FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet"

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 Värt att notera Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom området som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökning under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, 31 mars 2009 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar. Effekter av en satsning på naturvetenskap i förskollärarutbildningen på lärarstudenterna, på förskolorna och på förskolebarnen Grundlag, multikulturellt samhälle och skolans värdegrund - Studier rörande implementeringen av lag och rättsvärden i skolans styrdokument och skolans praktik Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska - förutsättningar och konsekvenser Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov Joanna Giota 1 Jan-Eric Gustafsson 3 Bernt Gustavsson 5 Glenn Hultman 7 Caroline Liberg 9 Erik Mellander 11 Rolf Nygren 13 Anna-Lena Tvingstedt 15 Mara Westling Allodi 17

4 Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter Utgångspunkten för den föreslagna studien är att Sverige förväntas har en skola för alla. Detta är de tydliga intentionerna som framgår såväl av utbildningspolitiska beslut som av skolans gällande dokument och för den framtida lärarutbildningen. Det finns emellertid många indikationer på att intentionerna inte genomförts som planerat. Alla elevers likvärdighet och rättighet att få lära utifrån sina egna förutsättningar, erfarenheter och behov möts inte i det pedagogiska vardagsarbetet. Anledningar till detta finns att söka på skilda plan och inom olika delområden. Det övergripande syftet med det föreslagna projektet är att studera vilka faktorer relaterade till specialpedagogiska stödåtgärder som är viktigast för inkluderande och exkluderande processer samt differentieringsbehov i skolans undervisning. Studier visar att effekter av insatta specialpedagogiska stödåtgärder påverkas av vilka modeller för resursfördelning som har använts och hur särskilda behov har definierats och/eller diagnostiserats. Då det är svårt att finna pedagogiska eller organisatoriska särdrag som på ett enkelt och entydigt sätt skiljer specialundervisning från vanlig undervisning, med eller utan integrerade former av stöd, är det också svårt att finna pålitlig och tillräckligt utförlig statistik över specialundervisningens omfattning och kostnader. Detta gäller både nationellt och internationellt. Huvudsökande Joanna Giota Göteborgs universitet Medsökanden Lisa Asp-Onsjö Göteborgs universitet Ingemar Emanuelsson Göteborgs universitet Karin Taube Mittuniversitetet Bidragsform Projektbidrag Period De specifika syften med projektet är att: a) kartlägga omfattningen av och former för specialpedagogiskt stöd liksom vilka elever som får sådant; b) studera effekter av specialundervisning med särskilt fokus på vilka effekter olika former av specialpedagogiskt stöd har på måluppfyllelse i grundskolans år 9, val av gymnasieprogram och fortsatta studier i gymnasieskolan, liksom på elevers motivation, självuppfattning och attityder till skolan. De planerade studierna kommer att genomföras inom ramen för UGU-projektet (Utvärdering Genom Uppföljning) och baseras på data som finns inom The Gothenburg Educational Database (GOLD) under vilken beteckning data från Individualstatistiken, UGU-projektet och andra projektet förts samman. UGU är ett longitudinellt projekt som bygger på nationella representativa elevurval som sedan början av 1960-talet i samverkan med SCB genomfört åtta uppföljningsundersökningar inom skolväsendet med start i grundskolans år 3. I projektet kommer data från 5 årskullar av elever att användas (födda 1972, 1977, 1982,

5 och 1992). Två årskullar har erfarenheter av det relativa betygsystemet och formell differentiering i särskild- och allmän kurs baserat på permanent nivågruppering. Tre andra har erfarit det målrelaterade betygsystemet och de förändringar som decentraliseringen av skolan i början av 1990-talet medförde. Detta gör att förändringar vad gäller insatta specialpedagogiska stödåtgärder och dess effekter över en tidsperiod av trettio år kan studeras, vilket kan leda till ökade kunskaper om hur skolan kan bli mer effektiv i att ge särskilt stöd till elever i behov av sådant. Dessutom kan konsekvenser av hur sådant stöd ges, i mer eller mindre integrerade former, studeras. Resultaten kan även användas för att problematisera lärarutbildningen och specialpedagogernas oklara roll. I GOLD finns emellertid ingen preciserad information om vilka modeller för resursfördelning som har använts vid specialundervisningens utformning. Eftersom det är högst angeläget att sådan information insamlas kommer en ny enkätundersökning bland ett representativt urval av 35 kommuner och 1300 skolor som deltar i UGU-projektets uppföljningsundersökningar att äga rum. Information om bl.a. tillgång till speciallärare, specialpedagoger eller resurspersonal kan belysa frågan om vilka faktorer som ligger till grund för besluten om hur särskilda grupper sätts samman. 2

