FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR EFFEKTSTUDIER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 Värt att notera Forskning pågår effektstudier ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom området som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökning under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, 22 februari 2010 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Hur valid är valideringen? Ewa Andersson 1 Forskning om reformers konsekvenser: En policystudie av förskolans integrerande i skolväsendet. Internationella kunskapsmätningar, nationell bedömningskultur och reformhistoria Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar. Effekter av en satsning på naturvetenskap i förskollärarutbildningen på lärarstudenterna, på förskolorna och på förskolebarnen Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? Grundlag, multikulturellt samhälle och skolans värdegrund - Studier rörande implementeringen av lag och rättsvärden i skolans styrdokument och skolans praktik Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov En undersökning av skillnader och likheter i engelsk språkfärdighet ur svenskt och europeiskt perspektiv (USES) Dennis Beach 2 Eva Forsberg 4 Joanna Giota 6 Jan-Eric Gustafsson 8 Bernt Gustavsson 10 Glenn Hultman 12 Caroline Liberg 14 Erik Mellander 16 Erik Mellander 18 Rolf Nygren 20 Mara Westling Allodi 22 Lisbeth Åberg-Bengtsson 24

4 Hur valid är valideringen? Validering av individers reella kompetens är vid det här laget en vedertagen verksamhet inom olika områden för utbildning och yrkesliv. På senare tid har validering av reell kompetens även lyfts fram som en alltmer angelägen grund för antagning till högre utbildning, inte minst som ett medel för att främja mångfald och motverka social och könsmässig snedrekrytering. Samtidigt visar undersökningar att förhållandevis få studenter har antagit bland dem som åberopat reell kompetens. Undersökningar på området visar också på brister ifråga om jämförbarhet mellan landets olika lärosäten. Det projekt som vi söker planeringsbidrag till handlar om att närmare undersöka hur validering av reell kompetens genomförs i samband med antagning till högre studier i syfte att besvara frågan hur väl denna verksamhet lever upp till de tänkta målsättningarna. Huvudsökande Ewa Andersson Umeå universitet Medsökanden Peter Nyström Umeå universitet Bidragsform Planeringsbidrag Period

5 Forskning om reformers konsekvenser: En policystudie av förskolans integrerande i skolväsendet. Omstruktureringen av det svenska utbildningssystemet började i mitten av 1980-talet med bl.a. förändringen av skolans styrning (SOU 1988:20). Till denna omstrukturering kan räknas beslutet om att förskolan, skolan och fritidshemmet skall integreras och att barns tidiga lärande är en del av det livslånga lärandet (SOU 1997:21). Som ett led i denna omstrukturering har sedan 1998 förskoleklassen, den obligatoriska skolan och fritidshemmet en gemensam läroplan, Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1998) med gemensamma mål och utgångspunkter att arbeta utifrån. Läroplanen bygger på idéer om det livslånga lärandet, om kontinuitet i lärandet samt om integration mellan förskola och skola. Enligt läroplanen kan ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskola och skola berika elevers lärande och utveckling. Den forskning om integration, som gjorts hittills, har främst riktats mot lärarnas samarbete med betoning på yrkesgruppers föreställningar om varandra och respektive kultur samt mot strukturella villkors betydelse for integrationens utformning (Davidsson, 2002; Fredriksson, 1993; Gustafsson, 2003; Hansen, 1999; Munkhammar, 2001). Gemensamt för dessa studiers resultat är att integration inte genomförs helt oproblematiskt och inte alltid på lika villkor. De visar att det finns stora svårigheter med att utveckla en integrerad verksamhet. Integrationsprocessen mellan skola, fritidshem och förskola beskrivs som komplex och problematisk och att läroplanstexter ofta omformas och anpassas till den institutionella omgivningen (Ball, 1994; Beach, 1995; Dahllöf, 1967; Gustafsson, 2003; Lundgren 1972). Huvudsökande Dennis Beach Högskolan i Borås Medsökanden Kennert Orlenius Högskolan i Skövde Monika Hansen-Orwehag Högskolan Väst Jan Gustafsson Göteborgs universitet Birgitta Davidsson Högskolan i Borås Bidragsform Planeringsbidrag Period 2005 Det tänkta projektet har som övergripande syfte att studera effekterna av integrationsreformens genomförande. Avsikten är att fokusera på hur man inom det lokala utbildningssystemet konsumerar, producerar, tolkar, förhandlar och genomför integrationsreformens intentioner i en social praktik. Integrationsreformen kan beskrivas på olika nivåer och arenor inom utbildningssystemet där politiker, ledningspersonal och pedagoger anpassar policytexten till dess institutionella omgivning (Ball, 1994; Ball & Bowe, 1992; Beach, 1995, 1997; Munico, 1994). En trovärdig policyanalys måste därför relatera sig till olika analysnivåer inom utbildningssystemet. Vi kommer att utgå från tre analysdimensioner (Gustafsson, 2003; Wass, 2004). Dessa är policy som text, diskursiv och social praktik. De 2

