor om förskoletiden. På basis av dess frågor undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som inte hade det. Vidare jämförs de två barngruppernas resultat på nationella prov matematik, engelska och svenska i årskurs 5 De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år Det innebär att data för utvärderingen av effekterna på barnens prestationer i grundskolan samt deras gymnasieval kan börja sammanställas först under år Utvärderingen baseras på avidentifierade registerutdrag om barnens betyg och resultat på nationella prov i åk 9 samt val av gymnasieprogram. Analysen slutförs under det fjärde året, år Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen. Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för förskolan. 14

18 Spelinterventioner i förskolan för att befrämja utveckling av grundläggande numeriska färdigheter och tidig aritmetisk utveckling Informella kunskaper i matematik och läsning samt barns förmåga till uppmärksamhet i förskolan har starka samband med den senare kunskapsutvecklingen i matematik och läsning. Forskare visar att hög kvalitet i förskoleverksamheten och undervisning under tidiga år kombinerat med en stimulerande hemmiljö har stor betydelse för senare prestationer i matematik. Länder som vill höja kunskapsnivån bland befolkningen bör satsa på att utveckla förskoleverksamhet av hög kvalitet. Trots att Sverige förmodligen har en av världens bästa förskoleverksamheter presterar svenska elever allt sämre inom matematikens område vid internationella jämförelser. Om det är brister i förskolan vad gäller matematik vet vi idag inget om. Huvudsökande Joakim Samuelsson Linköpings universitet Medsökanden Ulf Andersson Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Det vi vet från internationella studier är att barn i den fria leken i förskolan utövar matematik i många olika former. Andra forskare visade att 88 procent av alla barn på en förskola är involverade i någon matematisk aktivitet dagligen. Barnen ägnade sig åt matematiska områden som mönster och form (21%), storlek (13%), räkning (12%), förändring (5%), spatiala relationer (4%) samt klassificering(2%). Äldre barn engagerade sig något oftare än yngre barn i matematiska aktiviteter. Samtidigt har andra forskare visat att vissa barn inte spontant uppmärksammar antal och räknar och att det finns ett ömsesidigt samband mellan den spontana uppmärksamheten av antal och senare förmåga att räkna. Forskare hävdar därför att det är viktigt att stötta barns tidiga spontana uppmärksamhet mot tal och räkning. Syftet med följande projekt är att studera hur olika typer av didaktiska metoder i förskolan kan befrämja barns utveckling av grundläggande numeriska färdigheter/förmågor och tidiga aritmetiska utveckling. 15

19 Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov Projektet grundar sig på teorier om processer mellan människan och dess sociala miljö i lärande situationer. Miljöer som upplevs av eleverna som bekräftande, positiva och tillfredsställande är relaterade till högre elevresultat. Elevernas lärande påverkas av lärarnas förmedlade förväntningar. Positiva förväntningar är relaterade till en optimal utveckling av potentialer, medan de elever som möts av låga förväntningar presterar under sin potential. Lärarnas självförtroende och förmåga att kommunicera med eleverna är också viktiga faktorer, särskilt för ungdomar från familjer utan studietraditioner. Skolprocesser, skolans sociala klimat och organisation har en stor betydelse för att öka välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa och även våld, missbruk och annat anti-socialt beteende. Dessa samband är inte enbart ett sammanträffande, utan speglar ett reellt kausalt samband. Dessa effekter är beståndiga eftersom de introducerar ungdomarna på olika livsbanor: de omedelbara effekterna av skolklimat bidrar därmed till att öppna eller stänga möjligheter i framtiden. Huvudsökande Mara Westling Allodi Stockholms universitet Medsökanden Siv Fischbein Stockholms universitet Rolf Helldin Stockholms universitet Per-Anders Rydelius Karolinska Institutet Bidragsform Projektbidrag Period Begreppet delaktighet har studerats i forskning relaterad till funktionshinder och definieras som relaterat till graden av interaktion med miljön, men också till upplevelsen av tillhörighet och autonomi. Alla elever som kan uppfattas som tillhörande en minoritet kan uppleva ett utanförskap i en organisation som utgår från majoriteten, normen eller genomsnittet. Tematiken av inkludering innebär en målsättning om att skapa en skolmiljö som kan bemöta och välkomna alla elever, garanterar deras delaktighet och rätten till en god utbildning. Det svenska utbildningssystemet har gjort stora insatser i detta avseende, men har målsättningen att bli ännu mindre segregerande. Under de senare åren har förekomsten av differentierade grupper dock ökat igen i många kommuner, och andelen elever i särskolan har ökat dramatiskt. Arbetet med skolans pedagogiska målsättningar och värderingar är centralt för att skapa inkluderande skolor, skolor som kan möta olikheter utan att segregera. Utbildningssystemets arbete för att uppnå viktiga sociala målsättningar är därmed viktigt men kan upplevas som svårare för skolans personal att strukturera. Större grupper av barn och ungdomar uppvisar problem relaterade till psykisk ohälsa, samtidigt som många elever lämnar skolan med skadat självförtroende. Det är av stor vikt att hitta metoder som 16

20 kan stödja skolorna i strävan att skapa hälsosamma sociala miljöer, där barn och ungdomar utvecklar en positiv identitet och upplever tillhörighet. Demokratins innebörd måste läras av varje generation om och om igen genom att vara delaktig i sociala miljöer som är utformade efter demokratiska principer. Demokratiska värderingar i skolan visar sig i behandlingen av elever som riskerar att missgynnas. Det är viktigt att skolan utvecklar icke-diskriminerande och rättvisa strategier som förebygger skolmisslyckanden och inte förstärker effekterna av elevernas bakgrund. Den teoretiska modellen över skolklimat och värderingar i denna studie är ett originellt bidrag som bygger på beprövade teorier och har utvecklats utifrån de specifika erfarenheterna av svenska elever. Genom denna studie vill vi pröva den på fältet, för att se om den kan användas för att stödja en utveckling av verksamheten. Forskningsprogrammet består av en intervention i skolan för att förändra det sociala klimatet öka elevernas delaktighet och bidra till bättre elevresultat. Skolorganisationen genomgår en långsiktig förändringsprocess som utgår från den egna situation, kultur och resurser. Skolans situation utvärderas med hjälp av olika metoder och resultaten presenteras för skolans personal. En projektgrupp bildas som utvecklar strategier, planerar och genomför insatser, vilka integreras i skolans arbetsplan. Insatserna innebär en anpassning av forskningsprogrammet till den lokala situationen, men de utgår från en gemensam grund bestående av relevanta teorier och empirisk forskning om skolklimat och delaktighet. Förändringsprocessen följs upp kontinuerligt och dokumenteras med hjälp av olika metoder och instrument. 17