6 Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. Under de 15 år som förflutit sedan dess har emellertid en hel del nya resultat erhållits i framförallt amerikanska undersökningar som utnyttjat mer kraftfull metodik (t ex experiment och sofistikerad statistisk analys), vilka pekar på att klasstorlek och lärartäthet har betydelse, liksom att lärarkompetensen är av stor betydelse. Huvudsökande Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Medsökanden Eva Myrberg Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Den svenska forskningen kring resursers betydelse för pedagogiska resultat är av relativt blygsam omfattning, och resultatbilden framstår som splittrad och oklar, både vad gäller lärarkompetensens och de ekonomiska resursernas betydelse. Detta kan bero på oklarheter i bestämningen av de olika resursvariablerna, och det kan också ha sin grund i problem att göra rättvisande jämförelser mellan behöriga och obehöriga lärare. Inom projektet utnyttjas två mycket omfattande longitudinella datamaterial för att komma tillrätta med dessa metodproblem, och för att analysera relationer mellan resurser och resultat. Det ena materialet är Lärarregistret, som innehåller årligen insamlade uppgifter om landets lärare, och det andra är en individdatabas som innehåller en stor mängd uppgifter, framförallt kring utbildning, men även kring yrkesverksamhet för samtliga personer födda Dessa uppgifter kommer att användas för att åstadkomma en mer preciserad och differentierad beskrivning av lärarkompetens, och då framförallt genom att skilja mellan ämnesmässig och pedagogisk utbildning, och genom att ta hänsyn till påbörjade men inte avslutade utbildningar. Eftersom de lärare som är verksamma i dagens skola har genomgått flera olika lärarutbildningar är det också angeläget att skilja mellan dessa. Med hjälp av dessa mer finfördelade variabler kommer vi att studera skillnader i lärarkompetens mellan skolor och kommuner. Inom projektet kommer också innebörden i jämförelser mellan 3

7 behöriga och obehöriga lärare att undersökas närmare. Enligt Skollagen får en obehörig lärare inte ges tillsvidareanställning utan prövning avseende både ämnesmässig kompetens och förmåga att undervisa. Ett sätt att skaffa kunskap om läraryrket för en obehörig lärare är genom visstidsanställningar, som kan ge underlag både för personens beslut om fortsatt verksamhet som lärare, och för kommunens beslut om eventuell tillsvidareanställning. Projektet kommer därför att undersöka de olika vägarna till läraryrket för behöriga och obehöriga lärare, och se i vilka avseenden det finns likheter och skillnader mellan de två kategorierna. Inom projektet kommer även kostnader för skolans verksamhet att analyseras, vilket kommer att göras på kommunnivå. Kostnader för undervisning utgör den största kostnadsposten, och vi kommer att undersöka hur undervisningskostnaden för lärare påverkas av lärarkompetens och lärartäthet, och av andra faktorer, som exempelvis demografiska variabler, tätortsgrad och andel elever i fristående skolor. En huvuduppgift för projektet är slutligen att undersöka betydelsen av lärarkompetens och ekonomiska resurser å ena sidan, och elevernas resultat å den andra. Detta kommer att göras med nationella provdata från åk 5, betyg i enskilda ämnen och meritvärde från åk 9, och betyg i enskilda kurser och jämförelsetal från gymnasieskolan. De sammantagna resultaten från projektet kan förväntas få betydelse bland annat för förståelsen av innebörden i lärarkompetens och för förståelsen av relationen mellan undervisningskostnader och lärartäthet/lärarkompetens. Projektet kommer också att bidra till insikter om vilken betydelse olika resursfaktorer i skolan har. 4