6 öppnar upp för en multipel flernivåanalys (Ball, 1990, 1994; Beach, 1995, 1997; Gustafsson, 2003) av integrationsreformens genomförande och utfall (Municio, 1994). Vi har i den planerade studien för avsikt att använda skolor inom de fyra lärarutbildningarnas VFU-organisation, Borås, Göteborg, Skövde och Trollhättan-Uddvalla där eventuellt studenter på VFU kan bidra till dataproduktion (se även Davidsson m fl, 2001). Tidigare erfarenheter av ett liknande tillvägagångssätt har gett positiva resultat dels när det gäller mängden data som skapas, dels när det gäller möjligheten att kunna forskningsanknyta lärarutbildningen med deltagande av studenter och lärarutbildare i förskola och skola. Seminarier, där resultat och analys diskuteras, kan genomföras tillsammans med de studenter som ingår i projektet och med lärare på vfu-skolorna. Detta förfarande ger möjlighet att skapa ett levande samband mellan forskning och lärarutbildning som kan vara betydelsefullt för studenters vetenskapliga kunskapsutveckling. Projektets uppläggning möjliggör praktiknära studier av integrationspraktiker i samarbete mellan förskola, skola och fritidshem och kan på så sätt bidra med teoriutveckling av olika former av integration (både lyckade och mindre lyckade exempel) som belyser hur reformen konkret har genomförts. På detta sätt kommer vårt projekt att kunna bidra med goda exempel på utbildningar där man utnyttjat reformens möjligheter för positiva identitetsprojekt inom en integrerad praktik. Föreliggande projekt kommer att bidra med angelägna faktakunskaper och illustrativa exempel som belyser den komplexitet och de motsägelser, överlappningar och spänningar som kännetecknar olika tolkningar och diskursiva praktiker i förnyelseförsök. Den kan således utgöra ett värdefullt komplement till sedvanliga utvärderingar av utbildningssystemets omstrukturering och styrning. 3

7 Internationella kunskapsmätningar, nationell bedömningskultur och reformhistoria Sedan 1960-talet har Sverige deltagit i internationella jämförande mätningar av elevers kunskaper. En grundläggande tanke bakom dessa mätningar har varit att den snabbföränderliga världen kräver flexibel utbildning. Både skolor och elever bör enligt denna tankegång vara flexibla och öppna för förändring. En välutbildad och förändringsvillig befolkning har lyfts fram som avgörande för att ett land ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. De internationella kunskapsmätningarna har i Sverige och i andra länder fått allt större genomslag under de sista 10 åren och resultaten används ofta som slagträn i de deltagande ländernas interna skoldebatt. Mätningarna har haft som uttalat syfte att hjälpa länderna att få syn på vad som är bra och dåligt i den egna utbildningen. Men mätningarna har också enligt många forskare haft en likriktande effekt. Länder har börjat anpassa sina läroplaner till mätningarna. Huvudsökande Eva Forsberg Uppsala universitet Medsökanden Christian Lundahl Uppsala universitet Henrik Román Uppsala universitet Florian Waldow Humboldt Universität Berlin Bidragsform Projektbidrag Period Hur man nationellt tolkat och använt resultaten från de internationella kunskapsmätningarna varierar dock stort. Uppfattningarna om vad som är goda och dåliga kunskaper eller vilka ämnen som är viktiga skiljer sig åt mellan länder. Därför kan diskussionerna i två länder se helt olika ut, även om deras elever uppnått ungefär samma resultat. Varje land har nämligen sin egen skolhistoria och sitt sätt att se på mätning eller bedömning av kunskaper. Mellan länder kan det finnas stora skillnader i hur man sätter betyg, vilka omdömen lärare ger i klassrummet, om man ger muntliga eller skriftliga prov osv. Bland annat kan sådana skillnader säga något om vilken auktoritet läraren har som professionell och självständig bedömare. Tidigare forskning i Sverige kring bedömning av elevers kunskaper har oftast handlat om hur sådana bedömningar bör gå till. Vårt projekt handlar om att förstå bedömningar i ett bredare sammanhang. Kunskapsbedömningar betyder mycket för både skolreformer och skolans pedagogiska verksamhet. Därför sätter vi kunskapsbedömningarna i ett övergripande samhälleligt och kulturellt sammanhang. Detta gör vi genom att historiskt jämföra Sverige och Tyskland. Hur ser de svenska och tyska bedömningstraditionerna ut och hur har de förändrats under talet och fram till idag? Vilken roll har de spelat när man har planerat och genomfört reformer av skolan? Hur har man hanterat de internationella kunskapsmätningarna? 4

8 Det historiska och jämförande perspektivet ökar möjligheten att förklara varför reformer och skola utvecklats på ett visst sätt, och fördjupar förståelsen av vad kunskapsbedömningar betyder i skolan och i utbildningspolitiken. Att vi valt just Sverige och Tyskland beror på att de ländernas skolsystem och sätt att bedöma kunskap skiljer sig åt på flera punkter. Fram till 1960-talet såg skolan och sätten att bedöma rätt lika ut i Sverige och Tyskland. Båda hade ett absolut betygssystem och olika typer av examensprövningar. Men när Sverige införde grundskola och gymnasieskola bytte man också betygssystem. I stället för bokstavsbetyg infördes ett relativt sifferbetyg. Även examensprövningarna togs bort och ersattes delvis av centrala prov. Idag är det svenska betygssystemet åter absolut, men nu med statligt formulerade betygskriterier. Sverige har med andra ord under de sista 50 åren genomfört flera reformer av både skoloch bedömningssystem och landet var även tidigt med i de internationella mätningarna. Tyskland var däremot fram till talet bara med i vissa delar av de internationella mätningarna, och har inte heller genomfört några stora skolreformer eller ändrat sitt bedömningssystem. Studien handlar alltså om att öka kunskapen om hur de internationella kunskapsmätningarna hanterats i Sverige och Tyskland och hur det i sin tur hänger ihop med de två ländernas bedömningstraditioner och skolreformer. Sådan historiskt grundad och jämförande kunskap är värdefull för dem som på olika plan har med utbildning att göra - elever, lärare, lärarutbildare, forskare, administratörer och politiker. Den vidgar och utmanar våra föreställningar om vad bedömning och skola är som vi annars lätt tar för givna. Vår slutrapport kommer att publiceras på svenska, men vi kommer också att publicera delrapporter och artiklar på svenska, tyska och engelska. 5