8 Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet I detta projekt undersöker vi de mekanismer i vilken folkbildande verksamhet kan antas generera nytta för medborgarna och samhället. För att komma åt denna nytta utgår vi från ett vidgat kapitalbegrepp som rör inte endast ekonomiskt kapital, utan även hälsokapital, socialt kapital byggt på tillit, teknokulturellt kapital och institutionellt kapital. Under lång tid har det funnits antaganden om vad folkbildning bidrar med för samhället, men vilken slags nytta den har på ett samlat sätt är inte undersökt. Vad denna kostnad har för effekter tillbaka för samhället i sin helhet finns inte kunskap om. Därför behövs en undersökning som i mindre skala undersöker hur dessa förhållanden kan te sig i en kommun, en begränsad enhet som ligger högt i anslagsgivning och i vilken det är möjligt att se resultaten av verksamheten. Betydelsen av en sådan undersökning ligger i att detta blir belyst och kommer fler intressenter till del, dels för beslutsfattare, dels för alla inom utbildningssystemet, kultursfären och arbetsmarknaden. Huvudsökande Bernt Gustavsson Örebro universitet Medsökanden Sam Paldanius Linköpings universitet Bosse Jonsson Mälardalens Högskola Erik Amnå Örebro universitet Gunnel Andersdotter Örebro universitet Bidragsform Projektbidrag Period De olika delområdena i undersökningen omfattar socialt kapital såsom det utvecklats inom statsvetenskapen, i vilket människors tillit till varandra och samhället visas ha ekonomiska effekter för samhället i sin helhet. Utbildning är en faktor som ligger högst i dessa undersökningar, men är inte undersökt vad gäller folkbildning. Vad innebär den verksamheten när det gäller individuell utveckling, förstärkning av offentligheten, representation och självstyre? Det andra delmomentet undersöker teknokulturellt kapital, såsom det utvecklats inom feministiskt orienterad teknovetenskap där sociomateriella relationer mellan människor och IKT/nya digitala medier fokuseras. Idag är de flesta bekanta med Internet och mobiltelefoni, mediaspelare är vanliga och digital tv är här; vi är i allt högre grad uppkopplade mot omvärlden. Här undersöks det omvända förhållande som innebär att unga människor använder denna teknik på ett sätt som går utöver den förmåga som lärare och institutioner besitter kunskap om. Vad innebär tillgången till detta teknokulturella kapital inom folkbildande verksamhet och hur möts det av folkbildningens bildningstraditioner där boken, läsandet och skrivandet är en hörnsten? Det tredje delområdet utgår från hälsonytta, i vilket hälsa förstås i så vid mening att den utgörs av vår förmåga att omformulera sina livsmål, att kunna utföra handlingar utifrån de möjligheter som min hälsa ger och de 5

9 begränsningar min ohälsa ger. Vi vet att folkbildning bidrar till människors välbefinnande men inte hur det går till och inte heller hur det förändrar människors vardagsliv. Hur kan folkbildning skapa förutsättningar för lärande och hälsa? Det fjärde delområdet, institutionell nytta, utgår från deltagares och institutioners användning av symboliskt kapital. Olika institutioner i termer av verksamhetsfält utvecklar olika värden, kapital. Många som går kurser på folkbildande institutioner förbereder sig för studier på högskolor och universitet. De kapitalformer de förvärvar inom folkbildningen kan när de omsätts inom universitet innebära intressanta konverteringsprocesser. Vilka kapitalinsatser erkänns som funktionella i den nya miljön? Vi undersöker hur de olika kapitalen ser ut mellan folkbildning och högre utbildning samt vilken nytta konverteringspraktikerna genererar för inblandade parter. Det ekonomiska kapitalet omsättning studeras i form av de satsningar som stat, kommun och landsting gör, hur det omvandlas i verksamhet i en kommun och hur det står i relation till de andra formerna av kapital. Genom de empiriska undersökningarna av de olika delområdena om hur dessa olika former av kapital genereras, vilka mekanismer som åstadkommer det och hur det omsätts i en kommun, kan vi få kunskap om folkbildningens samhälleliga betydelse och nytta. Dessa resultat kommuniceras till alla med intresse för folkbildningen. Resultaten i de olika delområdena presenteras i en gemensam volym. I denna gemensamma volym anges indikatorer för och relationer mellan de olika kapitalformerna, användbara för vidare undersökningar. 6

10 Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Projektansökan tar sin utgångspunkt i, och utgör en fortsättning av, ett tidigare UVK-finansierat projekt: Vad händer om man tänker tvärtom? (Dnr ) där huvudfokus utgjordes av frågor kring praktiskt yrkeskunnande och möjligheten att förflytta kunskap mellan lärarutbildningens olika delar. I det föreslagna projektet förflyttas fokus från möjligheter till integration mellan delarna mot studenternas lärande i ett av dessa, den verksamhetsförlagda delen (VFU). Den övergripande forskningsfrågan är om man kan öka kvaliteten i VFU och effektivisera studenternas yrkeslärande i riktning mot skicklighet och professionell integritet genom att förse deras handledare med en skärpt förmåga att uppmärksamma, artikulera och diskutera sitt eget praktiska yrkeskunnande. Vi använder ofta begreppen teori och praktik som om de vore två helt skilda företeelser. Frågan om förhållandet mellan teori och praktik är dock mer komplex än så. Lärarutbildningen kan inte ses som uppdelad i praktikdel (t.ex. VFU) respektive teoridel, eller som EN praktik, utan som många, och praktikerna finns såväl ute i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen som på campus. Effekten av att man slutar tala om lärarutbildningens olika avsnitt i termer av teori och praktik borde bli att den eftersträvade sammankopplingen mellan dessa inte med nödvändighet innebär att de behöver integreras på ett konkret plan, t.ex. genom att studenterna måste bära med sig uppgifter från de högskoleförlagda delarna som ska genomföras i de verksamhetsförlagda, eller tvärtom. Man kan också eftersträva en kvalitetsförstärkning av de olika delarna, var för sig, och att man börjar betrakta studenten som den viktiga länken i integrationen mellan lärarutbildningens olika praktiker. Huvudsökande Glenn Hultman Linköpings universitet Medsökanden Per Lindqvist Högskolan i Kalmar Ulla Karin Nordänger Högskolan i Kalmar Jan Schoultz Linköpings universitet Ann-Sofi Wedin Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Resultat i det tidigare projektet pekar på att centrala aspekter av kunskap som förflyttas mellan de skilda praktikerna riskerar att förloras i själva översättningsprocessen men också på att det finns broar mellan personlig kunskap och en mera generell lärarkunskap. Metaforer och exempel verkar vara framkomliga redskap för yrkesverksamma lärare att kollektivt formulera och utveckla det egna yrkeskunnandet. Vad vi fortfarande vet förhållandevis lite om är ifall utveckling och användning av dessa redskap också leder till att de erfarna lärarna på ett mera effektivt sätt förmår medverka till utveckling av praktiskt yrkeskunnande 7

11 hos noviser eller utveckling av gemensamma och formulerbara standards för att bedöma deras kompetens. Att utveckla sin egen praktik och att utveckla sin förmåga till handledar- eller mentorskap behöver inte med nödvändighet förstås som identiska processer. I delstudier inom Tvärtom-projektet visar resultaten att svenska lärarutbildningars kunskapsmål för VFU är vagt formulerade och att de kännetecknas av ett mischmasch av teoretiska och praktiska kunskapsformer, de visar dessutom på den förvirring som kännetecknar bedömningssamtal i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen. En relevant fråga blir därför om en utvecklad förståelse för yrkeskunnandet också ger de yrkesverksamma verktyg att formulera standards för vad som kan anses vara en godtagbar utveckling under VFU, vad som kännetecknar ett godkänt resultat och hur man kan bedöma processkunskap. I projektet kommer vi att utföra ett s.k. design-experiment. Steg 1 blir en avancerad handledarutbildning med utgångspunkt i praktiskt kunnande, där metoder och analysredskap som utprövats i det tidigare projektet kommer att utgöra grund. Steg 2 innebär att vi utifrån denna designar en VFU-period och prövar handledningsmodeller i avsikt att effektivisera studenternas yrkeslärande. I anslutning till detta kommer vi att studera bedömningen av VFU i mötet mellan företrädare för högskolan och yrkesfältet. Utfallet kommer att studeras utifrån tre fokus: 1. Mot de yrkesverksamma och uppfattningar av kvalitetsförändring i handledningen 2. Mot studenterna och förändring av effektivitet i deras yrkeslärande 3. Mot bedömningssamtalen och förändring av kvalitet i dessa. Våra erfarenheter, liksom ett flertal internationella studier, visar att yrkesfältets roll och position i lärarutbildningen är långt ifrån självklar. Att tydliggöra det praktiska kunnandet och studera hur det kan utvecklas och bedömas under verksamhetsförlagd utbildning framstår därför som synnerligen viktigt, liksom att tydliggöra lärarutbildningens olika praktiker och deras uppgifter. 8

12 Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar. Under senare år har storskaliga internationella studier av elevers prestationer fått allt större uppmärksamhet. I olika massmedier rapporteras om hur de svenska eleverna klarar sig i förhållande till elever i andra länder. Bland annat har internationella studier visat att svenska elever läser sämre i dag än för tio år sedan, och att pojkar och invandrarelever är starkt överrepresenterade i den grupp som klarar sig sämst. En naturlig fråga blir då vad detta beror på. En förklaring som nämnts är de stora förändringar som ägt rum i skolsystemet under de senaste åren, däremot har man inte i någon större utsträckning diskuterat de test som används. Det tas för givet att dessa tester ger en god och rättvisande bild av elevers läsförmåga. Vi menar att det är mycket väsentligt att studera vad man menar med läsförmåga i dessa sammanhang och vad man därmed testar. I fokus för denna studie står PIRLS 2006 (Progress in International Reading Literacy), ett internationellt lästest som genomförs av elever i skolår fyra i 41 länder över hela världen. Vår studie undersöker såväl testet som den lässituation som eleverna ingår i när de genomför testet. Vi vill också jämföra testets lässituation med riktlinjerna för läsning i skolan och de lässituationer som eleverna utvecklar i klassrummet och i hemmet. Det material som kommer att utgöra grunden för undersökningen är i första hand de olika delar som ingår i testet, dvs texter, textfrågor, bedömningsmall, elevsvar och enkäter till föräldrar, lärare, elever och skolledare. Huvudsökande Caroline Liberg Uppsala universitet Medsökanden Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet Bidragsform Projektbidrag Period Med hjälp av olika textanalytiska metoder vill vi undersöka de kulturella drag som gestaltas genom texterna, hur texterna är uppbyggda, vilken innehållslig struktur de har och hur de engagerar en läsare. Tidigare forskning visar att texternas innehåll, både hur man uttrycker sig och vad texten handlar om, påverkar hur man förstår den. Textanalysen ligger sedan till grund för att utveckla en förståelse av vad i texten som fokuseras genom textfrågorna och de elevsvar som bedöms som korrekta. Av särskilt intresse är att närmare studera de svar som enligt bedömningsguiden klassificeras som ingen förståelse och därmed får noll poäng. Här kommer vi att kunna göra en differentiering av vad ingen förståelse kan innebära enligt bedömningsguiden, dvs vilken typ av läsning av texten som anses viktig och rätt och vilken typ av läsning som inte anses uppfylla förståelsekraven. Med utgångspunkt i såväl godkända som underkända elevsvar kommer vi att ytterligare nyansera 9