9 Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan: omfattning, former och effekter Utgångspunkten för den föreslagna studien är att Sverige förväntas har en skola för alla. Detta är de tydliga intentionerna som framgår såväl av utbildningspolitiska beslut som av skolans gällande dokument och för den framtida lärarutbildningen. Det finns emellertid många indikationer på att intentionerna inte genomförts som planerat. Alla elevers likvärdighet och rättighet att få lära utifrån sina egna förutsättningar, erfarenheter och behov möts inte i det pedagogiska vardagsarbetet. Anledningar till detta finns att söka på skilda plan och inom olika delområden. Det övergripande syftet med det föreslagna projektet är att studera vilka faktorer relaterade till specialpedagogiska stödåtgärder som är viktigast för inkluderande och exkluderande processer samt differentieringsbehov i skolans undervisning. Studier visar att effekter av insatta specialpedagogiska stödåtgärder påverkas av vilka modeller för resursfördelning som har använts och hur särskilda behov har definierats och/eller diagnostiserats. Då det är svårt att finna pedagogiska eller organisatoriska särdrag som på ett enkelt och entydigt sätt skiljer specialundervisning från vanlig undervisning, med eller utan integrerade former av stöd, är det också svårt att finna pålitlig och tillräckligt utförlig statistik över specialundervisningens omfattning och kostnader. Detta gäller både nationellt och internationellt. Huvudsökande Joanna Giota Göteborgs universitet Medsökanden Lisa Asp-Onsjö Göteborgs universitet Ingemar Emanuelsson Göteborgs universitet Karin Taube Mittuniversitetet Bidragsform Projektbidrag Period De specifika syften med projektet är att: a) kartlägga omfattningen av och former för specialpedagogiskt stöd liksom vilka elever som får sådant; b) studera effekter av specialundervisning med särskilt fokus på vilka effekter olika former av specialpedagogiskt stöd har på måluppfyllelse i grundskolans år 9, val av gymnasieprogram och fortsatta studier i gymnasieskolan, liksom på elevers motivation, självuppfattning och attityder till skolan. De planerade studierna kommer att genomföras inom ramen för UGU-projektet (Utvärdering Genom Uppföljning) och baseras på data som finns inom The Gothenburg Educational Database (GOLD) under vilken beteckning data från Individualstatistiken, UGU-projektet och andra projektet förts samman. UGU är ett longitudinellt projekt som bygger på nationella representativa elevurval som sedan början av 1960-talet i samverkan med SCB genomfört åtta uppföljningsundersökningar inom skolväsendet med start i grundskolans år 3. I projektet kommer data från 5 årskullar av elever att användas (födda 1972, 1977, 1982,

10 och 1992). Två årskullar har erfarenheter av det relativa betygsystemet och formell differentiering i särskild- och allmän kurs baserat på permanent nivågruppering. Tre andra har erfarit det målrelaterade betygsystemet och de förändringar som decentraliseringen av skolan i början av 1990-talet medförde. Detta gör att förändringar vad gäller insatta specialpedagogiska stödåtgärder och dess effekter över en tidsperiod av trettio år kan studeras, vilket kan leda till ökade kunskaper om hur skolan kan bli mer effektiv i att ge särskilt stöd till elever i behov av sådant. Dessutom kan konsekvenser av hur sådant stöd ges, i mer eller mindre integrerade former, studeras. Resultaten kan även användas för att problematisera lärarutbildningen och specialpedagogernas oklara roll. I GOLD finns emellertid ingen preciserad information om vilka modeller för resursfördelning som har använts vid specialundervisningens utformning. Eftersom det är högst angeläget att sådan information insamlas kommer en ny enkätundersökning bland ett representativt urval av 35 kommuner och 1300 skolor som deltar i UGU-projektets uppföljningsundersökningar att äga rum. Information om bl.a. tillgång till speciallärare, specialpedagoger eller resurspersonal kan belysa frågan om vilka faktorer som ligger till grund för besluten om hur särskilda grupper sätts samman. 7

11 Lärarkompetens och ekonomiska resurser: bestämning och betydelse för pedagogiska resultat Det är en allmänt utbredd uppfattning bland dem som är involverade i skolans verksamhet, t ex lärare, elever och föräldrar, att resurser har betydelse för de resultat som uppnås. En mindre klass betraktas sålunda ofta som en bättre miljö för lärande än en större klass, liksom en lärare som genomgått lärarutbildning förväntas kunna skapa bättre förutsättningar för lärande och utveckling än en lärare utan utbildning. Dessa allmänt utbredda uppfattningar till trots hade den pedagogiska och ekonomiska forskningen vid 1990-talets början kommit fram till slutsatsen att resurser saknar betydelse för pedagogiska resultat. Under de 15 år som förflutit sedan dess har emellertid en hel del nya resultat erhållits i framförallt amerikanska undersökningar som utnyttjat mer kraftfull metodik (t ex experiment och sofistikerad statistisk analys), vilka pekar på att klasstorlek och lärartäthet har betydelse, liksom att lärarkompetensen är av stor betydelse. Huvudsökande Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Medsökanden Eva Myrberg Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Den svenska forskningen kring resursers betydelse för pedagogiska resultat är av relativt blygsam omfattning, och resultatbilden framstår som splittrad och oklar, både vad gäller lärarkompetensens och de ekonomiska resursernas betydelse. Detta kan bero på oklarheter i bestämningen av de olika resursvariablerna, och det kan också ha sin grund i problem att göra rättvisande jämförelser mellan behöriga och obehöriga lärare. Inom projektet utnyttjas två mycket omfattande longitudinella datamaterial för att komma tillrätta med dessa metodproblem, och för att analysera relationer mellan resurser och resultat. Det ena materialet är Lärarregistret, som innehåller årligen insamlade uppgifter om landets lärare, och det andra är en individdatabas som innehåller en stor mängd uppgifter, framförallt kring utbildning, men även kring yrkesverksamhet för samtliga personer födda Dessa uppgifter kommer att användas för att åstadkomma en mer preciserad och differentierad beskrivning av lärarkompetens, och då framförallt genom att skilja mellan ämnesmässig och pedagogisk utbildning, och genom att ta hänsyn till påbörjade men inte avslutade utbildningar. Eftersom de lärare som är verksamma i dagens skola har genomgått flera olika lärarutbildningar är det också angeläget att skilja mellan dessa. Med hjälp av dessa mer finfördelade variabler kommer vi att studera skillnader i lärarkompetens mellan skolor och kommuner. Inom projektet kommer också innebörden i jämförelser mellan 8