13 diskussionen av olika elevers sätt att närma sig en text. Till exempel kan vissa elever ta fasta på enskilda uppgifter i en text och andra se hela textens budskap och associera till egen erfarenhet. Med hjälp av bakgrundsvariabler som samlas in i enkäter till elever, lärare och föräldrar kan ett stort antal statistiska jämförelser göras. Av särskilt intresse för denna studie är att kartlägga vad som karakteriserar en elev som lyckas eller misslyckas på detta lästest med avseende på sådant som språklig och sociokulturell bakgrund samt kön. Projektet väntas bidra både teoretiskt och praktiskt till en mer tydlig och klar diskussion om vad som menas med begrepp som läsning och läsförmåga. På så sätt kan resultaten också bidra till hur man kan tolka resultaten från internationella lästest. Förhoppningsvis kan studien också leda till vidare diskussioner om de pedagogiska konsekvenser som en nyanserad bild av läsning kan få. Resultaten från projektet är därför relevanta för flera olika kategorier av pedagogiskt intresserade; forskare, pedagogiskt verksam personal, lärarutbildare, skolledare och politiker. Presentationer av projektets resultat kommer att ske i akademiska sammanhang på konferenser och i relevanta tidskrifter. Presentationer kommer även att ske i samband med vidareutbildning av lärare och skolledare. 10

14 Effekter av en satsning på naturvetenskap i förskollärarutbildningen på lärarstudenterna, på förskolorna och på förskolebarnen Ger mer naturvetenskap i förskollärarundervisningen också mer naturvetenskap på dagis och i skolan? I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att man 1998 omvandlade hälften av de 60 platserna på den 3-åriga förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad program, för förskollärare. Detta försök pågick fram till Tre årskullar av naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att utbildas parallellt med vanliga förskollärare. I detta projekt undersöker vi tre tänkbara effekter av försöket. Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper. Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen? Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Fanns det några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter som fullföljde utbildningen? Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Anders Berg Umeå universitet Mikael Winberg Umeå universitet Lena Tibell Linköpings universitet Bidragsform Planeringsbidrag Period 2009 Den andra effekten rör den pedagogiska verksamheten i förskolan. Hur stora andelar av de naturvetenskapligt utbildade lärarna började faktiskt arbeta på förskolor efter sin examen? Och för dem som gjorde det, tillämpade de sin naturvetenskapliga kompetens. Hur påverkade detta i så fall den pedagogiska verksamheten i förskolorna? Den tredje effekten handlar om förskolebarnen. Blev de förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare? Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig linje på gymnasiet? Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan grundskolan. 11

15 Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan. Under år 2009 genomförs utvärderingen av effekterna på lärarstudenterna. Som underlag används information om de båda utbildningsprogrammen, en enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Under 2009 identifieras också de förskolor där de tidigare studenterna har arbetat. Det är för dessa inledande analyser som planeringsbidraget söks. Hur den pedagogiska verksamheten i förskolorna påverkades studeras under åren 2010 och Detta sker med hjälp av en enkät riktad till de aktuella förskolorna. En enkätundersökning genomförs också i vilken barnen som gick på dessa förskolor, anonymt får besvara frågor om den pedagogiska verksamhet som de deltog. På basis av dess frågor undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som inte hade det. De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år Det innebär att utvärderingen av effekterna på barnens prestationer i grundskolan och deras gymnasieval kan påbörjas först år Utvärderingen baseras på avidentifierade registerutdrag om barnens betyg i åk 9 och val av gymnasieprogram. Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen. Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för förskolan. 12