12 behöriga och obehöriga lärare att undersökas närmare. Enligt Skollagen får en obehörig lärare inte ges tillsvidareanställning utan prövning avseende både ämnesmässig kompetens och förmåga att undervisa. Ett sätt att skaffa kunskap om läraryrket för en obehörig lärare är genom visstidsanställningar, som kan ge underlag både för personens beslut om fortsatt verksamhet som lärare, och för kommunens beslut om eventuell tillsvidareanställning. Projektet kommer därför att undersöka de olika vägarna till läraryrket för behöriga och obehöriga lärare, och se i vilka avseenden det finns likheter och skillnader mellan de två kategorierna. Inom projektet kommer även kostnader för skolans verksamhet att analyseras, vilket kommer att göras på kommunnivå. Kostnader för undervisning utgör den största kostnadsposten, och vi kommer att undersöka hur undervisningskostnaden för lärare påverkas av lärarkompetens och lärartäthet, och av andra faktorer, som exempelvis demografiska variabler, tätortsgrad och andel elever i fristående skolor. En huvuduppgift för projektet är slutligen att undersöka betydelsen av lärarkompetens och ekonomiska resurser å ena sidan, och elevernas resultat å den andra. Detta kommer att göras med nationella provdata från åk 5, betyg i enskilda ämnen och meritvärde från åk 9, och betyg i enskilda kurser och jämförelsetal från gymnasieskolan. De sammantagna resultaten från projektet kan förväntas få betydelse bland annat för förståelsen av innebörden i lärarkompetens och för förståelsen av relationen mellan undervisningskostnader och lärartäthet/lärarkompetens. Projektet kommer också att bidra till insikter om vilken betydelse olika resursfaktorer i skolan har. 9

13 Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksamhet I detta projekt undersöker vi de mekanismer i vilken folkbildande verksamhet kan antas generera nytta för medborgarna och samhället. För att komma åt denna nytta utgår vi från ett vidgat kapitalbegrepp som rör inte endast ekonomiskt kapital, utan även hälsokapital, socialt kapital byggt på tillit, teknokulturellt kapital och institutionellt kapital. Under lång tid har det funnits antaganden om vad folkbildning bidrar med för samhället, men vilken slags nytta den har på ett samlat sätt är inte undersökt. Vad denna kostnad har för effekter tillbaka för samhället i sin helhet finns inte kunskap om. Därför behövs en undersökning som i mindre skala undersöker hur dessa förhållanden kan te sig i en kommun, en begränsad enhet som ligger högt i anslagsgivning och i vilken det är möjligt att se resultaten av verksamheten. Betydelsen av en sådan undersökning ligger i att detta blir belyst och kommer fler intressenter till del, dels för beslutsfattare, dels för alla inom utbildningssystemet, kultursfären och arbetsmarknaden. Huvudsökande Bernt Gustavsson Örebro universitet Medsökanden Sam Paldanius Linköpings universitet Bosse Jonsson Mälardalens Högskola Erik Amnå Örebro universitet Gunnel Andersdotter Örebro universitet Bidragsform Projektbidrag Period De olika delområdena i undersökningen omfattar socialt kapital såsom det utvecklats inom statsvetenskapen, i vilket människors tillit till varandra och samhället visas ha ekonomiska effekter för samhället i sin helhet. Utbildning är en faktor som ligger högst i dessa undersökningar, men är inte undersökt vad gäller folkbildning. Vad innebär den verksamheten när det gäller individuell utveckling, förstärkning av offentligheten, representation och självstyre? Det andra delmomentet undersöker teknokulturellt kapital, såsom det utvecklats inom feministiskt orienterad teknovetenskap där sociomateriella relationer mellan människor och IKT/nya digitala medier fokuseras. Idag är de flesta bekanta med Internet och mobiltelefoni, mediaspelare är vanliga och digital tv är här; vi är i allt högre grad uppkopplade mot omvärlden.här undersöks det omvända förhållande som innebär att unga människor använder denna teknik på ett sätt som går utöver den förmåga som lärare och institutioner besitter kunskap om. Vad innebär tillgången till detta teknokulturella kapital inom folkbildande verksamhet och hur möts det av folkbildningens bildningstraditioner där boken, läsandet och skrivandet är en hörnsten? Det tredje delområdet utgår från hälsonytta, i vilket hälsa förstås i så vid mening att den utgörs av vår förmåga att omformulera sina livsmål, att kunna utföra handlingar utifrån de 10

14 möjligheter som min hälsa ger och de begränsningar min ohälsa ger. Vi vet att folkbildning bidrar till människors välbefinnande men inte hur det går till och inte heller hur det förändrar människors vardagsliv. Hur kan folkbildning skapa förutsättningar för lärande och hälsa? Det fjärde delområdet, institutionell nytta, utgår från deltagares och instituti-oners användning av symboliskt kapital. Olika institutioner i termer av verksamhetsfält utvecklar olika värden, kapital. Många som går kurser på folkbildande institutioner förbereder sig för studier på högskolor och universitet. De kapitalformer de förvärvar inom folkbildningen kan när de omsätts inom universitet innebära intressanta konverteringsprocesser. Vilka kapitalinsatser erkänns som funktionella i den nya miljön? Vi undersöker hur de olika kapitalen ser ut mellan folkbildning och högre utbildning samt vilken nytta konverteringspraktikerna genererar för inblandade parter. Det ekonomiska kapitalet omsättning studeras i form av de satsningar som stat, kommun och landsting gör, hur det omvandlas i verksamhet i en kommun och hur det står i relation till de andra formerna av kapital. Genom de empiriska undersökningarna av de olika delområdena om hur dessa olika former av kapital genereras, vilka mekanismer som åstadkommer det och hur det omsätts i en kommun, kan vi få kunskap om folkbildningens samhälleliga betydelse och nytta. Dessa resultat kommuniceras till alla med intresse för folkbildningen. Resultaten i de olika delområdena presenteras i en gemensam volym. I denna gemensamma volym anges indikatorer för och relationer mellan de olika kapitalformerna, användbara för vidare undersökningar. 11

15 Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Projektansökan tar sin utgångspunkt i, och utgör en fortsättning av, ett tidigare UVK-finansierat projekt: Vad händer om man tänker tvärtom? (Dnr ) där huvudfokus utgjordes av frågor kring praktiskt yrkeskunnande och möjligheten att förflytta kunskap mellan lärarutbildningens olika delar. I det föreslagna projektet förflyttas fokus från möjligheter till integration mellan delarna mot studenternas lärande i ett av dessa, den verksamhetsförlagda delen (VFU). Den övergripande forskningsfrågan är om man kan öka kvaliteten i VFU och effektivisera studenternas yrkeslärande i riktning mot skicklighet och professionell integritet genom att förse deras handledare med en skärpt förmåga att uppmärksamma, artikulera och diskutera sitt eget praktiska yrkeskunnande. Vi använder ofta begreppen teori och praktik som om de vore två helt skilda företeelser. Frågan om förhållandet mellan teori och praktik är dock mer komplex än så. Lärarutbildningen kan inte ses som uppdelad i praktikdel (t.ex. VFU) respektive teoridel, eller som EN praktik, utan som många, och praktikerna finns såväl ute i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen som på campus. Effekten av att man slutar tala om lärarutbildningens olika avsnitt i termer av teori och praktik borde bli att den eftersträvade sammankopplingen mellan dessa inte med nödvändighet innebär att de behöver integreras på ett konkret plan, t.ex. genom att studenterna måste bära med sig uppgifter från de högskoleförlagda delarna som ska genomföras i de verksamhetsförlagda, eller tvärtom. Man kan också eftersträva en kvalitetsförstärkning av de olika delarna, var för sig, och att man börjar betrakta studenten som den viktiga länken i integrationen mellan lärarutbildningens olika praktiker. Huvudsökande Glenn Hultman Linköpings universitet Medsökanden Per Lindqvist Högskolan i Kalmar Ulla Karin Nordänger Högskolan i Kalmar Jan Schoultz Linköpings universitet Ann-Sofi Wedin Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Resultat i det tidigare projektet pekar på att centrala aspekter av kunskap som förflyttas mellan de skilda praktikerna riskerar att förloras i själva översättningsprocessen men också på att det finns broar mellan personlig kunskap och en mera generell lärarkunskap. Metaforer och exempel verkar vara framkomliga redskap för yrkesverksamma lärare att kollektivt formulera och utveckla det egna yrkeskunnandet. Vad vi fortfarande vet förhållandevis lite om är ifall utveckling och användning av dessa redskap också leder till att de erfarna lärarna på ett mera effektivt sätt förmår medverka till utveckling av praktiskt yrkeskunnande 12

16 hos noviser eller utveckling av gemensamma och formulerbara standards för att bedöma deras kompetens. Att utveckla sin egen praktik och att utveckla sin förmåga till handledar- eller mentorskap behöver inte med nödvändighet förstås som identiska processer. I delstudier inom Tvärtom-projektet visar resultaten att svenska lärarutbildningars kunskapsmål för VFU är vagt formulerade och att de kännetecknas av ett mischmasch av teoretiska och praktiska kunskapsformer, de visar dessutom på den förvirring som kännetecknar bedömningssamtal i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen. En relevant fråga blir därför om en utvecklad förståelse för yrkeskunnandet också ger de yrkesverksamma verktyg att formulera standards för vad som kan anses vara en godtagbar utveckling under VFU, vad som kännetecknar ett godkänt resultat och hur man kan bedöma processkunskap. I projektet kommer vi att utföra ett s.k. design-experiment. Steg 1 blir en avancerad handledarutbildning med utgångspunkt i praktiskt kunnande, där metoder och analysredskap som utprövats i det tidigare projektet kommer att utgöra grund. Steg 2 innebär att vi utifrån denna designar en VFU-period och prövar handledningsmodeller i avsikt att effektivisera studenternas yrkeslärande. I anslutning till detta kommer vi att studera bedömningen av VFU i mötet mellan företrädare för högskolan och yrkesfältet. Utfallet kommer att studeras utifrån tre fokus: 1. Mot de yrkesverksamma och uppfattningar av kvalitetsförändring i handledningen 2. Mot studenterna och förändring av effektivitet i deras yrkeslärande 3. Mot bedömningssamtalen och förändring av kvalitet i dessa. Våra erfarenheter, liksom ett flertal internationella studier, visar att yrkesfältets roll och position i lärarutbildningen är långt ifrån självklar. Att tydliggöra det praktiska kunnandet och studera hur det kan utvecklas och bedömas under verksamhetsförlagd utbildning framstår därför som synnerligen viktigt, liksom att tydliggöra lärarutbildningens olika praktiker och deras uppgifter. 13