16 Grundlag, multikulturellt samhälle och skolans värdegrund - Studier rörande implementeringen av lag och rättsvärden i skolans styrdokument och skolans praktik I moderna stater styr lagar av högre dignitet lagar av lägre valör, de senare i sin tur regelverk ännu längre ner i normhierarkin. I Sverige finns en normhierarki i form av grundlagarna, därefter lag i teknisk mening stiftad av riksdagen, därefter regeringens normgivning och sist den kommunala normgivningen. Skolans regelverk kan i princip återfinnas inom alla normhierarkierna. I princip måste alla skolans normer vara konforma med annan högre lagstiftning, men hur är det i verkligheten? Vårt projekt undersöker relationen mellan regler och normer relaterade till skolans uppdrag att främja demokrati och multikulturellt samhällsliv och att motverka segregering och diskriminering. Projektet ska visa om och hur grundläggande rättsliga normer och rättspolitiska intentioner överförs till läroplaner och andra styrdokument för skolan samt därifrån tillämpas i det praktiska skolarbetet, alltså hur lagstiftningen får genomslag i skolans liv och vilken styrande roll lagstiftningen och läroplanerna spelar för skolans möjligheter att verka för mångkulturell integration. Att på detta sätt sammankoppla livet i skolan med rättsordningen grundläggande intentioner och värden har så vitt känt aldrig förekommit tidigare i svensk rättsvetenskaplig eller pedagogisk forskning. Projektet består av tre delprojekt. Huvudsökande Rolf Nygren Uppsala universitet Medsökanden Rickard Jonsson Stockholms universitet Charles Westin Stockholms universitet Annette Tegnemo Uppsala universitet Sven Hartman Lärarhögskolan i Stockholm Bidragsform Projektbidrag Period Det första undersöker hur integrationspolitiska mål via lagstiftning och policybeslut överflyttas till skolans område. Två frågor undersöks: 1) Hur har skollagstiftningen och läroplansarbetet påverkats av integrationspolitiken? Hur kom skolans regelverk i detta avseende till? Hur påverkades skolans styrdokument och regelverk av rättspolitikens skiftningar under 50 år? Hur starkt har sambandet mellan de normhierkins nivåer varit? 2) Hur har frågorna om friskolor och hemspråk som uttryck för kulturell valfrihet hanterats i lagstiftning och praxis, särskilt i Skolöverstyrelsens/ Skolverkets praxis? Det andra delprojektet undersöker skolaktörernas självförståelse och professionella kompetens att på lokal nivå kunna uttolka och konkretisera skolans uppdrag med följande frågeställningar i fokus: 1) Hur uppfattar skolledare och lärare skolans roll som främjare av mångkultur och demokrati? 2) Hur kan lärares kompetens förstås i relation till skolans specifika åliggande att 13

17 främja demokrati och mångkultur? 3) I vilken grad kan lärares professionalitet i dessa frågor klargöras? Det tredje delprojektet belyser och utvärderar skolans roll i integrationsprocessen genom att fokusera på följande frågor: 1) Språkets roll i samband med integrations- och uteslutningsprocesser. Studien följer upp den betydelse för integrationen som modersmålsundervisningen haft men även den betydelse som kunskaperna i muntlig och skriftlig svenska har. Inte minst viktigt är att klargöra språkets roll som identitetsmarkör. 2) En fallstudie av en eller ett par svensk-finska friskolor, som varit verksamma mer än tio år. På vilket sätt har dessa friskolor bidragit till mångfalden i samhället? 3) En studie av de kategoriseringsprocesser, social perception och identitetskonstruktioner i högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms mångkulturella bostadsområden för att belysa socialpsykologiska processer som bidrar till att reproducera social över- och underordning. Analys av god praktik kan förhoppningsvis bidra till utvecklingen av en pedagogik för det mångkulturella samhället. Projektet är mångvetenskapligt upplagt med medverkan från tre forskningsområden: rättsvetenskap, pedagogik och invandrarforskning/ utbildningssociologi. Varje delprojekt leds av en professor med betydande erfarenhet av forskning om integration, invandring och mångkultur. Övriga medverkande kommer vid inträdet i projektarbetet att vara disputerade i ämnen som gäller invandring, mångkultur och minoritetsproblem. Av de fyra juniora forskarna är hälften kvinnor. 14