17 Testet under lupp - Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar. Under senare år har storskaliga internationella studier av elevers prestationer fått allt större uppmärksamhet. I olika massmedier rapporteras om hur de svenska eleverna klarar sig i förhållande till elever i andra länder. Bland annat har internationella studier visat att svenska elever läser sämre i dag än för tio år sedan, och att pojkar och invandrarelever är starkt överrepresenterade i den grupp som klarar sig sämst. En naturlig fråga blir då vad detta beror på. En förklaring som nämnts är de stora förändringar som ägt rum i skolsystemet under de senaste åren, däremot har man inte i någon större utsträckning diskuterat de test som används. Det tas för givet att dessa tester ger en god och rättvisande bild av elevers läsförmåga. Vi menar att det är mycket väsentligt att studera vad man menar med läsförmåga i dessa sammanhang och vad man därmed testar. I fokus för denna studie står PIRLS 2006 (Progress in International Reading Literacy), ett internationellt lästest som genomförs av elever i skolår fyra i 41 länder över hela världen. Vår studie undersöker såväl testet som den lässituation som eleverna ingår i när de genomför testet. Vi vill också jämföra testets lässituation med riktlinjerna för läsning i skolan och de lässituationer som eleverna utvecklar i klassrummet och i hemmet. Det material som kommer att utgöra grunden för undersökningen är i första hand de olika delar som ingår i testet, dvs texter, textfrågor, bedömningsmall, elevsvar och enkäter till föräldrar, lärare, elever och skolledare. Huvudsökande Caroline Liberg Uppsala universitet Medsökanden Jenny Wiksten Folkeryd Uppsala universitet Bidragsform Projektbidrag Period Med hjälp av olika textanalytiska metoder vill vi undersöka de kulturella drag som gestaltas genom texterna, hur texterna är uppbyggda, vilken innehållslig struktur de har och hur de engagerar en läsare. Tidigare forskning visar att texternas innehåll, både hur man uttrycker sig och vad texten handlar om, påverkar hur man förstår den. Textanalysen ligger sedan till grund för att utveckla en förståelse av vad i texten som fokuseras genom textfrågorna och de elevsvar som bedöms som korrekta. Av särskilt intresse är att närmare studera de svar som enligt bedömningsguiden klassificeras som ingen förståelse och därmed får noll poäng. Här kommer vi att kunna göra en differentiering av vad ingen förståelse kan innebära enligt bedömningsguiden, dvs vilken typ av läsning av texten som anses viktig och rätt och vilken typ av läsning som inte anses uppfylla förståelsekraven. Med utgångspunkt i såväl godkända som 14

18 underkända elevsvar kommer vi att ytterligare nyansera diskussionen av olika elevers sätt att närma sig en text. Till exempel kan vissa elever ta fasta på enskilda uppgifter i en text och andra se hela textens budskap och associera till egen erfarenhet. Med hjälp av bakgrundsvariabler som samlas in i enkäter till elever, lärare och föräldrar kan ett stort antal statistiska jämförelser göras. Av särskilt intresse för denna studie är att kartlägga vad som karakteriserar en elev som lyckas eller misslyckas på detta lästest med avseende på sådant som språklig och sociokulturell bakgrund samt kön. Projektet väntas bidra både teoretiskt och praktiskt till en mer tydlig och klar diskussion om vad som menas med begrepp som läsning och läsförmåga. På så sätt kan resultaten också bidra till hur man kan tolka resultaten från internationella lästest. Förhoppningsvis kan studien också leda till vidare diskussioner om de pedagogiska konsekvenser som en nyanserad bild av läsning kan få. Resultaten från projektet är därför relevanta för flera olika kategorier av pedagogiskt intresserade; forskare, pedagogiskt verksam personal, lärarutbildare, skolledare och politiker. Presentationer av projektets resultat kommer att ske i akademiska sammanhang på konferenser och i relevanta tidskrifter. Presentationer kommer även att ske i samband med vidareutbildning av lärare och skolledare. 15

19 Effekter av en satsning på naturvetenskap i förskollärarutbildningen på lärarstudenterna, på förskolorna och på förskolebarnen Ger mer naturvetenskap i förskollärarundervisningen också mer naturvetenskap på dagis och i skolan? I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att man 1998 omvandlade hälften av de 60 platserna på den 3- åriga förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad program, för förskollärare. Detta försök pågick fram till Tre årskullar av naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att utbildas parallellt med vanliga förskollärare. I detta projekt undersöker vi tre tänkbara effekter av försöket. Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper. Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen? Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Fanns det några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter som fullföljde utbildningen? Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Anders Berg Umeå universitet Mikael Winberg Umeå universitet Lena Tibell Linköpings universitet Bidragsform Planeringsbidrag Period 2009 Den andra effekten rör den pedagogiska verksamheten i förskolan. Hur stora andelar av de naturvetenskapligt utbildade lärarna började faktiskt arbeta på förskolor efter sin examen? Och för dem som gjorde det, tillämpade de sin naturvetenskapliga kompetens. Hur påverkade detta i så fall den pedagogiska verksamheten i förskolorna? Den tredje effekten handlar om förskolebarnen. Blev de förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare? Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig linje på gymnasiet? Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan 16