18 Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska - förutsättningar och konsekvenser Ett nytt Sverige håller på att växa fram, ett Sverige som utgör en del i en alltmer globaliserad värld. Den svenska skolan är inget undantag och vi talar idag om den mångkulturella skolan. Forskning visar att elever med utländsk bakgrund når bästa skolresultat när de får utveckla sitt modersmål parallellt med att de utvecklar sin svenska t.ex. genom tvåspråkig undervisning i skolans vardagliga verksamhet. Hur tvåspråkig undervisning ska organiseras råder det emellertid olika uppfattningar om och redan under och 80-talen pågick en inflammerad debatt i frågan. Idag har över 1,5 miljoner människor i Sverige annat modersmål än svenska och närmare 15 % av eleverna i grundskolan har svenska som sitt andraspråk. Skolsituationen i storstäderna skiljer sig från övriga landet och i Malmö har mer än hälften av eleverna utländsk bakgrund. Staden är starkt segregerad och i vissa stadsdelar är andelen %. Huvudsökande Anna-Lena Tvingstedt Malmö Högskola Medsökanden Margareth Drakenberg Malmö Högskola Eva Morgan Malmö Högskola Berit Wigerfelt Malmö Högskola Eva-Kristina Salameh Universitetssjukhuset MAS Bidragsform Projektbidrag Skolverkets statistik visar att elever med annat modersmål än svenska uppnår genomsnittligt sämre skolresultat än elever med svenska som modersmål. Skolan ställs därför inför kravet att utveckla nya metoder och arbetssätt för att möta dessa elevers behov. En av de största språkgrupperna i Malmö är den arabisktalande och flera skolor har påbörjat utveckling av tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska. Utmärkande är att varje skola utvecklar sina egna modeller anpassade efter de förutsättningar som finns på respektive skola. Olika undervisningsmodeller provas, ofta utan möjlighet till långsiktighet, genomarbetade perspektiv eller uppföljning av erhållna resultat. Period Det primära syftet med denna studie är därför att analysera förutsättningar för och konsekvenser av olika modeller för tvåspråkig undervisning för såväl skolans personal, som för elevernas språkliga, kunskapsmässiga och sociala utveckling. Studien genomförs på tre skolor i Malmös etniskt mest blandade områden. Avsikten är att följa två årskurser barn från varje skola från förskoleklass eller årskurs 1 upp till och med årskurs 6 i en longitudinell studie. Skolorna har valt olika modeller för att organisera och genomföra tvåspråkig undervisning. En skola har anställt tvåspråkiga pedagoger som ordinarie klasslärare eller förskollärare i blandade klasser med arabisktalande barn och barn ur andra språkgrupper. I den tvåspråkiga undervisningen införs arabiska och svenska parallellt och av samma lärare. 15

19 En annan skola arbetar med tvåspråkig undervisning i enspråkiga klasser med enbart arabisktalande barn, där svenska lärare och arabiska modersmålslärare arbetar tillsammans. Svenska och arabiska införs parallellt men av olika lärare. På båda skolorna finns möjlighet att jämföra elever som får tvåspråkig undervisning med elever som inte får det. Den tredje skolan arbetar med enspråkiga klasser där de arabisktalande barnen också lär sig läsa på arabiska. En svensk lärare och en arabisk modersmålslärare arbetar parallellt i klassen. Huvuddelen av undervisningen sker initialt på arabiska och svenska introduceras successivt. Här kan eleverna som lär sig läsa på arabiska jämföras med en motsvarande grupp elever som lär sig läsa på svenska. Införandet av tvåspråkig undervisning i arabiska föregicks av en livlig mediedebatt, som speglar en större samhällelig diskussion om mångkulturalism och integration, men också en oro för att satsningen på tvåspråkighet ska leda till ökad segregation i ett redan starkt segregerat Malmö. Det tycks vidare handla om en oro för en upplevd hotad svenskhet. Det är vår avsikt att analysera denna debatt som den kommer till uttryck i lokal press och i fullmäktige. För att få så tillförlitlig information som möjligt följer vi samma barn, deras lärare och föräldrar vid flera undersökningstillfällen under en längre period. Vi börjar med enkäter till föräldrar och intervjuer med samtliga lärare och skolledare. Lärarna skriver dagbok och i videoinspelningar studeras både det språkliga samspelet och hur mångkulturalitet kommer till uttryck i klassrummet. Med olika språkbedömningar kartlägger vi elevernas utveckling på svenska och arabiska. Elevernas skolframgång belyses genom lärarbedömningar och resultat från nationella prov. En uppföljning av konsekvenserna av olika modeller för tvåspråkig undervisning är nödvändig inte bara för skolan och lärarna utan också för föräldrarna. Alltfler föräldrar ställs idag inför valet av såväl skola som undervisningsmodell utan att veta något om konsekvenserna. 16