20 grundskolan. Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan. Under år 2009 genomförs utvärderingen av effekterna på lärarstudenterna. Som underlag används information om de båda utbildningsprogrammen, en enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Under 2009 identifieras också de förskolor där de tidigare studenterna har arbetat. Det är för dessa inledande analyser som planeringsbidraget söks. Hur den pedagogiska verksamheten i förskolorna påverkades studeras under åren 2010 och Detta sker med hjälp av en enkät riktad till de aktuella förskolorna. En enkätundersökning genomförs också i vilken barnen som gick på dessa förskolor, anonymt får besvara frågor om den pedagogiska verksamhet som de deltog. På basis av dess frågor undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som inte hade det. De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år Det innebär att utvärderingen av effekterna på barnens prestationer i grundskolan och deras gymnasieval kan påbörjas först år Utvärderingen baseras på avidentifierade registerutdrag om barnens betyg i åk 9 och val av gymnasieprogram. Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen. Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för förskolan. 17

21 Kan mera naturvetenskap i förskollärarutbildningen påverka dagisbarnens attityder, skolresultat och studieinriktning? I början på 1990-talet var det överskott på förskollärare. Samtidigt var det brist på lärare med naturvetenskaplig utbildning. Vid Umeå universitet åtgärdade man dessa båda problem genom att man 1998 omvandlade 30 av de 90 platserna på den 3-åriga förskollärarutbildningen till ett naturvetenskapligt inriktad program, för förskollärare. Åren 1999 och 2000 antog man 30 elever vardera på det naturvetenskapligt inriktade programmet och det traditionella förskollärarprogrammet. Tre årskullar av naturvetenskapligt inriktade förskollärare kom därigenom att utbildas parallellt med?vanliga? förskollärare. I detta projekt undersöker vi två tänkbara effekter av försöket. Den första effekten har att göra med lärarstudenternas kunskaper. Fick studenterna på den nya utbildningen mera kunskaper i naturvetenskap än studenterna på den traditionella utbildningen? Skedde detta i så fall på bekostnad av andra ämnen? Fanns det några skillnader mellan grupperna ifråga om andelen studenter som fullföljde utbildningen? Huvudsökande Erik Mellander Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering Medsökanden Anders Berg Umeå universitet Mikael Winberg Umeå universitet Lena Tibell Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Den andra effekten handlar om förskolebarnen. Blev de förskolebarn som fick naturvetenskapligt inriktade lärare mer intresserade av naturvetenskap än de barn som fick vanliga lärare? Kan man se några skillnader mellan hur barnen senare klarade naturämnen i grundskolan och ifråga om val av naturvetenskaplig linje på gymnasiet? Det finns internationell forskning som tyder på naturvetenskaplig pedagogik i förskolan kan ha positiva effekter. I flera studier har man funnit att förskolebarn visat sig vara intresserade av naturvetenskapliga fenomen och också har goda förutsättningar att förstå dem. Naturvetenskapligt inriktad förskolepedagogik kan därför vara en möjlighet att tidigt påverka barnens attityder till naturvetenskap i positiv riktning och att påbörja inlärningen av naturvetenskapliga begrepp och tänkesätt redan innan grundskolan. Det har tidigare genomförts studier i Sverige som visar att barn som har gått på förskola presterar bättre i grundskolan och oftare väljer teoretisk linje på gymnasiet än barn som inte har gått på förskola. Detta är dock den första svenska studien som utvärderar av effekterna av naturvetenskaplig pedagogik i förskolan. 18

22 Projektet pågår under fyra år. Under år 2010 genomförs utvärderingen av effekterna på lärar-studenterna. Som underlag används information om de båda utbildningsprogrammen, en enkät till studenterna samt uppgifter om kursbetyg. Dessutom identifieras förskolor där de tidigare studenterna har arbetat och de barn som då gick på förskolorna. Under 2011 studeras genomförs en enkät undersökning där barnen och deras föräldrar anonymt får besvara frågor om förskoletiden. På basis av dess frågor undersöks skillnader i attityder till naturvetenskap mellan de barn som hade naturvetenskapligt inriktade förskollärare och de som inte hade det. Vidare jämförs de två barngruppernas resultat på nationella prov matematik, engelska och svenska i årskurs 5. De första barn som kom i kontakt med de förskollärare som ingick i försöket vid Umeå universitet kommer att gå ut grundskolan år Det innebär att data för utvärderingen av effekterna på barnens prestationer i grundskolan samt deras gymnasieval kan börja sammanställas först under år Utvärderingen baseras på avidentifierade registerutdrag om barnens betyg och resultat på nationella prov i åk 9 samt val av gymnasieprogram. Analysen slutförs under det fjärde året, år Förhoppningen är att projektet ska bidra med ett underlag till diskussionen om hur man kan vända trenden att svenska elever under 2000-talet hävdar sig allt sämre i internationella undersökningar av kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen. Studien har också en direkt koppling till utformandet av den EUstrategi för innovativa metoder i naturvetenskapsundervisningen som påbörjades under 2007, där man särskilt har intresserat sig för förskolan. 19

23 Grundlag, multikulturellt samhälle och skolans värdegrund - Studier rörande implementeringen av lag och rättsvärden i skolans styrdokument och skolans praktik I moderna stater styr lagar av högre dignitet lagar av lägre valör, de senare i sin tur regelverk ännu längre ner i normhierarkin. I Sverige finns en normhierarki i form av grundlagarna, därefter lag i teknisk mening stiftad av riksdagen, därefter regeringens normgivning och sist den kommunala normgivningen. Skolans regelverk kan i princip återfinnas inom alla normhierarkierna. I princip måste alla skolans normer vara konforma med annan högre lagstiftning, men hur är det i verkligheten? Vårt projekt undersöker relationen mellan regler och normer relaterade till skolans uppdrag att främja demokrati och multikulturellt samhällsliv och att motverka segregering och diskriminering. Projektet ska visa om och hur grundläggande rättsliga normer och rättspolitiska intentioner överförs till läroplaner och andra styrdokument för skolan samt därifrån tillämpas i det praktiska skolarbetet, alltså hur lagstiftningen får genomslag i skolans liv och vilken styrande roll lagstiftningen och läroplanerna spelar för skolans möjligheter att verka för mångkulturell integration. Att på detta sätt sammankoppla livet i skolan med rättsordningen grundläggande intentioner och värden har så vitt känt aldrig förekommit tidigare i svensk rättsvetenskaplig eller pedagogisk forskning. Projektet består av tre delprojekt. Huvudsökande Rolf Nygren Uppsala universitet Medsökanden Rickard Jonsson Stockholms universitet Charles Westin Stockholms universitet Annette Tegnemo Uppsala universitet Sven Hartman Lärarhögskolan i Stockholm Bidragsform Projektbidrag Period Det första undersöker hur integrationspolitiska mål via lagstiftning och policybeslut överflyttas till skolans område. Två frågor undersöks: 1) Hur har skollagstiftningen och läroplansarbetet påverkats av integrationspolitiken? Hur kom skolans regelverk i detta avseende till? Hur påverkades skolans styrdokument och regelverk av rättspolitikens skiftningar under 50 år? Hur starkt har sambandet mellan de normhierkins nivåer varit? 2) Hur har frågorna om friskolor och hemspråk som uttryck för kulturell valfrihet hanterats i lagstiftning och praxis, särskilt i Skolöverstyrelsens/ Skolverkets praxis? Det andra delprojektet undersöker skolaktörernas självförståelse och professionella kompetens att på lokal nivå kunna uttolka och konkretisera skolans uppdrag med följande frågeställningar i fokus: 1) Hur uppfattar skolledare och lärare skolans roll som främjare 20

24 av mångkultur och demokrati? 2) Hur kan lärares kompetens förstås i relation till skolans specifika åliggande att främja demokrati och mångkultur? 3) I vilken grad kan lärares professionalitet i dessa frågor klargöras? Det tredje delprojektet belyser och utvärderar skolans roll i integrationsprocessen genom att fokusera på följande frågor: 1) Språkets roll i samband med integrations- och uteslutningsprocesser. Studien följer upp den betydelse för integrationen som modersmålsundervisningen haft men även den betydelse som kunskaperna i muntlig och skriftlig svenska har. Inte minst viktigt är att klargöra språkets roll som identitetsmarkör. 2) En fallstudie av en eller ett par svensk-finska friskolor, som varit verksamma mer än tio år. På vilket sätt har dessa friskolor bidragit till mångfalden i samhället? 3) En studie av de kategoriseringsprocesser, social perception och identitetskonstruktioner i högstadie- och gymnasieskolor i Stockholms mångkulturella bostadsområden för att belysa socialpsykologiska processer som bidrar till att reproducera social över- och underordning. Analys av god praktik kan förhoppningsvis bidra till utvecklingen av en pedagogik för det mångkulturella samhället. Projektet är mångvetenskapligt upplagt med medverkan från tre forskningsområden: rättsvetenskap, pedagogik och invandrarforskning/ utbildningssociologi. Varje delprojekt leds av en professor med betydande erfarenhet av forskning om integration, invandring och mångkultur. Övriga medverkande kommer vid inträdet i projektarbetet att vara disputerade i ämnen som gäller invandring, mångkultur och minoritetsproblem. Av de fyra juniora forskarna är hälften kvinnor. 21

25 Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till förändring och anpassning till elevernas behov Projektet grundar sig på teorier om processer mellan människan och dess sociala miljö i lärande situationer. Miljöer som upplevs av eleverna som bekräftande, positiva och tillfredsställande är relaterade till högre elevresultat. Elevernas lärande påverkas av lärarnas förmedlade förväntningar. Positiva förväntningar är relaterade till en optimal utveckling av potentialer, medan de elever som möts av låga förväntningar presterar under sin potential. Lärarnas självförtroende och förmåga att kommunicera med eleverna är också viktiga faktorer, särskilt för ungdomar från familjer utan studietraditioner. Skolprocesser, skolans sociala klimat och organisation har en stor betydelse för att öka välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa och även våld, missbruk och annat anti-socialt beteende. Dessa samband är inte enbart ett sammanträffande, utan speglar ett reellt kausalt samband. Dessa effekter är beståndiga eftersom de introducerar ungdomarna på olika livsbanor: de omedelbara effekterna av skolklimat bidrar därmed till att öppna eller stänga möjligheter i framtiden. Huvudsökande Mara Westling Allodi Stockholms universitet Medsökanden Siv Fischbein Stockholms universitet Rolf Helldin Stockholms universitet Per-Anders Rydelius Karolinska Institutet Bidragsform Projektbidrag Period Begreppet delaktighet har studerats i forskning relaterad till funktionshinder och definieras som relaterat till graden av interaktion med miljön, men också till upplevelsen av tillhörighet och autonomi. Alla elever som kan uppfattas som tillhörande en minoritet kan uppleva ett utanförskap i en organisation som utgår från majoriteten, normen eller genomsnittet. Tematiken av inkludering innebär en målsättning om att skapa en skolmiljö som kan bemöta och välkomna alla elever, garanterar deras delaktighet och rätten till en god utbildning. Det svenska utbildningssystemet har gjort stora insatser i detta avseende, men har målsättningen att bli ännu mindre segregerande. Under de senare åren har förekomsten av differentierade grupper dock ökat igen i många kommuner, och andelen elever i särskolan har ökat dramatiskt. Arbetet med skolans pedagogiska målsättningar och värderingar är centralt för att skapa inkluderande skolor, skolor som kan möta olikheter utan att segregera. Utbildningssystemets arbete för att uppnå viktiga sociala målsättningar är därmed viktigt men kan upplevas som svårare för skolans personal att strukturera. Större grupper av barn och ungdomar uppvisar problem relaterade till psykisk ohälsa, samtidigt som många elever lämnar skolan med skadat 22