20 Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov Projektet grundar sig på teorier om processer mellan människan och dess sociala miljö i lärande situationer. Miljöer som upplevs av eleverna som bekräftande, positiva och tillfredsställande är relaterade till högre elevresultat. Elevernas lärande påverkas av lärarnas förmedlade förväntningar. Positiva förväntningar är relaterade till en optimal utveckling av potentialer, medan de elever som möts av låga förväntningar presterar under sin potential. Lärarnas självförtroende och förmåga att kommunicera med eleverna är också viktiga faktorer, särskilt för ungdomar från familjer utan studietraditioner. Skolprocesser, skolans sociala klimat och organisation har en stor betydelse för att öka välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa och även våld, missbruk och annat anti-socialt beteende. Dessa samband är inte enbart ett sammanträffande, utan speglar ett reellt kausalt samband. Dessa effekter är beståndiga eftersom de introducerar ungdomarna på olika livsbanor: de omedelbara effekterna av skolklimat bidrar därmed till att öppna eller stänga möjligheter i framtiden. Huvudsökande Mara Westling Allodi Stockholms universitet Medsökanden Siv Fischbein Stockholms universitet Rolf Helldin Stockholms universitet Per-Anders Rydelius Karolinska Institutet Bidragsform Projektbidrag Period Begreppet delaktighet har studerats i forskning relaterad till funktionshinder och definieras som relaterat till graden av interaktion med miljön, men också till upplevelsen av tillhörighet och autonomi. Alla elever som kan uppfattas som tillhörande en minoritet kan uppleva ett utanförskap i en organisation som utgår från majoriteten, normen eller genomsnittet. Tematiken av inkludering innebär en målsättning om att skapa en skolmiljö som kan bemöta och välkomna alla elever, garanterar deras delaktighet och rätten till en god utbildning. Det svenska utbildningssystemet har gjort stora insatser i detta avseende, men har målsättningen att bli ännu mindre segregerande. Under de senare åren har förekomsten av differentierade grupper dock ökat igen i många kommuner, och andelen elever i särskolan har ökat dramatiskt. Arbetet med skolans pedagogiska målsättningar och värderingar är centralt för att skapa inkluderande skolor, skolor som kan möta olikheter utan att segregera. Utbildningssystemets arbete för att uppnå viktiga sociala målsättningar är därmed viktigt men kan upplevas som svårare för skolans personal att strukturera. Större grupper av barn och ungdomar uppvisar problem relaterade till psykisk ohälsa, samtidigt som många elever lämnar skolan med skadat självförtroende. 17

21 Det är av stor vikt att hitta metoder som kan stödja skolorna i strävan att skapa hälsosamma sociala miljöer, där barn och ungdomar utvecklar en positiv identitet och upplever tillhörighet. Demokratins innebörd måste läras av varje generation om och om igen genom att vara delaktig i sociala miljöer som är utformade efter demokratiska principer. Demokratiska värderingar i skolan visar sig i behandlingen av elever som riskerar att missgynnas. Det är viktigt att skolan utvecklar icke-diskriminerande och rättvisa strategier som förebygger skolmisslyckanden och inte förstärker effekterna av elevernas bakgrund. Den teoretiska modellen över skolklimat och värderingar i denna studie är ett originellt bidrag som bygger på beprövade teorier och har utvecklats utifrån de specifika erfarenheterna av svenska elever. Genom denna studie vill vi pröva den på fältet, för att se om den kan användas för att stödja en utveckling av verksamheten. Forskningsprogrammet består av en intervention i skolan för att förändra det sociala klimatet öka elevernas delaktighet och bidra till bättre elevresultat. Skolorganisationen genomgår en långsiktig förändringsprocess som utgår från den egna situation, kultur och resurser. Skolans situation utvärderas med hjälp av olika metoder och resultaten presenteras för skolans personal. En projektgrupp bildas som utvecklar strategier, planerar och genomför insatser, vilka integreras i skolans arbetsplan. Insatserna innebär en anpassning av forskningsprogrammet till den lokala situationen, men de utgår från en gemensam grund bestående av relevanta teorier och empirisk forskning om skolklimat och delaktighet. Förändringsprocessen följs upp kontinuerligt och dokumenteras med hjälp av olika metoder och instrument. 18

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER

FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2011 Värt att notera Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet FORSKNING PÅGÅR PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Värt att notera Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Inkluderande arbetssätt. Varför då? Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)....... Studentens namn Personnummer Kursbeteckning Antal veckor VFU.. Kommun/Partnerområde... VFU-lärare Skola/institution Skolår... HFU-lärare

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR BETYG & BEDÖMNING. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR BETYG & BEDÖMNING. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet FORSKNING PÅGÅR BETYG & BEDÖMNING Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Värt att notera Forskning pågår betyg & bedömning ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET 1 (10) ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET Detta informationsmaterial är skapat i syfte att sprida en likvärdig information i Jämtlands län om vad det innebär att lära sig ett andraspråk. Men också ge information

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun 1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet Värt att notera Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar. Verksamhetsförlagd utbildning ; den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall i ökad utsträckning utgöra en grund för de teoretiska kunskaperna i lärarutbildningen. Samtidigt måste de ämnesteoretiska

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverket 2014 05 12 Att. Eva Blomdahl Dnr: 2014-006 106 20 Stockholm Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Riksförbundet FUB, För barn,

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Barn och ungdomar ska få känna glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun! Fastställt av kommunfullmäktige 2010-12-20, 75 Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer